Syftet med studien är att undersöka hur musiklärare i grundskolan skapar förutsättningar för musikaliskt lärande samt vilka resurser de använder sig av. Data har samlats in genom videoobservation av musikundervisning i två grundskoleklassrum. I bakgrundsdelen presenteras tidigare forskning inom området samt relevanta begrepp för designteoretiska och multimodala perspektiv. Observationerna har bearbetats utifrån dessa perspektiv för att lyfta fram signifikanta detaljer och synliggöra både designer som undervisningen bygger på och de multimodala resurserna som används i förverkligandet av dessa. I resultatet framkommer fyra huvudteman bland designer: musicerande, teoretiska förlagor, individuell instrumentundervisning samt instrumentundervisning i grupp. De multimodala resurserna som används följer fem huvudteman: resurser för puls och rytm, pedagogiska resurser, gestaltande resurser, resurser vid samspel samt formativa resurser. Likheter och olikheter i de två lärarnas designer och kommunikation diskuteras. I sista kapitlet jämförs resultaten med både observationer och teoretiska modeller som beskrivits i tidigare forskning. / The aim of this study is to investigate how music teachers in the Swedish comprehensive school system create the preconditions for musical learning as well as which resources they make use of. Data has been gathered through video observation of music teaching in two comprehensive school classrooms. In the literature review, previous research in the area is presented, along with concepts relevant to design-theoretical and multimodal perspectives. The observations have been analyzed from these perspectives in order to identify significant details and reveal both the designs underpinning the teaching and the multimodal resources that are used in realizing these designs. In the results section, four main themes emerge among the designs: music-making, theoretical models, individual instrumental instruction and instrumental instruction in groups. The multimodal resources that are used follow five main themes: resources for pulse and rhythm, pedagogical resources, embodied resources, resources for coordinated music-making and formative resources. Similarities and differences between the two teachers’ designs and communication are discussed. In the final chapter, the results are compared with observations and theoretical models described in the literature.

Syftet med denna studie är att undersöka värderingars förekomst i ett multimodalt lärmaterial för SO-ämnena i årskurs 4-6 samt vilka budskap de kan medföra. Vidare syftar studien till att undersöka i vilken mån de upptäckta värderingarna utmanas. För analysen valdes en programserie från Utbildningsradion ut, Jakten på den glömda historien som benämns beröra de samhällsorienterade ämnena och är avsedd för årskurs 4-6. Valet av mediet film grundas i att det är ett allt mer vanligt förekommande lärmaterial i dagens digitaliserade samhälle. Utbildningsradions webbplattform UR Play är en etablerad plattform i undervisningssammanhang som i sitt uppdrag av staten ska vara oberoende samt inte begränsas av upphovsrätt och är således tillgänglig för alla skolor och utbildare. Studiens syfte leder fram till de två frågeställningarna; Vilka värderingar uttrycks genom lärmaterialets modaliteter och vad kan de förmedla? samt I vilken mån utmanas innehållets värderingar genom att ytterligare perspektiv eller motsatsförhållanden ges? Den teoretiska ansatsen för studien är det sociokulturella perspektivet, där utbildningsfilmen förstås som en stödstruktur för lärande. Analysen genomförs med en anpassad version av Danielsson & Selanders multimodala analysmodell med hjälp av en värdepedagogisk syn i form av värden och normer som ständigt förmedlade genom såväl medvetna som omedvetna handlingar i lärsituationer. För analysen sammanställs de modaliteter som kan ses förekomma i film i en tabell. Studien genomförs genom en kvalitativ innehållsanalys av programseriens samtliga 10 avsnitt, där värderingarna som förekommer kategoriseras som explicita eller implicita inom olika modaliteter i respektive avsnitts tabell. Avsnitten ses sedan om på nytt för att undersöka hur de upptäckta värderingarna utmanas genom att erbjuda fler perspektiv eller motsatsförhållanden. Programseriens lärarhandledning används även i analysen för att ta reda på hur tillhörande uppgifter kan bidra till detta. Studiens resultat visar att avsnitten innehåller flera explicita och implicita värderingar inom modaliteterna, och att några teman var särskilt framträdande. De teman som framträder är vetenskapens betydelse, moral, intressekonflikter mellan grupper och individer, identitetsskapande, barns rättigheter, klass, kön och etnicitet. Det som värderingarna tar ställning för konstateras överensstämma väl med läroplanens uppdrag och värdegrund. De värderingar som ses beröra annat än de värden som läroplanen framhåller, utmanas i olika stor grad då en del står oemotsagda och andra utmanas något. Resultatet visar även att det för samtliga värderingar finns en brist på fler perspektiv, vilket inte är förenligt med läroplanens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer. I några fall kan uppgifter i lärarhandledningen bidra till att värderingarna utmanas genom vidgade perspektiv, men detta görs i låg grad och konstateras vara beroende av hur den enskilde läraren väljer att arbeta med materialet. Slutsatsen av studien är att önskade såväl som oönskade värderingar kan överföras genom ett filmbaserat lärmaterial. Didaktiska konsekvenser av värderingars förekomst och bristen på fler perspektiv av dem, kan resultera i att eleverna övertar och för värderingar vidare utan reflektion. För att utbildningsfilm ska vara ett fördelaktigt lärmaterial för att uppmärksamma olika perspektiv krävs en medvetenhet om värderingars förekomst hos den undervisande läraren. En sådan medvetenhet kan i sin tur bidra till fördjupade diskussioner med eleverna som på så vis ges möjligheten att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, vilket är en viktig förmåga hos framtida samhällsmedborgare.

Hästsport är en fritidsaktivitet med en hög risknivå. Ett riskmoment är hästhanteringen och för många lärs grunderna inom detta ut på ridskolan. När elever går från nybörjare till mer erfarna finns en tendens att säkerhetsregler bortses från vilket kan leda till en ökad risk för olyckor och skador. Detta examensarbete i textdesign undersöker hur effektiva påminnelser med text och bild i samverkan kan formges för att påverka förståelsen för säkerhetsregler på ridskolor. Tidigare forskning visar att det finns fördelar av att kombinera text och bild i information. Bilder i informationstexten fungerar inte minst som intresseväckare, utan de stöttar också förståelsen. För att en påminnelse ska kunna registreras måste den uppfattas genom sinnena. Den visuella påminnelsen som bär på viktig säkerhetsinformation måste därför formges på ett sådant sätt som säkerställt att den uppmärksammas. Studien har ett kognitionsteoretiskt perspektiv och fokuserar på forskningsområden som visuell uppmärksamhet samt text och bild i samverkan. Studien tar även hänsyn till forskning kopplat till design och säkerhets- och riskinformation. De metoder som används i studien är en surveyundersökning, intervjuer samt textanalys. I studien förs en avslutande diskussion kring kraven som finns på den multimodala texten för att den ska uppmärksammas visuellt i en aktiv miljö. / Equestrian sport is a leisure activity with a high level of risk. Handling of the horse is one moment with risk involved and for many the basics is taught in riding schools. When students go from beginners to more experienced there is a tendency that safety rules are overlooked which leads to higher risks of accidents and injuries. This thesis in text design examines how effective reminders with text and image in combination can be designed to affect understanding of safety rules in riding schools. Previous research shows that there are advantages to combining text and image. Images in information text works to spark interest and also support the understanding of the text. For a reminder to work in needs to be registered through the senses. The visual reminder that carries valuable safety information therefor needs to be design in such a way that it is noticed. This study takes on a cognitive research point of view and focuses on areas such as visual attention and multimodal texts. The study also takes into consideration research made on design of safety and risk information. The methods used are questionnaire survey, interviews, and text analysis.In conclusion I discuss around the many things demanded of a multimodal text for it to grab attention in an active environment.

In the framework of second language learning, developed in Canada in the early 2000s, identity texts were a part of a bilingual or multilingual artefacts where students produced many variants. They presented texts as written, spoken, signed,visual, musical, dramatic or multimodal forms. As a result of students’ investment in their own identities, identity texts were considered as a meaningful way to validate multilingualism by inviting students to bring their home languages into the classroom. This thesis aims to investigate the use of verbal and multimodal forms while working with identity texts in a course of Swedish for immigrants, during a monthlong project “New beginning in Sweden”, which took place in a school in the centralof Sweden. Furthermore, this thesis aims to provide students' points of view on the whole process. Combining the method of semi-structured interviews along with observational research in the Swedish for immigrants’ classroom which has identit texts in focus, the thesis tries to answer the following questions:• How was the work with both verbal and multimodal forms of identity texts carried out with the students?• What do students think about working with multimodal forms of identity texts as the second phase of working with verbal texts?• How do students feel that different ways of working with identity texts contributed to their learning of Swedish as a second language? Results of the thesis show that the whole project would have given even better outcome if students were given more time while working with multimodal identity texts. Furthermore, which the students mentioned, they would have liked to have had more freedom in the creativity process, although they do not consider working with identity texts as empowering for their language skills. On the other hand, they describe it as an interesting pause from regular lessons. Last but not least, students were not in favour of working with verbal forms of identity texts because they were not used to be allowed to use their first language while learning their second language. This might complicate their upcoming learning process.

Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning textdesign. Syftet med detta arbete är att granska två utvalda delar ur ett utbildningsmaterial för folkrace och se om det finns några svårigheter med termer och multimodalitet i informationen hos användargruppen. Användargruppen för arbetet är personer som vill börja köra motorsporten folkrace. Teorier som behandlats är multimodalitet, begriplighet och läsbarhet. Metoderna som använts är läsbarhetsanalys, enkät och intervjuer. Utifrån resultatet från metoderna har en prototyp av en app tagits fram och testats på en utvald person från användargruppen. Utprovningen genomfördes med hjälp av en observation när testpersonen använde prototypen och strukturerade frågor efter observationens slut. Slutsatser som dragits från studien är att användargruppen inte upplever några svårigheter med termer, men att det saknas användning av multimodalitet i utbildningsmaterialet för att informationen ska bli tydligare. / This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on text design. The purpose with this study is to investigate two selected parts from an educational material for the Swedish motorsport called folk race and see if there are any difficulties with terms and multimodality in the information for the target group. The target group are people that want to start competing in folk race. Theories that have been used for this study are multimodality, comprehensibility and readability. Methods used in this study are a survey, interviews and a readability analysis. From the result I got from the methods, a prototype for an app was drafted and tested on a selected person from the target group. The test was carried out through an observation of the person testing the prototype and structured questions after the observation. The conclusion of this study is that the target group did not find the terms difficult, but multimodality is missing in the education material to make information clearer.

Syftet med denna empiriskt kvalitativa studie är att utifrån ett sociokulturellt ochsocialsemiotiskt perspektiv undersöka hur och vad elever kommunicerar matematiskt vidlösandet av matematikuppgifter i en multimodal kontext, men i två olika modalasammanhang; ett enskilt modalt sammanhang och ett socialt modalt sammanhang ochhuruvida de olika modala sammanhangen innebär några skillnader i hur och vad dekommunicerar matematiskt. Undersökningen som genomförs genom observation,fokuserar att ta reda på hur och vad fyra elever i årskurs 3 kommunicerar matematisktinnehåll när de löser två liknande matematikuppgifter inom geometri. Studien visar att detfinns skillnader i meningsskapandet i de olika modala sammanhangen, där vi ser atteleverna uttrycker ett begränsat matematiskt innehåll i ett enskilt modalt sammanhang änom vi jämför med det matematiska innehåll som kommuniceras i ett socialt modaltsammanhang. När elever använder semiotiska resurser i ett socialt modalt sammanhanggenereras ett större meningsskapande och fler matematiska begrepp, då elevernakommunicerar med fler semiotiska resurser.

Denna empiriska studie tar sin utgångspunkt i tidigare systematiska litteraturstudie som presenterar lärares och forskares beskrivningar av multimodalitet inom matematik. Syftet i denna aktuella studie är istället att Aktuell studies syfte är att istället beskriva elevers egna upplevelser av en multimodal matematikundervisning. Studiens empiri har samlats in genom elevintervjuer efter två genomförda matematiklektioner, den ena där ett multimodalt arbetssätt tillämpats och den andra där enbart en representation tillämpats. Studien har genomförts på två olika skolor, i en årskurs ett samt en årskurs två och totalt har 16 elever intervjuats. De intervjuade eleverna har bestått av lika delar flickor och pojkar samt hög- och lågpresterande elever för att få en bredd i studiens resultat. Elevintervjuerna har spelats in och transkriberats och vidare analyserats genom en fenomenologisk analysmetod. Genom vald analysmetod identifierades fem olika aspekter av elevernas upplevelser av en multimodal matematikundervisning som presenteras och beskrivs i resultatet; ork, intresse, samarbete, lärande och likvärdighet. Slutsatsen av denna studies resultat är att en multimodal matematikundervisning upplevs som positiv och gynnsam för lärande av eleverna.

I dagens samhälle är flödet av information i form av texter och bilder stort och elever behöver en god läsförståelse samt verktyg för att tolka dessa. Ett av de tidigaste möten elever har med samhällsinformation är genom skolan och de läromedel som används för att förmedla kunskap. Läraren ansvarar många gånger för att välja ut och granska läromedlet för användning innan detta möter eleverna då det inte finns någon statlig granskning. I denna studie är syftet att granska ett av dessa läromedel vid namn ABC-Klubben för årskurs 3 som består av flera böcker med tre läsnivåer genom ett multimodalt perspektiv. Analysen av böckerna utgår från den socialsemiotiska teorin. Med hjälp av denna teori försöker vi besvara hur läsnivåerna kan jämföras med varandra, vilka semiotiska resurser som samspelar för att bygga en multimodal text och hur läsförståelsen kan öka genom detta samspel. Resultatet visade att de semiotiska resurserna bildade semiotiska modaliteter i samspel med varandra för en ökad förståelse. Detta med vissa undantag där samspelet var otydligt vilket kan innebära en minskad läsförståelse på grund av iscensättning, textbindning, tematisk orientering eller val av resurser.

Uppsatsens syfte är att synliggöra elevernas relation till den visuella kulturen och bildämnet, samt bidra med kunskap om vilken plats multimodala inslag har i bildundervisningen. För att besvara uppsatsens frågeställningar gjordes en enkätundersökning med elever i fyra klasser samt intervju med undervisande bildlärare på en högstadieskola i Sverige, för att hitta mönster utifrån ett socialsemiotiskt och multimodalt perspektiv. Den tidigare forskningen fastslår hur digitala tekniker tenderar att hamna i skuggan och att bildämnets traditionella inslag fortfarande dominerar i bildsalen. Forskningen lyfter även fram hur eleverna inkluderar den visuella kulturen i sitt bildskapande men att det sällan förs dialoger om den i bildundervisningen. Resultatet och analysen visar hur eleverna interagerar med den visuella kulturen dagligen och använder den som en inspirationskälla i sitt bildskapande. Den undervisande bildläraren beskriver en svårighet att arbeta efter 2022 års läroplan genom begränsad tillgång till digitala verktyg. / <p>Bild</p>

Denna uppsats är en undersökning av hur multimodalitet används för att gestalta livlösa objekt som karaktärer med egna perspektiv och känslor. Uppsatsen syftar till att bidra med nya insikter för nutida och blivande filmskapare för hur kontext byggs upp av olika semiotiska resurser samt modes. Metodvalet för denna uppsats är en kvalitativ analys av IKEAs reklamfilm Lamp (2002) samt Röda Korsets A Chairful Life (2023) genom att observera och undersöka användningen och betydelsen av kamerarörelser, kameravinklar, ljud, musik, ljussättning och färgsättning. Resultatet av analysen grundas i tidigare forskning och teori och visar att kontext är avgörande för hur gestaltningen av objekt uppfattas. Kontexten iscensätts med hjälp av olika semiotiska resurser samt modes och grundar sig i en kunskap om sociala normer och situationer som framkallar betraktares egna erfarenheter, vilka projiceras på audiovisuella verk. I Lamp har flertalet förstapersonsperspektiv-vinklar använts, vilket skapar visionen av att lampan ser och känner. Musiken i Lamp går i moll från början till slut och är sorglig och nedstämd, vilket är ett kraftfullt manipulationsknep. Dessa kamerarörelser tillsammans med musiken och den blåa och kalla ljussättningen skapar en kontext och situation vari lampan upplevs som levande. I A Chairful Life saknas förstapersonsperspektivet, men där används istället lyriken i musiken för att ge ett budskap. Ljus- och färgsättningen tar även stor plats för meningsskapandet, med ett mörker som representerar bortglömdhet i kontrast till resterande scener vars ljussättning lyser upp hela bilden och färgsättningen går i varma och gula toner. Varje semiotisk resurs och mode som används i dessa reklamfilmer skapar mening och i samspelet mellan dessa formas kontexter som är avgörande för hur objekten gestaltas.