Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om hur modaliteter samspelar i analoga läseböcker för årskurs två i svenskämnet samt hur dessa böcker kan utgöra didaktiska resurser i ett multimodalt arbete. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i sociosemiotiken samt ett designteoretiskt multimodalt perspektiv på lärande. De frågeställningar som studien grundar sig i är: Vilka modaliteter rymmer läseböckerna och hur ser samspelet ut mellan dessa modaliteter? Hur kan dessa läseböcker användas som didaktiska resurser i ett multimodalt arbetssätt?  För att samla in data genomfördes en kvalitativ textanalys av tre valda läseböcker. Textanalysen genomfördes med det analysverktyg som arbetats fram utifrån Danielsson och Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Analysverktyget innehåller fem analyskategorier som berör samspelet mellan textens olika delar samt hur böckerna är didaktiska resurser för multimodalt lärande. Gällande samspelet mellan modaliteterna har studien fokuserat på samspel mellan följande kategorier: verbal text och rubrik, verbal text och bild samt den visuella närheten mellan modaliteterna. Studiens resultat visar att böckerna innehåller många olika modaliteter såsom exempelvis bilder, fotografier, rubriker, brödtext, bildtext, kartor, symboler och pilar. Dessa olika modaliteter bygger på ett tydligt samspel mellan varandra. Rubrikerna ger oftast läsaren en indikation på vad kommande kapitel ska handla om och består av ett elevnära språk. Bilderna i böckerna samspelar med brödtexten i form av att de illustrerar innehållet i brödtexten, de tillför information till brödtexten eller att de är dekorativa. De didaktiska resurser som studien visar på är bildanalys, samspel mellan modaliteter, omvandling av modaliteter samt lärande i samspel med andra.

Det är känt sen tidigare att det finns brister inom matematikterminologi på svenskt teckenspråk. Samtidigt har det noterats att många döva elever inte lyckats nå de nationella målen i matematik. Syftet med detta examensarbete är att undersöka matematikterminologin på svenskt teckenspråk samt behovet av att utveckla den. En del av syftet också att få en förståelse av vilken betydelse det har för matematikundervisningen för döva elever. Vidare gjordes den här studien utifrån ett lärarperspektiv. För att besvara frågeställningen gjordes en avgränsad teckenkartläggning inom matematik och tre intervjuer med hörande teckenspråkiga matematiklärare som undervisar döva elever på gymnasiet och högstadiet. Här används begrepp som mediering, multimodalitet och transspråkande utifrån det sociokulturella perspektivet för att analysera resultatet. Resultatet visar tydligt att lärarna upplever att många tecken saknas inom matematik och det finns ett stort behov av att utveckla matematikterminologin på svenskt teckenspråk. Detta har en viss betydelse för döva elevers språk- och begreppsutveckling inom matematik enligt lärarna. Dessutom lyfts det fram att det även finns ett behov av att utveckla läromedel och andra material på teckenspråk inom matematik. Slutligen menar lärarna att det finns andra faktorer som påverkar elevers utveckling. Svaga språkkunskaper eller sen språkutveckling ses som några förklaringar till döva elevers låga matematikprestationer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare förstår och beskriver sitt arbete med multimodal undervisning i fritidsverksamheten. Syftet är också att skapa kunskaper om vad fritidslärare anser att multimodala uttrycksformer kan bidra med till elevers utveckling och lärande, samt vilka utmaningar och hinder med multimodal undervisning det kan finnas. Till denna studie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att undersöka om hur fritidslärare beskriver och väljer att arbeta med multimodalitet i undervisningen. Materialen tolkades och analyserades med hjälp av socialsemiotisk multimodalitet och didaktisk design som omfattas av två begrepp, design för lärande och design i lärande begrepp. Resultaten av denna studie har visat att fritidslärare uppfattar arbetet med multimodalitet, såsom bild, teater, musik och digitala resurser kan utveckla elevernas kunskaper och färdigheter på ett givande sätt. Dessa multimodala resurser används som kommunikations och lärande strategier som fritidslärare väljer att utgå ifrån för att förmedla kunskapen till eleverna utifrån deras behov och intresse.

Uppsatsen innefattar en analys av reklamfilmer från företagen Garnier, Head and Shouldersoch Philips. En reklamfilm från varje företag analyseras genom att studera vilka retoriskamoment och semiotiska resurser som används för att göra en jämförelse möjlig. Syftet är attur ett genusperspektiv studera hur reklamfilmer riktas mot män respektive kvinnor, samt attställa dessa mot reklamfilmer som inte är riktade mot ett specifikt genus. Syftet är även attbidra till yrkesprofessionen för svensklärare, då en liknande analys kan leda till retorikgrunderoch därför skulle kunna vara en del av svenskundervisningen på gymnasiet. Uppsatsen utgårfrån teorierna diskurs och genus och är möjlig genom metoden multimodal kritiskdiskursanalys med genusinriktning. Resultatet visar att alla tre företag använder sig avflertalet retoriska metoder och semiotiska resurser för att kunna påverka den tänktamålgruppen. Garnier, vars reklamfilm representerar en kvinnlig målgrupp, fokuserar på eninformativ reklamfilm där utseende står i fokus. Head and Shoulders, vars reklamfilmrepresenterar en manlig målgrupp, fokuserar på framgång och ledarskap och innefattas avliten del av produktinformationen. Philips, vars reklamfilm representerar den genusneutralamålgruppen, fokuserar på informativ reklamfilm i kombination av framgång och kan därförses som en reklamfilm som riktas till både män och kvinnor.

Den här enkätstudien undersöker hur svensklärare ser på och använder sig av bildstöd i sin undervisning, samt hur detta varierar beroende på svensklärarnas erfarenheter och personliga faktorer. Studien omfattade 107 svensklärare från skolor i fem olika län. Utifrån det insamlade materialet gick det att konstatera följande: För det första, att svensklärare regelbundet använder sig av bildstöd som en integrerad del av sin undervisning, framförallt för att introducera nya begrepp och koncept, samt för att komplettera övrig undervisning. För det andra, att svensklärare överlag känner sig säkra i sin användning av bildstöd och ser det som en värdefull resurs som kan främja elevernas lärande. För det tredje och sista, att svensklärarnas personliga omständigheter hade liten eller ingen effekt på deras användning av eller syn på bildstöd. Deras ålder, kön och utbildning hade en begränsad effekt på svensklärarnas relation till bildstöd, men deras yrkeserfarenhet och utbildning hade ingen statistiskt märkbar effekt. Den främsta slutsatsen som det går att dra från den här kvantitativa studien är att bildstöd redan är en naturlig och användbar del av svenskundervisningen. Dock utgår studien uteslutande från lärarnas självrapporterande perspektiv. Således kan det vara lämpligt att bygga vidare på den här studien med undersökningar som har ett starkare elevperspektiv.

Studiens syfte är att analysera bilders utseende och funktion i fyra läromedelsserier inom matematik och de naturorienterande ämnena. Med kraven att de analyserade läromedlen skulle vara arbetsböcker anpassade till årskurs 3 valdes läromedlen slumpmässigt från Blåsenhusbiblioteket. Två olika läromedelsserier inom matematik och två olika läromedelsserier inom de naturorienterande ämnena valdes.   Studien utgår från ett sociosemiotiskt perspektiv och kognitivismen. Analysen fokuserar på att analysera bildernas utseende och bildernas funktion kopplade till uppgifterna. Bildernas utseende har kategoriserats som icke-naturalistiska, naturalistiska eller övernaturalistiska där naturalistiska bilder speglar verkligheten jämfört med icke-naturalistiska som inte speglar verkligheten. Övernaturalistiska bilder tydliggör fenomen genom att fokusera på det väsentliga i bilden. Bildernas funktion har kategoriserats som otillämpliga, hjälpsamma eller väsentliga. Först kartlades fördelningen mellan bildernas utseende och sedan kategoriserades bilderna efter deras funktion. Därpå analyserades sambandet mellan bildernas utseende och funktion i de olika ämnena. Analysen utgick från regler och kriterier konstruerade för att definiera en bild och för att kategorisera bilders utseende samt funktion.   Resultatet visar att majoriteten av bilderna i de analyserade läromedlen inom både matematiken och de naturorienterande ämnena är naturalistiska följt av icke-naturalistiska bilder medan de övernaturalistiska bilderna utgör en minoritet. Gällande bildernas funktion är majoriteten av bilderna väsentliga följt av otillämpliga och de hjälpsamma bilderna utgör en minoritet i de analyserade läromedlen.   Det finns ett samband mellan naturalistiska och väsentliga bilder inom båda ämnena där de flesta naturalistiska bilderna är väsentliga. Övernaturalistiska bilder har ett samband med hjälpsamma och väsentliga bilder inom de naturorienterande läromedlen. De icke-naturalistiska bilderna har däremot större spridning mellan funktionerna och därmed saknas ett samband. Det betyder att ifall elever använder sig av dessa läromedel kommer de att möta flest naturalistiska bilder med en väsentlig funktion.

No description available.

Denna studie presenterar ett preliminärt ramverk för analys av lärande i bråk inom ramen för transformationer mellan olika former av representationer. Ramverket används i en empirisk studie där åtta 10-åriga elever genomför uppgifter i bråk, som utvecklats för att utmana dem att reflektera över olika sätt att representera aspekter av begreppet bråk. Ramverket bygger på socialsemiotikens multimodala perspektiv. Analysen belyser hur ramverket hjälper till att strukturera förståelse för samspelet mellan representationer i inlärningen av bråk. Specifikt såg vi hur konkret fysiskt material och gester kompletterar symboliskt representation och talat språk i elevernas lösningar. / This study presents a tentative framework for the study of learning fractions in the context of transformations between different forms of representations. The framework is used in an empirical sample of how eight 10-year-old students express understanding of mathematics tasks, which were developed to challenge them to reflect on different ways to represent aspects of the concept of fractions. The framework is based on a social semiotic perspective of multimodality. The analysis discloses how the framework helps in structuring understanding of the interplay between representations in the learning of fractions. Specifically we saw how concrete physical material and gestures complemented the symbolic and spoken language in the students’ solution strategies of different tasks.

I denna kunskapsöversikt har vi med hjälp av befintlig forskning ämnat att svara på hur lärare kan arbeta med lässtrategier för att öka elevers läsintresse. Forskning kring elevers läsning visar tydligt att elever läser traditionell skönlitteratur i mindre utsträckning än tidigare. Forskning visar dock att elever ändå är i ständig kontakt med olika typer av texter i sin vardag. Dessa texter innefattar allt ifrån det som är tryckt till det som finns tillgängligt digitalt även om det förstnämnda ofta har en högre status. Med detta som grund har vi sökt och gallrat forskningsmaterial för att se hur lärare tillsammans med elever kan arbeta läsfrämjande. Med hjälp av lässtrategier, föreställningsvärldar och multimodala verktyg kan eleverna vägledas att ta sig an olika texter i olika sammanhang. På så sätt får de möjlighet att behandla skönlitteratur och faktatexter i och utanför skolan för att i förlängningen öka deras läsintresse, i synnerhet läsning av denna typ av traditionella texter.

Syftet med vår studie är att utifrån fyra blivande grundlärare och deras erfarenhet av lyrik studera i vilken utsträckning de väljer att belysa lyriken i förskoleklass och årskurs 1–3. Utifrån ett litteraturdidaktiskt perspektiv på läraren som lyrikläsare och didaktiker med frågorna vad, hur och varför i fokus, har vi genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med kvantitativa inslag i form av fasta svarsalternativ, erhållit en generell överblick gällande informanternas erfarenhet av lyrik och en djupare förståelse för hur denna på olika sätt kan komma att inverka på vad som blir uppmärksammat i både dikt och klassrum. Empirin analyserades utifrån de centrala begreppen kontext, det vidgade textbegreppet och multimodalitet, samt utifrån ett litteraturdidaktiskt perspektiv på läraren som läsare och didaktiker samt med hjälp av analysverktyg som redogör för diktens skikt och olika argument för lyrik i skolan.  Resultatet visar att trots informanternas ringa erfarenhet av lyrik, uppmärksammade de flera av diktens sex skikt genom undervisningsmetoder, med särskilt fokus på textens litterära repertoar. Medan textens generella repertoar genom emancipatoriska argument framhölls främst när legitimeringsfrågan, varför och lyrik utanför skolan aktualiserades. Våra slutsatser är dels att lyriken som genre fortsatt har hamnat i skymundan för annat, i såväl tidigare skolgång som lärarutbildning, dels att erfarenheter och kunskap beträffande lyriken som litterär och budskapsbärande mening, inverkar på om dess fulla potential gällande elevers språkliga och kognitiva utveckling ska få utrymme genom medvetna val. Genom analys och resultat har vi observerat hur olika didaktiska val inverkar på det relationella mötet mellan text och läsare. I detta litterärt förflyttade perspektiv på lyriken och en didaktisk tolkning av informanterna som ämneskonstruktörer, synliggörs lyrikens förändrade villkor i klassrummet utifrån de blivande lärarnas pedagogiska flexibilitet.