Grundtesen är att barn i förskolan använder resurser, medier och teknologi i sitt meningsskapande och erövrande av språk. Förutom texter möter barn bilder, tecken och andra skriftspråkliga aktiviteter som är komplexa och varierade. Barns läsande och skrivande förenades och har fått en utvidgad betydelse i begreppet literacy. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver och förhåller sig till barns literacypraktiker i förskolan, med särskilt fokus på berättande.Genom en kvalitativ metod intervjuades sex förskollärare med olika arbetslivserfarenhet från sex olika avdelningar i tre olika förskolor. Den insamlade empirin analyserades och tolkades med hjälp av ett multimodalt och designorienterat perspektiv på lärande. Studiens resultat visar att literacy förekommer i förskolans värld. Literacy praktiseras av barn hela tiden i ett menings- och teckenskapande tillsammans med andra. Barns lärande förutsätts av förskollärares didaktiska design, där denne planerar, utformar och producerar resurser. Förskollärare iscensätter både lärmiljön och aktiviteter för att ge barn möjligheter att hitta sina lärandemönster och för att utveckla sin berättande-förmåga.I förskollärares arbete med berättande framkom det att det är barns literacypraktiker som är utgångspunkten. Barn skapar och återberättar berättelser med utgångspunkt i olika semiotiska föremål, antingen eget skapade eller med material som barn är intresserade av. Barns tillgång till digitala resurser används som verktyg för att skapa innehåll i sitt berättande. Barns berättelser speglar deras eller andras upplevelser, fantasier och observationer.

Syftet med denna dokumentstudie är att undersöka skolans väg till digitalisering och dess påverkan på läroplanen. Med kritisk diskursanalys som metod vill jag analysera hur direktiv från EU har påverkat Sveriges, skolans och läroplanens syn på digitalisering och digital kompetens. Fokus har legat på diskursen som råder mellan statliga institutioner och dess koppling till skolan och svenskämnet. Resultatet har visat på tydliga kopplingar mellan en större samhällelig digitalisering och läroplanen Gy11 som efter en revidering 2017-07-01 inkluderar digital kompetens och betonar vikten av digitaliseringen av skolan. Analysen bygger på den diskurs som syns mellan EU, Näringsdepartementet och Skolverket samt hur multimodal teori, multiliteracy och digital literacy kan läsas in dessa institutioners utredningar. Den reviderade läroplanen ses som diskursens slutprodukt

AbstractDagens Sverige är ett mångkulturellt land där olika kulturer möts i samspel med varandra. Samhällets krav och förväntningar möter de nyanlända individerna i relation till deras egna erfarenheter och förväntningar. Förskolan är en del av den svenska samhällsstrukturen vilket nyanlända familjer kommer att möta och det här mötet kan vara en utmaning för förskolepersonalen, när det gäller att ta emot familjerna och säkra deras inkludering i verksamheten.Studiens syfte är att undersöka nyanlända barns kommunikation i samspel med andra i förskolan. Studien belyser hur barn, pedagoger och vårdnadshavare resonerar kring kommunikation i förskolan när det svenska språket inte ännu utgör det primära gemensamma språket. Examensarbetet grundar sig på en kvalitativ fältstudie och det empiriska materialet har bearbetats utifrån det sociokulturella perspektivet. Studiens empiriska material har samlats in på mångkulturella förskolor genom observationer, intervjuer med barn, pedagoger och vårdnadshavare. Intervjuerna utfördes på olika förskolor från olika kommuner med syfte att få ett större perspektiv inom ämnet.Studieresultatet visar att nyanlända barns kommunikation sker inte enbart via det verbala språket utan även genom kroppsspråk eller lek. Nyanlända barns kommunikation och lärande kan främjas när en vänskapsrelation etableras i förskolan. Studien visar även att samverkan mellan de nyanlända barnen och deras vårdnadshavare, samt pedagogerna fungerar, trots språkliga barriärer, utifrån deras förhållningssätt till kommunikation och olika kommunikationsstrategier. Däremot kan det vara en utmaning för pedagogerna att säkra en inkludering utifrån lika villkor för nyanlända i verksamheten eftersom pedagogerna känner sig otillräckliga på grund av att kommunikationen på det svenska språket inte är tillräckligt utvecklad ännu hos nyanlända. Pedagogerna utvecklar och förbättrar arbetsmetoder i form av olika kommunikationshjälpmedel med nyanlända familjer för att säkra deras inkludering i verksamheten. Genom samspel mellan de nyanlända familjerna och förskolan påbörjas en integrationsprocess i verksamheten men även i det övriga samhället.Nyckelord: förskola, inkludering, integration, interaktion, interkulturalitet, kommunikation, multimodalitet, nyanlända barn, sociokulturellt perspektiv, språk.

Uppsatsen berör svenskämnet och dess relation till den pågående digitaliseringsprocessen i skolan. Syftet är att undersöka hur ämnet svenska kan förhålla sig till denna process ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Multimodal teoribildning kopplas till svenskämnet. Det teoretiska perspektivet i uppsatsen delar dessutom, i analogi med bland andra Lars-Göran Malmgren, in svenskämnet i tre: svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne. Uppsatsen söker även svar på frågan vilket av dessa tre ämnen som främst gynnas av digitaliseringen. Empirin utgörs av ett material som utvunnits genom observationer av svenskundervisning, samt genom intervjuer med lärare och elever. Resultatet från observationer och intervjuer pekar på att digitaliseringen främst tycks beröra begränsade delar av svenskämnet såsom skrivning och faktasökning. De meningserbjudanden som eleverna tar del av och skapar är inte sällan multimodala. Man kan ur resultatet ana att svenska som färdighetsämne möjligtvis har gynnats något av digitaliseringsprocessen medan så inte tycks vara fallet för svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne eller svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne.

Syftet med undersökningen är att undersöka svensklärares förhållningssätt till användandet av den estetiska uttrycksformen musik och hur musik kan stimulera elevernas språkutveckling i samband med svenska. Studien inleds med en kort bakgrund till vårt valda forskningsområde, följt av att vi presenterar arbetets syfte och frågeställningar. Därefter redogör vi för två teoretiska perspektiv – det multimodala perspektivet och det sociokulturella perspektivet och två centrala begrepp - estetiska uttrycksformer och mediering. Efter det avsnittet kommer ett kapitel om tidigare forskning som vi funnit intressant och relevant för vår studie. Därpå följer metodavsnittet där vi motiverar och argumenterar för kvalitativ metod och intervjuer samt de urval som gjorts i vår genomförda undersökning. Under samma kapitel framförs de forskningsetiska överväganden vi gjort mot bakgrund av Vetenskapsrådets – forskningsetiska principer (2002), det vill säga informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet. Därefter redogör vi för vårt tillvägagångssätt och hur vi bearbetat vårt material. I det näst sista kapitlet redogör vi för studiens resultat som bygger på analys av materialet där vi knyter an till teorier och begrepp. Resultatet visar musikens påverkan på språkutvecklingen, lärares förhållningssätt till användningen av musik i svenskundervisningen och de svårigheter som kan uppstå. Slutligen förs en diskussion om arbetets upplägg och utfall, där vi bland annat riktar en kritisk blick mot vårt eget arbete och förslag på vidare forskning. Utifrån studiens resultat, drar vi slutsatsen att när det sker en ämnesintegrering mellan musik och svenska främjar det inte endast elevernas språkutveckling, utan även deras läs- och skrivutveckling. Genom musik ges eleverna möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor med hjälp av hela kroppen och inte enbart genom det skrivna ordet.

Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ läromedelsanalys av ett digitalt läromedel för att se hur det kan påverka undervisningen. Detta görs genom att bryta ner läromedlet till dess komponenter, analysera dem och koppla till teori för att se möjliga konsekvenser av dess struktur och möjliga användning. Ursprunget till intresset av denna studie har mycket att göra med det ökande kravet av digital kompetens för både pedagog och elev ifrån Läroplanen vilket i sin tur skapar relevans för ämnet. Underlaget till studien är baserad på ett digitalt läromedel från Gleerups vid namn Samhällskunskap 4–6, digitalt som används som konkret bevis på olika teorier som det kopplas till i analysen. Den slutsats som kan dras av resultatet är att läromedlet i sig själv kan, på grund av sin flexibla och versatila natur och struktur, vara givande för undervisningen under omständigheterna av att pedagogen har uppnått digital kompetens sen tidigare. Annars, enligt forskning, tar det en längre tid innan man uppnår samma effektivitet och kompabilitet med verktygen som man annars hade med de traditionella fysiska läromedlen. Detta på grund av att det nämnda digitala läromedlet innehåller funktioner som de fysiska läromedlen inte kan besitta, så som multimodalitet med videos, interaktiva funktioner och länkar. Det krävs även en del kunskap inom värdering av digitala läromedel för att avgöra om det kan vara värdefullt för ens klassrum då det inte nödvändigtvis behöver fungera för alla. / The purpose of this bachelors thesis is to make a qualitative analysis of a digital teaching aid to see how it could affect the day to day education. This is done by breaking down the teaching aid by its different components, analysing them and then connecting them to adequate theories to see possible consequences and possibilities. My interest in this subject originates from the fact that there’s a constant rising pressure to accomplish digital competence for both pedagogue and student in the swedish curriculum. The foundation of this study is based on a teaching aid from Gleerups which is called Samhällskunskap 4–6, digitalt which is used to connect the chosen theories and how it can look in reality in my analysis. The conclusion that can be drawn from the results is that the teaching aid in itself can, because of it’s flexible and versatile nature and structure, be rewarding. However only under the circumstances that the pedagogue has previously achieved what is known as digital competence. If this is not the case, then according to research shown in my study it will take a longer time to accomplish the results that otherwise would be reached earlier with traditional teaching aids. This is because of the fact that digital teaching aids including functions that physical teaching aids can not. Such as multimodality with videos, interactive functions and links. It takes certain knowledge of evaluating digital teaching aids to be able to decide if it can be useful to your classroom since that is not necessarily the case for everyone.

Mot bakgrund av att vi under vår VFU-tid liksom under vår tid som obehöriga lärare i tyska respektive italienska har lagt märke till att ordinlärningen utgör en stor utmaning för många elever, samt att ordförrådet ofta är begränsat när det kommer till muntliga och skriftliga framställningar, har vi i detta arbete valt att närmare granska ordkunskapsövningar i en en tysk lärobok för gymnasiebruk ämnad för steg 3, Lieber Deutsch 3/2.0. Givet det ökade intresset för multimodalitetsbegreppet vi sett på senare tid valde vi att undersöka dessa ordkunskapsövningar utifrån ett socialsemiotiskt och även psykolingvistiskt perspektiv. Frågorna vi ställde oss var:Vilka typer av ordkunskapsövningar är dominerande i boken?Vilka tendenser kan vi se gällande användning av semiotiska resurser ia. de dominerande ordkunskapsövningarna?b. andra delar av boken?Vad har intern/extern visualisering för betydelse när vi lär oss ett ord?Vilka språkdidaktiska slutsatser kan vi, som undervisande lärare, dra från vårt arbete?I teoridelen belyste vi olika för vårt arbete relevanta aspekter. Till exempel redovisade vi olika typer av ordkunskapsövningar utifrån den tyske didaktikern Storch. Därutöver tydliggjordes relevansen av ett varierat ordförråd, och det fördes även en fördjupande diskussion kring multimodalitetsbegreppet – huvudsakligen baserad på Kress.Analysdelen bestod av att vi i ett första steg visade fördelningen av ordkunskapsövningarna i Lieber Deutsch 3/2.0, mer konkret: Vilka sorters ordkunskapsövningar var dominerande i läroboken? Därefter diskuterades den mest dominerande typen av övning mer ingående – utifrån ett multimodalt perspektiv. För att sätta ordkunskapsövningarna i kontext betraktade vi även andra delar av boken ur ett multimodalt perspektiv, med fokus på användning av semiotiska resurser.Resultatet visade att de dominerande ordkunskapsövningar var sådana utifrån paradigmatiska relationer. Därutöver framgick att författarna bakom Lieber Deutsch i stort sett helt avstod från att inkludera bilder såväl inom dessa ordkunskapsövningar som inom övriga. Även i bokens resterande delar användes semiotiska resurser på ett sätt om premierade alfabetisk text över bild. Arbetet avslutades med en diskussion kring multimodalitet och psykolingvistik inom ramen för ordinlärning.

Syftet med studien var att studera om bilder i nyproducerade läromedel för vuxna andraspråksinlärare på grundläggande nivå anpassats till vuxna inlärares kognitiva förmåga att läsa bilder och om läromedlens bilder kunde sägas utgöra en stöttning i inlärarnas utveckling av visuell litteracitet. Komplexiteten i bilderna undersöktes genom en kvantitativ innehållsanalys och resultatet analyserades kvalitativt. Sociokulturell teori, semiotik, multimodalitet och tidigare forskning utgjorde ramverket för analysen. Två läromedel valdes ut: Studieväg 1 och Språkvägen. 50 sidor i varje läromedel analyserades, analysen omfattade totalt 285 bilder. Studiens resultat visade att majoriteten av bilderna i båda läromedlen kunde anses vara komplexa och anpassade till vuxna inlärarnas kognitiva förmåga. Förekomsten av både enkla och komplexa bilder, samt att graden av stöttning från text varierarar i läromedlen tolkas som en anpassning som potentiellt kan stötta inlärarna visuella litteracitetsutveckling.

The proverb ’a picture is worth a thousand words’ expresses the effective use of imagery as a mode of communication. An image has the advantage of being able to convey difficult to express information, such as with posters, instruction manuals or road signs. Additionally, these visuals can affect the recipients emotional state. This study divides the term image into two categories: informative and decorative. The former describes an image containing information, while the latter primarily intends to be aesthetic. Research predating this paper makes different suggestions as how to best use informative and decorative images, in relation to creating a positive online user experience. By conducting semi-structured interviews as a method, this study aims to answer the questions: how does these two differing types of imagery affect the users understanding of a website? Is it easily manageable? And ultimately, does the user feel their reward meets the effort invested in maneuvering the site? The result shows that although the users perceive the decorative images to be aesthetically pleasing, they generally prefer the convenience of the informative ones on a government web site. However, their opinions differ in the question of when either image is the most appropriate and effective to use.

Skolan har i uppdrag att verka för att alla elever når de fastställda kunskapskraven. När elever inte når upp till dessa kunskapskrav ska åtgärder vidtas. Om eleven har en autismdiagnos så ska de förmågor som är nedsatta kompenseras. Denna studie undersöker hur multimodala och visuella verktyg kan bidra till ökat lärande för elever med autism, men också hur specialpedagogers syn på multimodala och visuella verktyg och lärmiljöer, påverkar elevens möjlighet till utveckling i skolan. Undersökningen genomfördes i form av halv-strukturerade intervjuer med tre specialpedagoger på högstadiet. Resultatet visade att multimodala och visuella verktyg användes ämnesövergripande för elever med autism inom den specialpedagogiska gruppen. Specialpedagogerna visade på stor förståelse angående vikten av kommunikation, empati och förståelse för eleverna inom ett autismspektrum.