I läroplanen kan man läsa att eleverna ska stimuleras att uttrycka sig genom estetiska uttrycksformer. Begreppet multimodalitet står inte explicit uttryckt men kan tolkas in i vissa delar av läroplanen. Genom att använda sig av olika modala arbetssätt i undervisningen kan det byggas broar mellan elevernas skol- och hemmiljö genom att ta in elevernas egna intressen i undervisningen. Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en fördjupad förståelse för multimodala arbetssätt samt hur läs- och skrivinlärningens inverkan i relation till multimodalitet. Genom att söka systematiskt i fyra databaser och därefter analysera sökresultaten kunde studier identifieras som detta arbete baseras på. De utvalda artiklarna genererade i tre teman och gav på så vis en bredare bild med flera olika perspektiv. Kunskapsöversikten ger en lättförstådd bild av aktuell forskning inom området. Kunskapsöversiktens resultat visar att undervisning som innehåller multimodalitet leder till att elever kan få lättare att kommunicera samt kunna ta till sig information. Framför allt är det modaliteterna text och bild som används multimodalt. Bilder kan ge information till elever som ännu inte lärt sig att läsa samt stödjer eleverna i deras vidare läsinlärning. Dessutom önskar eleverna att använda sig av multimodalitet i undervisningen då det underlättar för dem men också för att de tycker att undervisningen är mer motiverande. Däremot tycker lärare att det är svårt att använda multimodala arbetssätt i undervisningen och väljer därför bort detta. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att multimodalitet påverkar mestadels positivt på elevers tidiga läs- och skrivinlärning, då främst bild och text i samverkan med varandra.

I den här studien har jag undersökt hur tre dramapedagoger arbetar med AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) inom dramapedagogisk verksamhet. Frågeställningarna som studien utgår från är: på vilket sätt och i vilket syfte tillämpar dramapedagogerna alternativ och kompletterande kommunikation i dramaverksamheten? samt hur kan dramapedagogernas syfte och tillvägagångssätt med alternativ och kompletterande kommunikation i dramaverksamheten tolkas utifrån ett designteoretiskt perspektiv? Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket som använts för att analysera resultatet utgörs av ett avgränsat designteoretiskt perspektiv där de huvudsakliga begreppen för analys har varit den närmaste utvecklingszonen, scaffolding, multimodala resurser samt transformation.  Informanternas utsagor kan delas in i kategorierna Inkluderande fokus, Visuellt fokus och Språkutvecklande fokus. Resultatet visar att samtliga dramapedagoger är positiva till metodernas samverkan. Dramapedagogerna tillämpar tecken- och bildstöd som alternativa multimodala resurser i syfte att arbeta förstärkande, förtydligande och förhöjande. Informanterna i denna studie upplever det som tacksamt att implementera AKK i dramapedagogisk verksamhet då metoderna delar syftet att tydliggöra visuellt och förstå genom att visa. Det förberedande arbetet och utövandet i sig kan vara krävande och det praktiska förhållningssättet som AKK kräver kan påverka eller distrahera upplevelsen av flow. Den generella uppfattningen hos dramapedagogerna i denna studie är dock att verktyget uppmuntrar till olika uttryckssätt, stärker språkutvecklingen och främjar delaktighet i dramaverksamheten och i dramapedagogiken som metod.

Entuela Capani (2023). Digital vs analog teaching tools in Swedish education. Swedish, independent work in Swedish, basic level 15 higher education credits, specialization 4–6, spring term 2023. Department of Humanities, Education and Social Sciences. In the revised curriculum, the use of digital tools has been given considerable space in Swedish teaching. Thus, the purpose of this study is to investigate how the middle school teachers design teaching by combining both digital and analog teaching aids. What perceptions do teachers have when students’ learning and meaning making takes place via digital and analog teaching aids. Associated to this, it is also investigated whether the teachers have sufficient digital skills to conduct multimodal teaching and develop student’s critical insights and understanding. To answer the study’s questions, a qualitative study based on six semi-structured teacher interviews is used. The teacher’s perceptions are analyzed based on a phenomenographic method approach where five categories of description have been crystallized. The results of the study show that the interviewed teachers vary teaching between digital and analogue teaching aids because they consider that the teaching aids complement each other. Implementation of digital tools in teaching as mediated tools is considered a major challenge for middle school teachers. The fundamental factor lies behind their digital competences and that the development of digitization is not at the same pace as these competences. New didactic methods need to be implemented to deal with the new changes that digitization has created.

Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förståelse för hur olika modelläsare konstrueras i externkommunicerande texter från Försäkringskassan ur ett diakront perspektiv. Modelläsaren är en prototypisk läsare som är inbyggd i texter och besitter en viss social identitet. Studien har undersökt både förändringar och likheter i läsarens identitet mellan Försäkringskassans informationsbroschyrer publicerade mellan 1969 och 1980, samt den modelläsare som framträder på Försäkringskassans sociala mediekonto "forsakringskassan.se" idag. Genom att analysera ämnena föräldra- och sjukförsäkring undersökte studien hur modelläsarens identitet har utvecklats över tid och därmed erbjudit medborgararna olika identiteter. Med vetskapen om att texter alltid är multimodala tar studien avstamp i socialsemiotiken som studerar hur skriftspråkliga och visuella resurser samverkar och används för att skapa mening. För att identifiera textens modelläsare och relationen mellan avsändaren och läsaren använder studien sig av analysverktyg från den interpersonella metafunktionen inklusive språkhandlingar, bildhandlingar och modalitet samt distans och formalitetsgrad. Resultaten visade på både likheter och skillnader mellan modelläsare som konstrueras över tid, främst observerades skillnader i materialet från sjukförsäkring. Modelläsarens roll övergår från den formella och auktoritärt styrda till den sociala modelläsaren som utvecklats till att aktivt identifiera sig med “Du” i relation till Försäkringskassan. Modelläsaren i sjukförsäkringen går från att vara en orolig person som gärna har en översikt på kostnader, till att vara förebyggande i sitt mående. Modelläsaren i föräldraförsäkringen har en mer konsekvent visuell framställning som en föräldraledig pappa, medan den skriftliga framställningen emellertid visar en förändring från frånvarande förälder med begränsad kunskap till en aktiv och närvarande förälder som har utvecklat sin förståelse över tid.

Den här uppsatsens syfte är att skapa kunskap kring förskollärares förståelse för förskolans fysiska miljö i relation till barns literacypraktiker. Detta görs genom att undersöka hur några förskollärare reflekterar kring utformningen av förskolans fysiska miljö med fokus på barns literacy. Uppsatsen utgår från en postkvalittativ metod där det empiriska materialet genereras genom två fokusgruppssamtal med förskollärare från två förskolor. Begreppet literacy får här en vidare betydelse då även den materiella kontexten anses påverka barns literacyskapande. Resultatet visar att utformandet av den fysiska miljön till stor del handlar om platser, artefakter och placering av dessa. Förskollärarna beskriver skriv och läshörnor, utformade för ett specifikt ändamål där materialet får en betydande roll. I skrivhörnan skrivs det med penna och papper och i läshörnan läses det böcker. Aktiviteten skriva tillsammans med bokstäver får i samtalen en upplyft position och anses vara viktigt för barns literacy och minskar där med barns möjlighet att utforska literacy genom olika uttrycksformer. Resultatet visar också att leken, viket är en viktig del av förskolans pedagogik, inte förknippas med literacy

The following study aims to examine how multimodal texts are used in English as a foreign language education in a Swedish school. It explores both how multimodal texts occur in learning materials as well as how teachers could use these learning materials when teaching their pupils. The study is based on the theory of social semiotics by van Leeuwen (2005) and uses a model for analysis of teaching materials by Danielsson and Selander (2014). Two methods are used in the study: a think-aloud-method and a teaching material analysis. The result of the study shows that the teachers who were part of the survey showed a deep understanding of how different modes in the teaching materials could be used in meaning-making for the pupils. Furthermore the result also showed that the teachers often used external resources, such as movies, books and Youtube clips in their teaching. The teaching material analysis showed that the two pages in the teaching materials that were used were rich of different modal resources and that these resources were of high quality. Using teaching materials and external resources in a well functioning way creates an opportunity for meaning-making for the pupils. The teachers that were part of the survey used these in a well functioning way, even if they were not explicitly conscious of this. The use of multimodal texts in education is a cornerstone in creating a widened literacy within the pupils and giving them the ability to communicate in the modern world of multimedia.

Undersökningen syftade till att utforska och skapa förståelse för vilka didaktiska fördelar och nackdelar som återberättas av förskollärare relaterat till användning av surfplattor för barnens utbildning i förskolan. Detta då digitala verktyg i förskolan är en ständigt pågående debatt. För insamling avempiri användes semistrukturerade intervjuer som genomfördes medförskollärare. Detta gjordes med avsikt att ta del av förskollärarnas erfarenheter, åsikter och berättelser. Empirin transkriberades och tematiserades i teman baserat på teorin design för lärande och modellen learning design sequences. Studiens resultat visade att surfplattan har flera didaktiska fördelar inom olika teman som teckenskapande,handlingsutrymme, representation, metareflektion och diskussion, eleversintresse och potentiella resurser. Det framkom även resultat som visade på didaktiska nackdelar inom temana surfplattans kvarhållande effekt,surfplattans användning i praktiken utan didaktiskt syfte och förskollärare seringet syfte. Studiens slutsats framhäver hur surfplattans didaktiska fördelar gör att den bör ha en självklar plats i förskolans kontext. Så länge den kan kopplas till ett av förskolans syften. Surfplattans sporadiska användning i förskolan utan didaktiskt syfte lägger grund till vidare forskning. Framtida forskning kan fokusera på varför förskollärare sporadiskt tillåter attsurfplattan används utan didaktiskt syfte.

Förmågan att läsa och skriva, även kallat litteracitet, har under de senaste decennierna reformerats som följd av digitaliseringens snabba förändring av samhället och därmed även skolan.   Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad som kännetecknar forskning kring hur digitaliseringen påverkar litteraciteten hos elever i årskurs F-6, samt vilka innebörder forskare lägger i den nya litteraciteten som ständigt utvecklas. Genom manuella sökningar och databassökningar utifrån noggrant utvalda sökord och urvalskriterier kunde tio artiklar sammanställas för kartläggning och analys. De slutgiltiga artiklarna nyttjar både kvalitativa, kvantitativa samt kombinerade metoder i sina studier med jämn fördelning. I resultaten framgick att digitala verktyg kan gynna litteraciteten, men att lärare måste ha ett tydligt syfte och goda skäl till att implementera digitala verktyg i undervisningen. Således är de didaktiska aspekterna avgörande för litteracitetsutvecklingen, tillsammans med lärares digitala kompetens. Det framkom även att den övergripande digitala kompetensen hos eleverna påverkade läsförståelsen positivt, vilket berodde på att det underlättade för de kognitiva processerna som aktiverades vid interaktion med en digital enhet och dess mjukvara. Även om digitala verktyg kan gynna litteraciteten visar forskningen att det dock är av stor vikt att de konventionella, analoga metoderna inte ersätts av digitala metoder. Det är betydelsefullt att digitala verktyg i stället kompletterar den befintliga litteracitetsundervisningen. Kunskapsöversikten avslutas med vilka implikationer detta kan medföra för läraryrket, så som att lärare kommer behöva kompetensutveckling inom ny litteracitet och att läroplanen är i behov av ytterligare förändringar.

PISA-resultatet (2022) visar på vikten av att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga, där skolan förväntas bidra till en likvärdig utbildning för alla elever oberoende deras olika förutsättningar. Tidigare forskning har visat att multimodala arbetssätt kan bidra till ökad läs- och skrivinlärning bland elever i de lägre årskurserna. I denna studie har dramatisering som kompletterande undervisningsmetod i ämnet svenska därför prövats i en årskurs två på grundskolan. Elevernas arbete och erfarenheter av att använda dramatisering som undervisningsmetod har stått i centrum. Observationer och fokusgruppsintervjuer har genomförts. Syftet med studien är att bidra till kunskap om elevers upplevelse av drama som komplimenterande undervisningsmetod. Aktiviteten handlade om elevernas kollaborativa arbete med att skriva en berättelse och genomföra en dramatisering tillsammans med sina klasskamrater.I resultaten uttrycker eleverna en osäkerhet i hur de ska arbeta tillsammans, eftersom de var oerfarna i att arbeta med kollaborativa undervisningsmetoder. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av att dramatiseringen gav dem nya möjligheter i att lära och etablera kunskap. De flesta eleverna upplevde det multimodala arbetssättet som positivt, men det fanns också begränsningar kopplade till deras kunskapsnivå i läsning. Detta visar hur viktigt det är att, som lärare, vara medveten om de olika elevernas proximala utvecklingszon och reflektera över denna i planeringen av en aktivitet. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att ett multimodalt arbetssätt, genom drama, skapar en lärsituation som bidrar både till elevernas lärande i svenska och samtidigt ger dem erfarenheter i att samarbeta på olika sätt och där eleverna märker sitt eget lärande i läsning och skrivande.

Denna kunskapsöversikt syftar till att förklara på vilket sätt det multimodala klassrummet bidrar till meningsskapande för NO hos eleverna samt hur lärare kan undervisa NO med hjälp av multimodaliteter. Grunden till kunskapsöversikten utgörs av välvalda källor som valts ut genom databaserna ERC och ERIC. Resultatet visar att aktiviteter, kommunikation och tidiga erfarenheter är viktiga för elevers meningsskapande i NO. Kommunikationen är relevant för meningsskapandet då eleverna kan påverka varandra, men även läraren kan leda eleverna till meningsskapande kunskap. Även elevernas tidiga erfarenheter ses som viktigt för att de ska kunna skapa mening kring NO, vilket innebär att eleverna tar det de redan vet och anpassar det till sin nya kunskap. Resultatet som visar hur lärare kan undervisa multimodalt innefattar bland annat att arbeta med bild och drama i kombination med NO-ämnet. Bild kan användas på olika sätt, då eleverna kan rita eller observera bilder vilket kan bidra till en varierad och meningsfull undervisning. Även drama visade sig vara relevant i resultatet för hur lärare kan undervisa multimodalt, då ett av resultaten visade att eleverna som arbetade med drama i NO kunde återberätta det de dramatiserat, vilket visade en inlärningsmetod på hur man kan arbeta med multimodaliteter. I diskussionen lyfts möjligheter med det multimodala NO-klassrummet och lärarens betydelse samt brister i kunskapsöversiktens metod som kan ha lett till att musik inte inkluderats.