Syftet med studien är att öka kunskapen om på vilka olika sätt användandet av digitala verktyg påverkar undervisningen i ämnet svenska ur ett lärarperspektiv. Metoden är kvalitativ och består av intervjuer med lärare. Ett informationsbrev och en samtyckesblankett skickades ut till respondenterna som deltog i undersökningen. Samtliga respondenter fick ta del av intervjufrågorna i förväg och dessa frågor riktade in sig på positiva aspekter, negativa aspekter och motivation gällande digitala verktyg i svenskundervisningen. Vi har intervjuat åtta legitimerade lärare som undervisar eller har undervisat elever som går i årskurs 4 – 6 för att ta reda hur de tycker och upplever hur digitala verktyg påverkar svenskundervisningen. Resultatet visar att digitala verktyg både har positiv och negativ inverkan på svenskundervisningen och att en medelväg av användandet ofta gynnar undervisningen bäst.

Time and space is not regulated in the Swedish curriculum. In regard to that freedom, the aim of this study is to examine the choices teacher make when teaching social studies in primary school. The study proceed from the following questions: Which are the didactic tools, in special regard to how the tables are organized, how the time is used and other material resources? Which impact will the didactic tools have on the social relations in the classroom? Which effect does the two questions above have on the constitution of social studies as a school subject? The study is based on a qualitative method including both observations and interviews. The theoretical frame is the one of multimodal design. The results show that teachers’ choices are both conscious and unconscious. Their choices also impact on the social relations in the class and the pupils possibilities to participate. The pupils do not have as much freedom in time and space to express themselves as the teachers do. A fact teachers doesn’t seem to reflect. In what way teachers’ choices have an impact on the constitution of social studies is harder to show.

Denna studie syftar till att, ur ett multimodalt perspektiv, få kännedom om hur digitala verktyg används av lärare i undervisningssyfte på Södertörns högskola, samt studenters inställning till de medietekniska hjälpmedlen. Detta har gjorts med hjälp av observationer, intervjuer och enkätundersökningar som genomfördes med lärare och studenter. Det resultat som observationerna gav stämde överens med resultatet från intervjuer och enkätundersökningar. Studien visar att digitala verktyg används sparsamt av lärare på högskolan. Föreläsningar med PowerPoint-presentationer som i stort sett enbart innehöll text och bilder var i särklass det vanligaste undervisningsredskapet. Lärarna har generellt en positiv inställning till digitala verktyg men på grund av tidsbrist och begränsningar i hur och vilka digitala hjälpmedel som får användas i undervisningen hämmas de. Även studenterna ser fördelaktigt på digitala verktyg och önskar ett större utbud av medietekniska hjälpmedel i deras utbildning. / This study aims to ascertain how teachers use digital tools for educational purposes, seen from a didactic and multimodal perspective. It also aims to investigate students attitudes towards the digital technology used in their education. The study takes place at Södertörn University College. It has been conducted through observations, questionnaires and interviews with both teachers and students. The results of the observations yielded consistent with the results from the interviews and questionnaires. The study shows that teachers at the college sparingly use digital tools. Lectures with PowerPoint presentations containing merely text and images were by far the most common teaching tool. Teachers generally have a positive attitude towards digital tools, but due to time constraints and limitations in how and what digital inputs that may be used in teaching, they are limited in their choice of tools. The students also welcome the digital tools and want greater access to the range of media aids in their training, and would like to see it more frequently used in their education.

Hensikten med oppgaven er å få innsikt i hvordan ulike gymnasielærere i hørelærefaget anser og jobber med teoretiske og praktiske moment i sin undervisning. I relasjon til dette fokuserer oppgaven vider på læreres syn på forholdet mellom hørelære og instrumentalspill og sang. Tidligere forskning knyttet til dette emnet, har vist at det er ulikheter mellom hørelærepedagogers hensikt med sin undervisning, og hva som utføres praktisk i undervisningen. Med dette som utgangspunkt, har jeg som hensikt å få en innsikt i hvordan ulike lærere jobber med disse aspektene i egen hørelæreundervisning, samt hvilke tanker de har om dette i relasjon til generell undervisning i faget. Oppgaven har sitt teoretiske utgangspunkt i et multimodalt perspektiv, som innebærer at mennesker tilegner seg kunnskap gjennom flere former for tegn og modaliteter. Videre har oppgaven også et didaktisk-pedagogisk perspektiv, med fokus på pedagogiske og didaktiske metoder i ulike læreres hørelæreundervisning. Undersøkelsen har blitt gjennomført i form av observasjoner og kvalitative intervjuer av ulike lærere og deres undervisning. Resultatene viser at samtlige informanter anser det som viktig å ha balanse og sammenheng mellom teoretisk og praktisk arbeid i hørelæreundervisningen. Videre anser samtlige informanter forholdet mellom hørelære og instrumentalspill og sang som svært viktig. Inkludering av elevenes hovedinstrument i undervisningen trekkes fram som en gunstig metode for å tydeliggjøre dette. Benyttelsen av slikt arbeid er dog ulik i de respektive informantenes undervisning, da det krever forutsetninger som ikke ligger til rette hos et flertall av lærerne. / The purpose of this study is to gain insight into how different teachers in ear training consider and work with theoretical and practical elements, in their teaching in Swedish and Norwegian high schools. Furthermore, the study also focuses on how the teachers consider the relationship between ear training and instrumental playing and singing. Prior research on this topic shows that there are differences among ear training teachers, between the purpose of their teaching, and what is done practically. With this in mind, my aim is to gain an insight in how different teachers work with these aspects in their own teaching. I also wish to get more knowledge of how they view these aspects in relation to the general teaching of ear training. The study has its theoretical basis in a multimodal perspective, which means that people  acquire knowledge through multiple forms of signs and modalities. Furthermore, the study also has a didactic-pedagogical perspective, focusing on the pedagogical and didactic methods of different teachers in the subject of ear training.   The survey has been conducted in the form of qualitative interviews with various teachers, as well as observations of their teaching. The results indicate that all the informants consider it important to have balance and coherence between theoretical and practical work in ear training. Furthermore, all informants consider the relationship between ear training and instrumental music and singing as very important. Inclusion of the students own instruments in ear training lessons, is emphasized as a beneficial method for working with this aspect. The degree to which this method is utilized, is however expressed as different among the informants. Working so, however, requires certain conditions, that are sometimes missing.

Syftet med denna studie är att få fördjupade kunskaper om hur sångpedagoger med hjälp av kommunikativa resurser hanterar sin sångundervisning. I bakgrundskapitlet presenteras forskning inom områdena kommunikation genom kroppsliga resurser, elevers tillägnande och förhållande till kunskap samt lärares val av undervisningsinnehåll. Vidare presenteras multimodalitet och designteori som teoretiska utgångspunkter. Undersökningen är genomförd med hjälp av stimulated recall interview och videoinspelningar. Fyra sångpedagoger som undervisar på högstadie- och gymnasienivå deltar i undersökningen. Sånglektioner har videoinspelats och sångpedagogerna har intervjuats. I resultatet beskrivs vilka hjälpmedel och resurser de använder i undervisningen samt hur de kommunicerar med eleven. Sångpedagogerna använder sig själva som förebildare för att visa olika sätt att använda rösten. Dator är ett verktyg som används frekvent för att hitta repertoar samt spela upp bakgrundskomp. En del sångpedagoger ställer frågor till eleverna för att uppmuntra dem till att reflektera över sitt lärande. Sångpedagogerna lägger ned förhållandevis lite tid på interpretation och ger istället större utrymme till teknik. Notläsning används mycket sällan under sånglektionerna. I diskussionen förs ett resonemang kring förutsättning för lärande och hur ramarna för undervisningen sätts. / The purpose of this study is to gain further insight into how voice teachers, through the help of communicative resources, address voice lessons. The background chapter presents research within the fields of communication through body language, the pupils’ acquisition and relationship to knowledge, in addition to the teachers’ choice of educational content. Furthermore, multimodality and design theory are presented as points of departure.       The study was made using stimulated recall interview and video recordings. Four voice teachers, who teach in Swedish high schools, participated in the study. Voice lessons were videotaped and the voice teachers were interviewed. In the result chapter, the means and recourses applied are described, as well as the ways through which they communicate with the pupils. As role models, the voice teachers have demonstrated various ways in using the voice.  Computers are often used during the voice lessons in choosing repertoire and backgrounds. A few voice teachers direct questions to the pupils in order to help them reflect on their own learning process. The voice teachers devoted more time on vocal techniques than interpretation. Fewer resources were spent on sight reading. In the chapter on discussion, the premises of learning and the framework for teaching are discussed.

Studiens syfte var att undersöka och analysera hur gitarrlärare iscensätter övningsstrategier i enskild undervisning på gymnasial nivå eller motsvarande. I studien har ett multimodalt och designteoretiskt perspektiv använts. Relevant har varit att observera hur lärare, medvetet eller omedvetet, använder olika teckensystem för att gestalta tänkbara övningsstrategier i undervisningssituationer. I studien har videoobservation använts som metod och tre gitarrlärare har observerats vid varsitt lektionstillfälle. Urvalet har bestått av lärare från två olika musikskolor samt en privatlärare. Undervisningen har bedömts vara på gymnasial nivå eller högre. Resultatet belyser på vilket sätt många olika teckensystem används parallellt för iscensättandet, och vilka typer av strategier de kan sägas representera. I studien identifieras två huvudtyper av iscensättande; det performancebaserade och det pedagogiska. I studiens avslutande diskussion problematiseras hur dessa kan ha potentiella för- och nackdelar för enskilt övande. / The purpose of the study was to examine and analyse how teachers present strategies for practice within single student guitar lessons on a level corresponding to that of the Swedish gymnasium. In this study, a multimodal and design theoretic perspective was used. It has been relevant to observe how guitar teachers, on a conscious or unconscious level, utilize different sign systems to stage possible strategies for practice in these situations. In the study, video observation has been used as a method, and three teachers has been observed, each for the duration of one lesson each. The selection has consisted of guitar teachers from two separate music schools and one private teacher. The teaching has been estimated to be on the level of the Swedish gymnasium or higher. The results highlight how different sign systems are used together for staging, and what types of strategies they can be seen to represent. In the study identifies two types of presentations are identified; the performance-based and the pedagogic. In the study’s final chapter their potential advantages and disadvantages in individual instrumental practice are discussed.

Detta kandidatarbete undersöker och granskar uppbyggandet av ett berättande i en spelfilm. Syftet är att få kunskap om vad ett berättande i en spelfilm består av och vad det är som påverkar det. Genom semiotikens tecken får vi förståelse för hur allt kan få en mening och sedan användas för att kommunicera något till användaren. Begreppet multimodalitet har sedan använts för att förstå hur tecken fungerar när de behöver samspela med varandra. Vi undersöker berättandet genom att göra en egen spelfilm som vi sedan analyserar för att bättre förstå vikten bakom de val av tecken vi använde och hur berättandet påverkades av våra val. Vi kommer att presentera resultatet vi uppnått, vilka motgångar vi stött på och andra diskussioner kring resultatet. / This bachelor thesis examines the construction of a narrative in a fictional film. The purpose is to acquire knowledge of what a narrative in a fictional film consist of and what it affects. Through the sign of semiotics, we get an understanding of how everything can get a significance and then be used to communicate something to the user. The concept of multimodality has then been used to understand how signs work in an interplay with each other. We examine the narrative by making our own fictional film that we then analyse to get a better understanding of the importance of the signs we used and how the narrative was influenced by our choices. We will present the results we achieved, the types of adversities we encountered and other discussions about the outcome.

2010 avskaffades den allmänna värnplikten och Försvarsmakten stod inför nya rekryteringsutmaningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Försvarsmakten använder sina rekryteringskampanjer mellan 2011 och 2013 för att förmedla en bild av organisationen som en attraktiv arbetsgivare. Analysmetoden utgår från den systemisk funktionella grammatikens språksyn och från analyskategorierna dialogicitet, språkhandlingar, visuella aspekter och multimodalitet. Materialet för uppsatsen består av prints och videos från Försvarsmaktens rekryteringskampanjer från år 2011, 2012 och 2013. Materialet består av samtliga fem kampanjer under dessa år: Välkommen till vår verklighet 2011, Vem bryr sig 2012, Det där löser sig nog 2012, Vad håller du på med 2013 och Det är mycket nu 2013. Resultatet visar att Försvarsmakten riktar innehållet i kampanjerna mot specifika delar av tjänster samt breddar vad och vem som avbildas vilket medför att de kan nå ut till en bredare målgrupp. Myndigheten gör detta genom modalitet, språkhandlingar och visuella aspekter som skapar kontrast mellan mottagarens vardag och Försvarsmaktens verklighet.

The purpose of this thesis was to find out what experiences teachers have from using a class blog in teaching. What are the advantages and disadvantages by the use of blogs in education? I have used qualitative interviews with four teachers in grades 1 to 6 who have worked with a class blog in teaching between one and three years. The study has shown that teachers' experience is that the blog serves as motivation and promotes learning for many different pupils and that, together with other digital tools is more equal. The main benefits that teacher mention is the expanded concept of text that offers multiple forms of expression and the authentic reader, which makes it more real, important and meaningful. Other benefits that come up are that it helps students to see their learning and learn from and with each other. The teachers think that the blog makes the students work, learning and differences visible in a positive way while difficulties become less visible. According to the teachers it creates a sense of belonging. They also feel that it increases the digital literacy, the computer becomes a tool and the blog has together with other ICT-tools for some of the teachers contributed to a different teacher role. One of them says that one advantage is that everything is archived, you can see what you have done earlier and it keeps things in order. The study indicates that the blog promotes pupils with both strong and weak writing skills, as the writing is not dependent on fine motor skills, digital tools make the text easier to write and the ability to adapt to the pupils’ abilities and interests. That’s a big advantage, according to the teachers in the study. Some of the teachers experiences that girls have a strong interest and confidence in the blog, especially when it comes to writing. The teachers find it hard to see disadvantages, but mention the dependence of effective IT support as technology causes trouble and the need for routines in the beginning as it may take some time to learn the tools, yet a teacher says that the blog saves time after a while. They also believe that you need to think in advance about what you publish. The teachers emphasize that the blog is only a tool in the teacher’s hands, which has to be based on a pedagogical idea. / Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka erfarenheter lärare kan ha av klassbloggen i undervisningen. Vilka fördelar och nackdelar ser de med blogg i undervisningen? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer av fyra lärare i skolår 1-6 som har arbetat med klassblogg i undervisningen mellan ett och tre år. Studien har visat att lärarnas erfarenheter är att bloggen fungerar som en motor för eleverna och gynnar lärandet för många olika elever och att den tillsammans med andra digitala hjälpmedel är mer jämställt. De största fördelarna som lärarna nämner är det vidgade textbegreppet som erbjuder flera uttrycksformer och den autentiska mottagaren, som gör att det blir på riktigt, viktigt och meningsfullt. Andra fördelar som kommer fram är att den hjälper eleven att se sitt lärande och lära av och med varandra. Lärarna menar att den synliggör elevernas arbeten, lärande och olikheter på ett positivt sätt, samtidigt som svårigheter blir mindre synliga. Enligt lärarna skapas en känsla av att alla hör till. De menar också att den ger en ökad digital kompetens, att datorn blir ett arbetsredskap och den har hos vissa lärare bidragit till en förändrad lärarroll. En av lärarna menar att en fördel är att allting arkiveras, man ser vad man gjort tidigare och den håller ordning. Studien pekar på att bloggen gynnar både skrivstarka och skrivsvaga elever, då skrivandet inte är lika beroende av finmotorik och digitala hjälpmedel gör texten mer tillgänglig tillsammans med möjligheten att utgå från sina förutsättningar, intressen och behov. Det är en stor fördel, enligt lärare i studien. Det kommer fram att flickor tar plats i arbetet med bloggen, i synnerhet då det gäller skrivandet. Lärarna har svårt att hitta nackdelar, men nämner beroendet av en fungerande IT-support när tekniken strular och att det i början är bra med rutiner eftersom det kan ta lite tid innan redskapen sätter sig. Samtidigt menar en lärare att bloggen spar tid efter ett tag. De menar även att man behöver tänka i förväg på vad man publicerar. Lärarna betonar att bloggen bara är ett verktyg i pedagogens hand och att den behöver bäras av en pedagogisk idé.

This study focuses on the social medium Facebook. Its intention is to examine the contents of the Facebook statuses the Swedish parliament parties chose to publish in the final two weeks before the parliamentary elections in 2010. The key concepts used in the analysis are interactivity and multimodality. Aspects to be explored are interactivity of their status updates and how the parties used various multimodal objects. A comparison of the parties' usage also follows. The study was carried out using a quantitative content analysis of variables created from an application of Jensen's interactivity typology. The results show that the parties mostly publish content with pure information, rather than trying to create a closer contact with users through more dialogue-inducing content. The results also show that the parties' use of interactivity in the status updates is relatively equal. However, the use of multimodal objects in the content differs a great deal between different parties.