Syfte  Jag har genomfört undersökningar i syfte att se hur olika introduceringsmetoder påverkar elevers skrivande. Metod Mina undersökningar har bestått av deltagande observationer samt insamlande av dokument. Dokumenten utgörs av de texter eleverna skrev under observationerna. Informanterna har betsått av en andra klass och en tredje klass med tio respektive elva elever. Klasserna har vid tre tillfällen fått i uppgift av mig att skriva en text till en bild. Uppgifterna har jag introducerat på tre olika sätt eftersom jag ville undersöka om deras texter skulle skilja sig åt beroende på detta. Slutsats Av observationerna och dokumenten har jag kunnat dra vissa slutsatser som jag ser har direkt sammanband med hur jag instruerat skrivuppgiften. De slutsatser jag dragit är att mina val som lärare spelar stor roll för hur elevernas resultat kommer att se ut. För att eleverna ska kunna prestera väl och känna en inre motivation och lust att lära behöver de ett syfte med sin uppgift. Vaga instruktioner och en uppgift utan tydligt mål kan ha motsatt effekt och hindra elevens motivation. / Purpose The purpose of my investigations is to learn how teachers can motivate their students to write texts. I have done participatory observations where I have been given the students writing tasks in three different ways. Method My surveys consisted of participatory observations and documents. The documents consist of the texts the students wrote during the observations. The observation groups have been one second degree class and one third degree class containing ten and eleven students. I have been collecting the texts written by the students and been using them as documents. The students have been given writing tasks on tree occasions. On each occasion, I have presented the task in a different way. The task was to write a text with a picture as starting point. Conclusion My observations and the documents have shown some conclusions and I have identified connections between how the writing task was presented and how the texts turned out to be. My conclusion is that the choices I make as teacher play a major part in the students' results. In order for the students to perform well and to feel an inner motivation and desire to learn, they need a purpose in their task. Vague instructions and a task without a clear goal can have the opposite effect and prevent the student's motivation.

Studiens syfte är att få insikt i och identifiera lärares arbete kring rytmik och hur det inkluderas i individuell tvärflöjtsundervisning på musikskolan. I bakgrundskapitlet beskrivs Dalcroze-metoden och tidigare forskning om rytmik. Som teoretisk utgångspunkt används ett designteoretiskt perspektiv där lärande och meningsskapande via semiotiska resurser som står i fokus. Studien är kvalitativ, och stimulated-recall-intervjuer används som metod. Fyra tvärflöjtslärare har videofilmats när de undervisar. Dessa videofilmer har legat till grund för intervjuerna. Intervjuerna har sedan transkriberats med fokus på de resurser och undervisningsdesigner som lärarna använder sig av i undervisningen. Resultatet visar lärarnas undervisningsdesigner, vilka bygger på deras förhållningssätt till samt genomförande och utvärdering av användningen av rytmikinspirerad undervisning. I resultatet framkommer också att lärarna använder sig av kroppsligt baserade notblad, kroppen, spelandet och talet som resurs för lärande. I diskussionen lyfts fyra övergripande mönster i lärarnas undervisning: medvetet och omedvetet arbete samt flöjtistiskt och musiskt arbete med rytmikinspirerad undervisning. / The purpose of the study is to gain insight into and identify teachers' work with eurhythmics, and how it is included in individual flute lessons at the music school. The background chapter describes the Dalcroze method and previous research on eurhythmics. As a theoretical basis the design theory perspective is used, where focus on learning and meaning making through semiotic resources are in focus. The study is qualitative, and stimulated-recall interviews are used as a method. Four flute teachers have been video documented when they teach. These videos have been the basis for the interviews. The interviews have been transcribed with focus on the resources and teaching designs the teachers use in their teaching. The result shows the teachers´ teaching designs, based on their approach to, implementation and evaluation of the use of rhythmically inspired teaching. The results also show that the teachers use a bodily based sheet of music, the body, playing and speaking as learning resources. In the discussion, four overall patterns are raised in the teachers' work: aware and unaware work, as well as education that aims to learning how to play the flute and general musical knowledge learning with rhythmically inspired teaching.

Syftet med föreliggande studie är att initiera ett verktyg för granskning av pedagogiskt lärarstöd i digitala läromedel inom de Naturorienterande ämnena. Analysverktyget har utvecklats utifrån tidigare forskning rörande läromedelsdesign, lärarkompetenser och granskning av digitala läromedel. I utformningen av verktyget har vi tagit avstamp i multimodaliteters meningsbärande potential utifrån ett sociosemiotiskt perspektiv på lärande. Vår slutsats är att det är av intresse att ta fram ett verktyg för analys av digitala läromedel som inkluderar multimodaliteters meningsskapande och synliggör lärarpedagogisk potential eftersom granskning av läromedel idag måste genomföras av den enskilde läraren och då torde detta verktyg vara tillämpbart. / The purpose of the present study is to initiate a tool for reviewing pedagogical teacher support in digital teaching materials within science. The analysis tool has been developed based on previous research regarding teaching aid design, teacher competencies and review of digital teaching materials. In designing the tool, our starting point was the potential of multimodality as bearer of meaning from a sociosemiotic perspective on learning. Our conclusion is that it is of interest to develop a tool for analysis of digital teaching materials that includes the creation of meaning in multimodality and makes visible teacher pedagogical potential, as review of teaching materials today must be carried out by the individual teacher hence this tool should be applicable.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två semiotiska resurser, det vill säga läromedlen Prima Matematik 3B samt Pixel Matematik 3B, presenterar olika multiplikationsuppgifter och vilka dess tillhörande teckenvärldar är. Vidare ämnar studien undersöka om dessa teckenvärldar, såsom exempelvis text och bild, anses samspela med varandra och således om intersemiotiska relationer kan påträffas i uppgifterna. För att få fram resultatet tillämpas ett analysverktyg som grundas i studiens teoretiska utgångspunkt: Van Leeuwens socialsemiotiska teori. Analysverktyget används som ett tillvägagångssätt för att undersöka vilka teckenvärldar, i form av text och bild, som uttrycks i uppgifterna samt hur dessa samspelar.  Studiens resultat visar att båda läromedlen förmedlar flertalet teckenvärldar i samband med multiplikationsuppgifterna, dock anses dessa inte alltid samspela med varandra. Generellt visar resultatet att teckenvärldarna som presenteras i Prima Matematik samspelar med varandra och att intersemiotiska relationer därmed går att påvisas. Granskningen av Pixel Matematiks multiplikationsuppgifter visar däremot att dess teckenvärldar, av olika anledningar, inte alltid samspelar med varandra och att intersemiotiska relationer därmed inte går att fastställas. Studiens analys pekar på att tydliga, samverkande och relevanta teckenvärldar i semiotiska resurser behövs för att bidra till elevers förståelse inom matematik. Läromedlet Pixel Matematik 3B stödjer därför inte elevers utveckling inom multiplikation tillräckligt och undervisningen bör därmed kompletteras med andra arbetsmetoder om detta läromedel ska vara lämpligt som ensam semiotisk resurs. Läromedlet Prima Matematik 3B påvisar däremot att multiplikationsuppgifternas olika teckenvärldar samspelar och att intersemiotiska relationer kan påträffas. Det i sin tur bidrar till att elevers förståelse för multiplikation stödjs tillräckligt.

Denna studie undersöker hur processen för transmodalitet kan fungera som designverktyg, genom att undersöka multimodal omvandling av en audiovisuell gestaltning i relation till dess budskap. Detta för att öka förståelsen för hur processen för transmodal design kan användas som verktyg för design av budskap i audiovisuella gestaltningar. Vilket i sin tur kan bidra med kunskap och utveckling av processen för audiovisuellt meningsskapande, med transmodal design som produktionsverktyg. Syftet med denna uppsats är alltså att bidra med kunskap om olika gestaltningsformers kommunikativa potential, genom transmodal design som produktionsverktyg i gestaltningen ’Den nya skogen’. Detta undersöks med en forskning genom designmetodik bestående av en kombination av metoder; fokusgruppintervjuer samt iterativ och kollaborativ design. Fokusgruppen har agerat medkreatörer i en iterativ designprocess för gestaltningen, vilket har genererat tre olika versioner som använder olika gestaltningsformer för att förmedla ett budskap. Fokusgruppen har bland annat diskuterat gestaltningsformernas lämplighet i relation till budskapet, samt alternativa former för att förmedla samma budskap. Studien har fokuserat på tre teman i fokusgruppens insats; associationer/känslor, tolkning av budskap samt gestaltningsformernas kommunikativa potential och begränsningar.

Denna analys fokuserar på läsförståelse i relation till multimodala medel, hur arbete med texter och multimodala verktyg påverkar läsförståelse hos elever samt hur entusiasmen hos elever påverkas genom att undervisningen gällande bearbetning av texter sker på ett sätt som är bekant för eleven. Analysen är i grunden objektiv i val av artiklar och presenterar både positiva såväl som negativa aspekter med ett multimodalt förhållningssätt. Artiklarna presenterade i detta arbete innehåller olika modus med primärt fokus på moderna multimodala medel såsom VR, läsning i digitalt format men även text kombinerat med bilder

Den här uppsatsen syftar till att belysa hur utformning av lokaler och språkliga budskap kan relateras till inkludering av besökare i offentlig miljö. Uppsatsen utgör en fallstudie av Kulturhuset Stadsteaterns offentliga öppna lokaler i Stockholm. Den teoretiska ramen utgörs av en kombination av verksamhetsanalys och språkliga landskap. Eftersom denna kombination inte är särskilt etablerad inom svensk språkvetenskaplig forskning är ett delsyfte med uppsatsen att fortsätta utforska denna kombination.  Uppsatsen utgår från en målsättning som har definierats i Kulturhuset Stadsteaterns verksamhetsplan för 2021, som handlar om att arbeta för att öka inkludering av nya besökare genom att bland annat synliggöra fler språk. Uppsatsen grundar sig i intervjuer, observationer och fotografering som metod. Det samlade underlaget analyseras utifrån ett kontextuellt perspektiv, då både verksamhetsanalys och analys av språkliga landskap förutsätter att språk påverkas av och påverkar kontexten.  Resultaten visar att de verksamheter som förekommer är navigera i huset, köpa biljett, handla i butiken, köpa mat, besöka gratisutställningar, läsa böcker, serietidningar och lyssna på musik, studera och arbeta, samt gå på toaletten. Husets glasväggar kan ses som gränsobjekt som både kan bidra till inkludering, men kan också exkludera. Även personalens uniformer kan fungera som gränsobjekt. Avdelningsnamn inom organisationen präglas av byggnadens historia, vilket kan exkludera besökare som inte känner till den. Resultaten av det språkliga landskapet visar att de skyltar som finns är väggfasta skyltar, hängande skyltar från taket, digitala fasta skyltar, digitala interaktiva skyltar, tillfälliga pappersskyltar och golvdekaler. Utöver det kan personalens uniformer ses som en artefakt i det språkliga landskapet. De språk som förekommer inom organisationen är svenska, engelska och arabiska, men information förekommer även på piktogram och punktskrift. Svenska är det dominerande språket i byggnaden och skyltar med svenska och engelska har en informativ funktion, medan arabiska har en symbolisk funktion på ett fåtal skyltar. Det kan signalera att engelska är det språk som förväntas kommunicerar med de som inte talar svenska. / Inkludering av besökare genom utformning av lokaler och språkliga budskap

I denna studie undersöks rakhyvelsföretaget Estrids marknadskommunikation och hur de laddar sitt varumärke med feministiska värderingar. Studien ämnar besvara hur Estrid framställs som feministiska och vilken presupponerad kvinna kommunikationen riktar sig mot. Studien syftar till att kritiskt belysa hur etisk marknadskommunikation tar sig i uttryck med multimodala medel på den svenska marknaden, och tar avstamp i sociosemiotiken där en skrift-, bild- och reklamfilmsanalys görs med utgångspunkt i den systemisk funktionella grammatiken och multimodalitet. Resultatet visar att Estrids feministiska värderingar framträder genom att de skapar personan Estrid, vilken ses som handlingskraftig och självsäker, och som stöttar kvinnan i ett svårnavigerat och polariserat politiskt klimat. Kvinnan framställs som förhållandevis passiv och osäker, men legitimeras som feminist genom att köpa rakhyveln och synas med den. Kommunikationen går i linje med en kommodiferad aktivism och marknadsfeminism där konsumenter görs till politiska aktivister och som genom konsumtion skaffar sig bättre värderingar och blir en bättre människa. Studien visar även att ökat kvinnligt självförtroende är ett viktigt element i marknadskommunikationen, vilket vidare kan härledas till postfeminismen.

Dance teaching as embodied multimodal practice A study about communication and interaction in dance teaching. The overall aim of this study is to increase the knowledge about how communication and interaction between students and teachers is manifested in dance teaching and learning, with a special focus on the students’ agency and how that can be assumed to affect their conditions for learning. In a dance class, teachers and students engage in the dance practice by using different semiotic modes of communication; body movements and gestures, touch, hearing, gaze, sound and speech. The teaching and learning situation can be described as a complex multimodal configuration of signs in different time and space based modes. The object of study is to examine students’ and teachers’ interaction and communication in detail, with a focus on how different semiotic resources are being used and how that affects the design of the dance class. The data consist of video recordings of dance classes in dance college education and more specifically the daily dance practice, the dance class. Video recordings were made in jazz dance, contemporary dance and ballet classes. These genres are, in various degrees, bearers of a tradition of dance teaching where students repeat the movement material that the teacher demonstrates. I base my choice on the fact that this is a common way of teaching dance both in dance college education and elsewhere.  By using a multimodal analysis, different modes of communication and their interplay were brought into focus. Employing the perspective of a social semiotic multimodal theory the analyzed data were interpreted and discussed.  The result has shown the importance of the body in communication and interaction between students and teachers in dance teaching and learning. Communication and interaction involve and combine different embodied semiotic resources. Signs are being made, interpreted and remade/redesigned with, through and in the body. The way the teachers use their voices in combination with body movements and gestures in instructions and feedback, makes these resources appear hierarchically more important than the verbal language. The result shows that the students make rhetoric choices in their learning processes. It is shown by the way they choose to attend to what the teacher communicates. The students’ choices in responding are mostly by showing how they understand. Further the results show that the teacher is responsible for the overall design of the dance class. The study material consists mostly of movements that the teacher has created in relation to a genre’s esthetics, the teacher chooses what aspects to focus on and how time is disposed. The students’ agency seems limited in terms of how they can affect and influence the design of the dance class. This means that the knowledge that is produced to a great extent is dependent on the teacher’s choices, her esthetic values and her own knowledge. From a didactic point of view this needs to be addressed in dance education in terms of how dance classes are designed, it concerns questions of esthetics, values and power.

No description available.