No description available.

This is a study of assessment in mathematics classrooms and assessment is here regarded as a concept with broad boundaries including e.g. diagnostic tests, portfolios, and acts in teacher-student communication. The study’s purpose is to analyse and understand assessment acts in discursive practices in mathematics classroom communication in terms of affordances for students’ active agency and learning. Five mathematics classrooms are visited and the main data consists of video-recordings and written classroom material. In the study, I examine assessment acts, focuses of assessment acts, and roles of semiotic resources (symbols, gestures, speech etc.). With these findings as a basis, four discourses of assessment in mathematics classrooms are construed. A main conclusion is how the construed discourses hold different affordances for students’ active agency and learning. One discourse, “Do it quick and do it right” has similarities to a traditional discourse of assessment described in previous research. In a second discourse, “Anything goes”, students’ performances that can be regarded as mathematically inappropriate are left unchallenged. In both these discourses the affordances for students’ active agency and learning of mathematics are considered low. In a third discourse, “Anything can be up for a discussion”, the focuses of assessment acts are mainly on mathematics processes and available semiotic resources are connected to these focuses. The fourth discourse, “Reasoning takes time”, takes it one step further with a lower pace and an emphasis on mathematics processes such as reasoning and problem-solving. In these two latter discourses the affordances for students’ active agency and learning of mathematics are high. I contend that there is positive power in an increased awareness of discourses like these. The four discourses of this study can be powerful in discussions about, understandings of, and positive changes in assessment practices in mathematics classrooms.

Ett gemensamt meningsskapande i skolans naturvetenskapliga klassrum förutsätter en interaktion som i allt högre grad kommer att präglas av ett naturvetenskapligt språkbruk. Utvecklingen av ett naturvetenskapligt ämnesspråk innebär ofta en stor utmaning för flerspråkiga elever som lär sig naturvetenskap på sitt andraspråk och vars behov av stöttning därför är särskilt stort. Denna studie utforskar döva och hörselskadade elevers lärande naturvetenskap i ett tvåspråkigt NO-klassrum där meningsskapandet sker genom svenskt teckenspråk och skriven svenska. Avhandlingens övergripande frågor är hur svenskt teckenspråk och svenska används i dialogen och hur dessa språk, i interaktion med andra modaliteter, bidrar till meningsskapandet i naturvetenskap. En grupp på två lärare och åtta elever, alla döva och teckenspråkig tvåspråkiga, filmades i totalt sjutton NO-lektioner. Klassrumskommunikation i denna teckenspråkigt tvåspråkiga miljö med naturvetenskapliga artefakter som modeller, tabeller och övrig naturvetenskaplig utrustning analyseras sedan från ett multimodalt socialsemiotiskt perspektiv där språk och modaliteter diskuteras som potentiella resurser i meningsskapandet. Resultaten visar en komplex dialog där språk och modaliteter hela tiden växlar på ett sätt som starkt bidrar till att driva dialogen framåt. Vidare framstår det visuella-gestuella teckenspråket som en kraftfull modalitet. I synnerhet spelar avbildande tecken en framträdande roll i dialogen och i det naturvetenskapliga meningsskapandet. Språkväxlingar i den teckenspråkiga dialogen sker dynamiskt i form av sömlösa och spontana växlingar men utnyttjas även som pedagogiskt verktyg. Teckenspråkets kontextbundenhet kräver dessutom ibland tvärspråkliga resonemang på metanivå där oklarheter såväl som likheter och skillnader mellan olika språkliga uttryck kan redas ut. Resultaten uppmärksammar också lärarnas viktiga roll för att stötta eleverna i det naturvetenskapliga meningsskapandet liksom för utvecklingen av ett naturvetenskapligt språk. I diskussionen lyfts behovet av pedagogiska strategier som stärker stöttningen av döva och hörselskadade elevers teckenspråkiga tvåspråkiga meningsskapande i naturvetenskap. / A collaborative meaning-making process in the natural science classroom presupposes an interaction that to an increasing extent is characterised by scientific language usage. Developing a scientific subject-oriented language is often a great challenge for multilingual pupils learning natural science in their second language and whose consequent need of scaffolding is especially great. This study examines how natural science is learned amongst deaf and hard-of-hearing students in a bilingual science classroom where the meaning-making is conveyed through sign language and written Swedish. The primary questions of the thesis are how Swedish Sign Language and Swedish are used in dialogue and how these languages, in interplay with other modalities, contribute to the meaning-making process in the teaching of natural science. A group consisting of two teachers and eight pupils, all deaf or hard-of-hearing and sign bilingual, were filmed during a total of seventeen science lessons. Communication within the classroom, consisting of a sign bilingual environment with natural science artefacts, such as models, tables and other science equipment, is then analysed from a multimodal social semiotic perspective, where language and modalities are discussed as potential resources in the meaning-making process. The results depict a complex dialogue where languages and modalities are shifted between in a manner highly conductive to the further progress of dialogue. In addition, the visual-gestured aspects of the sign language appear as a potent modality. Especially depicting signs play a prominent role in the dialogue and the scientific meaning-making process. Dynamic language shifting occurring in the signed dialogue in the form of seamless and spontaneous transitions and used actively as a pedagogical tool is analysed and discussed within a framework of translanguaging. The contextual restrictions of sign language also require cross-linguistic discussions on a meta-level in instances where uncertainties as well as differences and similarities between various linguistic expressions are sorted out. The results also emphasise the important role of teachers in supporting pupils in the scientific meaning-making process as well as in the development of a scientific language. In the discussion, the need for pedagogical strategies is stressed in order to strengthen support for the sign bilingual scientific meaning-making process of deaf and hard-of-hearing pupils.

In digital-classroom practices, pupils design their learning processes in collaboration with their peers, employing different semiotic resources when representing signs of learning in a constant flow. There still remain differences, however, between learning practices and the way pupils are formally tested. During tests, knowledge is regularly represented individually and often by delimited resources in contrast to digital learning practices where technologies enable redesign with a broader mix of written text, images, colours, graphs etc. In this thesis I investigate the increased access to and the frequent use of digital resources in schools and how these challenges contribute to tensions between and among school practices. In addition I discuss how digitalised learning environments can be studied in educational research. The aim of my thesis is to add to the existing knowledge about how the use of digital resources shapes knowledge representations and also the pupils’ possibilities to represent their knowledge. Knowledge representations are seen partly as an expression of the pupils’ knowledge in school and partly as an expression of products that are designed to be used in education such as digital educational games, two of which I will study in this thesis. My theoretical understanding draws on a design-oriented multimodal perspective on learning. Findings are discussed in relation to didactic design and Learning Design Sequence model (LDS). A developed LDS model is presented that summarises and highlights my findings. In the thesis I also discuss some of the challenges for a researcher when studying learning in a digitalised school with a focus on interaction and communication and how multimodal data can be transcribed, analysed and presented in a publication. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 1: Accepted. Paper 4: Manuscript.</p>

Abstract This study is about what happens to text and image content in a printed teaching material when adapted to a digital format. The purpose of my work is to find out if readability is changing in the new medium.  The theoretical focus of the study is readability, text and image in collaboration, as well as multimodality. To find out if the digital format affects readability, i have performed two text analyzes, a readability analysis of the printed material and a comparative analysis of the digital material. I have also conducted interviews with teachers and experts about the teaching methods. A test and a participant observation were conducted with the target group where my improvement proposal was compared with the existing material.  The conclusions i have come to is that there must be clear links between text and image in a digital teaching material. Color markings in body text with word explanations can interfere with the reading rhythm and too many heading levels can confuse the reader. The most important conclusion is, however, that how readable a text is depends on the audience's previous knowledge, objectives and motivation for the subject. A hard-worded factual text does necessarily need to be easier by splitting the text into short paragraphs, but it can however, make it more difficult to understand the content. / Sammanfattning Den här studien handlar om vad som händer med text och bildinnehåll i ett tryckt läromedel när det ska anpassas till ett digitalt format. Syftet med mitt arbete är att ta reda på om läsbarheten förändras i det nya mediet.  Studiens teoretiska fokus ligger på: Läsbarhet, text och bild i samverkan, samt multimodalitet. För att ta reda på om det digitala formatet påverkar läsbarheten har jag utfört två textanalyser, en läsbarhetsanalys av det tryckta materialet och en komparativ analys av det digitala. Jag har även utfört intervjuer med lärare och experter inom läromedelsutgivning. En utprovning samt en deltagarobservation genomfördes med målgruppen där mitt förbättringsförslag jämfördes med det befintliga materialet. De slutsatser jag har kommit fram till är att det behöver finnas tydliga kopplingar mellan text och bild i ett digitalt läromedel. Färgmarkeringar i brödtext med ordförklaringar kan störa läsrytmen och för många rubriknivåer kan förvirra läsaren. Den viktigaste slutsatsen är dock att hur läsbar en text är beror på målgruppens förkunskaper, läsmål och motivation för ämnet. En faktatext med svåra ord behöver nödvändigtvis inte bli lättare för att man delar in texten i korta stycken, det kan snarare bli svårare att förstå innehållet.

Många av dagens matematikläroböcker är multimodala som innebär att de innehåller fler kommunikationsformer som exempelvis skrift och bild. Denna studies bidrag var att konstruera verktyget MAV (Multimodalt Analysverktyg) som undersöker och identifierar multimodal text. Studien utgår från en sociosemiotisk teori och dess frågeställningar handlade om att undersöka hur skrift och bild förhåller sig till varandra, vad bilden har för funktion och hur den relaterar till skriften utifrån användning av MAV. Metoden som användes för att konstruera verktyget var att skapa kategorier utifrån begrepp från sociosemiotiken och applicera dem i två kodningsscheman. Kategorierna i det första kodningsschemat var: inramning, avstånd/närhet, överlappning och visuellt rim. Det andra kodningsschemat hade kategorierna: dekorativ, förankringsrelation och avbytesrelation. Resultatet visade att MAV kunde användas som verktyg i läroböckerna. Det visade också att skrift och bild ofta förhåller sig till varandra genom närhet och att de till mestadels skapar en förankringsrelation som innebär att de bidrar med ett likvärdigt matematiskt innehåll. En slutsats är att denna relation kan vara gynnsam för elevernas lärande eftersom innehållet kan vara abstrakt och att både skrift och bild behöver förmedla samma information. Det diskuterades även om vad den dekorativa bilden kan skapa för effekter i elevens lärande. / Many of today's mathematics textbooks are multimodal, which means that they contain more forms of communication such as writing and image. This study's contribution was to construct the MAV (Multimodal Analysis Tool) tool that investigates and identifies multimodal text. The study is based on a sociosemiotic theory and its issues were about investigating how the image and image relate to each other, what the image is for function and how it relates to the writing based on the use of MAV. The method used to construct the tool was to create categories based on concepts from socio-chemistry and apply them into two coding schemes. The categories in the first coding scheme were: framing, distance / proximity, overlap and visual rim. The second coding scheme had the categories: decorative, anchor relation, and interchange relation. The result showed that MAV could be used as a tool in the textbooks. It also showed that writing and image often relate to each other by close proximity and that they mostly create an anchoring relationship which means they contribute with an equivalent mathematical content. One conclusion is that this relationship can be beneficial to the students' learning because the content can be abstract and that both the writing and the image need to convey the same information. It was also discussed what the decorative image could create for effects in the student's learning.

Denna studie söker finna svar på vem, i fråga om vilka könsgrupper, som givits plats på tidningen QX omslag, i första hand gällande textelementet, i andra hand gällande det visuella. Studien skapas i spåren av genusforskaren Yvonne Hirdmans teorier om att den mansdominerande roll som generellt finns i samhället och ger kvinnor en lägre social status inte är någonting som ligger oss i naturen utan skapas och återskapas, samt Embretsén och Palmbergs studie ”En enfärgad regnbåge” som presenterar en underrepresentation av kvinnor i tidningen QX. Materialet består av 36 omslag av tidningen QX hämtade under tre år mellan 2015 och 2017. Detta görs med grunden i den systemisk-funktionell grammatiken, diskursanalys samt en multimodal analys för att få del av både det ideationella betydelserna i texterna samt hur budskap presenteras visuellt. Resultatet visar på en jämn frekvens av könsfördelningen men en ojämlik konstruktion där QX vänder på stereotyper av kvinnligt och manligt, vilket grundar sig i en styrande manlig blick. / This study seeks to find answers to whom, in terms of which gender group, is given space on the QX magazine cover. Primarily with focus on text elements, secondarily the visual aspects. The study is created in the traces of gender researcher Yvonne Hirdman's theories concerning the male dominance that is generally found in society, and which gives women a lower social status. Hirdman points out that this inequality is being created and recreated, as well as Embretsén and Palmberg's study "A Monochrome Rainbow" presents an underrepresentation of women in QX magazine. The research material consists of 36 covers from the QX magazine, published between 2015 and 2017. The study is based on systemic-functional linguistics, discourse analysis and a multimodal analysis to cover both the ideational meanings of the texts as well as how messages are presented visually. The result shows an even frequency of gender distribution, but an uneven design in which QX turns on stereotypes of female and male, which is based on a ruling male point of view.

Electromechanical shift-by-wire car transmission systems make way for new innovative shifter designs such as monostable shifters that spring back to a starting position after a gear has been chosen. Unfortunately the radical change in the communication between the user and shifter has resulted in accidents due to incorrect gear selection. The inadequate usability of the monostable shifters can be attributed to the feedback it provided to users.   The aim of the thesis project was to develop a feedback concept that would improve the usability of a monostable shifter and to study if auditory feedback could be introduced to vehicle systems. By implementing design theory, benchmarking and various creativity methods five concepts with feedbacks in different modalities were developed. The concepts were evaluated in a usability study that involved 25 test participants. A review of the observations from the usability study along with an analysis of the interviews and collected data resulted in the final VRA concept. VRA was a multimodal concept with permanent visual feedback and optional auditory feedback. The shifting pattern was shown on the instrument cluster where the active gear was highlighted through light intensity, color and shape contrasts. The solid blue block, within which the abbreviation for the active gear was displayed, could be seen in the peripheral view. It was perceived as calm and helped the users navigate the shifter. A female machine voice that had a Swedish pronunciation was chosen as the auditory feedback to accompany the “P”, “R” and “D” gear selections. None of the users were indifferent towards the auditory feedback, some perceived it as caring while others found it annoying. Since the analysis did not indicate that auditory feedback was crucial, the VRA concept included an option to turn on or off the sound.   Monostable shifters behave differently compared to traditional polystable shifters, therefore with the changes in the physical movement the communication must also be reviewed. It is recommended to include the shifting pattern on the instrument cluster together with monostable shifters, as it makes up for the loss of the visual and haptic information from the physical shifter. Although the usability study showed that auditory feedback was not necessary, improvements were observed among people who favored it. The auditory information would most likely be better received if earcons were implemented instead of speech. / Elektromekaniska shift-by-wire växlingssystem tillåter nya innovativa designlösningar så som monostabila växelväljare som fjädrar tillbaka till en ursprungsposition efter varje växelval. Dessvärre har den drastiska förändringen i kommunikationen mellan användarna och systemet resulterat i missförstånd och olyckor till följd av fel växelval. Den bristfälliga användbarheten av monostabila växelväljare kan härledas till feedbacken mellan förarens handling och resultat.   Syftet med examensarbetet var att utveckla feedbackkoncept som förbättrade användbarheten av en monostabil växelväljare samt att studera om auditiv feedback kunde introduceras i förarsystem. Genom att implementera kunskaperna inom designteori, observationer från benchmarking samt diverse kreativa metoder kunde fem olika koncept presenteras. Koncepten utvärderades i en användbarhetsstudie med 25 testdeltagare.  En genomgång av observationerna från användbarhetsstudien, intervjusvaren samt dataanalysen resulterade i det slutgiltiga konceptet VRA. VRA var ett multimodalt koncept som innehöll permanent visuell feedback samt valbar auditiv feedback. Växlingsschemat visades på instrumentpanelen där den aktiva växeln markerades med hjälp av kontraster i ljusintensitet, färg och form. Förkortningarna på aktiva växel visades inuti en solid blå rektangel som var synlig i periferin. Färgen uppfattades som lugn och den starka kontrasten hjälpte personerna att navigera växelväljaren. Den auditiva feedbacken var i form av en kvinnlig maskinröst med svenskt uttal som kompletterade ”P”, ”R” och ”D” växellägena. Inga testpersoner var likgiltiga till auditiv information, vissa beskrev den som omtänksam medan andra ansåg att den var irriterande. Eftersom analysen indikerade att auditiv feedback inte var kritisk var den auditiva feedbacken valbar i VRA.   Monostabila växelväljare skiljer sig drastiskt från polystabila, därför bör kommunikationen mellan systemet och människan ses över i och med de fysiska förändringarna. Växlingsschemat bör inkluderas i instrumentpanelen i samband med att monostabila växelväljare används. Det kan nämligen kompensera bristen på den visuella och haptiska feedbacken från den fysiska väljaren.  Trots att analysen visade på att auditiv feedbak inte var nödvändig kunde förbättringar observeras bland personer som tyckte om det. Den auditiva informationen skulle mest troligt få ett bättre bemötande om earcons användes istället för tal.

Syftet med arbetet är en fördjupning i och undersökning av filmens potential som didaktisk redskap i gymnasieskolans svenskundervisning och i vilken utsträckning mediet används. Multimodal teoribildning har studerats och en extensiv litteraturgenomgång genomförts för att identifiera möjliga användningsområden för film. Kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma i svenskämnet i gymnasieskolan idag har utförts. Det huvudsakliga resultatet från studien belyser att lärare är positivt inställda till att använda film i sin undervisning och gör det till viss del, men att det behövs mer vägledning och struktur runt både konsumtion och produktion av film för att lärarna ska kunna nyttja dess fulla multimodala och didaktiska potential i klassrummet.

Syftet med studien har varit att utröna huruvida Oriflames svenska reklamtexter skiljer sig från sina polska översättningar samt om eventuella skillnader beror på kulturell anpassning till målkulturen. Vidare har en bildanalys genomförts med syfte att undersöka samspelet mellan text och bild samt hur detta samspel eventuellt kan påverka konsumenterna. Trots att den kvantitativa analysen visar att käll- och måltexterna inte skiljer sig åt särskilt mycket, avviker texterna dels innehållsmässigt, dels när det gäller de könsroller som konstrueras i de undersökta texterna. / The aim of this thesis has been to find out how Oriflame’s Swedish advertising texts differ from their Polish translations and if the potential differences depend on a cultural adaption to the target culture. Furthermore, an image analysis was conducted in order to study the interaction between text and image as well as how this relation is likely to influence the customers. Even though the quantitative analysis has shown that the source and target texts do not differ much, they are contrastive when it comes to their content and the gender roles which are present in the analyzed texts.