Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever på musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjälp av videoobservation som metod har tre lärare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lärarna använder sig av ett flertal olika kommunikationssätt i sin undervisning. Kommunikationssätten är instruerande, frågeställande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssätt. Resultatet visar även att dessa kommunikationssätt kombineras på olika sätt. I diskussionskapitlet diskuteras lärarnas olika sätt att designa undervisningen samt vilka förutsättningar olika typer av design får för elevers lärande. / The aim of this study is to explore how teachers and pupils in music schools communicate during one-to-one music lessons with violin as instrument. With video observation as a method, three teachers and three pupils have been observed. This study has its theoretical base in the design theoretical perspective and multimodality. The results show that the teachers use several different ways of communication in their teaching; they instruct and demonstrate, they use questions and metaphors and also communicate in a humorous way. The results even show that the ways of communication are combined in different ways. In the discussion chapter the teachers’ different teaching designs are discussed as well as which conditions different types of designs has for the pupils learning.

Studiens syfte var att undersöka hur bilder förhöll sig till verbaltexten samt hur bild och text fungerade som stödstrukturer i läromedel för svenska och svenska som andraspråk kurs 1, 2 och 3. I studien, som utgick ifrån det sociokulturella perspektivet, utfördes en kvalitativ analys där en analysmodell sammanställdes utifrån två tidigare modeller för kategorisering av bild-textfunktioner. Läromedlen valdes ut efter aktuell läroplan (Lgy 11). Analysen utgick från att de multimodala resurserna kan betraktas som stödstrukturer och resultatet visade att det förekom olika förhållanden mellan bild och verbaltext i läromedlen Sätt full fart (SVA) och Guldspår i språket (SV). Merparten av bild-text-förhållandena var kompletterande och symmetriska, alltså typer av förhållanden som kan fungera som stödstrukturer vilket underlättar förståelsen. Men det förekom även motstridiga förhållanden vilka kan försvåra förståelsen. Detta belyser vikten av att bilder i läromedel används genomtänkt och att det kan finnas ett behov av metasamtal om stödstrukturerna.

Syftet för denna uppsats är att undersöka barns skapande verksamhet med digitala och analoga medel och hur de användas som komplement till varandra för att erbjuda barn varierade möjligheter för meningsskapande. Vi har använt oss av videoobservationer samt skärminspelningsfunktion i vår undersökning för att närma oss sen djupare förståelse för den kommunikationen som sker mellan barn och olika medel ur ett socialsemiotiskt perspektiv. Detta har gett oss bredare förståelse för barns meningsskapande, samspel, kommunikation och kreativitet. Resultatet i våra analyser visar att barn skapar mening på kreativa sätt oavsett ett materials syfte. Barns interaktion sker ofta via resurser, t.ex. digitala plattor med blick och gester jämfört med verbal kommunikation. För att interaktion ska ske på varierade sätt behövs neutralisering av digitala medel vilket betyder att inarbeta de digitala medlen så att de kan användas på lika villkor. Resultatet av möjligheter för barns meningsskapande med digitala och analoga medel berodde på barns fysiska tillgång till materialen, både digitala och analoga. Därutöver ligger vikten på pedagogers inspiration och introduktion för att kunna erbjuda fler möjligheter för meningsskapande och använda material till sin fulla potential.

This thesis draws on a video ethnography of music activities in a preschool setting in Sweden. It focuses on the participants’ co-construction of music activities and on their use of semiotic and material resources to constitute and sustain these activities. The videos document musicking (Small, 1998), that is, events involving a series of musical activities: work with instruments, dancing and movements, singing and listening. The data were collected during one year and includes 24 hours of video films (altogether 30 musicking events). The participants in the study are 1-3 years old children and their music pedagogues (preschool staff members who worked in the preschool on a daily basis). In terms of theoretical influence, the study is inspired by conversation analysis (Sacks, 1992), linguistic anthropology and work on aesthetic processes (Duranti & Black, 2012; Sawyer, 1997; 2003), as well as sociocultural theorizing (Lave, 1996; Rogoff, 1995; Wenger, 1998). The findings show that the individual young children (2-year-olds) engage in musicking, and that they also initiative various novel activities: such as conducting, dancing, singing, and exploring instruments. In these activities, mobility in the room is essential for the children`s access to instruments and other artifacts and for their possibility to participate in specific activities. The musicking events evolve as multimodal events, where different participation strategies are allowed and creative improvisations involve both musical and extra-musical actions. But a major finding is that the music pedagogues’ responsive uptake and creative improvisations are critical for the individual children`s ability to participate in specific activities and for bringing together the individual child and the group in collaborative musicking. / Forskarskolan: Globalisering, literacy och utforskande lärprocesser: Förskolebarns språk, läsande, skrivande och matematiserande (GUL).

Unga personer som lider av den kroniska sjukdomen fibromyalgi upplever att jämnåriga anhöriga ofta har svårt att förstå vad sjukdomen innebär och hur den påverkar vardagen för den som har det. I detta examensarbete i Informationsdesign undersöks hur berättartekniska och retoriska grepp kan användas i text och bild för att öka förståelsen för hur det är att leva med fibromyalgi. Denna studie består av en teoretisk del och en praktisk del. I den teoretiska delen presenteras teorier kopplade till retorik, berättarteknik och multimodalitet samt tidigare forskning inom berättarteknik. Här används även tre metoder: kvalitativa intervjuer, enkätundersökning och användartest på målgruppen. Den teoretiska delen lägger grunden för den praktiska delen där ett gestaltningsförslag av ett informationsmaterial presenteras. Denna studie har genom teorier och metoder kommit fram till att vissa retoriska stilfigurer och troper samt berättartekniska grepp i text och bild bör vara effektiva för att informera om fibromyalgi så att unga anhöriga förstår. Dessa är främst metaforer, liknelser, anaforen, direkt anföring och en talspråklig stil som förstärker känslan av personlighet. Detta utesluter dock inte att det finns fler troper, figurer och grepp som kan fungera väl i detta syfte, men dessa har inte undersökts i denna studie. / Young people suffering from the chronic illness fibromyalgia experience that peers in their proximity have a hard time understanding what the illness means, feels, and how it affects the everyday life. This thesis in Information Design explores how the use of narrative and rhetorical devices in text and pictures can raise the understanding of life with fibromyalgia. This thesis consists of one theoretical and one practical part. The theoretical part addresses theories concerning rhetoric, narrative and multimodality. Three methods are used in this part: qualitative interviews, a survey, and a user experience test performed on the target audience. The theoretical part works as a foundation for the practical part in which a design proposal of an informative material is presented. This thesis has concluded that narrative and some rhetorical devices are effective when informing young people about living with fibromyalgia. These rhetorical devices are metaphors, similes, anaphora. First and second person perspective, and a colloquial writing style that emphasizes the personality in a text are also shown to be effective. This does not exclude the effectiveness of other tropes, figures and devices, but they have not been part of this study.

Det primära syftet med föreliggande studie är att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka vilka didaktiska resurser lärare använder för att bredda elevers förmåga till att spela instrument, inklusive sång, under ensemblelektioner i grundskolan. Studien genomfördes utifrån ett genusvetenskapligt- och ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv som teoretiska utgångspunkter. Genom det genusvetenskapliga perspektivet går det att synliggöra de genusstrukturer som uppstår under musikundervisningen bland elever och lärare. Det socialsemiotiska multimodala perspektivet möjliggör en analys av hur mening skapas genom lärares multimodala kommunikation med avseende på genus. Undersökningen genomfördes med hjälp av känd och icke deltagande observation som huvudmetod samt kompletterades med kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att musiksalens uppbyggnad samt lärares gestik, musikaliska referenser och tidfördelning av instrument påverkar elevers möjligheter till lärande och meningsskapande ur en genussynpunkt. Även lärares tillvägagångssätt i förhållande till vilket instrument eleverna spelar på under lektionerna och elevers genuskodade handlingar som exempelvis ansvarstagande under lektioner påverkar deras möjlighet att bredda sin förmåga att spela instrument. Resultatet indikerar även att lärares val av genre och att låta eleverna själva välja instrument att spela på leder till att genusnormer får större genomslagskraft. Vidare visar resultatet att musikundervisningen genomsyras av en populärmusikalisk diskurs och därmed den maskulina norm som råder inom denna diskurs. I analysen diskuteras vikten av att medvetandegöra lärare i vad de multimodalt kommunicerar till sina elever i form av traditionella genusmönster för att framledes kunna utmana dessa mönster och på så vis skapa en mer jämställd musikundervisning.

Den här uppsatsen är en multimodal studie om sambandsmarkörer i journalistiska artiklar i tio svenska dagstidningar i ett tryckt format och på webben. Syftet har varit att undersöka vilka av markörerna inramning, avstånd, överlappning, visuellt rim och kontrast genom färg samt språkliga hänvisningar som förekommer, vilka likheter och skillnader som finns mellan användningen av markörerna i de två formaten samt vilka störningsmoment det finns som påverkar sambandsskapandet negativt och om störningarna är fler i något av formaten. Metoden har varit en kvalitativ analys och studiens resultat visar att samtliga markörer förekommer, men att inramning, avstånd och språkliga hänvisningar dominerar. Att fastställa om det finns fler störningsmoment i något av formaten har inte varit möjligt eftersom det när sambandet inom artiklarna störs, genom att samband skapas med annat innehåll som inte hör artiklarna till, i båda formaten finns andra sambandsmarkörer närvarande som motverkar störningsmomenten.

I denna uppsats har fem grundskoleelever i årskurs 3-6 intervjuats om deras uppfattningar av bildundervisningens relevans i relation till deras erfarenheter av visuell kultur. Gemensamt för eleverna var att de på olika vis använde sig av sociala forum och var vana mediala orienterare. Bildämnet har under tid förändrats och läroplanen ställer nu även krav på multimodal undervisning med digitala verktyg. Resultatet avslöjar dock att undervisningen inte motsvarat samhällets utveckling vilket lämnat eleverna att önska en mer digitaliserad undervisning. Insamlandet av empiri har skett genom kvalitativa intervjuer där jag löpande fört anteckningar för hand och därefter bearbetat materialet genom ett digitalt skrivprogram. Empirin har analyserats utifrån det multimodala perspektivet, ett relativt nytt perspektiv vilket bygger på kommunikation genom olika teckensystem och medier.

Studiens syfte är att undersöka tillvägagångssätt vid legatoövningar och hur gitarrspelet utvecklas genom dessa övningar. Forskningsfrågorna är: Vilka semiotiska resurser använder jag mig av för att förbättra min legatoteknik? Till vad används de semiotiska resurserna? Hur har gitarrspelet utvecklats efter tio veckors legatoövningar? Studiens teoretiska perspektiv är designteori med fokus på didaktisk design, representation, transformation, tecken på lärande och multimodalitet. Jag övade legato i en halvtimme, fem dagar i veckan, i tio veckor. För att kunna analysera processen skrev jag en loggbok i slutet av varje övningspass. Övningspassen filmades en gång i veckan under projektet. Resultatet visar de kroppsliga, språkliga och materiella resurser som användes vid övningen. De resurser som beskrivs i resultatdelen är blick, händer, fötter, ansikte, huvud, loggbok, instruktionsmaterial, elgitarr, förstärkare, ljudinställningar, spegel och dator. Framförande av övningar från början och slutet av projektet jämfördes för att undersöka om övningarna haft någon verkan. Gitarrspelet visade sig bli mer precist, snabbare, mer avslappnat, och med större rytmisk kontroll. Resultaten diskuteras utifrån det teoretiska perspektivet samt den litteratur och tidigare forskning som utgör en bakgrund till arbetet. / The purpose of this study is to examine approaches to legato exercises and to observe the development of my guitar playing from these exercises.  The research questions are: What semiotic resources do I use to improve my legato technique? How are these resources used? In what ways has my guitar playing evolved from ten weeks of legato practicing? The study’s theoretical perspective is design theory with focus on didactic design, representation, transformation, signs of learning and multimodality. I practiced playing legato thirty minutes, five days a week for ten weeks. In order to be able to analyse the process I wrote a log book after each practice session. One practice session was video documented every week during the project. The results show the various bodily, linguistic and material resources that were used during the practicing. The semiotic recourses in the result sections are eyes, hands, feet, face, head, logbook, instructional material, electric guitar, amplifier, tone settings, mirror and computer. Performances of exercises from the start of the project were compared to performances from late in the project, in order to examine whether the exercises had any effect. The guitar playing ended in greater accuracy, more speed, more relaxed technique and improved rhythmic control. I discuss the results based on the study’s theoretical perspective, and the literature and research used for this study.

Syfte med studien är att analysera lek- och lärappar som berör hållbarhetsfrågor för att ta reda på vad de erbjuder barn i förskoleåldern i lärande för hållbar utveckling. Viktigt att poängtera är att syftet med studien inte är att jämföra de deltagande lek- och lärapparna. Sex lek- och lärappar för barn i förskoleåldern, som berör hållbarhetsfrågor, har analyserats med stöd av Prensky’s sex strukturella principer och relevanta begrepp från det socialsemiotiska multimodala perspektivet. Resultat har jämförts med tidigare forskning i en diskussion där flera slutsatser dragits. Studiens slutsatser är att lek- och lärappar skapar engagemang men graden av engagemang relaterade till hållbarhetsfrågor är beroende av hur lek- och lärapparnas mekanismer kommunicerar ett kunskapsinnehåll och hur den teckenskapande individen tolkar och förstår innehållet i relation till vad som är meningsfullt just här och nu. I förhållande till lärande för hållbar utveckling är lek- och lärappars erbjudanden bundna till användarens sociala och kulturella kontext. Lek- och lärappar som resurs i det didaktiska arbetet är ett komplement till mer traditionella resurser och kunskap kring hur dessa kan användas och kunskapsinnehållet har betydelse för lek- och lärappens erbjudanden i lärande för hållbar utveckling.