Tidigare forskning visar att lärare med hjälp av multimodalitet och meningsskapande resurser kan skapa meningsskapande undervisning som främjar elevers lärande men att det finns hinder i form av lärares kompetens och tolkning av styrdokumenten. Syftet med denna studie är att få en inblick i hur några svensklärare tillsammans uppfattar och beskriver hur de skapar multimodala lärandesituationer i ämnet svenska för årskurs 4–6. Studien belyser därför dels hur sex svensklärare definierar multimodalitet och hur de använder sig av multimodalitet och meningsskapande resurser i planering, ledning och genomförande av svenskundervisning, dels hur de resonerar om multimodalitet i relation till individuell kompetens och tolkning av styrdokument. Den här studien har sin utgångspunkt i Selander och Kress (2021) design för lärande och är därför den som ligger till grund för den här studiens syn på lärande, lärarens roll och innebörden av språk. Datainsamlingen har genomförts i form av fokusgruppssamtal och har sedan analyserats genom en tematisk analys.  Resultatet visar att svensklärarna i studien är osäkra på begreppet multimodalitet men att de använder sig av multimodalitet och dess meningsskapande resurser genomgående i planering, ledning och genomförande av svenskundervisning, dock genom omedvetna handlingar. Resultatet visar även att individuell kompetens och tolkning av styrdokument i relation till multimodalitet kan skapa svårigheter för svensklärarna men att det handlar främst om tidsbrist för användandet och svensklärarnas utveckling av det. En slutsats är att svensklärare är motiverade och vill bli medvetna om användningen av meningsskapande resurser för att utveckla sin roll som lärare för att främja elevers lärande. / Research shows that teachers using multimodality and meaning-making recourses can create meaningful teaching situations that helps students’ learning but that there are obstacles in teachers’ competence and interpretation of the curriculum. The purpose of this study is to gain an insight into how some Swedish teacher together describe how they create multimodal learning situations in the Swedish subject for grades 4-6. The study highlights how six Swedish teachers define multimodality and how they use multimodality and meaning-making resources in planning, management, and implementation of teaching. It also highlights how the Swedish teachers discuss multimodality in relation to individual competence and interpretation of the curriculum.  This study has its foundation in Selander and Kress (2021) design for learning and is therefore this study’s view of learning, the role of the teacher and the meaning of language. The data has been carried out in the form of focus group discussions and then been analyzed through a thematic analysis.  The results show that Swedish teachers in this study are uncertain about the concept multimodality but that they are using it consistently when teaching the Swedish subject, in unconscious actions. The result also shows that individual competence and interpretation of the curriculum can create difficulties in the use of multimodal tools due to time limits and a conclusion therefore is that Swedish teachers are motivated to become aware of their use of multimodal tools to develop their roles as teachers to improve student learning.

I dagens medielandskap lever många människor en stor del av sitt liv genom digitala medier, något som även påverkar skolvärlden. Denna studie undersöker den digitala utvecklingen i relation till lärarrollen och svenskämnet. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar med medie- och informationskunnighet (MIK) inom svenskundervisning och skolutveckling samt en kompletterande intervju med Statens medieråd. Syftet med studien är att genom svensklärarnas upplevelse av att arbeta med MIK försöka förstå den digitala utvecklingens betydelse i relation till svenskämnet. Min hypotes är att dagens lärare behöver öka sin medie- och informationskunnighet för att kunna möta elevernas behov och kunna utföra sitt allt mer komplexa demokratiuppdrag. Genom teorierna New Literacy Studies, Critical literacy, begreppet multimodalitet och aktuell tidigare forskning har jag försökte förstå vad den digitala utvecklingen innebär för lärandet och språket.Studien visar att osäkerhet, okunskap, tidsbrist och vaga direktiv är några skäl till att utvecklingen går långsamt framåt. Tydligare nationella direktiv, ett större kollegialt samarbete och kompetensutveckling är några av de faktorer som nämns skulle kunna påskynda progressionen. I den avslutande reflektionen diskuteras MIKs öppningar för att arbeta med normkritisk pedagogik och möjlighet till fortsatt forskning inom detta.

The purpose of this thesis is to examine how teenagers in high school experience and use music in the app Tiktok with the aim to better understand how digital tools can be used in music education. In an app such as Tiktok there are many modes intertwined. I interviewed seven teenagers in two groups where they had to choose one video that contained any type of music to show to the rest of the group. The interviews were filmed in order to be analysed on the basis of a social semiotic multimodal discourse analysis. The same analyse model applied to the analyse of the actual videos. The results were then compared to each other. It showed that the music is often the mode that creates meaning in the video and makes the other modes cohere. It also showed that there are many different discourses in Tiktok that use different combinations of modes to create meaning. The teenagers were well aware about the discourses and how music was used in different ways depending on the discourse, even though they were not always aware about the importance of the music for coherence. They had no problem in navigating, interpret, read and combine the different signs and modes to understand the humor or the purpose of a video. Some of them also produced videos in a specific genre or discourse, using the suitable modes. / Syftet med denna uppsats är att undersöka musikens roll i Tiktok, hur tonåringar upplever musiken och hur de använder den. Jag gjorde intervjuer med två grupper där tonåringarna fick välja varsitt klipp som innehöll musik som vi tittade på tillsammans i gruppen. Intervjuerna filmades för att kunna analyseras utifrån en socialsemiotisk multimodal diskursanalys. Videorna som informanterna valt ut analyserades även separat utifrån samma modell. Resultaten från de olika analyserna jämfördes sedan med varandra. Resultatet visade att det fanns flera olika diskurser som samverkar i Tiktok samt att musiken oftast är den drivande teckenvärlden i videon. Tonåringarna var väl medvetna om de diskurser som samverkade och hur musikens roll förändrades i de olika diskurserna, även om de inte alltid insåg musikens vikt för rytmen och informationslänkningen i videon. I videorna är det många teckenvärldar som används för att skapa mening. Tonåringarna hade inga problem med att läsa av, tolka och sammanföra till exempel text, bild och musik för att förstå humorn eller syftet med en video samt att de själva använde sig av dessa teckenvärldar för att skapa videor i en viss genre med särskilda diskursiva verktyg.

This thesis investigates the phenomenon of the contemporary ‘Medusa tattoo’ that gained traction on the social media platform TikTok in 2019 as a symbol of sexual assault survival, and which has since come to function as an instrument for digital feminist activism. The study aspires to provide a new, previously unexplored link to the long chain of academic research on the figure of Medusa by looking at the emergence, function, and potential of the Medusa tattoo. It makes use of multimodal discourse analysis followed by the application of a select number of theoretical frameworks by Hans Belting, Michael Baxandall, Roland Barthes, and Hélène Cixous. It is observed that historical representations of Medusa tend to draw upon her dualistic, transformative nature of beauty-monster, threat-victim, and powerful-powerless, in accordance with dominant thoughts and ideologies. The contemporary Medusa tattoo is identified as being comprised of a tripartite structure with three carrier mediums: the tattooed body, tattoo designs, and TikTok videos found under the hashtag #medusatattoo, all capable of acting both independently and intermediary. This form is a result of a decades-long process of thought influenced by various appearing and re-appearing factors, conditions, and agents. The thesis further identifies the ways that the Medusa tattoo functions as myth in accordance with the writings of Roland Barthes, its meaning becoming fixed through acts of repetition on social media. Lastly, it is concluded that while tattoos can act in accordance with Hélène Cixous’ concept of écriture féminine, the contemporary Medusa tattoo cannot, due to its iconography demonstrating postfeminist attitudes towards beauty and femininity that enforce instead of challenge patriarchal structures. However, it is noted that it retains its potential as a symbol of strength and healing on the individual wearer. / Denna uppsats undersöker fenomenet av den samtida ‘Medusatatueringen’ som 2019 uppmärksammades på den sociala mediaplattformen TikTok som en symbol för överlevnad av sexuella övergrepp och vilken därefter har fungerat som ett verktyg för digital feministisk aktivism. Studien strävar efter att bidra med en ny, tidigare outforskad länk till den långa kedjan av akademisk forskning om Medusa vilket sker genom analyserandet av Medusatatueringens uppkomst, funktion och potential. Undersökningen använder sig av multimodal diskursanalys som följs av tillämpningen av ett utvalt antal teoretiska ramverk av Hans Belting, Michael Baxandall, Roland Barthes och Hélène Cixous. Det observeras att historiska representationer av Medusa tenderar att spegla hennes dualistiska, transformativa natur av skönhet-monster, hot-offer och kraftull-maktlös i enlighet med dominanta tankeföreställningar och ideologier. Den samtida Medusatatueringen omfattar en tredelad struktur med bärare som kan agera både självständigt och som mellanhänder: den tatuerade kroppen, tatueringsdesigner och TikTok-videor under hashtaggen #medusatattoo. Formen är ett result av en decennier lång tankeprocess som påverkats av ett flertal nya samt återkommande faktorer, villkor och agenter. Uppsatsen identifierar vidare hur Medusatatueringen fungerar som myt i enlighet med Roland Barthes, då dess innebörd fastställs och naturaliseras genom repetitiva handlingar på sociala medier. Slutligen dras slutsatsen att trots att tatueringar kan agera i enlighet med Hélène Cixous koncept écriture féminine så besitter inte den samtida Medusatatueringen samma förmåga då dess ikonografi reflekterar postfeministiska attityder till skönhet och femininitet vilka upprätthåller snarare än utmanar patriarkala strukturer. Det noteras dock att den bibehåller potentialen att agera styrkande och helande på individen.

On the foundation of Multiliteracies presented by The New London Group (Cazden m.fl.1996) that calls for recognising students’ multilingualism and multimodality, this study seeks to explore what beliefs in-service teachers in linguistically diverse classrooms express about usage of multimodal resources for meaning making. This study strives in particular at understanding whether teachers view such usage as beneficial for multilingual students’ learn­ing. In addition, this longitudinal qualitative study inspired of both intervention studies and design-based studies seeks to understand the connections between teachers’ beliefs and professional develop­ment programs. My data consists of six teachers’ beliefs expressed in reflections and in their reported teaching during a year of professional develop­ment. Through content analysis, the results show that all teachers view usage of multimodal meaning making resources as giving extended learning opportunities. Five of the teachers also see extended participation through this usage. A significant result is that the teachers view multimodal meaning making as scaffolding, rather than recognizing multimodal resources as an insepar­­­able part of all communication. Accordingly, the implicit meaning making through multimodal resources for scaffolding understanding seems to be more implemented in their teaching design than explicit teaching of multimodal usage for functional communicative purpose. However, four of the teachers aims at building explicit awareness of multimodal choices and its effects through their teaching design. These results show inter­connections between the professional development to both content and form.

Ungdomar växer upp i en multikulturell kontext där kulturer, åsikter, språk och normer blandas till nya kulturer. För att förstå det samhälle de växer upp till och de visuella uttryck de möter behöver de ett verktyg, interkulturell litteracitet. Kunskapsöversikten undersöker vad begreppen interkulturell respektive visuell litteracitet är, varför de samverkar, skillnader mellan mångkulturell och interkulturell och hur dessa begrepp fungerar i det medie- och multimodala samhälle som ungdomar växer upp i och en dag ska föra vidare. Texten studerar vidare varför interkulturell litteracitet kan användas för att visa på hur maktordningar representeras i media, samhälle, skola och hur lärare kan arbeta didaktiskt inom ämnena. Kunskapsöversikten har ett noggrant urval av material som har valts ut ur en systematisk sökprocess. Resultatet visar sambandsfaktorer mellan interkulturell- och visuell litteracitet och en slutsats är dess möjligheter att positivt påverka medielitteracitet som ett verktyg för att utbilda demokratiska medborgare.

Studien undersöker hur barn skapar språkliga erfarenheter under och efter högläsning i förskolan. Med teoretiska utgångspunkter i design för- och i lärandeperspektiv undersöks vad barns reflektioner blir av böcker och hur de kan stöttas i sin språkutveckling samt hur barnen transformerar sin förståelse av sagan. En kvalitativ studie med deltagande observationer har genomförts på en förskola under tre dagar. Resultatet visar att språkutveckling sker när barn får möjlighet att återberätta och återuppleva böcker genom design i lärande perspektiv. Språkutvecklingen och identitetsskapandet hänger ihop där kommunikationen främjas när barn får möjlighet att använda sig av multimodala uttryckssätt i meningsfulla sammanhang.

Denna studie syftade till att bidra med kunskap om vilka faktorer som påverkar lärarutbildares användning av digitala multimodala texter som examinationsform i grundlärar­programmens kurser samt vilka kriterier och metoder som används vid bedömning av texterna. Som teoretisk referensram användes multimodal teoribildning och design­teoretiskt perspektiv. Genom en enkätundersökning tillfrågades lärarutbildare i grundlärar­programmen F-3 och 4-6 vid 16 svenska lärosäten om användning och bedömning av digitala multimodala texter som examinationsform. Enkäten besvarades av 101 grundlärarutbildare varav 42 uppgavs använda digitala multimodala texter som examinationsform. Resultatet som analyserades statistiskt visade att grundlärar­utbildares intresse för digitala multimodala texter som examinationsform påverkar användningen av dem. Examinationsformen används av grundlärarutbildare i störst omfattning för att öka lärarstudenters möjligheter att visa kunskaper på flera sätt och för att öka deras erfarenheter inför egen undervisning. Resultatet visade även att bedömning i huvudsak utgår från lärar­studen­ters för­ståelse för ämnes­innehållet samt deras kommunika­tions- och analysförmåga. Summativ bedömningsmetod används i störst omfattning. De slutsatser som drogs av studiens resultat var att det finns behov av att lärar­utbildare, särskilt i ämnet svenska och svenska som andraspråk, ser digitala multimodala texters potential för menings­skapande, och fördjupar kunskapen om dem. Det finns även behov av både digital kompetenshöjning och ökade kunskaper i multimodalt textskapande. En förutsättning för att digitala multimodala texter ska komma till sin rätt som examinationsform i grundlärar­utbildningen är att det utformas valida bedömningskriterier som omfattar texternas hela meningspotential samt bedömningsmetoder som är möjliga att använda i praktiken. På grund av det begränsade och icke representativa urvalet är studiens resultat inte statistiskt generaliserbart.

Introduction: The increasing digitalization of society means that digital competence has acquired a key role for today’s citizens and for their participation in social life and democracy. Public libraries are considered as an important institution that can give access to this competence as well as help citizens improve their media and information literacy, since one of the libraries’ tasks is to promote and protect democracy and access to information. To do this, librarians must possess fundamental digital skills and knowledges. In Sweden a national project called Digitalt först med användaren i fokus was launched between 2018 and 2020 and it gave birth, among other things, to a digital learning platform for public librarians called Digiteket. This online resource offers both scientific arti-cles and courses aimed at improving the librarians’ digital competence. With our thesis we want to try and expand the still underdeveloped research around this pedagogical resource. By focusing on a selection of courses, we aim to achieve a better understanding of how their learning process is designed and what type of learning is made possible. At the same time, we want to analyse how the authors chose to organize the course texts, address the target group and make meaning through the texts. Method: Our approach has been to develop a series of questions linked to seven fundamental concepts than belong to two theoretical frameworks focused on learning and communication: didactical design theory and multimodal social semiotics. Three courses from Digiteket were chosen and treated as a didactic and communicative resource constructed as a semi-formal learning design sequence. The courses’ didactic design and metafunctions have been analysed with the help of the questions mentioned above. The instructions contained in Digiteket’s course guide and a short email-interview made with one of the authors responsible for Digiteket’s content helped us add nuance to the analysis. Analysis and results: The didactical design analysis revealed that the courses have a very clear and defined structure with explicit goals and expectations. However, the participants’ possibilities regarding the production of ma-terial as a part of learning is almost non-existent as is also the possibility to discuss one’s learning process. Interaction with the didactic tool and communication between course participants, along with reflection on the learnt subjects and references to further readings are present to a certain extent although mainly situated outside the learning platform. The semiotic analysis of the course texts has shown a pattern in how the course subjects and their relevant aspects are presented, where the subjects are initially seen as influential in the reader’s life. The roles then get inverted, and the reader is shown how to take control of the subject. The texts use several strategies where language and text disposition are involved, and it positions the readers either centrally or as a part of a bigger context of individuals (society as a whole or public librarians). These and other strategies, like the at times playful language, coherence between different courses and internal logical cohesion in each course manage to construct solid pedagogical texts connected to the target group in a varying extent.Conclusions: Digiteket shows a consistent application of fixed pedagogical principles developed with the target group (public librarians) in mind, even if there seems to be room for the integration of more social activities and of different types of didactic tools and media. The platform is in a developing phase and has the potential to become a national hub for boosting librarians’ digital competence and subsequently enable them to transmit knowledges to the public, in accordance with libraries’ societal task. This is a two-year master’s thesis in Library and Information Science.

Syftet med denna studie är att undersöka hur visuellt stöd används av lärare i årskurs 1–3 i språkligt heterogena klassrum, med fokus på dess användning, implementering och betydelse för undervisningen. Frågeställningarna är utformade efter de klassiska frågorna inom didaktiken, vad, hur och varför med inriktning på visuellt stöd i det språkligt heterogena klassrummet. Studien utgår från två multimodala teorier, den socialsemiotiska teorin och design för lärande. Dessa teorier är valda utifrån ämnetundervisning med visuellt stöd i det språkligt heterogena klassrummet. Metoden som används i studien är semistrukturerade lärarintervjuer som utgår från en intervjuguide.Det gjordes även observationer för att upptäcka det språkliga landskapet i klassrummet. Analysen är gjord utifrån en tematisk analysmetod. Analysen av resultatet visar att lärarnas användning av visuellt stöd koncentreras till bildstöd. De bildstöd som finns, utifrån studien, är en grund i den språkutvecklande undervisningen. Bristen av förståelse kring konceptet visuellt stöd och dess olika funktioner visar vikten av en fortbildning hos lärarna för att på ett effektivt sätt stötta eleverna. Det är viktigt att inte överösa eleverna med bildstöd då det kan distrahera mer än hjälpa i deras läs- och skrivutveckling.