This aim of this study is to compare and contrast two textbooks in Swedish as a second language. The main focus is on textbooks written for newly arrived students in primary school. The aim is to see if, and how, written text and pictures worked together to provide opportunities for learning and understanding for the students. Two books were chosen, one published in 1996, Svenskbiten A1 and one from 2020 Mitt i språket A. A multimodal analysis of chosen extracts is made. The texts are discussed from a social semiotic theoretical point of view. Meaning-making according to the ideationell meta-function is one aspect from the social semiotic point theory that is used to examine the textbooks. The result from the analysis is that the two textbooks have a lot of similarities, which was expected since they have the same purpose and the same book publisher. One difference found is that the older textbook is more passive, and more repetitive than the newer book. The newer textbook contains more dialogue and contact with the reader. It is not possible to say if one of the textbooks are better than the other, it depends on the purpose of the teacher using them.

Det är idag en ökning av mångkulturalitet i det svenska samhället, något som ökar antalet flerspråkiga elever och skolan måste därför ge utrymme för språklig utveckling. Forskning visar dock att det enbart talas svenska i undervisningssammanhang, flerspråkiga elever ges inte möjlighet att använda olika språk vid kommunikation. Syftet med denna studie är att ta del av lärares erfarenheter av och kunskaper om en flerspråkig undervisning samt ta del av vilka metoder som används för att anpassa en flerspråkig undervisning. En transspråkande undervisning tillåter elever att använda sig av hela deras språkliga repertoar vid språk- och kunskapsutveckling, ytterligare en del av syftet är därmed även att ta del av lärares erfarenheter kring transspråkande undervisningsmetoder och som förhållningssätt. Den forskning som ligger till grund för studien utgår från flerspråkighetsforskning och fokuserar till största del på transspråkande. Utifrån vald forskning har teoretiska utgångspunkter för studien identifierats och dessa är det sociokulturella perspektivet samt teorier om andraspråksinlärning. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer bestående av fem respondenter. Studiens resultat utifrån ett lärarperspektiv visade att en flerspråkig undervisning innebär både utmaningar och möjligheter för lärare och elever. De utmaningar som synliggjorts handlar om de missförstånd som uppstår på grund av språkliga brister, lärares oro samt ett tidskrävande arbete. Möjligheterna med en flerspråkig undervisning beskrevs av respondenterna som att det handlar om att synliggöra språklig och kulturell mångfald, att göra nytta för eleverna och deras vårdnadshavare samt att lärare och elever ingår i en gemenskap med varandra och bygger relationer.

This thesis is a text analysis of knitting patterns. The material are six knitting patterns from 1847 -2018. All the investigated material is written in Swedish. The purpose of the study was to analyse the relationship between the writer and the reader, and the view of the reader. This has been done by studying the values of the knitting books. The context dependent of the patterns has also been analysed, in terms of how the text addresses the reader, the voice of the writer and how much room the writer has to explain his or her intentions and inspiration. An important part of the study has been to analyse the pictures and illustrations in the pattern, and how they relate to the text. The result of the study showed that the older knitting patterns are more context dependent than the modern ones. There is a distinct development from passive addressing of the reader to a more direct, using personal pronouns and a friendlier approach. Newer patterns also give the writer more space to write about his or her inspiration and intentions. The relationship between the pictures and the text stays mostly the same during the investigated period. / <p>Godkänt datum 2021-08-24</p>

Syftet med produktarbetet var att skapa ett didaktiskt lärandematerial bestående av en bilderbok med tillhörande lärarhandledning med inriktning på vattnets kretslopp, för en hållbar utveckling. Det didaktiska lärandematerialet utformades för att stödja och inspirera förskolepersonalen i sin dagliga undervisning tillsammans med barnen i förskolan. Utformningen av det didaktiska lärandematerialet bygger på det som kom fram i besvarandet kring vår frågeställning: Hur kan ett didaktiskt lärandematerial utformas för att hjälpa förskolepersonalen att ge barn i förskolan tidiga erfarenheter om vattnets kretslopp? Frågeställningen besvarades i relation till den tidigare forskningen som gjorts inom samma ämnesområde. En bakgrund inom redan befintlig barnlitteratur och/eller lärandematerial samt våra didaktiska övervägande kring utformning av barnböcker har också bidraget till produktarbetets resultat. Allt material har samlats in via olika infallsvinklar såsom databassökningar och studiebesök. Materialets insamling har dokumenterats med hjälp av minnesanteckningar, fotografering och ljudupptagningar. I produktarbetets resultatavsnitt presenteras vårt didaktiska lärandematerial som kommer i form av en faktabilderbok med tillhörande lärarhandledning. Utifrån den befintliga barnlitteraturen och lärandematerialen saknas det sen tidigare motsvarande didaktiska lärandematerial, därför blir vår slutsats att vår produkt kan fylla en funktion som inget annat material gör just nu.

Genom en analys av nio tidningsannonser från 1960-, 1990- och 2020-talet undersöks reklamens utveckling med fokus på språkets variation mellan annonser riktade mot kvinnliga respektive manliga modelläsare. För att undersöka detta granskas visuella och textuella aspekter genom användningen av multimodalitet och systemisk-funktionell grammatik (SFG). Analysernas resultat visar att antalet textelement i annonser skiljer sig över tid och att de genom det blivit mer avskalade och öppna för tolkning. Skillnader upptäcks också gällande kön där annonser med kvinnliga modelläsare innehåller fler värdeord och färre utelämnade led än de med manliga modelläsare.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka förhållningssätt verksamma lärare har till svenskundervisning som genomförs med estetiska och multimodala lärprocesser inom årskurs 1 – 3. För att ta reda på detta har en kvalitativ intervjustudie utförts, där åtta verksamma lärare deltagit som är aktiva inom skolans verksamhet, årskurs 1–3 och undervisar i ämnet svenska. Intervjuerna utfördes via Zoom på grund av den rådande pandemin. Resultatet av intervjuerna visade en medvetenhet kring estetiska och multimodala lärprocesser hos lärarna. Dock efterlystes tydligare riktlinjer i styrdokumenten kring estetiska och multimodala lärprocesser inom ämnet svenska samt djupare utbildning kring estetiska och multimodala aspekter och lärprocesser inom svenskämnet i grundärarutbildningen. Dessutom visade det sig utifrån intervjuerna att det krävs vissa resurser, fantasi och kunskap för att lärarna ska kunna implementera estetiska och multimodala lärprocesser i sin undervisning. Slutligen ges också exempel på hur lärarna arbetar estetiskt och multimodalt samt förslag på hur framtida forskning kan bedrivas. / The main purpose of this particular study was to examine what attitudes teachers have towards teaching Swedish using both aesthetical and multimodal methods. To formulate a conclusion a qualitative interview was conducted. Eight teachers were selected and chose to participate. All of the teachers are active in their school ́s activities and teach Swedish in grades 1–3. These interviews were conducted via Zoom due to the current prevailing pandemic. The result of these conducted interviews shows that the teachers have knowledge about both aesthetic and multimodal learning processes. However, based on the gathered information, it also reveals a need to for clearer guidelines outlined in the governing documents regarding both aesthetic and multimodal learning practices. In addition, the interview process showed that certain resources, imagination and a knowledge base are required for these teachers in order to implement both aesthetic and multimodal methods in their teaching practices. Several examples are given of how the teachers employ both aesthetically and multimodal methods. Finally, the study presents ideas for future research in this field.

Den föreliggande studiens syfte är att undersöka lärare i årskurs 4–6 erfarenheter av att använda multimodala texter i undervisningen samt om det finns en medveten strategi i syftet att använda multimodala texter för att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att fullgöra syftet med studien samlades data in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och de som deltog i studierna var behöriga, undervisande lärare i årskurs 4–6. Studiens insamlade data analyse- rades med hjälp av en kategorisering som utformats efter studiens forsknings- frågor. De teoretiska ramar som formulerats för studien har sin grund i den socialsemiotiska teorin, socialsemiotikens multimodala perspektiv såväl som det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att de deltagande lärarna har en liknande positiv syn till multimodala texter. Däremot skiljer det sig åt hur lärarna använder sig av multimodala texter i undervisningen. Resultatet visar på såväl utmaningar som möjligheter i användandet av multimodala texter och samtidigt uttrycker lärarna i studien att multimodala texter är gynnsamma för elevers läs- och skrivutveckling. En återkommande problematik i studien är läroplanens otydlighet av begreppet multimodalitet, vilket kan hämma det multimodala förhållningssättet såväl som det genomtänkta syftet med under- visningen av multimodala texter.

Syftet med denna studie är att beskriva lärares upplevelse av fjärrundervisning i ämnet Dansgestaltning under Covid-19-pandemin. Kurserna i Dansgestaltning inom gymnasiets estetiska program innehåller skapande och en förutsättning för detta är de centrala målen i kursen som fokuserar på samarbete, interaktion och konstnärligt arbete. Studien syftar till att visa hur lärare ställt om undervisningen i Dansgestaltning till fjärrundervisning, att visa på problem de stött på men även lyfta perspektivet kring hur det går att se framåt.    För att uppnå syftet ställs tre frågor som handlar om hur lärare arbetar och till följd av Covid19-pandemin förändrat sitt arbete med kursen Dansgestaltning. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Socialsemiotiskt multimodalt perspektiv som visar på hur kommunikation är en samverkan av flertalet teckensystem. Studien innehåller även reflektioner om det didaktiska rummets betydelse för lärande.    Empiri samlas in genom intervjuer med verksamma danslärare. Resultatet visar hur viktig danssalen är; det fysiska rummet möjliggör det komplexa system av kommunikation som kontinuerligt sker i dansundervisning. Det är även tydligt hur viktigt det sociala samspelet elever emellan är för elevernas studiemotivation och lärande.

This is a quantitative study with qualitative elements which investigates if, and in that case how, preschool teachers in a Swedish medium-sized municipality are working with, and thinking about media talks - book talks when it comes to other media types than physical books.  The method consists of a quantitative strategy based on a semi-structured survey, sent out to the preschool teachers of the municipality.  The result shows that the preschool teachers in general have a positive attitude towards media talks and that the majority already uses it. One thing that the preschool teachers consistently emphasized was the importance of conversation and interaction, which form the basis of both media talks and in the socio-cultural perspective. / Detta är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag som undersöker om, och i så fall hur, pedagoger i en medelstor svensk kommun arbetar med, och tänker kring mediesamtal - boksamtal när det handlar om andra medier än fysiska böcker.  Metoden består av en kvantitativ strategi som baseras på semistrukturerade enkäter som skickats ut till kommunens pedagoger.  Resultatet påvisar att pedagogerna överlag är positiva till mediesamtal och att merparten ser att de redan använder sig av det. Något pedagogerna genomgående lyfte var samtalets och samspelets viktiga funktion, vilket är grunden i både mediesamtal och i det sociokulturella perspektivet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken potential en digital multimodal loggbok kan ha som digital bro mellan studenter och lärarutbildare under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) för att stötta studenterna i deras profession- och kunskapsutveckling, med hjälp av sociosemiotiska resurser, såsom digitala verktyg. Jag har undersökt hur en grupp yrkeslärarstudenter använder de sociosemiotiska resurser som erbjuds i den multimodala loggboken under deras VFU, för att kommunicera kunskaps- och professionsutveckling via en digital bro till lärosätet. Genom textanalys, inspirerad av hermeneutiken – och i termer av ett vidgat textbegrepp – undersöks studenternas arbete i de digitala, multimodala loggböckerna. Resultatet redovisas och diskuteras med fokus på studenternas användning av sociosemiotiska resurser och multimodaliter. Valet av textanalys som metod föregicks av en önskan att identifiera de faktorer som påverkade kommunikationen via digitala broar i en digital multimodal loggbok.  Undersökningen omfattade 13 loggböcker som har analyserats från helhet till del vid fem tillfällen. Resultatet visar att de studenter som hade digitala förkunskaper kunde kommunicera sina förväntningar och sitt lärande i loggböckerna med hjälp av de erbjudna sociosemiotiska resurserna. De studenter som hade begränsade digitala förkunskaper har inte använt de resurser som erbjöds vilket resulterade i att det åsyftade meningsskapandet gick förlorat i denna kontext. / The purpose of this study is to investigate what potential a digital multimodal logbook can have as a digital bridge between students and teacher educator during the practice-based part of the education, to support students in their professional development as well as in their development of knowledge. Socio-semiotic resources, such as digital tools, were used for this purpose. I have studied how a group of student teachers use the semiotic resources offered in the digital multimodal logbook during the practice-based part of their education, aiming to communicate their professional development and their knowledge development by a digital bridge to the university. By using text analysis, influenced by a hermeneutic model, I have studied what can facilitate, but also prevent students' work in the logbooks and the result are discussed in relation to the concept of semiotic resources and multimodality. Through a text analysis, influenced by a hermeneutic modell – in terms of an expanded text concept – are the students work in the digital multimodal log books investigated. The results are reported and discussed with a focus on the students’ use of socio-semiotic resources and multimodalities. The reason for using text analysis as a method was a desire to identify factors that could influence communication through digital bridges in a digital multimodal logbook. The study contained 13 logbooks who have been analysed from whole to parts at four occasions. The results show that students with digital knowledge could communicate their expectations and their learning by using the socio-semiotic resources that were offered. Students with limited basic digital knowledge did not use the resources they were offered which resulted in the fact that they lost the opportunity to create meaning in this context by using the offered resources.