Att låta elever uttrycka sig på flera olika sätt i skolan blir allt viktigare eftersom eleverna redan innan skolstart vistas i miljöer med oändliga kommunikationsmöjligheter. Eleverna behöver därför kunskap om hur och varför de olika uttrycks- och kommunikationssätten används, detta för att kunna bli fungerande medborgare i dagens samhälle (Schmidt, 2015).   Denna kvalitativa studie har genomförts med hjälp av frisvarsenkäter och handlat om multimodala arbetssätt i undervisningen. Tio lärare som undervisar i förskoleklass och årskurs 1–6 i sydvästra Sverige har deltagit i undersökningen.   Syftet med undersökningen är att ta reda på om läroplanens riktlinjer om multimodalt lärande genomförs i skolan och i så fall i vilken omfattning. För att besvara studiens syfte ställs följande forskningsfrågor:   Vilka för- och nackdelar upplever lärarna med multimodala arbetssätt i undervisningen?   Vad anser lärare påverkar deras val av arbetssätt i undervisningen?   Undersökningen gjordes med John Deweys infallsvinkel i pragmatism som utgångspunkt, vars grundtanke är att individ och samhälle påverkar varandra och därmed inte kan skiljas åt och att kunskap befästs vid praktiskt utförande. Teorin belyser därför att lärare behöver vara uppdaterade och förnya sig i sitt arbete. Även en av Europeiska unionens åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande har fungerat som teori: digital kompetens.   Resultatet visar att arbete med multimodala arbetssätt i allra största utsträckning genomförs i skolan men med vissa hinder så som resurser, tid, personal och kompetens. Slutsatsen dras att lärare har olika uppfattningar om vad multimodalitet i skolan är. De anser att arbetet kräver guidning och stöttning av lärare med en tydlig planering och ett klart syfte. / Letting pupils express themselves in a variety of ways at school is becoming increasingly important, as pupils already reside in environments with infinite communication opportunities before they start school. The pupils therefore need knowledge about how and why the different expressions and communication methods are used, this to become functioning citizens in today's society (Schmidt, 2015).   This qualitative study has been carried out using open questionnaires and has been about multimodal working methods in teaching. Ten teachers who teach in pre-school classes and grades 1-6 in the southwest of Sweden have participated in the survey.   The purpose of the survey is to find out if the curriculum guidelines for multimodal learning are conducted at school and, if so, to what extent. To answer the study's purpose, the following research questions are asked:   What pros and cons do the teachers experience in multimodal working methods?   What do the teachers consider affects their choice of working methods in teaching?   The study was made with John Dewey's approach to pragmatism as a starting point, whose basic idea is that individuals and society influence each other and, therefore, cannot be separated. The approach also says that knowledge is consolidated in practical execution. The theory therefore explains that teachers need to be updated and renew their work. One of the European unions’ eight key competences for a lifelong learning has also worked as a theory.   The result shows that multimodal working methods it is carried out to the greatest extent in school but with certain obstacles such as resources, time, staff and skills. The conclusion is that teachers have different views on what multimodality in school is. They consider that work with multimodality requires guidance and support from teachers with a clear plan and a clear purpose.

I detta examensarbete har vi valt att studera och sammanfatta delar av forskningen som utgår ifrån en multimodal teoribildning och ett sociosemiotiskt perspektiv. Examensarbetet utgörs av en fallstudie som innefattar textanalyser. Vi undersökte vilka modaliteter och semiotiska resurser som elever i en lågstadiekontext väljer att använda  samt kombinera när de producerar en berättande text i svenskämnet i meningsskapande syfte. Vi undersökte även vilka kvalitativa aspekter i form av likheter och skillnader som är synliga i elevers multimodala berättelser. Vår slutsats är att majoriteten av eleverna väljer att inkludera bild och färg i sina multimodala berättelser. Resultatet av vår studie kan jämföras med den tidigare forskning som visar att elever prioriterar bild och färg framför skriven text. Tidigare forskning konstaterar även att multimodala framställningar skapar motivation och förväntan samt gynnar alla elevers meningsskapande oavsett språklig bakgrund. Det har även noterats att diskussioner är ett viktigt hjälpmedel för att uppmärksamma resursers samspel och därmed hjälpa eleverna att dra paralleller till tidigare erfarenheter i syfte att skapa mening. Vi har dragit slutsatsen att elevers bilder är svårtolkade om eleverna inte har möjlighet att tydliggöra sina tankar och idéer. Avslutningsvis uppmärksammar vi ett behov av vidare forskning av hur multimodala framställningar kan gynna elevers skrift- och verbalspråkliga utveckling. Detta kräver att lärare besitter hög kompetens för att kunna konstruera och bedöma multimodala uppgifter av god kvalitet.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka vilken typ av texter eleverna skriver i gymnasieskolans svenskämne med ett vidgat språkbegrepp. Utifrån ett multimodalt och designteoretiskt perspektiv har de skrivaktiviteter som eleverna erbjudits undersökts för att synliggöra spänningar på olika nivåer. För att ta reda på vilka texter eleverna producerar i svenskämnet och lärarnas bakomliggande resonemang har intervjuer genomförts både med lärare och elever. I svenskämnet får eleverna ta del av multimodala texter men när det gäller deras eget skapande dominerar skriften. Skrift och tal har en tradition av att vara den accepterade formen för representation av kunskap och lärande i svenskämnet. Det förekommer dessutom skillnader mellan de texter eleverna läser i digitala miljöer och de texter som de skriver. Med digitaliseringen av gymnasieskolan förändras de skrivpraktiker som eleverna erbjuds. Det mest framträdande resultatet i undersökningen är de spänningar som utvecklas på olika nivåer. Spänningar förekommer bland annat mellan lärarnas vilja att inkludera multimodala texter i sin didaktiska design och skriftens dominans i styrdokumenten.

Denna studie undersöker antalet av den multimodala resursen som kan kategoriseras som fotografi som finns representerat i fyra stycken läromedel för kursen Svenska 1 på gymnasiet. Undersökningsmaterialet avgränsas till de arbetsområden som behandlar de fiktivt berättande genrerna lyrik, epik och dramatik i läromedlen. Med ett urval av tre stycken fotografier från varje läromedel analyseras också samspelet mellan den multimodala resursen och den tillhörande texten. Dessutom undersöker studien om det råder några likheter eller skillnader för fotografierna gällande deras kommunikationssyfte och potential som meningsskapande. Undersökningen tar avstamp i den socialsemiotiska teorin på multimodalitet och genom både en kvantitativ och kvalitativ metodansats besvaras frågeställningarna. Studien visar att antalet fotografier som används som multimodal resurs är jämt i tre av fyra undersökta läromedel. Ett av läromedlen använder en mindre mängd fotografier som multimodal resurs. Undersökningen visar också att det råder ett samspel mellan fotografiet och den tillhörande texten i de flesta av exemplen med ett fåtal undantag. Studien uppmärksammar dessutom likheter och skillnader mellan fotografiernas kommunikationssyften och potentialer som meningsskapande.

Denna studie undersöker hur populärvetenskapliga framställningar gestaltas för e-bok och video. Resultatet visar de mediespecifika skillnader som medierna e-bok och video för med sig. Detta görs i en studie med två exempel genom jämförande visuell analys av två olika typer av medium som båda förklarar samma fenomen med olika multimodala förutsättningar. Analysen gör det möjligt att se och dra slutsatser kring vad mediumet för med sig för skillnader. Ämnet är intressant för producenter av populärvetenskap. Syftet med studien är att undersöka, genom visuell analys, hur samma ämne gestaltas i e-bok och video. Beroende på medium har producenter av populärvetenskap, och designers med intresse för pedagogiskt material, helt olika förutsättningar och begränsningar i produktionen. Efter att studien är gjord har det framgått vad populärvetenskapliga framställningar i e-bok och video har för designlikheter. I det första exemplet behandlas multimodaliteter i e-boken Introducing Mind and Brain, A Graphic Guide, (Gellatly och Zarate 2018) och videon THE MIND explained: Memory (Netlfix 2019). För att avgränsa materialet används den sekvens från vardera medium som förklarar hur känslor kan bidra till att förstärka minnen. I det andra exemplet behandlas multimodaliteter i e-boken Introducing Aesthetics, A Graphic Guide (Kul-Want 2010) och videon Explained: Beauty (Netlfix 2019). För att avgränsa används den sekvens från vardera medium som förklarar att skönhet är subjektivt. Resultaten av den jämförande analysen diskuteras avslutningsvis för att besvara forskningsfrågan: Hur skiljer sig populärvetenskapliga framställningar i två olika medier, e-bok och video? Sammanfattningsvis gestaltas ämnet på olika vis beroende på medium men med designlikheter. Resultatet visar på att populärvetenskapliga framställningar i olika medium delas in i kortare pedagogiska sekvenser. De innehåller ofta verkliga exempel på situationer som mottagaren kan koppla informationen till, och tydliga visuella ledtrådar som guidar mottagaren genom materialet. Medierna har också gemensamt att de innehåller element som förstärker materialets legitimitet.

Denna studie är en läromedelsanalys som granskar introduktionen av algebra med variabler i tre läromedel för årskurs 5: Koll på Matematik 5B, Favorit Matematik 5A och Mattespanarna 5A. Studiens syfte är att studera introduktionen av området algebra med variabler i årskurs 5, särskilt avseende utrymme, representationsformer och samspelet mellan text och bild. Tre frågeställningar togs fram för granskningen: Hur stort utrymme får introduktionen av området algebra med variabler i förhållande till helheten av läromedlet? Vilken eller vilka representationsformer används i uppgifter vid introduktion av algebra med variabler? På vilket sätt samspelar text och bild med varandra vid introduktion av algebra med variabler i läromedlen? Metoden var av en komparativ design i form av en flerfallsstudie för att finna möjliga likheter och skillnader mellan läromedlen. Ramverk skapades för att finna likheter och skillnader mellan läromedlen. Resultatet visar att: algebra med variabler får mellan 2–20 procent av det totala utrymmet i läromedlen; de tre mest förekommande representationsformerna är verbal, bildlig och symbolisk; det mest förekommande samspelet mellan text och bild är när bilden behövs till texten för att lösa uppgiften. Slutsatsen blir att de tre läromedlen skiljer sig åt avseende hur mycket utrymme som ges till området algebra med variabler; från relativt litet utrymme med endast två procent till relativt mycket utrymme med 20 procent. De representationsformer som finns i läromedlen ger eleverna en möjlighet för att skapa sig en konkret förståelse, vid introduktionen av algebra med variabler, i det sociala samspelet mellan eleverna samt mellan elever och lärare.

This study examines early experiences of literacy described by unaccompanied minors from Afghanistan who are now following a general program of studies at a college of further education (folkhögskola) in Sweden. Their studies are conducted at a secondary and upper secondary school level. All of the participants are subject to the Swedish legislation applying to residence permission and participation in upper secondary education The experiences of literacy taken up here are reader biografies comprising picture collage and short text passages. The analysis is based on the biografies of 12 participants, illustrating various activities experienced during their respective childhoods, some of which are related to literacy, others not. The activities are presented in the form of illustrations and text along a timeline.  In the results section, the experiences described in the reader biografies are presented in terms of four categories: literacy and education, multimodal literacy and literacy mediating related to the theoretical background of this study.

Som politiker vill man synas och kunna kommunicera med människor. Världen har utvecklats på ett sätt som har gjort att människor tittar ofta i sina telefoner, därför måste politiker förstå hur de ska kommunicera med mottagarna via en mer digital länk istället. Denna uppsats behandlar ämnet politisk kommunikation på sociala medier, där fokuseringen ligger på den sociala plattformen Instagram. Syftet är att undersöka hur svenska politiker baserar sin kommunikation på Instagram som skapar en attraktion av innehållet till mottagarna. Uppsatsen analyserar hur tre svenska politiker bygger upp en strategi som ska leder till attraktion till innehållet. Uppsatsen fokuserar på tematisering, attraktion och strategi av Instagram-inläggen. De tre svenska partiledarna är Ulf Kristersson, Ebba Busch Thor och Jimmie Åkesson. Slutsatsen och slutdiskussion visar hur man arbetar med dessa tre element så de samverkar och bildar verktyg som gör att attraktion till innehåll bildas.

Lärandet i instrumentalundervisning är en process som sker över tid och som påverkas av lärarens val av och erbjudande om kommunikativa och pedagogiska resurser, som kan användas formativt för att främja elevens utveckling. Denna studies syfte var att undersöka och analysera formativ återkoppling i enskild instrumental undervisning i klarinett på gymnasiet, med fokus på tre temaområden: dialog och kommunikation, motivation och drivkrafter samt självvärdering och självreflektion. En kvalitativ undersökning genomfördes metodiskt genom fallstudier hos två musikpedagoger, en i Sverige och en i Italien; varje fallstudie består av en semi-strukturerad intervju samt videoinspelning av en klarinettlektion. I studiens analyserades den multimodala återkopplingen som observerades i klarinettundervisningen, och de pedagogiska strategier och verktyg som kan främja elevens motivation och bidra till elevens förmåga att bedöma och reflektera över sitt eget spel. Studiens resultat vill framhäva kommunikationens och resursernas inflytande över klarinettelevernas utveckling mot deras fulla potential som musiker.

The purpose of this study is to investigate the preschool teachers’ understanding of digital competence in preschool and their use of it to create learning situations for children in the form of increased opportunities for literacy. Digitalization has been given a lot of space in the latest revised curriculum of the preschool (2018). This has made digital competence a prerequisite for the pedagogical task in preschool. I want to highlight the opportunities and risks that digitalisation in preschool activities could entail in the form of, on the one hand increased accessibility and participation, on the other hand increased stress and reduced equivalence. It is about democracy as all children should have the opportunity to develop their learning about handling digital tools in everyday life in order to be able to participate in societal issues. Digital competence is a necessity in today`s society, both adultse and children come into contact with the digital in society in our everyday lives. Developments in ICT (Information and communication technology) take place at a furious pace, this will affect children`s working lives in the future. The preschool teachers digital competence has a significant impact on an equivalent teaching in the preschool. The starting point for the essay is my experiences of professional life. I will present the wording of the governing document on digitization in general and the meaning of the teacher assignment. Iwill investigate various strands of research on digitization in preschool and investigate the connection between literacy and multimodality. Finally I will examine the teacher´s  competence development. We adults need new knowledge and skills to guide the children in their development. Finally I will discuss the duties of the academic leader of the preschool when it comes to the implementation of digital tools in the preschool. / Denna studie syftar till att undersöka förskollärarens uppfattning av digitala kompetens iförskolan, samt förskollärarens användning av dem för att skapa läs- och skriv situationer förbarnen. Digitalisering har fått stort utrymme i förskolans reviderade läroplan (2018).  Den snabba utvecklingen av det digitala i samhället avspeglar sig på förskolan i vårtpedagogiska uppdrag, att forma barnen till framtida medborgare som kan hantera teknik samtsamarbeta med andra människor i framtida yrkeslivet.  Utgångspunkten för essän är mina egna upplevelser av mitt yrkesliv, jag vill ge läsaren en ärligbild för att synliggöra den komplexitet som den innebär. Digitalisering medför både möjligheter och utmaningar i förskolans kontext. Pedagogerreagerar på olika sätt inför förändringar, ökade krav medför stress hos pedagoger idigitaliseringsarbetet. Jag kommer att börja med att presentera styrdokumentens, formuleringar om digitaliseringgenerellt och läraruppdragets innebörd. Hur ser läroplan för förskolan på digitalisering iförskolan? Jag kommer att undersöka vad forskningen säger om digitalisering i förskolan föratt belysa både risker och möjligheter som studier har visat. Jag kommer ta upp och diskuteravad begreppet litteracitet innebär, samt analysera samband med multimodalitet som är ettteoretiskt synsätt, och hur multimodala verktyg kan underlätta arbetet med litteracitet iundervisningssituationer i förskolan. Till slut kommer jag att undersöka förskollärarnaskompetensutveckling. Vi vuxna behöver nya kunskaper och färdigheter för att lära oss navigeraoch vägleda barnen i sin utveckling och lärande. Jag kommer även att diskutera rektorns roll idetta förändringsarbete.