Denna studie har undersökt hur en grupp elever använder ett virtuellt rum som klassrum. Effekten blev att de lärde sig fakta med hela kroppen. Det virtuella klassrummet kan bli ett nytt pedagogiskt redskap för skolungdomar där de kan vara med och bygga upp eller påverka innehållet. Studien är en etnografisk undersökning där jag har studerat multimodalitetsteorier av bl.a. Gunther Kress i vilken man tar hänsyn till alla teckenvärldar som ljud, bild, gester och kroppens rörelse i rummet. Undersökningen har behandlat frågorna; Vad produceras när barn och ungdomar använder virtuell verklighet i klassrummet? Vilka diskurser framträder när VR används som resurs för lärande? Hur kan designen i en virtuell klassrumsmiljö komma till uttryck? Hur kan virtuella läromedel distribueras? Jag har undersökt hur diskurser kan förändras efter platsens förutsättningar och hur designen av en VR-undervisning kan beskrivas. Studien innefattar en multimodal produktion under en bildlektion i ett virtuellt klassrum, undersökningen inkluderar även distribution av virtuell konst i lärmiljö. Jag har vidare funderat på vilka förutsättningar som krävs för att virtuell verklighet skall bli en standard i framtidens klassrum.

Studiens syfte var att undersöka och analysera vilka aspekter man behöver förhålla sig till vid webbaserade videolektioner. Som föremål för mina observationer har jag tittat på tre stycken gitarrlektioner från olika webbplatser. Frågeställningen har varit: hur används olika semiotiska resurser i en webbaserad lektion för att skapa mening för mottagaren? Jag har använt mig av ett multimodalt designteoretiskt perspektiv i mina observationer. Urvalet har bestått av två manligt ledda videolektioner och en kvinnligt ledd videolektion från olika geografiska områden. Resultatet belyser vad webblektionerna har gemensamt och vad som skiljer dem åt i fråga om tillvägagångsätt och använda resurser. Resultatet visar också hur dessa skapar mening för användaren. I den avslutande diskussionen vägs för-och nackdelar mot varandra.

Film används ofta för att fylla ut undervisningstid utan ett egentligt syfte och flertalet elever upplever film som en form av belöning som sker vid särskilda tillfällen utan bearbetning. Syftet med litteraturstudien är att klargöra spelfilmens ställning i grundskolan och hur spelfilm används som pedagogiskt verktyg för elevers identitetsskapande i skolan. Detta kommer besvaras genom följande frågeställningar: <ul type="disc">Är spelfilm användbar i svenskundervisningen? Hur kan undervisning med spelfilm i svenskämnet utformas för att stötta elever i deras identitetsutveckling?   Den litteratur som ligger till grund för studien består av tidskriftsartiklar, doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser. Dessa i sin tur är skrivna av nationella och internationella forskare. Resultatet visar att det finns olika uppfattningar om spelfilmens värde. Till följd av att spelfilm inte undervisas i samma utsträckning som typografisk text har det skapats en hierarki där typografisk text värderas högre än spelfilm. I resultatet framgår det hur spelfilm kan undervisas samt mediets koppling till elevers identitetsutveckling.   Texten är skriven ur ett lärarperspektiv med målet att sprida kunskap och inspirera yrkesaktiva lärare. Med vår studie vill vi att lärare ska bli medvetna om spelfilmens användbarhet genom att ta del av den forskning vi sammanställer.

Studies show that mechanics not always read instructions. They often talk to a colleague when a problem arises in order to find a solution. This increases the risk that the mechanics will miss important information so that the vehicle is not properly assembled. In order for a mechanic to know what is wrong with a vehicle, error codes are used. Error codes are a kind of instruction used when diagnosing a vehicle. The purpose of this work is to clarify the information in the error codes by using text and image in collaboration. To investigate the problem, text analyzes, interviews and tests are used in collaboration with the target group. This work addresses theories of thematic bindings, disposition and multimodal integration. Based on the methods and theories, it is concluded that there are three different parameters that could clarify the information in the error codes: The text should use thematic bindings to facilitate the processing of the information, the images should be placed before the text to support the information in the text, and meta-language references are used to integrate the image with the text to create a connection between the two elements. All parameters have been applied in the design of information about two error codes. These shows how the parameters can be used to clarify the information of the error codes. / Studier visar att mekaniker inte alltid läser instruktioner. Ofta samtalar de med en kollega när ett problem uppstår för att gemensamt hitta en lösning. Det ökar risken för att mekaniker ska missa viktiga steg så att fordonet inte blir korrekt monterat. För att mekaniker ska veta vad som är fel på ett fordon används felkoder. Felkoder är en slags instruktion som används när ett fordon diagnostiseras. Syftet med arbetet är att förtydliga informationen i felkoderna genom att använda text och bild i samverkan. För att undersöka problematiken används textanalyser, intervjuer och utprovningar med målgruppen. Detta arbete tar upp teorier om tematiska bindningar, disposition samt multimodal integration. Utifrån metoderna samt teorierna dras slutsatsen att det finns tre olika parametrar som förtydligar informationen i felkoder. Texten ska använda sig av tematiska bindningar för att underlätta bearbetningen av informationen. Bilderna ska placeras före texten för att fungera som ett stöd för informationen i texten. Metaspråkliga hänvisningar används för att integrera bilden med texten för att skapa ett samband mellan de båda elementen. Samtliga parametrar har applicerats i gestaltningen av två felkoder som visar hur parametrarna kan användas för att förtydliga informationen i felkoder.

I examensarbetet undersöks och utvärderas Litteraturhuset Trampolins högläsningsprojekt Sandvargen, där 14 klasser från förskoleklass till årskurs tre deltagit. Projektets syfte var att stimulera elevers läslust och läsförståelse genom att lyfta fram högläsning och eget skapande som metod. Med utgångspunkt i ett lärarperspektiv beskrivs och diskuteras projektet i relation till läroplanen, teorier och tidigare forskning. Syftet var att undersöka om de intervjuade lärarna upplevt att eleverna utvecklat en ökad läslust och läsförståelse genom deltagandet i projektet. Ett annat syfte var att ge en bild av hur lärare kan arbeta med estetiska uttryckssätt i kombination med högläsning med stöd av läroplanen. För att undersöka vilka upplevelser de deltagande lärarna har av projektet genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lärare. Undersökningen har använt kvalitativ metod med fenomenologisk och hermeneutisk ansats. Materialet har även bestått av kvalitativa analyser av projektets handledning samt kvantitativa och kvalitativa analyser av projektets utvärdering. Analyserna undersökte om Litteraturhuset Trampolins mål och pedagogiska intentioner med Projektet Sandvargen förverkligats. Resultaten indikerar att projektet skapat goda förutsättningar för ökad läsförståelse samt skapat positiva effekter på elevernas läslust. Vidare visar resultatet att projektet pedagogiska intentioner inte har uppfyllts eftersom lärarna använt högläsning som metod men inte kopplat högläsningen till eget skapande.

Vi befinner oss i en föränderlig värld med stor rörlighet, där vi förflyttar oss, möter nya språkoch kulturer och andra former av texter än tidigare. Såväl nyanlända som kommer till Sverige,som svenskfödda på resande fot i olika delar av världen, möts av nya blandade uttrycksformeroch förmågan att hantera dessa utmanas. Som flerspråkig elev, och som lärare i grupper medflerspråkiga elever, ökar behovet av att hantera multimodala texter och att se multilitteracitetsom resurs och möjlighet i en undervisning på hög kognitiv nivå.Med inspiration av aktionsforskning har denna undersökning sin grund i bildundervisning,med metodutveckling, språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt i fokus. Studiengenomfördes på en gymnasieskola med elever på språkintroduktionsprogrammet.Kunskapsområdet som studeras inom ramen för undervisningen är bildanalys ochrelationsskapandet mellan text och bild. Utifrån ett designteoretiskt perspektiv och utprövningav didaktiska metoder, såsom cirkelmodellen och genrepedagogik, undersöks hurundervisningen kan organiseras och med vilka hjälpmedel kunskapen ges form. Syftet är attutveckla metoder inom bildundervisning som språkutvecklande arbetssätt. Dokumentation avplanering och genomförande av undervisningen redovisas. Som tolkningsram bearbetasmaterialet utifrån socialsemiotiskt perspektiv och multimodala aspekter, med syfte att titta påtecken för lärande, vilken form av kunskap som kan ses, i en specifik social inramning. Medelever som möjliga medforskare, med ett rikt material avseende deras egenproducerade texteroch bilder, visas kvaliteter och multimodala tecken på lärande inom bildundervisning ochspråkutveckling. Med bilden som utgångspunkt och som semiotisk resurs, visar studien påbildämnets specifika utmaningar och möjligheter, då bildundervisning och språkutvecklandearbetssätt integreras.

Syftet med det här examensarbetet i textdesign var att skapa en grafisk språkprofil och en ny nyhetsmall till Bokförlaget Langenskiöld. Det är en studie i hur man kan använda sig av multimodalitet, visuell hierarki, voice, bildspråkoch värdeord och/eller värdemeningar till förmån för att skapa tydlig och effektiv kommunikation.Studien tog form i analyser av fyra nyhetsutskick från bokförlaget, omvärldsanalys på ett nyhetsmejl från Boktugg.se, kvalitativa intervjuer, en digital enkät och slutligen utprovningarav den nya nyhetsmallen. Slutsatser som dragits i arbetetvisar att en grafisk språkprofil kan nyttjas i utformningen av den externa kommunikationen på bokförlaget. Med hjälp av direktivkan kommunikationen göras mer enhetlig och tydlig. / The purpose of this Bachelor thesis forInformation Design is to create a graphic language profile and a new news template for Bokförlaget Langenskiöld. The study focuses on how using multimodality, visual hierarchy, voice, imagery and value words and/or value sentences creates clear and effective communication.The study consisted of:analyses of four newsletters from the book publisher, an analysis on a newsletter from Boktugg.se, a comparative analysis, qualitative interviews, a digital survey and tests of the new news template.Conclusions drawn from this study prove a graphic language profile can be used in creating external communication. With coherent guidelines communication can be made unified and clear.

This research- survey concerns multimodality and how multimodality can be used in Swedish curriculum to facilitate students in their writing process. The survey focuses on detailed and nuanced writing which are coarse goals for both Swedish- and Arts curriculum. The survey is implemented in senior high school. Students have written describing and narrational texts with different environmental descriptions. The different descriptions contain either pictures, or exclusively word-based instruction.   The results may not be entirely reliable based on the small scale of the survey, yet perhaps show a tendency among students to write stories that are not self- experienced when encountering pictures in the instructional phase of the writing process. This might indicate that students observing pictures are helped with imagination as well as perhaps motivational issues. Motivation is addressed in this survey as a strong basis, which every teacher should embrace in education.   The survey suggests that multimodality is ascendant in society and a necessity to navigate in a culture groaning of imagery language. Used with awareness in language education and other theoretical subjects, multimodality can be used as a source and a didactical tool. This research- survey therefore suggests interdisciplinary work between aesthetic subjects and theoretical to enrich teaching methods.

I denna studie riktas ljuset mot fritidshemmets pedagogik och elevernas begreppsutveckling. Syftet är att tillföra ny kunskap om begreppsutveckling genom pedagogiska erbjudanden genom praktiska inslag präglade av meningsskapande, multimodalitet och språklig mångfald. Metoderna som tillämpas i studien är fokusgruppssamtal med lärarna i fritidshemmet före och efter en riktad insats som bestått av matlagningsaktiviteter med fokus på begreppsutveckling. Vi har även genomfört ett samtal med eleverna hur de upplevt projektet. Deltagande pedagoger i studien tilldelas konkreta förslag och material att genomföra ett antal aktiviteter inom ramen för enkel matlagning och bakning, något som motiveras utifrån samverkan enligt Lgr11 mellan skolan och fritidshemmet. Studiens teoretiska utgångspunkter är främst inspirerade av sociokulturellt samt pragmatiskt perspektiv, men även teorier som fokuserar på meningsskapande, kommunikation på flera språk (transspråkande) och multimodala pedagogiska erbjudanden. Resultatet visar på fritidshemmets stora potential i samband med elevernas begreppsutveckling, men även att detta inte är något som medvetet lyfts eller framhävts i tillräcklig omfattning. Implikationen är därför att medvetandegöra fritidshemmets roll i elevernas begreppsutveckling som komplement till skolans undervisning.

This work is about the expanded conception of text and takes off in the use of this expression in the high school curriculum. The work begins with a theory chapter, where a few different definitions of text are the basis for reasoning about factors which can have contributed to an expansion of the conception. Hereby other important expressions, related to the expanded conception of text, as hypertext, multimedia and intermediality, are brought up. Further, is examined empirically how the expanded conception of text is interpreted, rhetorically and practically, by a few teachers in the High School. Finally, covered scientist’s theories are discussed and compared with the concluded empiric data. The study shows however, that the expanded conception of text in the curriculum has not become a conception for the teachers who were interviewed. Only one of the included teachers has developed a conscious philosophy about texts and let her interpretation of text liberate itself from the paper format. A conclusion is that if teachers to a greater extent understood and worked with an expanded conception of text in mind, people would better handle the text flow they meet in the society in the future. / Detta arbete handlar om det vidgade textbegreppet och tar sitt avstamp i detta uttrycks användning i läroplanen. Arbetet inleds med en teoridel där några olika definitioner av text ligger till grund för resonemang om vilka faktorer som kan ha medverkat till en vidgning av begreppet. Härvid tas även andra viktiga uttryck som har en relation till det vidgade textbegreppet, såsom hypertext, multimedia och intermedialitet, upp. Vidare undersöks empiriskt hur begreppet tolkas, retoriskt och praktiskt, av några lärare i gymnasieskolan. Slutligen diskuteras och jämförs de refererade forskarnas teorier med de empiriska data som framkommit. Studien visar dock att det vidgade textbegreppet inte har blivit ett begrepp för de lärare som ingår i undersökningen. Endast en av lärarna har skapat sig en medveten filosofi kring texter och låtit sin texttolkning frigöra sig från pappersformatet. En konklusion är att om lärare i större utsträckning förstod och arbetade utifrån ett vidgat textbegrepp skulle människor bättre kunna handskas med det textflöde de möter i samhället.