Syftet med den här uppsatsen är att undersöka bibliotekariers upplevelser av att arbeta med barns muntliga berättande. Metoden som används är kvalitativa intervjuer, där sammanlagt sex bibliotekarier intervjuas. I analysen presenteras resultatet från informanterna i tre olika delar, upplevelser och erfarenheter av barns muntliga berättande, arbetssätt som fungerat särskilt bra och särskilda utmaningar för att arbeta med barns muntliga berättande. Utöver detta går analysen även in på specifika områden som pedagogiska svårigheter, svåra ämnen, samarbeten och skillnader mellan äldre och yngre barn. Uppsatsen förankras kontinuerligt i tidigare forskning och i slutsatsen konstateras att bibliotekarierna är positiva till att arbeta med barns muntliga berättande, men att det inte görs i särskilt hög grad. De anser att det är något som är värdefullt för barnen av flera skäl, men upplever också att det finns svårigheter att genomföra detta arbete, trots att det är en uttalad uppgift för folkbiblioteken. Förhoppningsvis kan uppsatsen vara ett bidrag till att öka kunskapen i arbetet med barns muntliga berättande på biblioteken.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om sagor har betydelse för den matematiska begreppsförståelsen hos yngre barn. Vid tidigare forskning kring sagornas betydelse för inlärningen har fokus legat på svenska språket till exempel i ordförståelse och som introduktion till läs- och skrivprocessen. Vi anser att man kan använda en saga till så mycket mer och valde därför att undersöka om man kan skapa matematisk begreppsförståelse utifrån en saga. Genom intervjuer med verksamma sago- och dramapedagoger har vi fått en tydligare bild av sagans betydelse i förskolans verksamhet och vid inlärning. Vi genomförde observationer med två barngrupper där vi arbetade med en känd folksaga. Vid observationstillfällena undersökte vi om och hur barnen utnyttjar sagan i arbetet efter att dem fått lyssna till den. Utifrån våra intervjuer och observationer önskar vi få svar på vår frågeställning;•Kan man stärka barns begreppsförståelse inom matematiken med hjälp av sagor?Vi har valt att koppla vår undersökning till några pedagogiska teorier. Resultatet av undersökningen som genomfördes med aktionslärande som inspirationsmetod visar att barnen utnyttjar den kunskap de fått med sig från sagan i arbetet med matematiska problem.

The purpose of this study is to find out how teachers work with fairytales in preschools raising several questions; How would the teachers describe the literary environment at the preschools? What does theory say about the literary environment? What type of fairytales do the teachers perceive that they work with? How does theory describe these fairytales? What is the underlying purpose for teachers working with fairytales? What purposes are described in theory? My study is based on qualitative interviews conducted with three teachers working in preschool in a small town. The study is based on hermeneutic theory.  I have also used other theory to complete the study.          The teachers all see the possibility of using storytelling as a means to developing the children´ s vocabulary. Some of the teachers also use books and stories as a way of indirectly addressing ongoing personal problems.                                                                                                       The results of my study show that fairytales can be a valuable tool for personal development for children. Working with fairytales could be crucial to how children develop their curiosity and desire to learn and manage ongoing traumas in their lives. My study also raises questions that might be interesting to discuss in a future not so far from now; should teachers be more aware of their important therapeutic role when choosing fairytales?

En förmåga i kommunikation och socialt samspel krävs för att kunna utvecklas och delta i såväl skolan som i samhället. Dock finns det en oro för elever språkliga förmåga vid skolstart. Tidigare studier belyser att språket och den beskrivande förmågan kan utvecklas genom muntligt berättande och sociala samspel. Syftet med vår studie är att genom samtalsanalys (CA) studera deltagande elevers samtal i en bestämd aktivitet. Vi vill även studera hur lärare och elever eventuellt påverkar samtalen. Studien har en kvalitativ ansats och empirin utgörs av ljud- och videoinspelningar som omfattar åtta tillfällen på två olika skolor, när eleverna spelar Med andra ord. Resultatet visar att eleverna använder olika strategier inom CA för att kommunicera och göra sig förstådda i ett samtal, samt att den kommunikativa miljön karaktäriseras av sociala samspel där eleverna anammar kunskaper från varandra samt läraren i samtalen. Genom de sociala samspelen skapade eleverna en samkonstruktion, där de hjälptes åt att konkretisera objekten vilket möjliggjorde för en förbättrad helhetssyn. Studiens centrala slutsats är att eleverna stöttade och påverkade varandra genom tillämpandet av olika samtalsstrategier i aktiviteten, samt att lärarens didaktiska tillvägagångssätt påverkade elevernas strategier för kommunikation. Den didaktiska implikationen för yrkesverksamheten som lyfts fram är att lärare i ämnet svenska bör skapa förutsättningar för sociala samspel där eleverna kan kommunicera och på så vis utbyta kunskaper mellan varandra, vilket i sin tur gynnar språkutvecklingen och den beskrivande förmågan. En vetenskaplig implikation för vidare studier är således att undersöka fenomenet ur en längre tidsaspekt samt komplettera empirin med intervjuer.

Syftet med analysen är att visa på strukturer muntligt förmedlat, konstnärligt berättande, samt på orsaker till att just dessa strukturer uppkommer. Materialet som används till analysen är två ljudinspelningar  med  bygdeberättaren  Carl  Bergqvist   från  Överklinten  i     Västerbotten. Berättelserna som analyseras är inspelade på 1950-talet. Som modell för strukturanalysen har främst William Labovs teorier om narrativanalys legat till grund. För att finna orsakerna till berättarstrukturernas utseende analyseras även kontexten, där inspelningssituationen spelat en central roll. Intervjun i sig är en samtalssituation som för med sig särskilda konventioner och normer för hur samtalet ska föras, vilket har påverkat berättelsernas utformning. Även berättarens talspråkliga memoreringsteknik är central för hur stoffet organiseras i berättelserna. Det mest utmärkande, srukturella draget i Carl Bergqvists berättelser, är deras uppbyggnad bestående av korta berättelsefragment som berättaren fogar samman till en sammanhållen historia. Det finns flera orsaker till att berättelserna struktureras på det viset, varav alla har sin grund i de särskilda förutsättningar som gäller för talspråket. Den fragmentariska uppbyggnaden av Bergqvists berättelser är, förutom berättarsituationen, ett resultat av den talspråkliga memoreringsteknik han använder sig av. Hans repetoar består av en stor mängd händelser ur bygdens historia som knyts till personer eller platser i eller omkring Överklinten. Dessa händelser plockas fram ur minnet efter behov och fogas av berättaren samman till en historia. För att ett sammanhang ska kunna skapas i Bergvists berättelser måste de skilda fragmenten fogas till varandra på ett meningsfullt sätt, så att de tillsammans bildar en enda, större enhet. Det kitt berättaren använder för att foga berättelsefragmenten till varandra är evalueringen. En röd tråd skapas i berättelen, antingen genom ett dramatiskt sammanhang som håller dem samman, eller genom en gemensam värdering som återkommer i varje delberättelse.

Den folkliga läkekonsten och svartkonsten ingår i det immateriella kulturarvet, d.v.s. kulturarv som inte kan representeras av konkreta ting. Tryggandet av det immateriella kulturarvet handlar om mänskliga rättigheter, representation samt att få en koppling mellan dåtiden och nutiden. Folkminnen om läkekonsten innehåller både observationer av praktiserandet, men även samlingar av sägner som har förts vidare genom det muntliga berättandet. Rollspel som bordsrollspel ingår i nutida formen av muntliga berättandet. I det här arbetet undersöks hur bordsrollspel kan användas som ett verktyg för kulturarvsarbete och för att levandegöra folkminnen om den nordiska, folkliga läkekonsten och svartkonsten. Ett bordsrollspel utvecklades som en artefakt, där en guidebok, karaktärsformulär samt svartkonstbok ingick. Artefakten speltestades på en grupp av fem informanter som fick spela ett kort äventyr i en observation. Observationen triangulerades med en semistrukturerad gruppintervju. Slutsatsen var att framförallt bordsrollspelets estetik omslöt spelarna i en fiktiv imitation av folkminnet. Det muntliga berättandet i bordsrollspelet skapade en sägen om de kloka i rollspelets fiktiva värld och mellan gruppmedlemmarna. För att deltagarna skulle kunna reflektera över kulturarvet, visade det sig att det var viktigt med ett gruppsamtal efter spelsessionen. Bordsrollspelet gav spelarna en koppling mellan dåtiden och nutiden, vilket är ett av målen för tryggandet av det immateriella kulturarvet.

The aim for this essay was to study the concept of cultural and religious heritage. Background to this essay is a personal interest in Swedish folklore and folk tales but also an interest in cultural and religious heritage as a concept. The theoretical framework is based on the Australian heritage and museum researcher and archaeologist Laurajane Smith. Smith criticize the way western civilizations tends to create and legitimize cultural heritage in a way that some groups’ cultures protects while others risks too fall into oblivion. She discusses the possibilities for the concept of intangible heritage to challenge the heritage creation of today. A major part of the folk tales in Sweden contains several religious themes and motives which originates from Christianity and folklore. Through text analysis, this essay shows the variety of religious themes, motives and subcategories that is the common denominator for the narratives. Discoveries from the text analysis combined with previous research lays the foundation for the discussion. What we consider to be a cultural, or religious heritage today has, according to Smith, been established by a minor elite who has had the interpretive precedence to accept or dismiss certain cultural expressions as a heritage. The folk tales, as an intangible heritage, can become the cultural and religious heritage of, and for the people. In the tales that have been preserved it is not the kings voice, nor the church voice we hear. It is the voice of the worker, the farmer and the crofters. Intangible cultural heritage can provoke the meaning of cultural heritage and who’s heritage we speak of.

Syftet med denna studie är att visa hur några elever och en lärare uppfattar olika bedömningsformer i matematik. Arbetet lyfter specifikt det muntliga nationella delprovet i matematik. Dessa uppfattningar är väsentliga att belysa, eftersom de nationella proven är ett stöd för lärarna att ge eleverna en likvärdig och rättvis bedömning. Tidigare forskning tar upp att det behövs mer forskning kring uppfattningar om bedömningar i matematik. Forskningen på området lyfter både positiva och negativa aspekter av muntliga bedömningar. Utöver detta tar man upp att elever tenderar att föredra det som de är vana vid. Inom matematikundervisning har det skriftliga provet fortsatt vara en traditionell bedömningsmetod. Detta gör det tämligen intressant att söka svar på frågan “Vilka uppfattningar har eleverna och läraren kring det muntliga nationella delprovet i matematik?”. Resultat från vår fallstudie stödjer övrig forskning på några punkter. Men vi har också fått resultat som inte har stöd i litteraturen. Eleverna i vår studie har en mer positiv uppfattning av flervalsprov, skriftliga prov samt muntliga. Detta i jämförelse med problemlösningar och grupparbeten. Det framkom från denna klass att de generellt upplever en bättre känsla efter att de genomfört delprovet än innan och att de kände sig trygga i sina grupper.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka fem årskurs 2 lärares arbete med att stötta och utmana eleverna i det muntliga berättandet i svenskämnet. Studien är kvalitativ med stöd från Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt tidigare forskning. Resultatet visar att det finns en vilja hos informanterna att arbeta för att hålla en hög nivå av stöttning och utmaning i det muntliga berättandet i svenskämnet. Det framgår dock att det finns både möjligheter och svårigheter för att den höga nivån av stöttning och utmaning ska kunna uppnås. Det kräver noga  genomtänkta tillvägagångssätt vid arbetet med muntligt berättande för att det muntliga berättandet ska skapa möjligheter framför svårigheter i svenskundervisningen. Slutsatsen blir att undervisningen för det muntliga berättandet behöver planeras in i svenskämnet och prioriteras lika högt som övriga delar i svenskämnet.

I denna studie undersöks ett brädspel under utveckling. Innehållsmässigt bygger spelet på folklore och folkminne förlagt till delregionen Skaraborg. Med stöd av karta och resurskort berättar spelarna sagor. Utveckling och formgivning av spelet baseras i bland annat chunking-teori, effekter av kooperativt lärande och flytande roller bland spelare och spelledare. Svar eftersöks i frågan om spelare i sagoberättandet föredrar att samspela eller om de hellre tävlar mot varandra. För att utröna detta har spelet utvecklats med stöd av fokusgrupp och därefter testats med tre grupper av spelare i varierande ålder under spelsessioner som observerats. Efter spelsessioner har intervjuer hållits med spelledarna, vilka i spelet kallas Sagomästare. Svaren har analyserats för att bedöma vilka justeringar som går att göra i spelets fortsatta utformning, dels för dess potentiella underhållningsvärde och dels för dess möjliga funktion som pedagogiskt verktyg.