I denna studie presenteras de reflektioner och analyser som legat till grund för mitt musikskapande till rörlig bild, med fokus på musik till protestfilmer från Chiles aktuella protestvåg. Protesterna, som visar på ett starkt folkligt missnöje, inleddes den 18 oktober 2019 och har, till dagens datum, inte sett ett slut.    Filmerna sprids via sociala medier, vilka har uppfyllt en fundamental roll genom att sprida materialet på ett massivt och snabbt sätt. Det audiovisuella materialet som sprids genom dessa sociala medier är nytt i sin genre eftersom det gestaltar protestvågen på ett, som jag anser, nyskapande sätt. Videon kännetecknas av att de visar genuin och äkta information i korta och skakande filmer som skildrar demonstrationerna inifrån, men utanför de officiella massmedierna, såsom press och TV. Protestfilmerna fokuserar ofta på den som kommit att kallas för ”Primera Línea”, Frontlinjen.     Det visuella materialet innehåller symboler och uttrycker känslor som kan analyseras dels utifrån ett semiotiskt perspektiv, dels en subjektiv synvinkel som går ut på att undersöka hur jag själv känner när jag ser filmerna. Utifrån denna analys har jag haft som syfte att skapa egen musik till filmerna, men en önskan att berika och förstärka filmernas budskap. Analysen har även legat till grund för valet av instrumentation och arrangemang. Detta tillvägagångssätt har jag tillämpat igenom hela processen, från planeringen av musikskapandet till färdig produkt.    De semiotiska element som jag har hittat i filmerna är, bland annat, territorium, etnicitet, folkidentitet, förnyelse samt förstörelse och våld. Dessa är med i alla de 5 filmer som jag har arbetat med. De första två element har fått mig att välja instrument som kan associeras till ursprungsbefolkningen i Chile. Resterande filmer och dess musikskapande beskrivs ingående i denna studie utifrån dels ett semiotiskt perspektiv, dels en känsloanalys utifrån mitt egna perspektiv.

Det finns otaliga metoder att komponera musik på, och resultatet blir alltid annorlunda. Den föredragna metoden för många är gemensam komposition och andra tycker det finns mer kontroll och bekvämhet i att komponera ensam. Så är frågan vilka verktyg fungerar bäst för den ene kompositör. Det kan vara ett instrument, ett program eller en metod för att skapa musiken, och det val av verktyg som väljas har också en påverkan på kompositionsprocessen och de idéer som följer efter. Som kompositören gradvis börjar att utvecklar en bestämt stilar for att komponera, utvecklar kompositören också musiske mönster som blir ett kännemärke för kompositörens ljud. De mönstren kan omedvetet återanvändas till en senare komposition tillfälle och kan bli en barriär för att skapa ny musik. Om det är ett problem eller inte måste kompositören själv bestämma.   Uppgiften med detta examensarbete är att utforska 4 olika metoder för komposition med el-bas som verktyg och se om det är möjligt att undvika de vanliga kompositions rutiner och skapa musik som känns original och färsk. / <p>Vi gjorde en Live Session i Danmark i en studentlägenhet pga COVID-19 - Allt är spelat in med en iPad. </p>

Detta masterprojekt handlar om omvandlingen från att ”bara” vara en musikalisk hantverkare till att bli en kreativ musikskapare. Musiken som det här projektet har resulterat i är åtta låtar, i instrumentala genrer med teman och improvisationer. Metoden som har tillämpats är forskning genom konsten. I den inledande fasen av processen fanns det ett icke-dömande förhållningssätt till musikskapandet där fokus låg på att skapa musik utan att ta hänsyn till om musiken som skapades var bra eller dålig. Under resans gång utkristalliserade sig målet till att bli arbete mot en två-dagars inspelningssession tillsammans med en kvintett i studio 1 på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Genom denna process har åtta parametrar visat sig vara av betydelse för att bli en kreativ musikskapare. Parametrarna är välmående, lekfullhet, struktur, fokus, mål och drivkraft. Studiens resultat påvisar att de verkar samexistera och nära varandra och på det sättet utgör de tillsammans en grund för kreativitet i musikskapandet. / This master project is about the transformation from ”only” being a craftsman in the art of music into becoming a creator of music. The music in this case has resulted in eight songs in some kind of instrumental genre with themes and improvisations. The method for this journey is research through the arts. In the initial phase of the process there were a non-judgemental approach to music making where focus layed on the act of creating music, not paying any attention to whether the music was good or bad. As the process moved on, goals outlined themselves into becoming work towards two days of recording with a quintet in the biggest studio in the Royal College of Music in Stockholm. Through this process, eight parameters have shown to be of importance in the act of becoming a creative music maker. The parameters are Well-being, Playfulness, Structure, Focus, Goal and Driving force. They seem to co-exist and feed one another and in that way lay a foundation for creativity in music making.

Studien utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av fyra musiklärare om hur de arbetar med musikskapande i grundskolans årskurser 7-9. Analysen av det empiriska materialet är genomförd ur ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien är att synliggöra musikskapande i bemärkelsen komposition i musikundervisningen och att synliggöra musiklärares reflektioner över hur den egna undervisningen möjliggör elevers skapande process samt att synliggöra hur lärare arbetar för att främja musikskapande och ett kreativt förhållningssätt hos elever. Resultatet visar att musikskapande sker stegvis, att processen behöver få ta tid och att formerna för genomförandet är beroende av vilka verktyg som finns tillgängliga, samt att tillgång till verktyg skiljer sig åt mellan olika skolor. Elever arbetar med analoga och digitala verktyg och artefakter i samspel, enskilt och i grupper, och kamratrespons och det sociala samspelet är av stor vikt för lärprocessen. Lärarens tillrättaläggande med ramar och tydlig struktur samt stöttning i den proximala utvecklingszonen är avgörande för elevers kunskapande. Elever behöver ges möjlighet att använda olika slags verktyg och artefakter, ges möjlighet att arbeta skapande i processform under trygga och fria omständigheter samt ges möjlighet att reflektera över sitt eget och andras skapande för att utveckla fantasi, kreativitet och ett kreativt tänkande.

I juli 2022 börjar en reviderad version av kursplanen för musik att gälla. Några av revideringarna berör musikskapande, vilket har visat sig vara det som ges minst möjlighet till i musikundervisningen (Skolverket 2015). Det har visat sig att begreppet musikskapande är mångfacetterat som både tolkas och används på många sätt av lärare, i styrdokument och av forskare. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om musikskapande och revideringar i kursplanen ur ett lärarperspektiv. Sex musiklärare för årskurs 4–6 har delat sina uppfattningar och erfarenheter genom semistrukturerade intervjuer. Innehållsanalysen av studiens data bekräftar att musikskapande kan tolkas på många sätt och att lärarna uppfattar den nuvarande och reviderade kursplanen som väldigt lika. Definitioner av begreppet musikskapande och resonemang kring konsekvenser av undervisningen diskuteras i förhållande till tidigare forskning.

I det här arbetet har jag utforskat hur jag genom att skapa tydliga ramar för mitt skapande kan främja kreativiteten och öka min motivation inför skapandet i fråga.Genom att undersöka grunderna för motivation och flow har jag skapat en ram för skapande, i form av en redan skriven saga som jag har komponerat musik och ljud till.Undersökningen visar att sagoformen bidrog med en tydlig begränsning som främjade motivationen och gav ramar för mitt konstnärliga arbete. Detta går helt i linje med den forskning och bakgrund som presenteras i arbetet.

Syftet med studien var att bidra till ökad kunskap inom låtskrivningsundervisning. I studien undersöktes hur låtskrivning kan bedrivas på olika utbildningsnivåer. Med en hermeneutisk vetenskapssyn och ett sociokulturellt perspektiv genomfördes en kvalitativ intervjustudie av fyra deltagande lärare som undervisar i låtskrivande på grundskola, gymnasium, kulturskola, folkhögskola och högskola. Resultatet gav en inblick i dessa fyra olika lärares praktiker och synsätt och kan ses som relevant för yrkesverksamma musiklärare som vill utöka sina kunskaper i låtskrivningsundervisning i relation till kreativitet. Utifrån tidigare forskning om musikskapande, undervisning och kreativitet presenterades ett mångfacetterat resultat där lärarnas syn på och medvetenhet kring kreativitet ansågs påverka den undervisning som bedrevs i större utsträckning än vad lärarnas egna låtskrivande antyddes göra. Lärarens betydelse, vikten av medvetenhet kring kreativitet som företeelse, att synliggöra skapandeprocesser och att kommunicera dessa med eleverna går också som en röd tråd genom resultatet. Svårigheterna i att bedöma låtskrivande i olika kontexter framkom utifrån studien som ett ämne för vidare forskning.

Syftet med följande självständiga arbete är att få kunskap om hur musiklärare i högstadiet förstår digitala verktyg som ett redskap för lärande i musikundervisning. För att undersöka syftet gör jag en kort historisk redogörelse av datorns historia i skolan fram tills idag samt en sammanfattning om vad regeringen har gjort för att föra teknikintresset för Sveriges befolkning framåt. Därefter har tre intervjuer gjorts med högstadielärare med ämnet digitala verktyg. Studien har genomförts genom en kvalitativ chattintervju. Svaren har sedan tolkats utifrån ett social-konstruktionistiskt perspektiv och analyserats som diskurser. Resultatet visar att högstadielärarna i undersökningen använder digitala redskap primärt som ett roligt avbrott i musiklektionerna samt att det finns en statusordning bland digitala verktyg, både bland mjukvaror och hårdvaror. Resultaten visar även att lärarna använder även digitala redskap som ett sätt att ge musikämnet en högre status bland skolämnena.

Rapporten behandlar slumpfenomenets betydelse i musikskapandeprocesser. Syftet med den är att bidra till en djupare förståelse för slumpartade upptäckters betydelse för musikskapare under deras skapandeprocesser, såväl som slumpens värde i musiken de konsumerar, producerad av någon annan. Undersökningens teorier och tidigare forskning utgörs främst av litteratur om kreativitets- och slumpbegreppet. I och med undersökningen utvecklades av mig två begrepp, för att särskilja olika typer av slumper. Den rena slumpen, som definieras som ett tekniskt missöde eller ett misstag, och den framtvingade slumpen som definieras som en slump som är medvetet framkallad under skapandeprocessen men vars resultat är okänt tills handlingen är utförd. Undersökningen gick till genom en enkät vars syfte var att identifiera musikskapare, en fokusgrupp där dessa musikskapare sedan deltog samt en djupintervju med en musikskapare med erfarenhet av slumpen i sitt egna skapande. Resultatet visade att musikskapare värderar den rena slumpens resultat högre än den framtvingade slumpens. Båda typer av slump upplevs dock tillföra en önskvärd oväntad ingrediens i musik, både i skaparnas egna musikskapandeprocesser som i musiken som skaparna konsumerar. Det övergripande värdet av slumpen kommer från dess oväntade karaktär och slumpens inflytande i musikskapandeprocessen liknas vid det från en utomstående part, vilket kan upplevas som fördelaktigt för en del musikskapare. Empirin indikerar dessutom på att musikskapare med starka kontrollbehov mer sannolikt avfärdar slumpen i sina skapandeprocesser än dem med avsaknad av det. Musikskapare vars musikaliska arbetsmiljö innefattar arbete digitalt i DAW är även mer mottagliga för slumpen i sitt skapande, vilket kan tänkas bero på slumpens lättillgänglighet i denna arbetsmiljö. Det framkom dessutom att upptäckter från den rena slumpen ofta görs i kreativa sinnestillstånd, med starkt inflytande från det omedvetna, som omskrivits inom kreativitetsforskning. För framtida forskning vore det eventuellt relevant att utveckla de begrepp som kommit till i och med min undersökning. Utvecklingen skulle kunna göras genom att tillämpa och undersöka begreppens relevans inom andra typer av skapandeprocesser än musikskapande.

Utifrån min egen skolgång och känslan av att musikskapande aktiviteter bortprioriterats för att skapa utrymme för sådana moment som ger ”mest kunskap” har jag med denna studie valt att undersöka just användandet av musikskapande aktiviteter i grundskolans musikundervisning. Den tidigare forskning som lyfts fram visar att kreativa arbetssätt och skapande aktiviteter främjar elevers musikaliska kunskaper och sociala färdigheter. Trots detta visar statliga utvärderingar av musikämnet att musikskapande aktiviteter är eftersatt på många skolor i landet samt att musiklärare saknar självförtroende och kompetens att undervisa i momentet. Genom en webbenkät som datainsamlingsmetod syftar föreliggande studie till att studera musiklärares arbete med musikskapande aktiviteter. Forskningsfrågorna som ligger till grund för arbetet berör musiklärares definition av musikskapande aktiviteter, attityd till och prioritering av momentet samt eventuella samband mellan olika faktorer och användandet av musikskapande aktiviteter i undervisning. Metodmässigt tar studien en medelväg och med avstamp i ett explorativt perspektiv kan studien anses ha sin grund i den kvantitativa ansatsen tillsammans med vissa kvalitativa tolkande inslag. Resultatet av studien visar att de medverkande informanterna har en övervägande positiv attityd till musikskapande aktiviteter samt enligt sin egen uppfattning prioriterar momentet i relativt hög grad i sin undervisning. Musikskapande som komposition, musikskapande som digital produktion och musikskapande som gestaltande kommunikation är tre övergripande innebörder av begreppet musikskapande som framträder ur resultatet, dock anser många informanter att begreppet är svårdefinierat och att det snarare är ett sammanfattande begrepp för flera moment i undervisningen. Ytterligare resultat visar att faktorer som kön, yrkeserfarenhet, attityder och vilken del av landet informanten undervisar i pekar på tydliga samband i förhållande till attityd och prioritering av musikskapande aktiviteter. Avslutningsvis förs en diskussion kring studiens resultat och huruvida musikskapande aktiviteter bör ses som ett genomsyrande förhållningssätt i musikundervisningen snarare än ett enskilt moment. / Based on my own schooling and the feeling that music-creating activities have been de-prioritized to create space for elements of music that provides "the most knowledge", I have with this study chosen to investigate the use of music-creating activities in primary school music education. Previous research that highlights shows that creative thinking and creative activities promote students' musical knowledge and social skills. Despite this, evaluations of Swedish music education shows that music-creating activities are neglected in many schools and that music teachers lack the self-confidence and competence to teach the element. Through a web survey as a collection method of data, this essay aims to study music teachers’ usage of music-creating activities in their practice. The research questions that form the basis of the study concern music teachers' definition of music-creating activities, attitudes to and inclusion of the element and possible connections between different factors. Methodologically, the study takes a middle ground and with a starting point in an exploratory perspective the study is considered to have its basis in the quantitative approach together with certain qualitative interpretive elements. The result of the study shows that the participating informants have a predominantly positive attitude towards music-creating activities as well as recurring use of it in their teaching. Music creation as composition, music creation as digital production and music creation as formative communication are three main definitions of the concept of music creation that emerges from the survey answers, however, many informants believe that the concept is difficult to define and that it is rather a summary concept for several moments in teaching. Further results show that factors such as gender, professional experience, attitude and which part of the country the informants teach point to clear connections in relation to the use of music-creating activities. Finally, there is a discussion about the results of the study and whether music-creating activities should be seen as a permeating approach in music teaching rather than an individual element.