Förutsättningarna för att skriva klarspråk kan variera från organisation till organisation. Syftet med denna uppsats är att undersöka organisationsspecifika förutsättningar för tillämpning av klarspråkets skrivråd på Försäkringskassan. Undersökningen utgår från hur myndighetens verksamhet beskrivs av de handläggare som i praktiken ska använda klarspråksråden. Forskningsfrågorna fokuserar på att identifiera Försäkringskassans förutsättningar för och mål med skrivande, samt hur anpassad myndighetens interna klarspråksutbildning är till skrivförutsättningarna. Materialet utgörs av två delar. Huvudmaterialet består av två intervjuer med handläggare på Försäkringskassan. Det andra materialet består av Försäkringskassans interna klarspråksutbildning, som är uppdelad i en webbutbildning och ett lärarlett kurstillfälle. Materialet från kurstillfället är insamlat genom etnografiska fältobservationer. Analysmetoden är baserad på aktivitetsteori. Analysen av intervjuerna visar att handläggarnas verksamhet inrymmer två olika normuppsättningar kring skrivande. Den ena uppsättningen främjar framför allt juridisk korrekthet i texterna. Den andra uppsättningen främjar framför allt så begripliga texter som möjligt. Handläggarna prioriterar i praktiken normuppsättningarna olika högt, där den normuppsättning som främjar juridisk korrekthet oftare ges högre prioritet. Analysen av utbildningen visar att webbutbildningen förmedlar klarspråksråden utan att anpassa dem till lokala skrivförutsättningar. Däremot kan kursledaren vid det lärarledda tillfället anpassa råden genom att bland annat förhandla om expertroller samt visa diskursrespekt. Resultaten visar dels att praktikernas övergripande mål är att undvika omprövningar, dels att myndighetens övergripande mål med klarspråksutbildningen är att medborgarna begriper. På grund av hur olika målen är, och på grund av att handläggarna har ansvaret för sina texter, får klarspråksutbildningen begränsade effekter på handläggarnas slutgiltiga skrivande.

I Sverige är det lag på att myndigheter ska kommunicera vårdat, enkelt och begripligt. Arbetet med att utifrån dessa kriterier göra samspelet mellan myndigheter och medborgare så effektivt som möjligt kallas för klarspråksarbete. Kritiker av klarspråksarbete menar att sådant språkbruk riskerar att försämra myndighetstexter så att de inte kan kommunicera effektivt. Denna uppsats undersöker vilka effekter ett klarspråksarbete kan få i myndighetskommunikation utifrån en beslutstext från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Materialet utgörs av två varianter av samma beslutstext. Undersökningen syftar till att analysera klarspråksarbetets roll för dagens myndighetsspråk. Undersökningen är indelad i två sektioner, en funktionell textanalys och en enkätundersökning. Textanalysen av de två beslutstextvarianterna klarlägger vilka klarspråksstrategier som har använts genom att belysa textens deltagare och vilka roller de har. Analysen utgår från texternas funktion som ett led i en längre kommunikationskedja och deras bruk av språkhandlingar, modalitet, processer och deltagarroller. Enkätundersökningen fylldes i på internet av 100 informanter, och undersöker vilka attityder de studerade textvarianternas målgrupp har till kommunikationen. Textanalysen visar att CSN har använt samma klarspråksstrategier genom hela beslutstexten, främst genom att synliggöra funktionella deltagare. Enkätundersökningen visar att olika avsnitt av beslutstexterna alstrar olika mottagarattityder. Klarspråksvarianten av huvudavsnittet, stycket ”Skäl till beslut”, bedöms av informanterna som begripligt och tillförlitligt. Det avslutande avsnittet, stycket ”Information”, bedöms som ungefär lika begripligt i klarspråksvarianten som i ursprungsvarianten. Sammantaget med textanalysens resultat innebär detta att ett klarspråksarbete måste anpassas efter vilka textavsnitt som ingår för att vara effektivt. Därför behöver utvecklandet av framtida riktlinjer för klarspråk kartlägga vilka textmönster som utgör ett effektivt klarspråksarbete för specifika innehållsavsnitt. Undersökningen visar att de nackdelar som klarspråksarbetets kritiker har utpekat visserligen existerar, men att de överträffas av de fördelar som följer av ett effektivt klarspråksarbete.

Syftet med denna undersökning är att studera hur språket i Skatteverkets broschyr Dags att deklarera har förändrats mellan 1974 och 2014. För att få en bild av förändringen över tid har nio broschyrer, utgivna med fem års mellanrum, undersökts. Svensk språkvård har under lång tid arbetat för ett enklare svenskt myndighetsspråk och denna uppsats ämnar studera om myndighetsspråket har påverkats av detta och förändrats under denna tid. Hypotesen är att språket har förändrats och att det blivit enklare. Undersökningen genomförs i två led: en del som fokuserar på broschyrernas språk och en del som fokuserar på broschyrernas tilltal. Den språkliga undersökningen studerar materialets lexikon, syntax och lix-värden samt hur förändringen i dessa olika språkliga aspekter korrelerar. Resultaten från undersökningen visar att språket har förändrats under den undersökta tidsperioden, men att inga stora skillnader syns mellan 1974 och 2014. Större skillnader uppvisas inom tidsperioden än mellan undersökningens start- och slutår. En möjlig förklaring till detta är att myndighetstexternas ytspråk var i språkvårdens fokus redan på 70-talet. I tilltalsundersökningen har tilltal kategoriseras som antingen direkta tilltal eller omtal. Resultatet visar att tilltalen förändrats mellan 1974 och 2014. Fler omtal användes 1974 och fler direkta tilltal användes 2014. Arbetet med myndighetstexters mottagaranpassning började senare än arbetet med ytspråk, vilket alltså syns i de undersökta broschyrerna.

I denna undersökning granskas tre beslutsmallar från Uppsala kommun för att bedöma i vilken grad de efterföljer språklagens direktiv om att språket i myndighetstexter ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Genom att kombinera läsbarhetsanalys med komparativ analys utvärderas besluten i relation till klarspråksprinciper. Resultaten pekar på varierande styrkor och svagheter i beslutsmaterialet. Även om språket över lag är vårdat, konstateras det att det finns svagheter när det gäller enkelhet och begriplighet. Analysen identifierar potentiella förbättringsområden, särskilt gällande ordval och förkortningar som inte förklaras. Även den grafiska utformningen och anpassningen till olika målgrupper framstår som utmanande aspekter i beslutsmaterialet. I diskussionen lyfts svårigheterna med att objektivt bedöma texters svårighetsgrad fram och betonas vikten av att förstå målgruppen för att effektivt tillämpa klarspråksprinciper. Avslutningsvis föreslår studien några åtgärder som kan förbättra klarspråket i beslut, bland annat genom en översyn av befintliga textmallar och granskning av externa parter för att säkerställa en övergripande förståelse. Denna forskning bidrar till förståelsen av klarspråksutmaningar inom offentliga beslut och pekar på behovet av ytterligare forskning för att stärka klarspråksarbetet, bland annat i avseende på samspelet mellan tryckt och digital text.

Den här studien undersöker hur en tryckt broschyr kan anpassas till en webbplats. Syftet med arbete är att se hur en informationsrik text kan skrivas i klarspråk och hur tydlighet och struktur påverkar webbanpassningen av en text. Jag har i denna studie utgått från en informationsbroschyr om värmepumpar utgiven av Energimyndigheten. På uppdrag av Energimyndigheten har jag omarbetat några sidor av broschyren och förberett dem för digitalt format. Målgruppen för informationsmaterialet är villaägare och energi- och klimatrådgivare som arbetar med rådgivning om värmepumpar. Jag har utgått från teorier gällande klarspråk, läsning på skärm, hierarkier, komposition och disposition. Jag har gjort en textanalys på den befintliga broschyren, genomfört en enkätundersökning med energi- och klimatrådgivare, intervjuat en värmepumpsexpert på Energimyndigheten och sedan genomfört utprovningar med villaägare. De slutsatser jag kommit fram till är att webbtexter behöver vara konkreta och korta. Användande av vardagliga uttryck och förklaringar av krångliga ord och facktermer, underlättar för läsaren. Ett bra exempel är att inkludera en ordlista. Det ska vara enkelt att få en snabb överblick av webbplatsens innehåll och användaren vill inte behöva skrolla ner på skärmen, det försämrar översikten och sammanhanget. Men den absolut viktigaste slutsatsen är att försöka förstå målgruppen och utgå från deras förkunskaper. / This study examines how a printed brochure can be adapted to a website. The aim of this study is to see how an information-rich text can be adapted to a digital format with focus on plain language and how structure can contribute to web adaptation of a text. In this study I have worked with an information brochure about heat pumps, the brochure is a publication from the Swedish Energy Agency. On behalf of the Swedish Energy Agency I have revised some pages of the brochure and prepared them for a digital format. The target group of this information brochure is Swedish homeowners and energy and climate advisors. The advisors help and guide homeowners who are looking for information about heat pumps. I have focused on theories of plain language, reading on screen, hierarchy, composition and disposition. A text analysis on the existing brochure has been performed and I have conducted a survey where I gathered opinions from the energy and climate advisors. I have also interviewed a heat pump expert at the Swedish Energy Agency and conducted usability test with homeowners. The conclusions of my study are that web texts need to be concise and short. The usage of ordinary words is important and to always explain difficult phrases and technical words is of great help to the reader. A good example is to include a dictionary. It should be easy to get a quick overview of the site content and the user should see the full page info, having to scroll down complicates the overview and context. But the most important conclusion is that the writer needs to understand the target group and their previous knowledge.

LinkedIn är ett socialt medie och nätverk där användarna har direktkommunikation med varandra. LinkedIn används för att skapa arbetsrelationer, dialog och professionella kontaktnät. Det är inte ovanligt att företag, myndigheter eller kommuner har profiler på LinkedIn. Eskilstuna kommun använder LinkedIn i syfte att rekrytera, men saknar riktlinjer kring kommunikation specifikt anpassade efter LinkedIn. Tidigare studier visar att svenska kommuner återanvänder riktlinjer som finns för deras analoga medier som riktlinjer för deras sociala medier. Kommunerna tar inte hänsyn till de sociala mediernas tekniska aspekter och har en tendens att försöka styra dem, snarare än att låta de sociala medierna styra hur riktlinjerna bör se ut. Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur riktlinjer för myndigheters kommunikation på LinkedIn, med hjälp av stilistiska teorier om innehåll, stilnivå och personlighet kan se ut. Med stöd i stilistik, organisationskommunikation samt regler och riktlinjer för myndighetsspråk utförde jag tre empiriska studier. Jag skapade en enkät som besvarades av användare av LinkedIn, en telefonintervju med två LinkedIn-experter, samt en textanalys där jag analyserade stil och jämförde två myndigheters inlägg på LinkedIn. Slutsatser som dragits i arbetet är bland annat att dialog är viktigt. En synlig avsändare och ett blandat innehåll kan leda till förbättrad kommunikation på LinkedIn. Myndigheterna bör våga vara personliga och skapa relation till sina följare genom frågor, uppmaningar och ett enkelt språk anpassat efter målgruppen. / LinkedIn is a social network where users have direct communication with each other. LinkedIn is used to create work relations, dialogue and professional networks. It is not uncommon for companies, governments and municipalities to have profiles on LinkedIn. Eskilstuna municipality uses LinkedIn for the purpose of recruiting, but lacks guidelines for communication specifically adapted to LinkedIn. Previous studies show that Swedish municipalities reuse guidelines for their analog media as guidelines for their social media. The municipalities do not take into account the technical aspects of social media and tend to try to control them, rather than letting the social media control how the guidelines should look. The purpose of my study was to find out how guidelines for government communication on LinkedIn can look like, using stylistic theories about content, style and personality. With support in stylistic theories, organizational communication, and rules and guidelines for government language, I conducted three empirical studies. I created a questionnaire answered by LinkedIn users, a telephone interview with two LinkedIn experts, as well as a text analysis where I analyzed style and compared two governments' posts on LinkedIn. Conclusions drawn from my study include the fact that dialogue is important. A visible sender and mixed content can lead to improved communication on LinkedIn. Governments and municipalities should dare to be personal and try to create relationships with their followers through questions, requests and a simple language tailored to the target audience.

Abstrakt Denna studie försöker ta reda på om chilenska domar genom sitt språk leder till att tillgängligheten till rättsväsendet försvåras. Detta görs genom att studera ett omdebatterat fall i Chile där Gabriela Blas döms till 12 års fängelse för att lämna kvar sitt barn på den andinska högplatån vilket ledde till att barnet dig hon gjorde detta utifrån aymaraindianernas traditionella kultur och sedvänjor. För att studera dessa frågeställningar används trianguleringsmetoden i form av att använda olika metoder och olika teorier för att studera fallet med aymaraherdinnan. Kvantitativ metod används för att mäta antalet långa meningar och längden på dessa meningar. Den kvalitativa metoden utgår från kritisk diskursanalys där makrostrukturer och lokala betydelser identifieras. Teoribildningen består av kapitel om myndighetsspråk, diskrimination och intersektionalitet och aymaraindianernas kultur och historia. Samtliga domar har långa meningar och meningar som är mycket långa. Speciellt domarna i första instans utmärker sig både gällande att stort antal långa meningar och extremt långa meningar. Gällande texter med diskriminerande innehåll existerar dessa endast i domarna i första instans och då är det fråga om intersektionalitet. / Resumen Este estudio se ocupa de estudiar si el uso del idioma en las sentencias chilenas dificulta el acceso a la justicia. Esto se realiza mediante el análisis de un caso polémico en Chile en que Gabriela Blas fue condenada a 12 años de presidio por abandonar a su hijo en el altiplano andino con resultado de muerte, lo que hacía según las costumbres y cultura de los aymaras. Para responder estas preguntas se usa el método de triangulación y diferentes teorías para estudiar el caso con Gabriela Blas. Se usa el método cuantitativo para medir la cantidad de frases largas y la longitud de estas frases. El método cualitativo parte del Análisis Crítico del Discurso donde se define macroestructuras y significados locales. El marco teórico consta de capítulos sobre lenguaje administrativo/jurídico, discriminación e interseccionalidad y la cultura e historia de los aymara. Todas las sentencias tienen frases largas y frases muy largas, en particular, las sentencias de la primera instancia, que además, son las únicas que utilizan escritura discriminatoria y allí se habla de la interseccionalidad.

Skriftlig information från myndigheter har ofta ett rykte om sig att vara tungläst och svår att förstå. Detta trots att det finns lagkrav på att information från myndigheter ska vara skriven på ett lätt och begripligt sätt. Myndigheter arbetar efter ett antal råd, under det gemensamma namnet klarspråk för att uppfylla dessa krav på ett mer lättillgängligt språk.                      I detta examensarbete granskas läsbarheten i texter från Energimyndigheten. Vid en mätning av texternas läsbarhetsvärde (LIX) upptäcktes ingen ovanligt hög svårighetsgrad. Texterna upplevs trots detta som att de har en högre svårighetsgrad. Texternas läsbarhet och stil har därför analyserats för att hitta andra faktorer som kan ha påverkan på texternas läsbarhet. Analyserna visade att abstraktion var en av faktorerna som påverkar textens läsbarhet, och jag har därför valt att i detta arbete titta närmare på denna problematik. Abstraktionens påverkan på läsbarheten är känt inom forskning på området. Det finns dock en problematik inom forskningen att mäta abstraktion eller att bestämma vilka ord som ska anses abstrakta. Abstraktion har därför ofta förbisetts vad gäller att skriva på ett mer lättillgängligt sätt eller för att mäta en texts läsbarhet. Abstraktion och myndigheters egen terminologi hänger också ihop. De ord som läsaren är van vid upplevs som mindre abstrakta medan ovanligare terminologi upplevs som mer abstrakt, då läsaren inte är van vid dessa ord. Det är därför viktigt för myndigheter att tänka på mottagaranpassningen, är texterna anpassade till en mottagare utanför myndigheten, och vad förväntas läsaren ha för kunskaper inom området? Med detta i åtanke kommer texter från Energimyndigheten bearbetas för att få fram ett nytt mottagaranpassat material med ökad konkretion och läsbarhet. / Written information from agencies have a reputation of being hard to read and understand, even if there is a law that says that information from Swedish agencies should be written in a simple and understandable way. Agencies work with their writing after the principles of plain language, to live up to the demands of a simple and understandable language. In this report the readability of texts from the Swedish Energy Agency have been examined. When the texts readability was measured using a readability index (LIX), it did not indicate any significant difficulty. Despite this the texts can be perceived as more difficult. The texts readability and style have therefore been analysed in this report to find other causes that might affect the readability. The analysis showed that abstraction could be a factor that influences the texts readability, and I have chosen to look closer on that factor in this report. That there are effects of abstraction on readability is a well known fact, however it´s problematic to measure it and decide which words should be considered abstract. These problems have caused abstraction to be overlooked when it comes to writing more understandable and to measure texts readability.  Agencies own language also effects reading and how abstract a text appears to be. Words that the reader is used to appear less abstract then words that they are more used to. Therefore agencies own language can often appear more abstract to the reader. Text therefore needs to be adapted to the reader outside of the agency that is not used to their kind of language, and also consider the readers amount of knowledge on the subject. With all these things in consideration texts from The Swedish Energy Agency will be processed to create a new material adapted to the reader with increased concretion and readability.

De flesta myndighetstexter skrivs idag med utgångspunkt i att språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt enligt språklagens klarspråksparagraf, men vilken potential finns egentligen i denna typ av språkvård? Klarspråksarbetet på Försäkringskassan är både omfattande och prisbelönt och syftet med denna undersökning är att beskriva förutsättningarna för Försäkringskassans klarspråksintention att komma medborgarna till del i form av begripliga beslutsbrev. För detta syfte har jag i intervjuer och enkäter undersökt språkvårdares, handläggares och potentiella mottagares uppfattningar om språket i beslutsbrev. Min undersökning visar att brevmallar, skrivstöd och utbildning är språkvårdens viktigaste verktyg för att förmedla klarspråkstanken till handläggarna. Brevmallarna verkar fungera effektivt, medan genomslagskraften för skrivstöd och utbildning framstår som mer begränsad. Ett kommunikationsglapp mellan språkvårdare och handläggare verkar ibland dessutom utgöra hinder för förmedlingen av klarspråk, liksom de komplexa klarspråksidealen. Det juridiska innehållet och ofta negativa budskapet i beslutsbreven är utmaningar som ställer höga krav på handläggarna som skribenter och ju mer komplext ärendet är, desto högre blir kraven på handläggarnas språkliga förmåga och desto större blir det individuella avtrycket i brevet. Komplexiteten och brevens känsliga innehåll till trots, är språkvårdarna eniga med handläggarna om att brevmallarna utgör en bra grund att utgå från i skrivandet. Men trots att det i första läget är handläggarna som ska använda mallarna i syfte att verkställa språkvårdens avsikter, är det den slutliga mottagaren av det färdiga brevet som är i fokus vid utformningen av brevmallarna. Handläggarna betraktas alltså inte som primära mottagare av mallarna. Det finns också en enighet om att beslutsbrevet i slutändan måste vara begripligt för mottagaren. Samtidigt har språkvårdare och handläggare olika uppfattningar om vad som främst ska begripliggöras, vilket får effekter på det språkliga uttrycket. Språkvårdarna fokuserar på mottagarperspektivet, medan handläggarna snarare har ett ärendeperspektiv. De skilda utgångspunkterna skapar olika ideal för vad som betraktas som ett tydligt brev. Sammantaget visar undersökningen på dilemman i både förmedlingen och förvaltningen av klarspråksintentionen. Brevmallarna verkar dock tas emot och fungera väl och kanske kan de bli ännu mer effektiva verktyg i klarspråksarbetet om handläggarna inkluderas som mottagare. Därför är det relevant att i framtida forskning närmare undersöka på vilket sätt brevmallarna kan utvecklas för att ytterligare tydliggöra klarspråksintentionen.

Studies show that young adults do not see public sector as an attractive employer. There is an incorrect view that needs to be treated with correct information. Ovanåkers municipality has therefore requested an information material that highlights them as employers. Public sector need to comply with laws and directives in their external communication. But how can these rules coincide with visual and verbal rhetoric, in order to maintain both the tune of the authority and yet influence the target audience? Previous research shows that visual and verbal rhetorical figures and tropes can affect the receiver so they look at the sender and the message more positively. However, there is no previous research on which rhetorical figures or tropes that works best in text and image, or how rhetorical figures and tropes can interact with language in public sector. This study has through comparative analysis and testing on the target audience come to the assumption that there are 11 rhetorical figures and tropes that work better than others with language in public sector with an informative purpose, and that there are six figures and tropes that should be able to interact to some extent with language in public sector, for example in images. Of these figures and tropes, this study indicates that public sector could use rhyme in heading, epanaleps in the introduction, antithesis in body text and hyperbola in image if they want their target audience to positively be affected by the information. The visual rhetoric should subsequently complement or say the same as the verbal rhetoric in order for them to work together. / Studier visar att unga vuxna inte ser på offentlig sektor som en attraktiv arbetsgivare. Det finns en felaktig syn som behöver bemötas med korrekt information. Ovanåkers kommun har därför bett om ett informationsmaterial som framhäver dem som arbetsgivare. Offentlig sektor behöver förhålla sig till lagar och direktiv i deras externa kommunikation. Men hur kan dessa regler samverka med visuell och verbal retorik i syfte att behålla både myndighetstonen men ändå påverka målgruppen? Tidigare forskning visar att visuella och verbala retoriska stilfigurer kan påverka mottagaren så att de ser på avsändaren och meddelandet mer positivt. Det finns dock ingen tidigare forskning på vilka retoriska stilfigurer som fungerar bäst i text och bild, eller hur retoriska stilfigurer kan interagera med myndighetsspråk. Denna studie har genom komparativ analys och utprovning på målgruppen kommit fram till antagandet att det finns 11 retoriska stilfigurer som fördelaktigt borde kunna samverka med myndighetsspråk i informativ text, samt att det finns sex stilfigurer som till viss del borde kunna samverka med myndighetsspråk, exempelvis i bilder. Av dessa stilfigurer indikerar studien att offentlig sektor kan använda rim i rubrik, epanaleps i ingress, antites i brödtext och hyperbol i bild – om de vill att målgruppen positivt ska påverkas av meddelandet. Den visuella retoriken borde sedan komplettera eller säga samma sak som den verbala retoriken för att de ska kunna fungera tillsammans.