Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om hur vissa elever i år 6 uttrycker sig kring frågor relaterade till begreppet storm. Kan de se dess orsak och verkan? Utifrån svaren ville vi även ta reda på om eleverna uppnår till de mål i geografi för det femte skolåret, som kan kopplas till väder, specifikt storm. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som innebar djupintervjuer av elva stycken elever på en skola i Malmö. Resultatet visar att eleverna inte uppnår de mål som är kopplade till kursplanen i geografi för det femte skolåret, beträffande begreppet storm. Det visar sig att deras kunskap om begreppet storm i viss mån är obefintlig då de har svårt för att redogöra, förklara samt motivera svaren. Svaren eleverna gav grundar sig i egna erfarenheter samt upplevelser och kan inte knytas an till någon skolkunskap. / The aim whit our dissertaion is to examine some pupils in grade 6 how they express themeselfes concerning questions related to the conception Storm. Can they see it`s cause and effects? From the answers we also wanted to find out if the pupils achieve the goals in geograpy for the fifht schoolyear which can be related to weather,specificly storm. We used a method called qualitative interview´s which meant deepinterviews whit eleven pupils at a school in Malmö. The result showed that the pupils did not achieve the goals which are related to the curriculum in geography for the fifth year, concerning the conception Storm. It showed that their knowledege about the conception Storm to some extent is nonexistent,it also showed that they have a hard time to give an account for explain and motivate their answers. The answer`s the pupils gave is based on their own experience`s and can not be attached to any knowledge from school.

Denna uppsats syftar till att undersöka riskarbetet och resiliensen i Stranda kommun, Norge, genom en kvalitativ fallstudie. Studien undersöker även huruvida en medvetenhet om risker påverkar riskarbetet. Stranda valdes som kommun då den utgör ett extremfall, i och med att kommunen hotas av ett stort bergskred från berget Åknes och en tsunami som andrahandskonsekvens. Den genomförda metoden bestod av intervjuer med tjänstemän inom Stranda kommun, samt en dokumentanalys av dokument från statliga myndigheter och kommunen. Resultatet gav att en medvetenhet om riskerna tyder på att ha bidragit till ett proaktivt riskarbete. Resultatet visar även på hur flera säkerhetsåtgärder genomförs kopplat till riskerna i den fysiska miljön, även om det är svårt att skydda byggd miljö i riskzoner. En ständig övervakning av det ostabila bergspartiet och varningssystem möjliggör dock bebyggelse i vissa riskzoner. Huruvida åtgärder och faktorer verkar stärkande eller försvagande av resiliensen i kommunen analyseras och diskuteras. Flera sårbarheter har dock kunnat urskiljas i kommunen, bland annat att kryssningstrafik fortgår i fjorden trots riskerna. För att stärka resiliensen behöver flera sårbarheter åtgärdas, vilket vidare forskning kan utforska ytterligare. Vidare forskning krävs även för att utforska resiliens på olika nivåer i samhället mer djupgående.

Bakgrund: Naturkatastrofer har omfattande konsekvenser för miljö, samhälle och människors hälsa.Sjuksköterskor har en viktig roll i omhändertagandet av utsatta och sårbara individer drabbade avkatastrofer. För att vara förberedda på katastrofmiljön och att effektivt kunna tillgodose dedrabbades omvårdnadsbehov är det nödvändigt att sjuksköterskor har relevant kunskap ochkompetens i ämnet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta och vårda vid en plötslignaturkatastrof. Metod: Litteraturstudie där elva originalartiklar analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i de två kategorierna miljö och vårdande. Subkategorier inom miljö varyttre förhållanden och säkerhet, resursbrist och vårdmiljö samt katastrofmiljön och sjuksköterskanspsykiska hälsa. Subkategorier inom vårdande var skadehantering och bedömning, etiska dilemman,psykologiskt stöd samt personlig kompetens. Slutsats: Resultatet påvisade att sjuksköterskor möter utmaningar i katastrofmiljön och känslomässigpåverkan relaterat till den höga arbetsbelastningen och patienternas lidande. Det ställs höga krav påsjuksköteterskans kompetens och förmågor vid vård av katastrofoffer. För att säkerställa attsjuksköterskor har en god beredskap för arbete i katastrofer eller andra kriser behövs mer utbildning iämnet.Nyckelord: Erfarenheter, / Background: Natural disasters have extensive consequences for the environment, society, and humanhealth. Nurses have a significant role in caring for the vulnerable disaster victims. To be prepared forthe disaster environment and to be able to cater for the patients’ nursing needs, nurses need to haverelevant knowledge and competence. Purpose: To describe nurses’ experiences of working and providing care during a sudden onset naturaldisaster. Method: A general literature review where 11 original articles were analysed using qualitativecontent analysis. Results: The analysis resulted in the main categories environment and caregiving. Subcategories wereexternal conditions and safety, lack of resources and care environment, the disaster environment andnurses’ mental health, injury management and assessment, ethical dilemmas, psychological support, andpersonal competence. Conclusion: In natural disasters nurses are challenged by the disaster environment and affectedemotionally by the high workload and the suffering of the patients. There are high demands on thenurses’ competence and abilities in caring for disaster victims. To ensure that nurses are well preparedfor working in disasters or other crises, more education is needed.

Svenska myndigheter rekommenderar medborgare att ha förmåga att klara sig själva i en vecka vid en större krissituation, trots detta råder det idag en bristande hemberedskap hos Sveriges befolkning. Syftet med hemberedskap är att mildra krisens påverkan på samhället och avlasta personal som arbetar med att hantera kriser. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur hemberedskap påverkar samspelet mellan civilsamhället och räddningspersonal under en naturrelaterad kris. Detta gjordes genom att intervjua åtta olika individer från tre olika organisationer (Hemvärnet, Räddningstjänsten och Röda Korset). Dessa individer kom från organisationer som tidigare hanterat naturrelaterade kriser och individerna hade således flerårig expertis och kunskap om krishantering. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och omfattade semistrukturerade intervjuer av sju män och en kvinna. Intervjuerna användes som empiri och de svarandes reflektioner, tankar och erfarenheter bidrog till att få fram ett resultat. Intervjuerna transkriberades och en kvalitativinnehållsanalys utfördes för att koda data till teman. Resultatet visade att privatpersoners brist på hemberedskap har liten påverkan på räddningspersonal vid mindre naturrelaterade kriser. Erfarenheter från personal visar att privatpersoner själva haft förmåga att åka till vänner/familj, där det finns möjlighet att tillgodose basala behov. Vid större bränder och översvämningar har privatpersoner tvingats evakuera från sina boenden och ej haft nytta av sin hemberedskap. Resultatet visade dock att hemberedskap spelar en viktig roll vid en större nationell kris då räddningspersonals förmågor skulle vara kraftigt begränsade.

No description available.

The three largest storms in Sweden in modern time (1954, 1969 and 2005) are in focus in this thesis. By doing a narrative analysis of the countries four leading newspapers, the aim is to find out what stories are constructed during and after big crises such as storms. And more specifically what those narratives say about Sweden, being looked at in a historical rearview window. The result shows that the people of Sweden are portrayed as gender conservatives and that they are all ethnic swedes. There are no room for immigrants in the narratives. The narrative concerning every storm differs though, depending how the inhabitants act. In 1954 Sweden is portraited as a nation where everybody do things together and helps out. During the storm 1969 ordinary peoples efforts are no longer requested. The state promises to take care of everything. When it can´t keep its promises voices from the media and the government are requesting an even stronger state. But in 2005 there have been an era of liberalisation and deregulation. Private companies are now in charge of the electric power supply. After the storm the power is out in many places and people behave differently. Some are passive and demands that the electricity works, other are doing the best of the situation. People are more active on the countryside than in the cities. All are however blaming the electricity companies. But what we see is a more fragmented country than before, where the biggest victims are the small foresters who in many cases have lost everything, they own. They were victims even in the earlier storms, but in 1969, when Sweden, in many ways, was a world leading country the foresters’ stories were not to be heard. In 2005 the forest farmers story are once again told, they who loses everything and, in some cases, commit suicide. They stand as reminders of the old and very poor Sweden, an outskirt in the world. This narrative can have its explanation in the assumption that when the times are uncertain, or changing, a nation looks at its history.

Återhämtningsprocessen efter naturkatastrofer är en ny process i Sverige som få studier studerat. Teorin om den kommunikativa planeringen innebär att kommunikationen och samverkan är väsentlig för att lyckas med en planering utan dispyter och argument. Syftet är att analysera hur den kommunikativa planeringen är en del av återhämtningsprocessen efter översvämningen i Gävle 2021. Två frågeställningar har använts; på vilket sätt har kommunkoncernen och medborgarna i Gävle implementerat återhämtningsstrategier samt hur upplevs samverkan vid återhämtningsprocessen fungera mellan aktörerna.   Studien tar en explorativ ansats och kvalitativa intervjuer har genomförts med aktörer i Gävle. Det framgår att kommunkoncernen samverkar, man att medborgarna inte är inblandade vid återhämtningsprocessen utöver återhämtningen av sina hem. Avsaknaden av att vara inblandade har lett till missnöjen, vilket kan lösas genom förtydliganden och information om medborgarnas roller och vad som förväntas av dem. Därmed är slutsatsen att den kommunikativa planeringen delvis är en del av återhämtningsprocessen. / Few have studied the recovery after natural disasters in Sweden. The theory of communicative planning is about how communication and cooperation can minimize disputes and arguments during a process. The aim is to analyze how communicative planning is part of the recovery after the flooding in Gävle 2021. Two questions have been used; how has the municipal group and the citizens of Gävle implemented recovery strategies and how has the collaboration between the actors in the recovery process worked.   The study takes an exploratory approach and qualitative interviews have been made with actors in Gävle. The results show the municipality collaborates; however, the citizens are not part of the recovery more than to rebuild their homes. The lack of participation has led to dissatisfaction, which can be solved through clarifications and information about citizens' roles and expectations. Therefore, the conclusion is that the recovery process does not fully follow the theory.

Rapporterade naturkatastrofer har ökat markant under senare år, likt totala kostnader som följer. Utländska direktinvesteringar har ökat parallellt och är en viktig variabel för återhämtning efter en katastrof, särskilt för utvecklingsländer. Naturkatastrofer utgör en risk för utländska direktinvesteringar varför syftet med uppsatsen är att analysera naturkatastrofers inverkan på inflödet av utländska direktinvesteringar. För att besvara uppsatsens syfte analyseras om direktinvesteringar i utvecklade och utvecklingsländer påverkas olika av naturkatastrofer samt hur olika typer av naturkatastrofer påverkar direktinvesteringar. Få publikationer finns att tillgå inom ämnet, varför uppsatsen fyller en kunskapslucka. Uppsatsen använder ett balanserat paneldataset med 1632 observationer över tidsperioden 1980 - 2011. Fixed Effect Model tillämpas och resultaten visar att naturkatastrofer har en negativ inverkan på inflödet av utländska direktinvesteringar på både kort och lång sikt. Effekten är mer negativ på lång sikt vilket stärker bilden av att direktinvesteringar är långsiktiga. Stormar är den typ av naturkatastrof, framför översvämningar, som är tydligast bunden till direktinvesteringar. Jordbävningar visar ingen signifikans. Naturkatastrofer påverkar utländska direktinvesteringar i utvecklade länder marginellt mer än i utvecklingsländer. Den ekonomiska tillväxten är enbart signifikant för utvecklingsländer som uppvisar en positiv signifikant för alla studerade tidshorisonter. För utvecklade och utvecklingsländer har stormar och översvämningar ett negativ samband med direktinvesteringar. Jordbävningar uppvisar en positiv signifikans på 1 års sikt för utvecklade länder, men ingen signifikans för utvecklingsländer.Nyckelord: Utländska / The reporting of natural disasters has increased significantly during the last century. Likewise has the financial costs risen along with the natural disasters. Foreign direct investments (FDI) has increased during the same time period and is a key variable for economic recovery after a natural disaster, especially for developing countries. Natural disasters imposes risk for FDI, hence the purpose of this study is to analyze the impact natural disasters has on FDI. This study investigate if there are differences in how developed and developing countries cope with natural disasters and how different types of natural disasters affects FDI in different ways. The study uses a 1632 observation panel data set covering the time period 1980 to 2011. The regression model applied is Fixed Effect Model. The results show that natural disasters significantly impact FDI negatively, both in the short and long-run. The marginal effect in the long-run are shown to be more negative than in the short-run, establishing that FDI are long term investments. The type of natural disaster, closest connected to FDI are storms. The impact from natural disaster on developed countries is marginally more notable than the impact on developing countries. Economic Growth, as a regressor, is only shown to be significant for developing countries. For developed and developing countries storms and floods are negatively connected to FDI. In developed countries earthquakes have a positive connection to FDI in a one year period.

Disputats. Rheinische Friedrich-Wilhelms-Universität, 2001. / Haves kun i elektronisk udg.

Current research shows that water-related disasters are the most common natural disaster worldwide and these disasters are increasing in numbers. Water-related disasters cause negative consequences through damage to infrastructure and human health.  This thesis aims to provide an overview of the water-related disasters, floods, and landslides in Sweden by displaying the spatial distribution. Furthermore, the purpose is to analyze the consequences of occurred water-related disasters. By answering the following research questions:  How has landslides and floods been spatially distributed over time in Sweden?  How severe has the consequences of floods and landslides been in Sweden?  To answer these research questions a data study was conducted in ArcGIS and Excel to analyze the spatial distribution and the consequences of landslides and floods. The result shows that the three counties in Sweden with the highest number of affected areas by floods are: Västerbotten, Västernorrland and Örebro. These counties constitute 36% of the affected areas. These affected areas have occurred periodically with an increase since 1970. A detailed study over the years 2011–2017 showed that most floods in Sweden lead to consequences with a small extent and limited damages.  Furthermore, the counties Västra Götaland, Västernorrland and Värmland had the highest number of occurred landslides. In total, 83.7% of all landslides have occurred within these three counties. This means that the distribution of floods is more evenly distributed between different counties compared to landslides. Within these counties, the areas that have had notable high numbers of landslides are Ångermanälven, Norsälven, Klarälven and the areas nearby Göta älv. Overall, it has been most common that landslides have an extent in the range between 1000–10000 m2 and that an extent over 100000 m2 are rare. / Aktuell forskning visar att vattenrelaterade naturkatastrofer är de vanligaste naturkatastroferna över hela världen samt att dessa ökar i antal. Vattenrelaterade naturkatastrofer orsakar till negativa konsekvenser till följd av skador på infrastruktur och människors hälsa. Denna kandidatuppsats syftar till att ge en översikt av den geografiska utbredningen av inträffade vattenrelaterade naturkatastroferna skred och översvämningar i Sverige. Vidare, är syftet att analysera konsekvenserna av inträffade vattenrelaterade naturkatastrofer, genom att svara på följande frågeställningar:  Hur har skred och översvämningar varit utspridda över tid i Sverige? Hur allvarliga har konsekvenserna av översvämningar och jordskred varit i Sverige? För att besvara dessa frågeställningar utfördes en analys i ArcGIS och Excel för att undersöka den geografiska utbredningen och konsekvenserna av skred och översvämningar. Resultatet visar att de tre län med flest områden som blivit påverkade av översvämningar är: Västerbotten, Västernorrland and Örebro. Dessa län utgör 36% av de drabbade områdena. Antalet påverkade områden av översvämningar har inträffat periodvis med en ökning sedan 1970. En detaljerad analys över åren 2011–2017 visade att de flesta översvämningar i Sverige resulterade i konsekvenser med liten utbredning och små skador.  Vidare, hade Västra Götaland, Västernorrland och Värmlands län högst antal inträffade skred. Totalt har 83.7% av alla skred inträffat inom dessa tre län. Detta innebär att fördelningen av områden påverkade av översvämningar har varit jämnare fördelade mellan olika län jämfört med skred. Inom dessa län är de områden som har haft anmärkningsvärt högt antal skred: Ångermanälven, Norsälven, Klarälven och områdena i närheten av Göta älv. Överlag har det varit vanligast att jordskred har en utbredning mellan 1000–10000 m2 och att en utbredning över 100000 m2 är ovanlig.