Fåmansföretagare är föremål för en särskild beskattning enligt vilken en kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade andelar i ett fåmansföretag (fåmansföretagsaktier) kan komma att beskattas i både inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst. Med anledning av att en övergångsbestämmelse gällande beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av fåmansföretagsaktier upphör vid årsskiftet 2009/2010 har beskattningen varit omdiskuterad i media under den senaste tiden. Förevarande uppsats syftar till att ge ett bidrag till diskussionen kring beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade fåmansföretagsaktier de lege ferenda. Diskussionen har sin principiella grund i etiken och målsättningar kring förutsägbarhet, likabehandling, materiell lämplighet och hanteringsekonomi har valts som utgångspunkter. Likabehandling och systemkoherens (materiell lämplighet) säkerställs genom att neutralitetsprincipen och andra skatterättsliga principer åtlyds. I uppsatsen görs en jämförelse med beskattningen i inkomstslaget tjänst och för verksamhetsformerna aktiebolag, handelsbolag och enskild firma. I jämförelsen förutsätts referenspunkternas beskattning vara oförändrad de lege ferenda. Utdelning som grundas på fåmansföretagsaktier och kapitalvinst vid avyttring av ej kvalificerade fåmansföretagsaktier fungerar som ytterligare referenspunkter. Ekonomiska aspekter såsom transaktionskostnader beaktas då hanteringsekonomin utgör primär målsättning. Förutsägbarhet utgör en övergripande förutsättning. Grunden till nu gällande beskattning lades redan i samband med 1991 års inkomstskattereform. Beskattningen har därefter genomgått ett antal förändringar, varav den största skedde 2006. Grundkonstruktionen har dock alltid varit att normal kapitalavkastning erhålls och därefter beskattas inkomsten, antingen till hälften eller till fullo, i inkomstslaget tjänst upp till ett förutbestämt takbelopp. Med hänsyn till tidigare nämnda målsättningar anser jag att beskattningen bör förändras de lege ferenda. Enligt min mening bör normallön vara utgångspunkt i beskattningen. Då kravet på uttagen normallön är uppfyllt bör all annan inkomst från fåmansföretaget beskattas i inkomstslaget kapital. Rekommenderad beskattning behandlar, enligt min mening, aktieägare, handelsbolagsdelägare och fåmansföretagare likt. Målsättningarna kring likabehandling och materiell lämplighet tillgodoses därmed. Beskattningen innebär dessutom en enklare masshantering, då färre och mindre komplicerade beräkningar aktualiseras. Detta är fördelaktigt med hänsyn till målsättningarna kring förutsägbarhet och hanteringsekonomi. En beskattning med utgångspunkt i normallön synes således, med hänsyn till uppställda målsättningar, vara den mest lämpliga beskattningen de lege ferenda.

Det säkerhetspolitiska samarbetet inom EU fördjupas alltmer och inom ramen för Nice-fördraget , år 2001,så institutionaliseras ESDP. EU har tre alliansfria/neutrala stater som alla blev medlemmar år 1995. Imedlemsförhandlingarna förband de sig att acceptera medlemsskapet som ett totalt åtagande mot unionensframsteg och målsättningar, inkluderande utrikes- och säkerhetspolitik. Denna förutsättning har skapat etttryck på de alliansfria/neutrala staterna att anpassa sina säkerhetspolitika ställningstaganden till det nurådande europiska säkerhetsklimatet. Uppsatsen tar avstamp ur ovanstående förhållande och ställer frågorom några centrala inrikespolitiska faktorer som verkar för att bromsa en utveckling som kan innebära enavveckling av först neutraliteten, därefter alliansfriheten och slutligen innebära ett eventuellt medlemskap ien försvarsallians, NATO eller EU. Undersökningen fokuserar tidsmässigt runt perioden år 2001 ochomfattar, för respektive undersökt stat, politiska officiella deklarationer, riksdagspartiers officiellaställningstaganden, folkopinionens ställning, investeringar i försvarssystem och strukturer och slutligenvanans påverkan rörande alliansfrihet och neutralitet. Uppsatsen har en mycket direkt och konkretteorikoppling till Kjell Goldmanns teori om de faktorer som stabiliserar eller destabiliserar en politik.Resultatet visar att de tre staterna avvecklat sin neutralitetslinje men också att det i alla tre stater finnsinrikespolitiska faktorer som i olika grad verkar stabiliserande på den säkerhetpolitiska handlingslinjeninnebärande fortsatt alliansfrihet. Undersökningen visar också att staterna skiljer sig åt på olika punkter ochatt det ur det inrikespolitiska perspektivet inte går att betrakta staterna som en enhetlig grupp. / The security policy cooperation within the European Union is more andmore deepened and due to the Nice-summit, year 2001, the ESDP wasinstitutionalised.Within the European Union there are three states that all became membersin the year 1995. In the accession negotiations all three states, in order toallay the fears of other member states in the Union, they issued a jointdeclaration, in which they made several assurances. They promised, forexample, that their accession would serve to strengthen the coherence ofthe Union and its capacity to act within the area of foreign and securitypolicy. This situation has created a pressure for change and adaptation onthe three countries positions concerning security policy, in order to matchthe new European security climate. This essay identifies this pressure forchange and put forward questions regarding, if some central domesticpolicy factors work in act to hamper a development that might imply theend of non-alliance and neutrality, and eventually a development that willlead to a membership in a defensive alliance, NATO or a reformed EU.The investigation focuses at a period around year 2001 and comprises, foreach investigated state, official political declarations, official stands of theparty’s in Parliament, views of the opinion, investments in defence systemsand structures, and finally how the custom affects the policy of nonalignment and neutrality.The essay has a very clear and distinct connection to Professor KjellGoldmanns theory concerning factors that work as stabilizers ordestabilizers of foreign policy.The results show that the three states all have relinquished their neutralitypolicy, but also that there, in all three states, are domestic policy factorsthat works in order to stabilize a policy of continued non-alliance. Theinvestigation show that the impact of the stabilizers differs between thestates and that they do not represent a heterogeneous group of countries ina perspective of how domestic policy affect security policy standpoints.The essay is written in Swedish with this abstract in English. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

För att förhindra att delägare i fåmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestämmanderätten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte är att neutralisera be-skattningen mellan delägare i fåmansföretag och delägare i andra bolag. Om en delägare eller närstående är aktiv i betydande omfattning i ett fåmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delägaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till gränsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjänst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet är inte närmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslås att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer där hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten. Domstolen har i praxis uttalat att både kapital och köpeskilling omfattas av begreppet samma eller likartad verksamhet. Begreppet har därmed vidgas av Högsta Förvaltningsdomstolen men är fortfarande i linje med bakomliggande syfte. I RÅ 2010 ref. 11 mål II fastslogs att delägare i fåmans-företag kan avkvalificera andelar genom att starta ett nytt holdingbolag. Tolkningen är inte i linje med bestämmelsens bakomliggande syfte då det möjliggör för delägare att ge-nom olika bolagskonstruktioner kringgå reglerna. I en jämförelse mellan beskattnings-konsekvenserna för delägare med kvalificerade andelar och arbetstagare med aktier i ett onoterat företag tydliggör resultatet att skattesystemet inte är neutralt samt att 3:12-reglernas effekter är inkonsekventa. / To prevent shareholders in close companies to use the fact that they have control of the company special rules called “3:12” were designed. The intention with the rules was to neutralize the taxation of shareholders in close companies compared to shareholders in other companies. A shareholder or related party that is active in significant quanti-ties in a close company or other company engaged in the same or similar activities hold “qualified shares”. Qualified shares are taxed in a different manner compared to ordinary shares. The concept of “same or similar activities” is not specifically defined in either the statutory text or legislative history why the Supreme Administrative Court's case law provides guidance as to how the term should be interpreted.The Court have in its case law, stated that the concept of “same or similar activi-ties” include situations where all or part of the business has been transferred to a new company whose activities are within the framework of the previous company’s opera-tions. The Court has also found that both capital and consideration should fall within the scope of the concept same or similar activities. The concept has therefore been broadened by the Court, but is still in line with the underlying purpose.The courts stated in case RÅ 2010 ref. 11 case II that shareholders in close compa-nies can “disqualify” their shares by starting a new company and transfer the shares to the new company. The Court's interpretation is not consistent with the underlying pur-pose as it enables the owner to use various company constructions and evade the rules. The thesis also compares shareholders with qualified shares against employees with shares in unlisted companies to see if the effects of the 3:12-rules lead to neutrality. The result clarifies that the tax system is not neutral in its effects and that the outcome of the 3:12-rules are inconsistent.

<p>Fåmansföretagare är föremål för en särskild beskattning enligt vilken en kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade andelar i ett fåmansföretag (fåmansföretagsaktier) kan komma att beskattas i både inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst. Med anledning av att en övergångsbestämmelse gällande beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av fåmansföretagsaktier upphör vid årsskiftet 2009/2010 har beskattningen varit omdiskuterad i media under den senaste tiden. Förevarande uppsats syftar till att ge ett bidrag till diskussionen kring beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade fåmansföretagsaktier <em>de lege ferenda. </em></p><p>Diskussionen har sin principiella grund i etiken och målsättningar kring förutsägbarhet, likabehandling, materiell lämplighet och hanteringsekonomi har valts som utgångspunkter. Likabehandling och systemkoherens (materiell lämplighet) säkerställs genom att neutralitetsprincipen och andra skatterättsliga principer åtlyds. I uppsatsen görs en jämförelse med beskattningen i inkomstslaget tjänst och för verksamhetsformerna aktiebolag, handelsbolag och enskild firma. I jämförelsen förutsätts referenspunkternas beskattning vara oförändrad <em>de lege ferenda</em>. Utdelning som grundas på fåmansföretagsaktier och kapitalvinst vid avyttring av ej kvalificerade fåmansföretagsaktier fungerar som ytterligare referenspunkter. Ekonomiska aspekter såsom transaktionskostnader beaktas då hanteringsekonomin utgör primär målsättning. Förutsägbarhet utgör en övergripande förutsättning.</p><p><p>Grunden till nu gällande beskattning lades redan i samband med 1991 års inkomstskattereform. Beskattningen har därefter genomgått ett antal förändringar, varav den största skedde 2006. Grundkonstruktionen har dock alltid varit att normal kapitalavkastning erhålls och därefter beskattas inkomsten, antingen till hälften eller till fullo, i inkomstslaget tjänst upp till ett förutbestämt takbelopp.</p><p>Med hänsyn till tidigare nämnda målsättningar anser jag att beskattningen bör förändras <em>de lege ferenda</em>. Enligt min mening bör normallön vara utgångspunkt i beskattningen. Då kravet på uttagen normallön är uppfyllt bör all annan inkomst från fåmansföretaget beskattas i inkomstslaget kapital. Rekommenderad beskattning behandlar, enligt min mening, aktieägare, handelsbolagsdelägare och fåmansföretagare likt. Målsättningarna kring likabehandling och materiell lämplighet tillgodoses därmed. Beskattningen innebär dessutom en enklare masshantering, då färre och mindre komplicerade beräkningar aktualiseras. Detta är fördelaktigt med hänsyn till målsättningarna kring förutsägbarhet och hanteringsekonomi. En beskattning med utgångspunkt i normallön synes således, med hänsyn till uppställda målsättningar, vara den mest lämpliga beskattningen <em>de lege ferenda</em>.</p></p>

Utifrån en pågående neutralitetsdebatt inom biblioteks- och informationsvetenskap är studiens syfte att undersöka bibliotekariers uppfattning av neutralitet som professionsvärde, detta utifrån huruvida bibliotekarier uppfattar eventuella spänningar mellan deras professionella yrkesidentitet och ett aktivt politiskt engagemang. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med bibliotekarier. Detta resultat har analyserats med hjälp av Macdonald och Birdis (2020) beskrivningar av neutralitets-uppfattningar och Hysing och Olssons (2012) tjänstemannaroller som teoretiska verktyg. Genom en idé- och ideologianalys har bibliotekariernas uppfattningar om neutralitet karaktäriserats. Analysen utvecklas genom att deras idéer om bibliotekarierollen karaktäriseras i relation till olika tjänstemannaroller. Studiens slutsatser visar att det förekommer skilda uppfattningar kring hur neutralitet kan tolkas. Gemensamt för informanterna är dock att de uppfattar att det är omöjligt att uppnå en fullständig neutralitet. Neutralitet uppfattas vara viktigast i mötet med användare. Bibliotekarierna skiljer mellan en personlig och professionell roll, men kombinationen av rollerna anses lättast när professionens ideal går i linje med det personliga politiska engagemanget. Ställningstaganden är en del i bibliotekariens yrkesroll vilket gör vissa tjänstemannaroller lättare att axla än andra. / From an ongoing neutrality debate in library and information science, the aim of this study is to investigate librarians’ conception of neutrality as a professional value. This is based on whether librarians consider there to be possible tensions between their professional identity and active political engagement. Qualitative semi-structured interviews have been conducted with librarians. The results have been analyzed with Macdonald and Birdi’s (2020) descriptions of conceptions of neutrality and Hysing and Olsson’s (2012) roles of public officials as theoretical tools. The librarians’ conceptions of neutrality have been characterized through an idea- and ideology analysis. The analysis is developed through characterizing the interviewees’ ideas of the librarian role with different roles of public officials. The study’s conclusions show that there are different conceptions of how neutrality can be interpreted. The respondents have in common that they consider it impossible to reach full neutrality. Neutrality is considered most important whilst facing users. The librarians differentiate between a personal and professional role, but the combination of roles is considered easiest when professional ideals accord with the personal political engagements. Statements are a part of the librarian’s professional role which makes some of the roles as public official easier to assume than others.

Under kalla kriget fanns stora skillnader mellan den deklarerade svenska säkerhetspolitiken och det faktiska handlandet. Problemformuleringen lyfter frågan om även nutida svensk säkerhetspolitik innehåller betydande diskrepanser. Syftet med uppsatsen är att undersöka korrelationen mellan proposition 2008/09:140 – ett användbart försvar och proposition 2010/11:111 - Svenskt deltagande i den internationella militärainsatsen i Libyen. Med utgångspunkt i ett antal empiriskt bevisade småstatsbeteenden som syftar till ökat inflytande och därmed, för en liten stat i Europa som Sverige, ökad makt analyseras propositionerna. Beteendena tolkas även genom två perspektiv; neutralitetspolitiken samt strategisk kultur och identitet. Slutsatserna som dras av undersökningen är att det inte föreligger några nämnvärda diskrepanser mellan deklarerad och agerad säkerhetspolitik så som de manifesteras i propositionerna. Kopplingen mellan nutida svensk säkerhetspolitik och perspektiven är tydlig om än med vissa motsättningar. / During the cold war, there were significant differences between the declared Swedish security policy and the way it was actually carried out. Sweden was not quite as neutral as it purported to be and maintained covert collaborations with the west throughout the cold war. This history of contradicting policies raises the question if contemporary Swedish security policy contains significant discrepancies. The purpose of this paper is to explore the correlation between the bill 2008/09:140 – a useable defence and bill 2010/11:111 – Swedish participation in international military action in Libya. The bills are analysed from a number of empirically proven small state foreign policy behaviours aimed at increasing influence and thus, for a small state in Europe like Sweden, increasing power. These behaviours are also interpreted through two perspectives: the Swedish policy of neutrality and Swedish strategic culture and identity. The conclusion drawn from the study is that there are no significant discrepancies between declared and acted security policy as manifested in the propositions. The connection between contemporary Swedish security policy and the perspectives are clear, albeit with some differences.

The purpose with this study is to investigate how the two biggest political parties, the Social Democrats and the Moderate/Conservative Party, looks at a membership in the defense alliance North Atlantic Treaty Organization. The question have the illegal annexation of Crimea affected how the parties look at a membership in Nato will be answered and analyzed. How they discuss, how they believe that a membership can affect the Swedish foreign policy will be examined in this paper.   Nato is a topic that during the last century’s have divided the Swedish population into two groups: one that advocates a membership and one that fight’s against a Swedish membership in the alliance. The debate about Nato has, since the illegal annexation of the Crimea, changed and are now more relevant than ever to discuss. This paper illustrates how the Moderate/Conservative Party and the Social Democrats argues in the debate regarding a membership in Nato.   Since 2003 the Moderate/Conservative Party are in favor of a membership in the defense alliance Nato, what this paper will find out is why they want Sweden to become a member in Nato and how they argue for a membership. The Social Democrats are not in favor of a membership in the defense alliance, they advocates the defense line Sweden have had since the mid 1900s, the Non-alignment.

No description available.

The debate about Sweden's neutrality during the Second World War has been highly discussed. Sweden declared itself neutral at the beginning of the war, but were they actually neutral during the war? This thesis will try to investigate if Sweden violated its neutrality according to the Hague Convention during the midsummer crisis 1941, and if it is the case, in what way? The survey will also try to understand and explain Sweden´s course of actions during the crisis based on two different theoretical perspectives, realism and liberalism. A theory-consuming case study will be used to try to answer these questions above. Sweden´s actions during the crisis correspond with the realist perspective but can also be partially explained by the perspective of liberalism. Sweden has primarily acted from its self-interest, for example to preserve its peace and freedom when they accepted the demands presented by Nazi Germany in the beginning of the crisis. However, the realist perspective does not explain if it was wrong by Sweden when they violated its neutrality. From the perspective of liberalism, Sweden has primarily tried to preserve its independence, peace, and freedom. The perspective also has an opinion when a country violates their neutrality. In this case, it was wrong by Sweden to act in that way.

Neutralitetsprincipen är en av de mest grundläggande byggstenarna inom den svenska skattelagstiftningen. Att enskildas handlingsalternativ inte skall styras av skatteutfallet var ett av de huvudsakliga ändamålen, tillsammans med grundidén om att motverka inkomstomvandling, vid genomförandet av århundradets skattereform i början på 1990-talet. Generationsskiftesförfarandet har dessvärre hamnat i kläm mellan strävan mot en neutral beskattning och strävan till att motverka inkomstomvandling. Problematiken grundar sig i bestämmelsen om samma eller likartad verksamhetsom återfinns i 57 kap. 4 § IL. Det är vanligt förekommande vid ägarskiften att överlåtaren vid en försäljning nyttjar sig av ett trädabolag. Det innebär att verksamhetsföretaget först överlåts till ett nybildat aktiebolag för att därefter avyttras till antingen närstående eller utomstående. De likvida medlen som finns kvar i trädabolaget efter försäljningen är skattefria, med anledning av att de avyttrade andelarna var näringsbetingade. Efter att bolaget legat fem år i karens är andelarna inte längre kvalificerade och vinstmedlen kan därefter tillgodogöras med en beskattning enbart i inkomstslaget kapital, det vill säga, utanför 3:12-reglernas räckvidd. Bestämmelsen om samma eller likartad verksamhetresulterar i att karenstiden om fem år för ett trädabolag aldrig börja löpa så länge en närstående bedriver samma eller likartad verksamhetsom andelsägaren. Andelarna i trädabolaget blir således aldrig av med sin klassificering som kvalificerade andelar och kan därmed inte avyttras som icke kvalificerade andelar, vilket hade varit möjligt om avyttring skett till utomstående. Det leder till att beskattningsutfallet ofta blir procentuellt högre vid en överlåtelse av ett fåmansföretag till närstående kontra överlåtelse till en extern part. Anledningen till att bestämmelsen om samma eller likartad verksamhetexisterar är för att närstående besitter en sådan närhet som generellt inte finns mellan utomstående. Systemet riskerar således att utnyttjas av närstående för att omvandla inkomst av tjänst till inkomst av kapital. Neutralitetsprincipen står därmed åt sidan för att premiera motarbetandet av inkomstomvandling.    Den 7 mars 2019 presenterade regeringen en proposition innehållande ett förslag om att införa ett undantag från bestämmelsen samma eller likartad verksamhetnär överlåtelse sker till närstående. Förslaget som regeringen föreslår presenterades som huvudförslag i SOU 2016:75,vars uppdrag var att se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. I denna uppsats har en diskussion förts kring vilket förslag, regeringens eller de övriga av utredningen presenterade förslagen, som torde vara mest förenlig med en god skattelagstiftning och primärt neutralitetsprincipen.