<p>Bakgrund: I dagens samhälle flödar information från många olika håll. Kunskap förmedlas till patienter och anhöriga av olika professioner utan samordning, vilket kan leda till missförstånd. För patienter med diabetes typ 2 är det viktigt att få information som kan förstås och som är relevant för deras sjukdom. Genom patientutbildning kan patienten sedan bedriva egenvård och ta kontroll över sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att se hur patienter med nydiagnostiserad typ 2 diabetes förstår egenvård efter besök hos diabetessköterskan. Metod: En empirisk, kvalitativ intervjustudie genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: Det framkom under intervjuerna att ungefär hälften av deltagarna förväntade sig att drabbas av diabetes, då det fanns i släkten. Diabetes var naturligt att få vid en viss ålder, med eller utan egenvård. De flesta hade gjort förändring av kostvanor och rökning under de första månaderna efter diagnosen och fått bekräftat att egenvården gjort nytta. Många kände oro inför att inte orka fortsätta med de förändringar, men var ändå inte oroliga för framtiden. Andra hade fortsatt stor tillförsikt och visste att resultatet berodde på dem själv. Slutsats: Med eller utan tidig egenvård hade sjukdomen kommit ändå. Den första tiden efter diagnosen genomfördes förändringar och egenvården kändes viktig. När sedan känslan av att ”må bra” återkom, dalade motivationen. Med täta besök hos diabetessköterskan motiverades patienterna att fortsätta.</p> / <p>Background: In today's society, information flowing from many different directions. Knowledge communicated to patients and families of different professions, without coordination, which can lead to misunderstandings. For patients with diabetes type 2, it is important to get information that is understandable and relevant to their illness. Through patient education, the patient may then engage in self-care and take control of the disease. Aim: The purpose of this study was to see how patients with newly diagnosed type 2 diabetes understand self-care after visiting the nurse. Method: An empirical, qualitative interviews were carried out and contents were analyzed using qualitative content analysis inspired by Granheim and Lundman. Results: It emerged during the interviews that about half of the participants expected to suffer from diabetes, when there was a family history. Diabetes was natural to get at a certain age, with or without self-care. Most patients had made changes in diet and smoking during the first months after being diagnosed and confirmed that self-care was useful. Many felt concerned about not being able to continue with the changes, but was not worried about the future. Others had continued very confident and knew that the outcome depended on themselfs. Conclusion: With or without early self-care the disease would had come anyway. The first time after beeing diagnosed, change and self-care feelt important. When the sense of "feel good" reappeared, the motivation faded. With frequent visits to the nurse, the patients were motivated to continue.</p>

Bakgrund: I dagens samhälle flödar information från många olika håll. Kunskap förmedlas till patienter och anhöriga av olika professioner utan samordning, vilket kan leda till missförstånd. För patienter med diabetes typ 2 är det viktigt att få information som kan förstås och som är relevant för deras sjukdom. Genom patientutbildning kan patienten sedan bedriva egenvård och ta kontroll över sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att se hur patienter med nydiagnostiserad typ 2 diabetes förstår egenvård efter besök hos diabetessköterskan. Metod: En empirisk, kvalitativ intervjustudie genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: Det framkom under intervjuerna att ungefär hälften av deltagarna förväntade sig att drabbas av diabetes, då det fanns i släkten. Diabetes var naturligt att få vid en viss ålder, med eller utan egenvård. De flesta hade gjort förändring av kostvanor och rökning under de första månaderna efter diagnosen och fått bekräftat att egenvården gjort nytta. Många kände oro inför att inte orka fortsätta med de förändringar, men var ändå inte oroliga för framtiden. Andra hade fortsatt stor tillförsikt och visste att resultatet berodde på dem själv. Slutsats: Med eller utan tidig egenvård hade sjukdomen kommit ändå. Den första tiden efter diagnosen genomfördes förändringar och egenvården kändes viktig. När sedan känslan av att ”må bra” återkom, dalade motivationen. Med täta besök hos diabetessköterskan motiverades patienterna att fortsätta. / Background: In today's society, information flowing from many different directions. Knowledge communicated to patients and families of different professions, without coordination, which can lead to misunderstandings. For patients with diabetes type 2, it is important to get information that is understandable and relevant to their illness. Through patient education, the patient may then engage in self-care and take control of the disease. Aim: The purpose of this study was to see how patients with newly diagnosed type 2 diabetes understand self-care after visiting the nurse. Method: An empirical, qualitative interviews were carried out and contents were analyzed using qualitative content analysis inspired by Granheim and Lundman. Results: It emerged during the interviews that about half of the participants expected to suffer from diabetes, when there was a family history. Diabetes was natural to get at a certain age, with or without self-care. Most patients had made changes in diet and smoking during the first months after being diagnosed and confirmed that self-care was useful. Many felt concerned about not being able to continue with the changes, but was not worried about the future. Others had continued very confident and knew that the outcome depended on themselfs. Conclusion: With or without early self-care the disease would had come anyway. The first time after beeing diagnosed, change and self-care feelt important. When the sense of "feel good" reappeared, the motivation faded. With frequent visits to the nurse, the patients were motivated to continue.

The objective with this study is to investigate the school introduction of newly arrived students, by focusing on the latter years of high school, by comparing two schools method of working. This was done by a qualitative survey based on half structured interviews and existing school documentation. The questions of the study targeted the schools method of working, how well the education was adapted to the students and if it was appropriate to them. We also asked about the school resources to meet the need of the newly arrived students. Our theoretical assumptions were based on Haugs’ terms “including integration” and “excluding integration”, Lahdenperäs’ theory about intercultural education, Vygotskijs thoughts about adapted education and finally Blossings’ description of different cooperative cultures. Our results showed that school introduction for newly arrived students were formed from the schools’ view on learning development and adapted education. The schools knowledge about and approach to intercultural education, the competence and engagement of the leaders had all a great importance to how the school formed its education. The school with the most intercultural elements also had a more cooperative culture, efficient way of working and more resources to adapt the education to the students’ backgrounds, preconditions and needs.

Syftet med uppsatsen var att undersöka studie- och yrkesvägledarens roll i skolintroduktionen för nyanlända invandrarungdomar i gymnasieåldern. Studie- och yrkesvägledare har intervjuats i fem kommuner i Stockholms län. Utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt vill vi undersöka studie- och yrkesväledarens roll i skolverksamheten och dess ramar. Resultatet visar att studie- yrkesvägledarna upplevde att samverkan och tidsaspekten var begränsande faktorer i introduktionsarbetet. Det framkom även hur de yttre och inre ramar påverkar kommuner och skolverksamheter, vilka ses som hinder. Uppsatsen tydliggör vikten av att en nationell strategi för skolintroduktion för nyanlända invandrarungdomar behövs. The purpose of this study is to elucidate the role of guidance counsellor for newly arrived immigrants of 16 - 20 years of age. The study has been taking place in five municipalities in Stockholm County, where counsellors have been interviewed. A qualitative attempt has been used to illuminate the counsellors role in school activity and there frames. The result shows that the counsellors experienced co- operation and time aspect as limitation factors in the work with school introduction. The result also told that the internal and external frames influence the local goverment and school activity in a limitation form. The study expresses the impotance of a national strategy for school introduction of newly arrived immigrants.

The essay aims to highlight the newly arrived immigrant students’ experience of social integration and social security in the Swedish school system, which is important for their further language and learning development. This essay aims to see it from the student's perspective. The main question in this essay is: What factors seem to matter the most for the newly arrived immigrant students in their language and learning skills, and what does the students themselves think about the issue? The study is based on a qualitative research method in the form of interviews and observations conducted in a multicultural school for a period of two weeks. Three newly-arrived students are in this essay being observed while they are attending between two different classrooms: the so-called preparation classroom and the ordinary classroom. This essay aims to highlight a newly arrived student's development from a socio-cultural perspective. The results show that the newly arrived students felt more emotionally secure while attending the preparation classrooms, and while attending the ordinary classrooms they felt more inadequate.

För att bli en demokratisk medborgare behövs kunnande i matematik, då samhällsinformation ska förstås och kritiskt kunna granskas för att ha möjlighet att fatta välgrundade vardagsbeslut. Denna kunskap behövs även för fortsatta studier samt för att få ett fungerande yrkesliv. Fenomenet matematik¬undervisning kan av olika lärare beskrivas, upplevas och uppfattas på kvalitativt skilda sätt. Studiens syfte var att undersöka och beskriva nyexaminerade lärares uppfattningar av fenomenet matematikundervisning samt att nå en ökad förståelse för och kunskap om nyexaminerade lärares första tid som lärare i matematik. Studiens fenomenografiska ansats var kvalitativt analytisk och beskrivande. Ett strategiskt urval har gjorts, där sex lärare har intervjuats. Den kvalitativa forskningsintervjun transkriberades och analyserades, vilket ledde till studiens resultat i form av beskrivnings¬kategorier. Den överordnade beskrivningskategorin var legitimitet, vilket i sin tur beskrevs på tre kvalitativt skilda sätt, som att legitimitet formellt tillskrivs, att legitimitet förvärvas samt att legitimitet tilldelas. Dessa beskrivningskategorier motsvarade studiens kvalitativa variation. Slutsatsen blev att legitimitet påverkade den nyexaminerade lärarens matematikundervisning samt relationen med övriga matematiklärare.

The purpose of this study was to examine how teachers in primary schools experience the situation of teaching newly arrived immigrant pupils in their regular classes and also how they plan their teaching for these pupils. The empirical study did intend to answer the following two questions; how do teachers experience the situation of teaching newly arrived immigrant pupils in their regular classes? How is teaching of newly arrived immigrant pupils in regular classes being formed? A qualitative method was used in the form of interviews with five primary school teachers from two different schools. The overall perspective I have assumed in this study is the sociocultural perspective, but I have also taken up a second language perspective and an intercultural perspective. All the teachers in the study have described their experiences of teaching newly arrived immigrant pupils in terms of difficult, tough and demanding at the beginning, but nowadays somewhat easier. They also expressed a sense of loneliness in handling this situation since they do not receive any support and help from the schools leadership. All the teachers in the study also experienced difficulties in keeping up with all the pupils in their class. Four of the teachers stated that they often felt inadequate and all of the teachers requested more resources. The teachers also described that they try to plan their teaching based on the newly arrived immigrant pupils’ abilities and needs but that these pupils sometimes had to follow the regular scheduled teaching. Every one of the teachers claimed that they work very concretely using body language and a lot of pictures in their teaching. Furthermore they expressed that the interaction between teacher and pupil, and pupil and pupil was an important component of the newly arrived pupils’ language development.

Bakgrund: Diabetes typ 2 utgör den vanligaste diabetesformen, och cirka 4 % av Sveriges befolkning uppskattades ha diabetes 2010, varav nästan 90 % av dessa utgjordes av diabetes typ 2. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja och vägleda patienten utifrån dennes upplevelser och behov. Syfte: Att beskriva hur vuxna patienter upplever att diagnostiseras med diabetes typ 2. Metod: Denna studie är en litteraturstudie baserad på tidigare forskning kring diabetes typ 2, och kommer att fokusera på fenomen relaterat till patienters upplevelser av att få en diagnos. Författarna identifierade sex teman: Upplevelser och känslomässiga reaktioner vid diagnos, Information och kunskap, Lära sig leva med diabetes, Att förneka sin sjukdom, Eget ansvar och egenvård samt Syn på framtiden. Teoretisk referensram: Som teoretiskreferensram valdes  Afaf Meleis' Transitionsteori som bygger på tanken om att människor går igenom transitioner i livet av olika art. Resultat: Resultaten visade att deltagarna upplevde att få en diagnos som diabetes typ 2 på olika sätt beroende på hur deras liv sett ut tiden innan diagnos. Det framkom också att kunskapen kring diabetes varierade och att deltagarna hade olika behov av information och stöd vid tillfälle för diagnos. Diskussion: Att få en diagnos som diabetes typ 2 kan upplevas olika och vi har sett att det finns vissa faktorer som kan påverka upplevelsen. Faktorer som vi menar kan ha en inverkan är: den information och det stöd som ges vid diagnos, samt vilket bagage och vilken förförståelse personen i fråga har sedan tidigare. / Background: Type 2 Diabetes is the most common form of diabetes, and approximately 4 % of Sweden's population was estimated to have diabetes in 2010, and almost 90 % of these consisted of type 2 diabetes. The nurse has an important role in supporting and guiding the patient based on his experiences and needs. Aim: To describe how adult patients experience of being diagnosed with diabetes type two. Method: This study is a literature review based on previous research on type 2 diabetes, and the focus will be on the phenomenon related to patient experiences of being diagnosed with type 2 diabetes. The authors identified six themes: Experiences and emotional reactions at diagnosis, Information and knowledge, Learning to live with diabetes, To deny their illness, Personal responsibility and self-care and views of the future. Theoretical framework: The theoretical framework that was chosen for this study was Afaf Meleis' Transition Theory, which is based on the idea that people go through different transitions in life. Results: The results showed that patients experienced diagnosis of type 2 diabetes in different ways, depending on what their life looked like at the time before diagnosis. Findings also demonstrated that knowledge about diabetes varied among participants, and that they had different needs for information and support at the time of diagnosis. Discussion: To receive a diagnosis like type 2 diabetes, can be experienced in different ways, and we have seen that certain factors can have an impact on the experience. These factors that we have identified are: information and support at the time of diagnosis, and the baggage and pre-understanding the person have before diagnosis.

Denna studie syftar till att undersöka förberedelseklassen som instrument för språkinlärning i det svenska språket samt integrering i samhället för nyanlända elever. Studien syftar till att undersöka detta utifrån lärarnas perspektiv samt nationella styrdokument för att möjliggöra en jämförelse i deras syn på utbildning för nyanlända elever. Utifrån detta formulerades fyra frågeställningar som berörde utformning av undervisning, styrdokumentens samt lärarnas syn på språkinlärning och integrering, kunskapsbedömning samt samhällsnormers implikationer på utbildningen för nyanlända elever. För att besvara studiens syfte har vi valt en kvalitativ metodansats samt genomfört en textanalys på regeringens Proposition Utbildning för nyanlända elever- mottagande och skolgång samt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Vi valde att intervjua två lärare i en större kommun i Mellansverige som arbetar i samma förberedelseklass. Analysen av intervjuerna har genomförts med en fenomenologisk metodansats för att belysa deras perspektiv på undervisningen samt nationella styrdokument. Genom en jämförelse analyserades dokumenten tillsammans med intervjuerna samt tidigare forskning för att belysa nationell- samt skolnivå. Detta analyserades sedan utifrån en teori om språkinlärning samt en integreringsteori.   Ur resultat kan utläsas att förberedelseklassen är ett bra integreringsverktyg samt ger bra förutsättningar för ämnes- samt svenskinlärning, förutsatt att rätt premisser råder. Dock tyder empirin på att avsaknaden av nationella styrdokument resulterar i varierande undervisningsmetoder och utbildningsmöjligheter beroende på skola och kommun. Empirin belyser problematiken av den heterogena strukturen som råder i dagens skolväsen men analysen tyder på att Propositionen kan bidra med att göra utbildningen för nyanlända elever mer likvärdig. / The purpose of this study is to examine newcomer programs as an instrument for language learning in the Swedish language and integration into the society for newly arrived students. This study aim to examine this from the teacher’s point of view and national regulatory documents to enable a comparison between their points of views on education for newly arrived students. On the basis of this, four questions were formulated that concerned the formation of education, national regulatory documents and the teachers point of view on language learning and integration, knowledge assessments as well as the implications of societal norms on education for newly arrived students. To answer the purpose of this study we have chosen a qualitative method as well to carry out a text analysis on the governmental Proposition Utbildning för nyanlända elever- mottagande och skolgång as well as the Curriculum for elementary school, pree-school and after-school centre 2011. We have chosen to interview two teachers who both work in the same newcomer program in a bigger municipality in the Middle of Sweden. The analysis has been carried out with a phenomenological research approach to be able to illustrate their perspective on education and the national regulatory documents. Through a comparison the documents were analyzed together with the interviews and previous research to illustrate national- and school level. This was later analyzed on the basis of a language learning theory and a theory on integration. From the result one can understand that the newcomer programs is a good instrument for integration and provides good conditions for subject- and language learning given that the right circumstances exist. However the empiricism indicates that if there is an absence of national regulatory documents it may result in various teaching methods and educational possibilities depending on the school and municipality. The empiricism illustrates the problematic situation of the heterogenic structure that prevails within the school system but the analysis interpret that the governmental Proposition may contribute to a more equal education for newly arrived students.

Syftet med studien var att beskriva yrkeserfarna sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med och stödja nyutexaminerade sjuksköterskor. En kvalitativ och beskrivande design användes. Undersökningsgruppen bestod av åtta kvinnliga sjuksköterskor från ett sjukhus i mellansverige. Huvudresultatet visade att de yrkeserfarna sjuksköterskorna var nöjda med nyutexaminerade sjuksköterskors arbetsinsats. En viktig aspekt var att nyutexaminerade sjuksköterskor frågade vid osäkerhet för att känna tillit. Sjuksköterskorna ansåg att stöd och uppskattning för att komma in i arbetet och gemenskapen var viktigt för att nyutexaminerade sjuksköterskor skulle känna sig trygga. Trots att sjuksköterskorna upplevde att nyutexaminerade sjuksköterskor var snabblärda, duktiga och nyfikna på att ta in ny lärdom i yrket, kom det dock fram att det fanns svårigheter att fokusera och prioritera rätt. Genomgående ansågs nyutexaminerade sjuksköterskor fokusera mer på dokumentation än omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskorna betonade att mer praktik behövdes i grundutbildningen för att bättre förbereda nyutexaminerade sjuksköterskor i klinisk verksamhet. Vidare framkom det att längre introduktionstid behövdes i klinisk verksamhet för att komma in i rutinerna och sjuksköterskerollen. Slutsatsen visade att yrkeserfarna sjuksköterskor var nöjda med arbetsinsatsen från nyutexaminerade sjuksköterskor. Det ansågs viktigt att fråga vid osäkerhet och att mer fokus behövdes på omvårdnadsarbetet. Mer praktik ansågs nödvändigt för att lättare klara av den kliniska verksamheten. / The aim of the study was to describe professional experienced nurses' experiences of working with and supporting newly qualified nurses. A qualitative and descriptive design was used. The study group consisted of eight female nurses from a hospital in central Sweden. The main results showed that the professional experienced nurses were satisfied with the graduates’ nurses’ job performance. An important aspect was that newly qualified nurses asked if unsure to feel confident. The nurses felt that support and appreciation to get into work and community was important for newly qualified nurses to feel safe. Although the nurses felt that newly qualified nurses were quick to learn, skilled and curious to take on new learning in the profession, was however shown that there were difficulties to focus and 0Tprioritize the right0 Consistentlyconsidered graduates nurses to focus more on documentation than nursing. The nurses emphasized that more training was needed in basic education to better prepare graduate nurses for clinical practice. It was also found that longer introduction where needed in clinical practice to get into the routine and the nursing role. The conclusion showed that experienced nurses were satisfied with the effort from newly graduates’ nurses. It was considered important to ask if in doubt and that more focus was needed on nursing. More training was needed to help manage the clinical operations.