Förmågan att läsa och skriva, även kallat litteracitet, har under de senaste decennierna reformerats som följd av digitaliseringens snabba förändring av samhället och därmed även skolan.   Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad som kännetecknar forskning kring hur digitaliseringen påverkar litteraciteten hos elever i årskurs F-6, samt vilka innebörder forskare lägger i den nya litteraciteten som ständigt utvecklas. Genom manuella sökningar och databassökningar utifrån noggrant utvalda sökord och urvalskriterier kunde tio artiklar sammanställas för kartläggning och analys. De slutgiltiga artiklarna nyttjar både kvalitativa, kvantitativa samt kombinerade metoder i sina studier med jämn fördelning. I resultaten framgick att digitala verktyg kan gynna litteraciteten, men att lärare måste ha ett tydligt syfte och goda skäl till att implementera digitala verktyg i undervisningen. Således är de didaktiska aspekterna avgörande för litteracitetsutvecklingen, tillsammans med lärares digitala kompetens. Det framkom även att den övergripande digitala kompetensen hos eleverna påverkade läsförståelsen positivt, vilket berodde på att det underlättade för de kognitiva processerna som aktiverades vid interaktion med en digital enhet och dess mjukvara. Även om digitala verktyg kan gynna litteraciteten visar forskningen att det dock är av stor vikt att de konventionella, analoga metoderna inte ersätts av digitala metoder. Det är betydelsefullt att digitala verktyg i stället kompletterar den befintliga litteracitetsundervisningen. Kunskapsöversikten avslutas med vilka implikationer detta kan medföra för läraryrket, så som att lärare kommer behöva kompetensutveckling inom ny litteracitet och att läroplanen är i behov av ytterligare förändringar.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur PR-byråer använder hållbarhetsdiskursen för att legitimera sina verksamheter. Det görs genom en kvalitativ textanalys där vi eftersträvar att bidra med kunskap om branschmönster och legitimeringar i svensk PR-praktik. Genom att analysera PR-byråers texter om tjänster kring hållbarhetskommunikation på deras webbsidor, har vi med kritisk diskursanalys identifierat texternas legitimerande effekt. Kritisk diskursanalys används som både metod och teori, och studien kompletteras med ny-institutionell teori vars centrala delar och begrepp haft stor betydelse för studien. Med de båda teorierna som verktyg kom vi fram till fyra teman i resultatet som var 1) vikten av hållbarhetskommunikation, 2) PR-byråernas expertis, 3)hållbarhetskommunikation som affärsmöjlighet samt 4) kundens behov av PR-byrån.Slutligen kunde ett sammantaget narrativ identifieras i PR-byråernas tjänsteerbjudanden kring hållbarhetskommunikation. Resultatet visade att PR-byråerna stärker den organisatoriska legitimiteten genom narrativet. Då narrativet i förekommande fall dessutom används isamband med hållbarhetsdiskursen föreslår vi att narrativets legitimerande effekt förstärks ytterligare genom grön legitimering.

Uppsatsen reflekterar kring två nya tillägg från kursplanen i ämnet svenska för den nya läroplanen LGR22. Det som avses undersökas är hur dessa nya tillägg kan påverka svenskämnet didaktiskt i teorin. För att exemplifiera hur teorin skulle kunna omvandlas till praktiken kommer berättelserna om Emil i Lönneberga att användas som exempel på hur en lektion kan utformas utifrån tilläggen i analysen. Syftet med uppsatsen är därför att få svar på frågan om hur de två utvalda tilläggen ifrån LGR22 kan ge didaktiska konsekvenser för svenskämnet i årskurserna F-3. Uppsatsen består av en kvalitativ textanalys av tilläggen i den nya läroplanen som analyseras från det sociokulturella perspektivet, den proximala utvecklingszonen och de didaktiska frågorna vad? hur? vem? Slutsatserna visar att svenskämnet påverkas didaktiskt av tillägg 1 genom att den önskade kunskapen blir en fördjupad kunskap om textens innehåll som nås genom reflektion och elevdelaktighet där språket är en central utgångspunkt för lärande. Elever blir därmed aktiva deltagare som påverkar undervisningen genom sina åsikter och tankar och lärare stöttande handledare i processen. Tillägg 2 påverkar svenskämnet didaktiskt genom att den önskade kunskapen blir en fördjupad förståelse för andras perspektiv och omvärlden som ger ett gott omdöme och skapas genom kommunikation och elevdelaktighet i undervisningen. Elever blir därmed aktiva deltagare som påverkar undervisningen genom sina åsikter och tankar och lärare stöttande handledare i processen. På så sätt tydliggörs det sociokulturella perspektivets ökade inflytande på svenskundervisningen utifrån både tillägg 1 och tillägg 2.

Människors konsumtionsmönster och kostvanor påverkar miljön på många olika sättoch då jordens population växer samtidigt som efterfrågan på mer miljöbelastandelivsmedel ökar, är det viktigare än någonsin att de företag som tillhandahållermiljösmarta alternativ, har verktyg för att kommunicera sina produkters miljövärdentill sina konsumenter. Syftet med denna studie var att med kvalitativa intervjuerundersöka hur den miljöinformation som företaget Oatly kommunicerar på sinaprodukter och i sin marknadsföring upplevs av konsumenter och av personer medexpertkunskap inom miljö och kommunikation. Resultatet visar att konsumenterupplever Oatly som ett miljövänligt företag men att de har svårt att förklara varför ochatt det på grund av en bristande miljökommunikation finns en känsla av att derasuppfattning är ogrundad. Även experterna som medverkade i studien efterlyser enökad miljökommunikation för att legitimera företaget, dess verksamhet och derasprodukter gentemot sina intressenter och föreslår att Oatly utvecklar enmålgruppsanpassad miljökommunikation på flera nivåer. / The consumption and dietary patterns of mankind affect the environment in manyways, and while the population of the world is growing and the demand for eatableswith a higher environmental impact is increasing, it is more important than ever thatcompanies that provide environment-friendly alternatives have the right tools forcommunicating their products environmental values to their consumers. The purposeof this study was to use qualitative interviews to examine how consumers and expertsin communication and environmental science experience the environmentalcommunication of the company Oatly. The results show that consumers experienceOatly as an environment-friendly company without actually knowing why, andbecause of the lack of environmental communication, they feel that their perceptionlacks evidence. The experts who participated in the study also called for an increasedenvironmental communication to legitimize the company, its activities and itsproducts toward its stakeholders, and suggest a new targeted two-levelcommunication.

Denna kandidatuppsats undersöker implementeringen av artificiell intelligens (AI) och dess påverkan på den svenska spelutvecklingsbranschen. Genom kvalitativa intervjuer med branschprofessionella har vi kartlagt hur AI integreras i spelutvecklingsprocesser, påverkar yrkesroller och förändrar kompetensbehov. Studien belyser både möjligheter och utmaningar som AI medför, inklusive organisatoriska förändringar, ekonomiska fördelar och sociala aspekter. Resultaten visar att AI inte bara bidrar till teknisk innovation utan också kräver en strategisk anpassning av företagets arbetsprocesser och strukturer. Vår analys indikerar att en framgångsrik AI-implementering kan stärka företagens konkurrenskraft på en kompetitiv marknad. / This bachelor's thesis examines the implementation of artificial intelligence (AI) and its impact on the Swedish game development industry. Through qualitative interviews with industry professionals, we have mapped how AI is integrated into game development processes, affects job roles, and changes competency requirements. The study highlights both opportunities and challenges brought by AI, including organizational changes, economic benefits, and social aspects. The results show that AI not only contributes to technical innovation but also requires a strategic adjustment of companies work processes and structures. Our analysis indicates that successful AI implementation can enhance companies competitiveness in a competitive market.

Studien fokuserar på personer som lämnat något av de klassiska trossamfunden. Även om utträdet sker utifrån den egna övertygelsen, innebär det oftast en omvälvning att lämna för att söka ny identitet och kontext. Syftet är att undersöka hur individens relation till familj och trossamfund påverkats vid ett utträde. Fem personer som lämnat sitt trossamfund intervjuades med hjälp av semistrukturerade, kvalitativa djupintervjuer. Exitprocessen kan ses som ett avhopp från av en roll som varit central för individens självidentitet. I skapandet av en ny roll finns fragment av gamla rollen kvar med in i den nya identiteten, tillsammans formar dessa en ex-roll. Studiens resultat visar att det fanns en tydlig åtskillnad mellan hur tro kommunicerades i församling och inom familjesystemet. Trots att förkunnelsen påverkade både personlig livsstil och familjestruktur var detta inget som barn och föräldrar samtalade om. Resultatet visar även att informanterna intog en ex-roll i fråga om kulturkrock mellan det icke-kristna och en auktoritär gudsbild, vilket ledde fram till att de slutligen lämnade trossamfundet. I slutdiskussionen framkommer att den kristna tron kan fortsätta vara av betydelse i en ex-roll, även om den blivit mer komplicerad. Den gudsbild som informanterna erhållit kan hänga samman med relationen till föräldrarna och deras anknytning. / This study focuses on people who have left one of the classic church denominations. Even if the departure is based on their individual beliefs, it usually involves an upheaval to seek a new identity and context. The intention of the study is to explore how the individual's relationship to family and faith communities was affected by the exit. Five people who left their church communities were interviewed using semi-structured qualitative interviews. Exitprocess can be seen as a left of a role that has been central to the individual's self-identity. In a new identity the creation of a new role are fragments of the old role left into the new identity that together form an ex-roll. The study results show that there was a clear distinction between how the faith was communicated in the congregation and within the family system. Although the preaching affected both personal lifestyle and family structure it was not discussed between children and parents. The result also shows that the respondents took an ex-role in the cultural clash between the non-Christian and authoritarian image of God, which led to the conclusion that they finally left the community. In the discussion, it appears that the Christian faith can continue to be of importance in an ex-roll, although it has become more complicated. The image of God as informants received may be related to the relationship with the parents and their extension.

Detta arbete redogör för hur användning av den nya nationella höjdmodellen (NNH) ur/i Lantmäteriet databas kan användas i olika terräng och vilka förutsättningar det finns för identifiering av specifika landskapselement i denna, manuellt och visuellt. Sedan 2009 har Lantmäteriet laserskannat hela landet, både på land och över vatten. Uppdraget är slutfört 2015. Målet med laserskanning är att framställa en rikstäckande höjdmodell med ett medelfel som är bättre än 0.5 m. Idag är all NNH-data tillgänglig som LAS-filer på Lantmäteriets databas. För att kunna utföra ett utvärderingsexperiment valdes ett geografiskt begränsat område: I Skepplanda, Ale kommun i Västra Götalands län. De hjälpmedel som användes var GPS-mottagare, LAS-filer, Ortofoto och applikationsprogram såsom OL-laser och ArcGis. Det främsta syftet med studien var att undersöka hur bearbetning och utvärdering av olika kartmaterial kan utföras, för att sedan kunna bedöma i vilken mån användning av Lantmäteriets NNH-data, i olika typer av terräng, kan vara möjlig t.ex. hur små detaljer kan urskiljas i det. För undersökningen valdes specifika objekt, såsom stenmurar och ett dike. Tre olika kartunderlag framtogs av OL-laserprogrammet: lutningsbilder, intensitetsbilder och terrängskuggningsbilder. Utifrån insamling av inmätta punkter och med hjälp av vektordata kunde materialet utvärderas visuellt. Två kartor valdes, vilka uppfyllde kriterierna för att kunna uppnå studiens syfte. Eftersom kartan med terrängskuggning och lutningsbild ger en tydligare profil av områdets karaktäristiska drag på marknivå, är det möjligt att identifiera små markdetaljer såsom stenmurar och diken. Resultatet varierade från fall till fall, beroende på kartunderlaget. En mur på den ena platsen i en bild kunde t.ex. detekteras, men inte i en annan bild, trots att det finns en mur där. Studien visade att laserpulserna har svårt att tränga igenom tät vegetation, dock kan olika solvinklar och belysningsriktningar ändå framhäva vissa små markdetaljer under en tätskog. Andra faktorer som kan ha påverkat kvalitén på lasermaterialet är flyghöjden, laserskannerns vinkel och under vilken period under året skanningen genomfördes. Ett antagande gjordes, att laserskanning från lägre flyghöjd och mindre öppningsvinkel kan höja kvalitén på laserdata. Med dessa två faktorer kan högre upplösning per kvadratmeter yta uppnås. Ett annat sätt som kan vara aktuellt i en undersökning är att använda OL-laser verktygslåda och tillämpa andra inställningar genom att skapa objekthöjdbilder där höjd färgläggs med olika ekvidansnivå. Genom att prova fram olika inställningar i programmet, där olika lutningshöjd och solvinklar tillämpas kan läsbarheten på kartunderlaget förbättras. / This work describes how the use of the new national elevation model (NNH) from the National Land Survey database may be used in a variety of terrain and the conditions they are identification of specific landscape elements, manually and visually. From the start of 2009, the national land Survey laserscannat whole country, both on land and over water. The mission will be completed in 2015. The goal of laser scanning is to produce a nationwide elevation model with a standard error of better than 0.5 m for a 2 m GRID. Today, all NNH data available as LAS files on Lantmäteriet's database. To perform an evaluation experiment was elected a geographically limited area: Skepplanda, Ale Municipality in Västra Götaland. The devices used were GPS receiver, LAS files, Orth imagery and application programs such as OL laser and ArcGIS. The main aim of the study was to investigate the processing and evaluation of different map material can be performed, and then to assess to what extent the use of Lantmäteriets NNH- data in different types of terrain may be possible. For the investigation, the specific items, such as stone walls and a ditch. Three different maps material was developed by the OL laser program: slope images, intensity images and terrain shading images. Based on the collection of measured points and using vector data could material evaluated visually. Two maps were chosen, which met the criteria for being able to achieve the objectives of the study. Since the map with terrain shading and gradient image provides a clearer profile of the area's characteristic features at ground level, it is possible to identify small land features such as stone walls and ditches. Results will vary from case to case, depending on the substrate maps. A wall at one location in an image could e.g. detect, but not in another image, even though it's a wall there. That’s why definitive conclusions could be not established. The study showed that the laser pulses are difficult to penetrate dense vegetation; however different solar angles and lighting directions nonetheless highlight some small land details during a dense forest. Other factor that may have affected the quality of the laser material is the altitude, laser scans angle and during which period of the year the scan was performed. An assumption was made that the laser scans from lower altitude and smaller opening angle can add value to laser data. With these two factors, higher resolution per square meter of surface is achieved. Another way that can be relevant in an investigation is to use the OL laser toolbox and apply different settings to create objects height pictures where height is colored with different evidence level. By trying out different settings in the program, where different slope height and solar angles applied to the readability of the chart surface is improved.

Diese Doktorarbeit befasst sich mit Fragen der Sprache und Identität von drei Generationen sephardischer Juden in Sarajevo. Aufgrund der Komplexität sephardischen Geschichte in Sarajevo untersuche ich Bosnien-Herzegowina/Jugoslawien, Israel und Spanien als mögliche Identitätsoptionen für die Sephardim in Sarajevo nach der Shoah. In einem weiteren Kontext ist die Arbeit auch ein Beitrag zu Minderheiten in Europa und zum facettenreichen Zusammenspiel von Sprache und ethnischer und religiöser Identifikation. Typisch für die jüdische Gemeinschaft im heutigen Sarajevo ist, dass nur ein Gesprächspartner seine jüdische Identität auf der traditionellen halachischen Definition aufbaut, einer Definition, die von der matrilinealen Abstammung abhängt. Ebenso ist die Feier der jüdischen Feiertage meinen Informanten für die Aufrechterhaltung der Identität wichtiger als das Sprechen einer jüdischen Sprache. Gleichzeitig vertreten die Individuen auch alternative Formen des Bosnischseins, die mehrere Ethnien und religiöse Zuschreibungen umfassen. Zu den einzigartigen Merkmalen der Sephardim in Sarajevo zählen der Status der Sephardim und der anderen Minderheiten in Bosnien und Herzegowina, die sie (1) durch die diskriminierende bosnische Verfassung zugeteilt bekommen haben; (2) das Fehlen eines Gesetzes in Bosnien über die Rückgabe von Eigentum; (3) die besondere Situation, in der drei ethnische Hauptgruppen und nicht nur eine einzige ethnisch homogene ‚Mehrheit‘ das Land beherrschen; (4) das Fehlen einer gut entwickelten jüdischen kulturellen Infrastruktur. Trotz alledem findet eine Annäherung der Mitglieder der Jüdischen Gemeinde von Sarajevo an ihre Religion und Tradition statt. Dieses Phänomen ist zum Teil dem jungen religiösen Aktivisten und chazan (Kantor) der Gemeinde, Igor Kožemjakin, zuzuschreiben, der jüngere Mitglieder zu den Gottesdiensten angezogen hat. / This study analyzes issues of language and Jewish identification pertaining to the Sephardim in Sarajevo. Complexity of the Sarajevo Sephardi history means that I explore Bosnia-Herzegovina/Yugoslavia, Israel and Spain as possible identity-creating factors for the Sephardim in Sarajevo today. My findings show that the elderly Sephardic generation insist on calling their language Serbo-Croatian, whereas the younger generations do not really know what language they speak – and laugh about the linguistic situation in Sarajevo, or rely on made-up categories such as ‘Sarajevan.’ None of the interviewees emphasize the maintenance of Judeo-Spanish as a crucial condition for the continuation of Sephardic culture in Sarajevo. Similarly, the celebration of Jewish holidays is more important for the maintenance of identity across the generations than speaking a Jewish language. At the same time, the individuals also assert alternative forms of being Bosnian, ones that encompass multiple ethnicities and religious ascriptions. All the youngest interviewees however fear that the Sarajevo Sephardic identity will disappear in a near future. Unique characteristics of Sarajevo Sephardim include the status of the Sephardim and minorities in Bosnia and Herzegovina given (1) the discriminatory Bosnian Constitution; (2) the absence of a law in Bosnia on the return of property; (3) the special situation wherein three major ethnic groups, and not just a single, ethnically homogeneous ‘majority,’ dominate the country; (4) the lack of a well-developed Jewish cultural infrastructure. Despite all of this, a rapprochement between the Sarajevo Jewish Community members and their religion and tradition is taking place. This phenomenon is partly attributable to the Community’s young religious activist and chazan, Igor Kožemjakin, who has attracted younger members to the religious services.

Denna uppsats behandlar hur artificiell intelligens kan användas som ett effektiviseringsredskap inom offentlig förvaltning samt hur man går tillväga att implementera ny teknik i organisationen, vilka hinder man kan stöta på och hur man arbetar med implementeringsprocessen. För att kunna hänga med i resultatet av forskningen börjar vi därför med att förklara hur AI fick sin början, vad den var menad för och hur den har utvecklats. Att sedan implementera denna teknik i olika förvaltningar som i sig kontinuerligt utvecklas organisatorisk hela tiden för att återspegla samhället är det intressanta att undersöka, för nu handlar det inte bara om ny teknologi längre utan man måste anpassa sig till organisations- och implementeringsteori. Så vi fortsätter med att förklara vad en offentlig sektor är med huvudfokuset på; offentlig förvaltning, policy, projekt, implementeringsteori och lagarbete. Tanken med dessa olika kapitel är att de skall ge en förståelse som skall leda till syftet som var att undersöka hur Försäkringskassan, en statlig svensk myndighet har jobbat med att implementera AI i sin organisation och hur den nya tekniken nu kan användas som ett effektiviseringsredskap. / This paper addresses how artificial intelligence can be used as an efficiency tool in the public administrations and how to implement new technology in the organization, which obstacles can be encountered and how to work with the implementation process. In order to be able to understand the results of our research we begin by explaining how AI got its beginning, what it was meant for and how it has evolved. To then implement this technology in various public administrations that continuously develop organizationally all the time to reflect society is interesting to examine, because now it is not just about new technology anymore but one has to adapt to organizational and implementation theory. So we continue to explain what a public sector is and how it works with the main focus on; Public administration, policy, projects, implementation theory and teamwork. The purpose of these various chapters is to give an understanding that will lead to the purpose of our research on how the Swedish Insurance Agency Försäkringskassan, a governmental Swedish authority has worked to implement AI in its organization and how the new technology can now be used as an efficiency tool.

År 1935 invaderar Italien under ledning av Benito Mussolini Etiopien, på den tiden kallat Abessinien. Kriget föregicks av en lång tids mobilisering och debatt, både i omvärlden och i Sverige. Den här uppsatsen handlar om hur tidningarna Ny Dag och Folkets Dagblad påverkades av Sovjetunionens politik gentemot Abessinienkrisen 1935 i deras egna ställningstaganden i Abessinienkrisen, samt hur det påverkade deras syn på antikrigsdemonstrationer i Sverige. Ny Dag var partitidning för Sveriges Kommunistiska Parti och Folkets Dagblad för Socialistiska Partiet. Källmaterialet i denna uppsats består av bevarade upplagor ifrån Ny Dag och Folkets Dagblad som finns i Kungliga bibliotekets mediearkiv. Undersökningen är uppdelad i två tidsperioder, mellan januari-juli 1935 samt juli-oktober 1935. Detta för att Kominterns kongress äger rum i augusti 1935 samt att kriget bryter ut i oktober. Även om båda tidningarna var motståndare till Italiens invasion av Abessinien visar resultatet av denna undersökning på att det rådde stora motsättningar mellan tidningarna om hur antikrigsarbetet skulle föras, samt att tidningarnas relationer till Sovjetunionen i hög grad präglade tidningarnas ställningstaganden. Detta var extra tydligt efter Kominterns 7:e kongress i augusti 1935, då tidningarna upptog en bitter och intensiv rivalitet gentemot varandra kring Abessinienfrågan. Medan Ny Dag i stort sett var helt eniga med Kominterns riktlinjer gällande Abessinienkrisen och på vilket sätt antikrigsarbetet skulle föras, ställde sig Folkets Dagblad skarpt kritiskt till Komintern och Ny Dag i dessa frågor. Ämnen som tidningarna kom att vara oense om var Sovjetunionens roll i Abessinienkrisen, Nationernas Förbunds roll samt Sveriges roll och hur antikrigsrörelsen i Sverige skulle mobiliseras.