The aim of this bachelor thesis was to examine how the swedish newspaper Aftonbladet constructed the discourse of the refugee crisis in Europe during the year 2015. By using a critical discourse analysis of nine articles the study was able to show how the newspaper portrayed the power relationship between the characters.   The following questions was examined: How does Aftonbladet construct the refugee crisis as an event? How is the relationships between the characters within the text portrayed?   The result showed that there were five different discourse patterns that appeared which constructed the refugee crisis as a problem and a threat for the European Union and the member countries. The relationship between the different characters within the text was embossed by hegemony because the refugees was represented as helpless and the authoritative countries talked about how the refugees affected their everyday life.   Therefore Aftonbladet embedded the refugees in archetypes and like they were subordinate to the national states, which lead to a portrayal of the crisis as a international discussion more than a catastrophy for humanity.

Människors uppfattning om sig själva och sin omvärld påverkas mycket av medierna de konsumerar, i synnerhet nyhetsmedier, och nu kanske mer än någonsin genom den ökade tillgängligheten. För personer med delad nationell identitet, till exempel immigranter, kan nyhetskonsumtionen både påverka och påverkas av hur relationen till det nuvarande respektive tidigare hemlandet är och utvecklas. Den här uppsatsen bygger på två jämförande fallstudier, båda bestående av webbenkäter och intervjuer, som kartlägger och jämför användarvanor gällande nyhetskonsumtion bland svenskar bosatta på Island respektive islänningar bosatta i Sverige. För att försöka förstå och förklara vilka faktorer som påverkar användningen av nyhetsmedier har en tredelad modell lånats från tidigare forskning (Wadbring & Andersson, 2016) och aningen modifierad använts som ramverk. Resultaten visar att fördelningen i konsumtion mellan det nuvarande och tidigare hemlandets nyhetsmedier är nästintill identisk för både svenskar på Island och islänningar i Sverige, där det nuvarande hemlandets nyhetsmedier dominerar något. Även gällande olika bakgrundsfaktorer följs de båda urvalsgruppernas nyhetsmedieanvändning åt. Förhoppningen är att uppsatsen ska kunna bidra till en större förståelse för det nuvarande respektive tidigare hemlandets nyheters betydelse för människor med delad nationell identitet.

Mot bakgrund av den negativa påverkan läsarnas flykt till Facebook har haft på dagspressens ekonomi ämnar denna uppsats undersöka om det finns ett förhållande mellan hur en nyhet på Facebook gestaltas och hur mycket engagemang den får. För att åstadkomma detta har en blandad metod för dataanalys grundad i tidigare forskning om gestaltningsteori. Eftersom morgontidningar och kvällstidningar traditionellt sätt har haft olika publiceringsstrategier har undersökningen även tittat på om eventuella skillnader mellan morgontidningar och kvällstidningar. Studiens resultat har visat att human interest frame och conflict frame, är de gestaltningar som både förekommer mest och har mest engagemang, något som visar att Facebook har påverkat vilka generella gestaltningar som återkommer i flödet. Resultatet tyder även på att morgontidningar och kvällstidningar har separata publiceringsstrategier, även om studien inte innefattade tillräckligt med inlägg för att utläsa ett tydligt samband mellan vilken gestaltning Facebooknyheterna har och om tidningen är en kvälls- eller morgontidning Utöver detta noterade studien att samma ämne gick igen bland Facebooknyheterna och det finns därför ett intresse för att åter studera materialet i framtiden för att ta fram sakfrågsgestaltningar, alternativt att genomföra en kvalitativ totalundersökning av samtliga dataenheter.

<p><p>Den här undersökningen syftar till att ta reda på om det fanns skillnader i svenska,</p><p>rikstäckande tidningars val av källor under krigsrapporteringen från Georgienkrisens tio</p><p>inledande dagar.</p><p>För att få svar på frågorna analyserades artiklar från Sveriges fyra största tidningar,</p><p>Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.</p><p>Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan hur tidningarna</p><p>rapporterade, sett utifrån vilka källor de prioriterar och låter komma till tals. Officiella och</p><p>civila källor används till exempel i ungefär samma utsträckning av tidningarna.</p><p>Uppdelat i nationaliteter är källorna inte lika jämnt fördelade, då georgiska källor dominerar över de övriga parterna i konflikten.</p><p>Morgontidningarna är mer balanserade i sin rapportering i den mening att de använder fler källor än kvällstidningarna i så gott som varje kategori.</p><p>Ett annat mönster är att kvällstidningarna fokuserat mer på att använda civila georgiska källor i såväl text som bild än morgontidningarna.</p><p>Ingen av tidningarna, vare sig i text eller bild, använde civila abchazer som källa, trots att konflikten även pågick i det området.</p></p>

<p>The purpose of this essay has been to describe and compare the personal qualities that the Swedish newspaper Dagens Nyheter (DN) tried to associate Barack Obama and John McCain with during the American presidential election campaign 2008. The main question to be answered is: What social and physical characters as well as what personal experiences, interest and resources did DN tried to emphasize regarding John McCain and Barack Obama during the American presidential election campaign 2008. The theoretical starting-point has been John B Thompson’s theory of the mediated publicity and John Corner´s theory of political persona and spheres of action. Various DN news texts, in all 38 articles, have been examined by content analysis from 25th of august to the 4th of November. The main results show that the most frequent mentioned qualities about Barack Obamas was his skin colour, ethnicity and speech talents. The most frequent mentioned qualities about John McCain was his age and his military experiences from the Vietnam War. The conclusion that can be drawn from this study is that the qualities described in DN created a picture of two different politicians. Many of the qualities that was mentioned have no connection to politics and even if they was just mentioned one time can they play a significant role in trying to build confidence. Many of the qualities that was mentioned are qualities that necessary not have to be seen as positive.</p>

<p><p>We have inquired into how the amount of foreign news has changed over the last 30 years in two major Swedish newspapers, which subjects and regions has dominated the content of the foreign news and what subjects dominate the reporting from certain regions. This was done with a quantitative analysis of subjects and regions written about in 1100 news texts during a week in each year of 1978, 1988, 1998 and 2008. To further broaden our study, we also charted with the analysis how the newspapers domesticate foreign news and how they use international news agencies. As a basis for our discussion we use Van Ginnekens theories of world news centres, Westerståhl & Johanssons and Galtung & Ruges theories of foreign news selection as well as the theories of Hjarvard and Biltereyst about the domestication of foreign news due to commercial pressures and objectives on the newspapers. Our result of the amount of foreign news in the two newspapers is also compared to several similar empirical studies by different researchers. The study shows that the amount of foreign news is dropping in swedish media, although not as fast-paced as many researchers claim they do in other countries. In Dagens Nyheter there is just marginal difference while the decreasing amount of news can be seen more clearly in Aftonbladet. The amount of news texts is not reducing, more the size of them shrinks. The study also shows that news about Europe and the USA dominates the foreign news in the newspapers and averagely less than a half of the foreign news is left for the rest of the world. Africa, the Middle East and places that are more culturally and geographically distant are more often presented with tragic, hard news, often about war and conflict. While the happy and soft news is more likely to be about the western culturally similar regions. The purpose of our study was to find out which subjects and places in the world are most written about in the newspapers and with what subjects the papers present certain places in the world. The study can be used as necessary data for further study into why the amount of foreign news is shrinking and why certain places and subjects occur more often in the newspapers.</p></p>

<p>ABSTRACT</p><p>Climate Change in the Daily Press</p><p>An Analysis of the Representation Swedish Daily Papers Convey Through Their Editorials About the Climate Change</p><p>The purpose of this essay is partly to present how swedish daily papers describe the climate change through their editorials and partly to examine if their politcal affiliation effect their point of view about the climate change. The search incluedes editorials from 6 daily papers (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgstidningen, Nerikes Allehanda and Svenska Dagbladet) from the year 1997 to the year 2003. Three discourses and the order between them, found by a former analysis (Adger and others, 2001) of the international politics of climate change, are used as types of ideal in a form of an analysis of idea.</p><p>The analysis reveals that the swedish daily papers don’t give the problem any major attention. Only a total of 65 editorials about the climate change could be found even though the papers produces several thousands during the period. Most attention occurs at the years 2000 and 2001, both are years of conflicts and demands on taking up a stand in important questions. Further the analysis shows that the representation of climate change in the editorials is being in accordance with the three discourses, and it also reproduce the order between them. The majority of the daily papers, 3 papers, dominates by the manegerial discourse, the challenger, the profligacy discourse, dominate 2 papers and the denial discourse dominate only 1 paper.</p><p>When it comes to the political aspect the konservative paper is, as presumed, the one and only that dominates by the denial discourse and the social democratic paper dominates by the profligacy discourse, also as presumed. However, the liberal papers do not confirm the presumption of them all being dominated by the manegerial discourse. Three of them are, but one is dominated by the profligacy discourse. The reason is presumably the difference between traditional liberalism and neoliberalism.</p><p>Keyword: climate change, discourse, daily press, editorial, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgstidningen, Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, the manegerial discourse, the profligacy discourse, the denial discourse.</p>

Den här undersökningen syftar till att ta reda på om det fanns skillnader i svenska, rikstäckande tidningars val av källor under krigsrapporteringen från Georgienkrisens tio inledande dagar. För att få svar på frågorna analyserades artiklar från Sveriges fyra största tidningar, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan hur tidningarna rapporterade, sett utifrån vilka källor de prioriterar och låter komma till tals. Officiella och civila källor används till exempel i ungefär samma utsträckning av tidningarna. Uppdelat i nationaliteter är källorna inte lika jämnt fördelade, då georgiska källor dominerar över de övriga parterna i konflikten. Morgontidningarna är mer balanserade i sin rapportering i den mening att de använder fler källor än kvällstidningarna i så gott som varje kategori. Ett annat mönster är att kvällstidningarna fokuserat mer på att använda civila georgiska källor i såväl text som bild än morgontidningarna. Ingen av tidningarna, vare sig i text eller bild, använde civila abchazer som källa, trots att konflikten även pågick i det området.

I denna studie undersöks i vilken utsträckning som teknikföretaget Apple syns i storstadspressen. För att göra detta har produkten Iphone 4S och konkurrenten Samsungs produkt Samsung Galaxy S II valts ut, eftersom båda lanserats samma år och riktar sig till samma målgrupp, i egenskap av att båda är så kallade “smartphones” med fingerstyrning och i övrigt likvärdiga funktioner.De storstadstidningar som undersökts är DN, SvD, Expressen, Aftonbladet, Göteborgs-Posten, Metro och Dagens Industri, eftersom de är de största tidningarna inom den svenska storstadspressen. Med hjälp av en kvantitativ undersökning har mängden artiklar som publicerades för vardera produkten under fyra veckor i samband med deras respektive lanseringar på den svenska marknaden undersökts. Resultatet visar att Iphone 4S förekom i betydligt större utsträckning än Galaxy S II.Vidare undersöks hur texterna i storstadspressen förhåller sig till Pressens samarbetsnämnds spelregler, det vill säga kriterier för vad som kan anses vara textreklam. Resultaten visar att flera av texterna bryter mot kriterierna i spelreglerna och passerar gränsen för vad som kan anses vara opartisk journalistik. I undersökningens slutsats ställs resultaten mot tre teorier: dagordningsteorin, innovationsteorin samt Gartners hypekurva.När resultaten granskats utifrån genre på artiklarna så kan det noteras att merparten av de fällda artiklarna var antingen notiser eller krönikor. Vanliga nyhetsartiklar förhöll sig oftast till spelreglerna.

Abstract Title: A union, a collaboration and a currency crisis- a quantitative study of the media coverage of the euro crisis within the European Union in Spanish and Swedish newspapers. The purpose of this study was to see whether Sweden and Spain ́s differences in media climates and relations to the euro crisis would affect how the story was portrayed from a narrative perspective. Did the coverage differ between the two countries and who got to comment on the situation in the media were two of the questions I strived to answer. I also wanted to see how the coverage reflected on the situation that the euro crisis has created. In this study I used a number of theories that I based my research on. The main theories I focused on was about different media systems and Sweden and Spain ́s relation to the euro crisis. Other theories that this study rests on are narrative theory and media logic. The method I used was a quantitative text analysis from a narrative perspective. I formed variables that I tested against all of the articles. To limit the research to a manageable level I chose to analyze the articles of one newspaper from each country. The two newspapers that I analyzed were Dagens Nyheter from Sweden and El País from Spain. The results showed that the two countries, despite what the theories might have implied, portrayed the story in similar ways. The differences between the countries media climates and their relations to the euro crisis where not apparent in the newspapers storytelling. In almost all of the articles in both countries people in powerful positions got to make their voices heard whilst the citizens affected by the crisis rarely got the same opportunity. Spain reported more on the situation that followed the crisis and Sweden wrote more often about a solution to the problem.