Studien syftar till att klargöra och ge förståelse för hur den mediala könsfördelningen vad gäller fotbollsrapportering sett ut över tid i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi har dels arbetat med den kvantitativa-innehållsanalysen som gjort det möjligt att kartlägga fördelningen. Men även gjort en kvalitativ intervjustudie som avsett att tydliggöra kvinnliga fotbollsjournalisters egna tolkningar. Teorierna som tillämpats är Kanters tokenism, Hirdmans genussystem och Hardings genusteori. Sportjournalistiken har länge varit ett mansdominerat område vilket tidigare forskning och vår egen studie visat. Vi har undersökt könsfördelningen i Aftonbladet och Dagens Nyheter vad gäller fotbollsbevakning där resultaten i vår studie är annorlunda från vad redaktionerna själva hävdar. Respondenterna menar istället att bevakningen av fotboll på redaktionerna är jämställd vilket efter resultaten kan ifrågasättas. Detta då kvinnliga sportjournalister med inriktning fotboll inte alls framträder i den grad som de manliga kollegorna.

The purpose of this study was to increase awareness of the media’s portrayal of American female and male politicians. When Kamala Harris became the first female vice-president in the United States a discussion about how men and women should be portrayed in the media began. This discussion sparked an idea for us as writers to investigate gender roles in American politics. The United States is a large, influential country that receives a lot of media attention. This leads to global interest and it is therefore relevant to investigate the media's portrayal of these politicians. To reach a conclusion on the issue, articles from Vogue and The Washington Post were reviewed. The portrayal of men and women in text and image were analyzed within these articles. The articles were analyzed with gender theories from Gunilla Jarlbro and Yvonne Hirdman. Erving Goffman’s theory about gender portrayal was also applied. With methods in semiotics and Fairclough's critical discourse analysis power structures in text and images were made visible. The analysis identified three main discourses: age, clothing and persona. An ethnicity discourse could also be identified in Harris articles. The main conclusion this study has shown is that women and men were portrayed differently. Studies show that the media tends to focus on women’s appearance rather than their political standpoints. This is still the case. However, this study has shown when mentioning clothing it has a purpose and is being used as a tool to strengthen women’s legitimacy.

The extensive digital development has fundamentally changed the way we receive information. As a result, new security policy challenges have arisen, and it is therefore important to increase resilience to the dissemination of deceptive information that risks harming society and democracy. The purpose of this study is to investigate which factors covariate with an uncritical approach to misleading information in social media among the Swedish population, with the hope that the results can form the basis for targeted attempts to strengthen resilience. The study examines the specific factors age, trust in traditional news media as well as politicians, and opinion on the factual issue that the misleading information expresses. Using survey data collected by Statistics Sweden and the Swedish Defense Research Agency, the covariation of these factors with the respondents' degree of critical approach to information on social media is analyzed through multiple regression analysis (OLS). The study finds that middle-aged individuals are somewhat more critical of information than other age groups are, especially the older age groups. The differences between the age groups are, however, very small. Individuals who have a high level of trust in traditional news media are, on average, slightly less critical of false information on social media than those who have a lower level of trust. The same applies to individuals who have a high level of trust in politicians. The most prominent finding of the study is that respondents are significantly less critical of false posts when they agree with the opinion expressed in the post. Thus, confirmation bias seems to be of great importance for how we value the credibility of information. This indicates that efforts to convert misconceptions in people who have been misled by false information are ineffective, as individuals have difficulty believing in information that challenges their existing position. Preventive efforts to promote critical thinking in society could therefore be more effective to avoid people getting misled in the future. / Den omfattande digitala utvecklingen har förändrat vårt sätt att ta till oss information i grunden. Till följd av detta har nya säkerhetspolitiska utmaningar uppkommit, och att öka motståndskraften mot spridning av vilseledande information som riskerar att skada samhället och demokratin är därför angeläget. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som samvarierar med ett okritiskt förhållningssätt till vilseledande information i sociala medier hos den svenska befolkningen, med förhoppningen om att resultaten ska kunna ligga till grund för riktade insatser för att stärka motståndskraften mot påverkansförsök. I studien undersöks de specifika faktorerna ålder, förtroende för traditionell nyhetsmedia samt för politiker och åsikt i sakfrågan som den vilseledande informationen uttrycker. Med hjälp av enkätdata insamlad av SCB och FOI analyseras dessa faktorers samvariation med respondenternas grad av kritiskt förhållningssätt till information i sociala medier genom multipel regressionsanalys (OLS). Studien finner att individer i medelåldern förhåller sig något mer kritiskt till information än resterande åldersgrupper, särskilt jämfört med de äldsta respondenterna. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är dock väldigt små. Individer som har ett högt förtroende för traditionell nyhetsmedia är i genomsnitt något mindre kritiska till falsk information i sociala medier än de som har ett lägre förtroende. Detsamma gäller för individer som har ett högt förtroende för politiker. Den mest framträdande upptäckten som studien gör är att respondenterna är betydligt mindre kritiska till falska inlägg när de håller med om den åsikt som inlägget uttrycker. Således tycks konfirmeringsbias ha en stor betydelse för hur vi värderar trovärdigheten hos information. Detta indikerar att insatser för att konvertera felaktiga uppfattningar hos personer som har blivit vilseledda av falsk information är ineffektiva, eftersom individer har svårt att tro på information som utmanar deras befintliga ståndpunkt. Insatser som verkar förebyggande för att främja det kritiska tänkandet i samhället skulle därför kunna vara mer verksamma för att förhindra att människor vilseleds i framtiden.

This study examines the attitude towards news from young, Swedish students in the age between 13 - 15 years old. To regularly take part in news reports and be interested in what is happening in the world is important to be a part of a democratic society. The aim of the study, was with the help of the users and gratification theory and the news values theory, investigate the news habits and attitude towards news among the students with the age of 13 - 15 years. This study has been performed through a quantitative survey, where 330 students participated and answered 16 questions.  The result of the study shows that young students know the importance of following the news, but they don’t prioritize it in their daily use of media. Even if they spent more than three hours per day on their phone - the most frequent answer was that they read or watched news content less than ten minutes per day. With the knowledge of the users and gratification theory, the basic needs become more satisfied with the use of social media and entertainment content instead of news. Young students consume news from social media, Youtube and TikTok - but they do not trust them as much as they trust traditional media. The most common news source is through family and friends, which shows that young people rarely search for news themselves. Instead they let the news find them, which could be problematic in the future.

DN:s new Norrland – A digital text analysis of the Swedish national newspaper Dagens Nyheters new editorial offices in northern Sweden.     The aim of this study is to compare the coverage of Norrland in the Swedish newspaper Dagens Nyheter before and after the fourth of April 2022. That date marks the opening of two new editorial offices in Umeå and Luleå as part of new investments in the area. The material gathered for the analysis consists of articles from one year before the editorial offices opened, as well as one year after. The method utilized in this essay was a quantitative digital text analysis, as it was the method that allowed us to capture a whole year worth of news coverage. Using computers in quantitative analysis is of big help, and something that allowed the study to incorporate 1579 articles into two separate networks for our study.    The theoretical framework of this study consists of Representation (defined by Stuart Hall), concepts of media shadow (by Nygren, Althén and Nord) as well as Madeleine Erikssons thoughts about reproducing Norrland in the media. Other theories such as news values, centers and peripheries and agenda setting are also used to strengthen the analysis.    With the help of the network analysis tool Gephi, two different networks of correlations were identified and analyzed. The results show that despite the opening of the new editorial offices,  DN still portrays a picture of Norrland as “the other”. New industries and investments are covered, with lots of articles regarding the need for workers in Norrland. In the networks from Gephi, we can see a shift from focus on Sweden to Stockholm as the main local areas that feature in the articles. However, regions, and most specifically, cities, are still in the periphery of the news discourse in DN.

Uppsatsen ämnar analysera och jämföra framställningen av olika typer av allvarligt våld i tvåreportage från Dagens Nyheter. Våldstyperna i fråga är våld i nära relation och gängrelaterat våld.Målet är att finna eventuella likheter och skillnader i gestaltningen av brotten och de inblandadeparterna, samt potentiella underliggande värderingar som inte explicit formuleras. Uppsatsen användersig av en stilanalys med relevanta analysverktyg. Resultatet visar att det finns flera likheter igestaltningen av offren i förhållande till förövarna. Offren framställs som unga, oskyldiga tjejer,medan förövarna är onda, våldsamma äldre män. Dock skiljer sig reportagen vad gäller vem som är ifokus och i vilken mån de beskrivs. Reportaget om våld i nära relation har betydligt större offerfokusmedan reportaget om gängrelaterat våld har större fokus på förövaren i fråga. Vidare innehållerreportaget om våld i nära relation betydligt fler intima, intensiva och dramatiska drag, medan detgängrelaterade våldet framställs som spännande och fascinerande. Resultatet blir ännu mer relevant dådet ställs gentemot uppsatsens teoretiska ramverk och den tidigare forskningen i fråga. Resultatetpåvisar en kontrasterande beskrivning av offer och gärningsman, vilket i intersektionell mening är avintresse på grund av maktbalansen som skapas där emellan. Resultatet samspelar även med mycket avden tidigare forskningen vad gäller beskrivningar, fokus och framställning, dock med vissa skillnaderoch kontrasterande fynd.

This Master’s (60 credits) dissertation paper examines how three Swedish newspapers describe the political ideology called anti–Semitism in Germany, from the day it was born in end of October 1879 until January 1882 after the campaigns of persecution of Jews in Russia and Germany.Politically, the 1880s were formative years in Swedish history. A party system emerged slowly andseveral new political ideologies found their way into Swedish political life. Many of those wereinfluences from Germany: socialism, nationalism, political conservatism. But also anti–Semitism.This paper is a comparative study between the newspapers Dagens Nyheter (liberal), Nya DagligtAllehanda (conservative) and Stockholms Dagblad (conservative) and describe how the anti–Semitic political movement in Germany, and the ongoing atrocities against Jews in Russia andGermany, were being portrayed in the Swedish media. The survey in the essay shows that the newspapers describe the political ideology anti-Semitismvery differently. Liberal Dagens Nyheter was highly critical against the political form of hatredagainst the Jews, but so was also conservative Stockholms Dagblad, although the latter had a higherdegree of a neutral type of reporting than the former. Stockholms Dagblad leaned towards supportof a Bismarckian type of conservatism, (which at this time had not yet embraced hatred againstJews as an official policy). The newspaper of the three with the strongest support of the anti-Semitic political movement inGermany was the daily Nya Dagligt Allehanda, which very often expressed and reproduced anti-Semitic constructions and derogatory and racist views on Jews.However, the newspaper Nya Dagligt Allehanda did not embrace the most extreme and violent formof anti-Semitism which were being advocated by some German politicians in the 1880s, whichincluded the deportation or even mass murder of Jews.

Syftet med undersökningen är att finna olika arbetsmetoder som lågstadiepedagoger i årskurserna 1–3 använder i sin samhällskunskapsundervisning om nyheter. Undersökningen reflekterar även om vilka möjligheter och hinder som lågstadiepedagoger möter i sina arbetsmetoder när det kommer till nyhetsundervisning. Arbetsmetoderna skulle därmed kunna bidra till kunskap- och lärandetillfällen som man själv kan använda i sin egen undervisning. Forskning har visat att det finns ett begränsat antal undersökningar utförda på lågstadiet med yngre elever inom samhällskunskapsämnet. Forskningen som finns har bland annat belyst hur lågstadielärare arbetar med samhällskunskapsämnet i bredare omfång. En större mängd forskning finns för de äldre årskurserna då forskare bland annat undersökt hur elever förstod information i tidningsartiklar, nyheter kopplat till bilder samt hur elever i olika åldrar uppfattade sanna och falska nyheter. För denna undersökning har metoderna observation och kvalitativ intervju använts där fyra observationstillfällen och sju intervjuer med lågstadiepedagoger som undervisar i årskurserna 1 – 3 blivit utförda. Teorin som använts i denna undersökning var det sociokulturella perspektivet. Analyser och diskussioner har sedan blivit utförda med stöd av teorin och den tidigare forskningen där resultatet grundat sig i lågstadielärarnas utsagor.Undersökningens resultat visar hur lågstadielärare inkluderar nyhetsprogrammet Lilla aktuellt som en del av sin samhällskunskapsundervisning om nyheter. Lilla aktuellt har ett stort fokus i klassrummen och lärarnas arbetsmetoder relaterat till nyhetsprogrammet skiljer sig beroende på vilken skola de arbetar på samt vilken elevgrupp som klassen består av. I samband med nyhetsundervisning har samtliga lärare prioriterat muntlig kommunikation som tillvägagångsätt då man antingen tillsammans i helklass eller i mindre grupper samtalat om nyhetsinnehåll. En del lärare lägger större tyngd på att diskutera nyhetsinnehåll på ytan medan andra vill att eleverna ska gräva djupare för att förstå nyhetens bakgrund, händelse och lösning. / The purpose of this paper was to find different teaching methods that is used by primary school teachers in grades 1 – 3 in their social studies instruction regarding news. This paper would also inform the possibilities and the obstacles that the primary school teachers face with their own teaching methods when it comes to news education. The teaching methods would thereby contribute to knowledge- and learning opportunities that other teachers can use in their own classrooms. Research has shown that there are limited number of surveys done in social studies education for lower grades with younger children. The research that can be found has shown with a wider range how primary school teachers educate the students in social studies. A bigger amount of research can be found for older students in news teaching and some of this research show how students understood the information in articles, the connection between news and pictures and also what students in different ages could understand with true and fake news. The methods that have been used for this paper are observation and qualitative interview and the total of four observations and seven interviews with primary school teachers that teach in the grades 1 – 3 have been collected. The theory that has been included in this paper is the sociocultural perspective regarding teaching methods. With the support from the theory and previous research has statements from the primary school teachers been analyzed and discussed.The result of this paper has shown that primary school teachers include the news program Lilla aktuellt as a part of the social studies when it comes to teaching about news. The news program Lilla aktuellt has a big focus in classrooms but the teachers’ teaching methods related to this varied based on the school and the groups of students. The most common teaching methods when it comes to news education has shown to be oral communication either in smaller groups or with all the students together. Some teachers put energy in the basic information regarding news, for example the event, while others think it is important for the students to learn the whole picture like the news background, event and the solution.

I denna studie utforskade vi framställningen av koranbränning på Instagram och Tiktok i Sverige under 2023 genom att analysera totalt 10 inlägg och 30 kommentarer. Syftet med studien var att belysa sociala mediers roll som plattform för nyheter och information, där kontroversiella ämnen snabbt sprids. Metoden byggde på en gestaltningsteori, vilket innebär hur budskap och information presenteras för att påverka människors uppfattning och tolkning. Dessutom använde vi retorisk och visuell textanalys baserad på fyra strukturella dimensioner för att belysa olika visuella och retoriska element i texterna. Resultaten analyserades i samband med tidigare forskning, och de visade på varierande framställning av koranbränning på de två plattformarna. På Tiktok användes ett kraftfullt visuellt material, medan Instagram fokuserade på mer informativa texter. Nyhetsinlägg på Instagram genererade mest interaktion, medan Tiktok inte visade någon specifik typ av konto som fick spridning, men privatpersoner var vanligt förekommande i vårt urval. I kommentarsfälten framkom diskussioner om yttrandefrihet, lagar, polisens roll och ett tydligt resonemang kring “vi” och “dem”-tankesätt. Dessa resultat indikerar och främjar därmed diskussioner kring hur sociala medier kan påverka samhällsdebatten.

This study analyzed how mass media portrays specific groups of actors involved in burnings of the quran, more precisely, burners of the quran and demonstrators opposed to it. The study has compiled 18 digitally published news articles derived from four different news agencies. By using critical discourse analysis as a theoretical and methodological framework, the study has applied the three-dimensional model developed by Norman Fairclough to examine the empirical findings. Conducted analysis of the news articles resulted in the identification of three prevalent themes also referred to as discourses. Identified themes were as follows: “The normalization of violent riots”, “Collective culpability of demonstrators”, “The quranburners as victims and the process of victimization of the quranburners” Furthermore, an analysis of the identified themes was conducted. The mentioned themes were further analyzed with textual tools as provided by Fairclough, as well as two sociological theories as necessitated by Fairclough’s theory of critical discourse analysis. The theory of stigmatization and labeling theory were applied. The empirical findings suggest that violent riots are depicted as inevitable consequences, thus undergoing a process of normalization. Furthermore, the protesters present during the manifestations are generalized into specific social groups such as muslims or arabs. Burners of the quran were on the contrary depicted as victims in a vulnerable position. Lastly, a discussion is held regarding the possible repercussions the discourses may have on a societal level and their potential impact on the field of social work. / Denna studie analyserade hur massmedia porträtterar en specifik grupp av aktörer som är involverade i koranbränningar, nämligen, koranbrännare och demonstranter utifrån en kritisk diskursanalys. Studien har sammanställt 18 digitalt publicerade nyhetsartiklar från fyra olika nyhetsbyråer. Genom att använda kritisk diskursanalys som ett teoretiskt och metodiskt ramverk har studien tillämpat den tredimensionella modellen utvecklad av Norman Fairclough för att undersöka de empiriska resultaten av materialet. Genomförd analys av nyhetsartiklarna resulterade i identifierandet av tre förekommande teman, även refererade till som diskurser. Temana är följande: "Normaliseringen av våldsamma upplopp", "kollektiv skuldbeläggning av demonstranter", "Koranbrännarna som offer och viktimiseringsprocessen av koranbrännarna". Slutligen förs en analys av samtliga temana, nämligen "kampen mellan olika diskurser – hegemoni kontra antagonism". De nämnda temana analyserades vidare med diskursiva verktyg som tillhandahålls av Faircloughs tredimensionella modell och två sociologiska teorier som nödvändiggjordes av Faircloughs teori om kritisk diskursanalys, nämligen stigmatiseringsteorin och stämplingsteorin. Det empiriska resultatet tyder på att våldsamma upplopp framställs som oundvikliga konsekvenser och genomgår därmed en normaliseringsprocess. Vidare generaliseras demonstranterna under manifestationerna till specifika sociala grupper som muslimer eller araber. Koranbrännarna avbildades i kontrast som offer i en utsatt position. Slutligen diskuteras de möjliga konsekvenserna diskurserna kan få på samhällsnivå och deras potentiella inverkan på det sociala arbetets domän.