The Public Sector Scorecard (PSS) is a younger version of the balanced scorecard, created for public and nonprofit organizations. The latest model of PSS is divided into three main groups and seven perspectives, while the balanced scorecard consists of four perspectives. Organizations who use either PSS or the balanced scorecard are supposed to have a clear vision spread all over the unit. This study has sought differences between the two models of financial control in both theory and practice. The first part of the study is a theoretical comparison between the models’ structures and terms used in them. In the second part, a PSS was created for a Swedish municipality and that laid as foundation for a comparison between PSS and the balanced scorecard in practice. The study has shown that the largest differences between PSS and the balanced scorecard lie in the process for creating the models and in the different ways the models focus in customers. Both of these two differences come out of a greater customer focus in PSS since the service users play a central role both in the model per se, but also in the process creating it. This is also what would affect a Swedish municipality using the balanced scorecard the most, if changing to PSS: the process for creating the model and the way customers would be taken into consideration. / Denna uppsats har undersökt ekonomistyrningsmodellen balanserat styrkort parallellt med en av dess efterföljare, Public Sector Scorecard (PSS). Grunderna till PSS presenterades av Moullin (2002) i en modell som påminde om ett balanserat styrkort anpassat efter offentliga organisationer. Denna modell omarbetades av upphovsmannen och 2007 var en nyare version av PSS publicerad, vilken fortfarande visade inslag av det balanserade styrkortet men till en högre grad var en egen modell. Den senaste versionen av PSS är uppdelad i tre grupper, vilka sammanlagt innehåller sju perspektiv medan det balanserade styrkortet vanligen består av fyra perspektiv. Vid tillämpning av både PSS och balanserat styrkort förväntas organisationer ha en tydlig vision som ska vara väl förankrad i hela verksamheten. Avsikten med denna studie var att finna skillnader mellan de båda styrmodellerna och ställa dem i relation till varandra i en jämförelse. Jämförelsen genomfördes både teoretiskt och genom en hypotetisk jämförelse i praktiken, där jämförelsen utgick ifrån en fallkommun som tillämpade en användning av balanserat styrkort. En skrivbordsundersökning genomfördes av båda styrmodellerna i avsikten att dels kunna genomföra den teoretiska jämförelsen av de båda modellerna och dels för att ligga som grund för den empiriska studien av en kommun i praktiken. Kommunen som undersöktes var Nacka kommun, vilka vid tidpunkten för studien använde sig av en variant av det balanserade styrkortet. Utifrån Nackas situation och förutsättningar arbetades ett PSS för kommunen fram, vilket låg till grund för en praktisk jämförelse mellan de båda styrmodellerna. De viktigaste resultaten som undersökningen visade var att de största skillnaderna mellan balanserat styrkort och PSS dels ligger i processen för framtagandet av modellen och dels i hur de olika modellerna ser på kunden. Båda dessa skillnader har sin grund i hur PSS i större utsträckning än det balanserade styrkortet utgår ifrån kunden, vilket visar sig både sett till modellen i sig, men även i processen för framtagandet. Dessa skillnader är grunden för hur en kommun som använder sig av balanserat styrkort skulle påverkas av att byta styrmodell till PSS. Processen vid framtagandet skulle vara mer fokuserad på kunden och dennes åsikt skulle i högre grad blandas med medarbetarnas, istället för att processen enbart formas internt. Detta blir dock mer tids- och resurskrävande då ytterligare moment läggs till för en mer utförlig process. Modellen i sig skulle bli mer kundorienterad, men organisationer behöver före en eventuell implementering av PSS göra avvägningen om de extra resurserna som sätts in i processen skulle leda till önskat resultat.

Bakgrund: Det krävs en förändring av hur vi använder jordens resurser för att uppnå en hållbar utveckling, vilket inkluderar miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Region Kronoberg ska ta fram ett hållbarhetsprogram för 2019-2022 där alla tre aspekter av hållbarhet beaktas. Ett aktuellt problem är den klimatpåverkan som regionen har idag på grund av tjänsteresor. Det är bara möjligt att bedöma hållbarheten i ett transportsystem om de ingående parametrarna definieras och mäts, ofta finns det dock inte praktisk vägledning. Ett behov finns därför av ett sammanhållet styrdokument med konkreta mål. För att begränsa transporters negativa effekter kan olika strategier och lösningar vidtas och åtgärder behöver genomföras för att uppnå uppsatta hållbarhetsmål.   Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga hållbarhetsmått, mål och åtgärder som kan relateras till tjänsteresor i befintlig teori och bland Sveriges regioner, och med utgångspunkt i den kartläggningen ge förslag på hållbarhetsmål och hållbarhetsmått samt hållbarhetsfrämjande åtgärder gällande tjänsteresor för användning i framtagandet av Region Kronobergs kommande hållbarhetsprogram.   Metod:  Studien genomfördes med en flerfallsdesign och har haft ett deduktivt angreppssätt och en kvalitativ forskningsstrategi. Datainsamlingen har skett i form av ostrukturerade intervjuer, mailkonversationer, fokusgrupper samt offentliga och internt tillhandahållna dokument. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av kvalitativ dataanalys.   Slutsats: Idag saknas en sammantagen helhetsbild över hållbarhetsarbetet och det är problem med förankringen av mål. Kärnan i att driva mot en mer hållbar riktning är att förändra beteenden. Sex mått som på olika sätt representerar de tre hållbarhetsdimensionerna föreslås. Till dessa kopplas fyra mål som avser minska klimatpåverkande utsläpp, öka andelen förnybara bränslen och ersätta fysiska möten med resfria möten. En rad föreslagna åtgärder presenteras, däribland en konkret och tydlig resepolicy, en uppdaterad klimatväxlingsmodell, förbättrade uppföljningsrutiner för mätning, förenklade rutiner kring uthyrning av bilpoolsbilar och cyklar samt informationsinsatser.   Nyckelord: Hållbarhet, Hållbar utveckling, Tjänsteresor, Regioner, Offentlig verksamhet / Background: We need a change in how we use the Earth's resources to achieve sustainable development, including environmental, social and economic sustainability. Region Kronoberg will develop a sustainability program for 2019-2022, taking into account all three aspects of sustainability. A current problem is the climate impact the region has today due to emissions. It is only possible to assess the sustainability of a transport system if the parameters are defined and measured, but there is often no practical guidance. Therefore, there is a need for a coherent management document with concrete goals. To limit the negative effects of transports, different strategies and solutions can be taken and measures need to be implemented to achieve the determined sustainability goals.   Purpose: The purpose of this study was to map sustainability indicators, goals and measures related to business travel in existing theory and among Sweden's regions, and based on this mapping suggest sustainability indicators, goals and measures for use in the development of Region Kronoberg's future sustainability program.   Methodology: The study was conducted as a multiple case study with a deductive approach and a qualitative research strategy. Data collection was in the form of unstructured interviews, mail conversations, focus groups, as well as publicly published and internally acquired documents. The empirical material was then analyzed by qualitative data analysis.   Conclusions: There is a lack of a comprehensive overall picture of sustainability as well as problems with anchoring goals. The essence of driving towards a more sustainable direction is to change behavior. Six indicators that represent the three sustainability dimensions in different ways are proposed. Four goals are linked to these indicators with the aim to reduce climate-related emissions, increasing the proportion of renewable fuels and replacing physical meetings with meetings that doesn’t require travel. A range of proposed actions are presented, including a concrete and clear travel policy, an updated climate change model, improved monitoring routines for measuring, simplified procedures for car and bicycle rental, as well as information efforts.   Keywords: Sustainability, Sustainable development, Business travel, Business trip, Work travel, Regions, Public Sector, Government

Offentliga sjukvårdsverksamheter möter idag svårigheter i sitt miljöarbete. De har begränsade resurser i både monetära termer och i form av personal. Organisationen kan påverka verksamheten att arbeta med miljöfrågor och nå sina miljömål genom att använda styrverktyg. Denna studie har för avsikt att undersöka vilka styrverktyg den offentliga organisationen Region Östergötland använder på verksamhetsnivå i sin sjukvårdsverksamhet för att nå de uppsatta miljömålen. Studien besvarar vilka miljömål och styrverktyg som organisationen har samt vilka utmaningar och möjligheter som styrverktygen innebär för verksamheten. Forskningsmetoden som använts i studien är kvalitativ med abduktiv ansats. Utfallet av studien är att Region Östergötland använder flertalet styrverktyg för att nå miljömålen. Det finns två övergripande miljömål, satta av regionfullmäktige, samt delmål som ska bidra till måluppfyllelsen. Både formella och informella styrverktyg har framhävts av vikt ur miljösynpunkt. Miljöledningssystemet ISO 14001, offentlig upphandling och kunskapshöjande åtgärder är några exempel. Utmaningar och möjligheter som finns för att styra mot miljömålen finns likaledes. Exempelvis är ett bestående engagemang från anställda, chefer och politiken av vikt för att miljöarbete ska existera och prioriteras. Därutöver understryks att miljöarbetet inte ytterligare får belasta verksamheten utan måste integreras i det ordinarie arbetet, att målkongruens måste finnas samt att den offentliga upphandlingen är central för att nå miljömålen. Studien har tillfört insikt i problematiken gällande vilka styrverktyg som kan användas för att uppnå miljömålen i offentlig sjukvårdsverksamhet. Studien belyser svårigheter och möjligheter med styrverktygen som identifierats som behöver beaktande för att nå miljömålen. / Today, public healthcare services in Sweden face difficulties in their environmental work. Their operations have limited resources in both monetary terms and in terms of staff. An organization can influence their activities so that they include environmental aspects, and thereby achieve the organization's environmental goals. This by using management tools. The thesis investigates which tools the public organization, Region Östergötland, uses in their healthcare-operation to reach their environmental goals. The study answers what environmental goals Region Östergötland has and what management tools the organization uses. The thesis also illustrates the challenges and capabilities these management tools entail. The research method used in the thesis is qualitative with an abductive approach. The outcome of the study is that Region Östergötland uses a number of control tools to achieve the environmental goals. There are two overall environmental goals, set by the municipality, as well as interim targets that will contribute to the achievement of the all-embracing environmental goals. The study finds that both formal and informal steering tools are used. The environmental management system ISO 14001, public procurement and knowledge-raising measures are some examples. Challenges and opportunities are also found in the study. The findings of the thesis emphasize that interest and engagement from employees, managers and politicians is important for environmental work to exist and be prioritized. Further, the environmental work must not mean additional tasks that burden the business further. The activities must thereby be integrated into the regular work. Additionally, there need to be goal congruence throughout the organization, where public procurement is a crucial part in achieving the environmental goals. The study provides insight to the difficulties of a public health care organization regarding which control tools that can be used, as well as highlighting difficulties. The thesis provides insight in what is needed to take into consideration for achieving environmental goals.

Syftet med studien är att undersöka förändringar i en mellanchefs roll i samband med en omorganisation. Få en djupare förståelse om olika beslutsfattande chefers situationer och vad de ställs inför. Hur ska organisationen kommunicera i och under en förändringsprocess för involvering av alla berörda parter.  Studien är av kvalitativ karaktär. Resultatet har samlats in via semistrukturerade intervjuer med Länsstyrelsen Värmlands nio enhetschefer. Organisationen har genomgått en stor organisatorisk förändring. Resultatet har tolkats och analyserats mot tidigare forskning. Studien som presenteras är en vetenskaplig studie.  Länsstyrelsen Värmlands omorganisation har resulterat i en hög belastning för mellancheferna och en komplexitet i utförandet av omorganisationen. Kommunikationen inom organisationen har påvisat dysfunktionalitet och informationsflödet har ansetts för högt.  Mellanchefens roll handlar hela tiden om växelverkan. Rollen ska hantera både ledning och medarbetares förväntningar, mellanchefen agerar språkrör. En generalisering till organisationer, även internationellt sett då mellanchefens position finns i många verksamheter. Mellanchefen måste anpassa sig och infinna sig i rollen som handlar om växelverkan.  Inställningen till omorganisationen var från början positiv och tanken bakom den var god, dock blev det inte som förväntat varken för ledning eller mellanchefer. / The purpose of this study is to examine the changes in a middle management role related to a reorganization. The purpose is to provide a deeper understanding about different situations of a decision-making manager and what they face. How should the organization communicate during a process of change for involvement of all affected parties.  The study is of a qualitative nature. The results have been collected through semi-structured interviews with nine unit managers at the county administrative board of Värmland. The organization has undergone a major organizational change. The result has been interpreted and analyzed against previous research. The presented study is a scientific study.  The reorganization of the county administrative board of Värmland has resulted in a high load and great complexity for the middle managers. Communication within the organization has demonstrated dysfunctionality and the information flow has been considered too high.  The middle management role is always about intercommunion. The role must handle expectations from both top management and employees. The middle manager acts as a spokesperson. A generalization to organizations, even internationally, is the middle manager position found in many businesses. The middle manager must adapt to the role with intercommunion.  The attitudes towards the reorganization was positive from the beginning and the idea behind it was good, but the top management and the middle managers didn’t expect the result of the planned outcome.

The aim of this study is to examine how an organization works with adjusting to a problem from the top to the bottom in solving of the problem. The study is being done during a period of 10 weeks within a local government authority in Sweden. An audit that was carried out some years ago criticized the organization regarding the lack of coordination between the different levels of management, both the political and administrative. The organization attempted to change the way it manages its planning and monitoring has not been successful. This study investigates how these changes have been implemented throughout all levels of the organization. This study concludes that changes in organizations within a government need time when implementing changes. Local governments are regulated by laws that will have an impact on when changes might be needed or possible. Other conclusions are that managing by objectives may not lead to a better coordination between different levels of management. In fact it might lead to less coordination. / Syftet med studien har varit att undersöka hur åtgärder insatta i en verksamhet får genomslag uppifrån och ned. Studien är genomförd under en 10 veckors period i en mindre kommun i Sverige, där kommunen utifrån en revision upplevt problem med ledning och styrning av sin verksamhet. Efter insatta åtgärder har en studie av hur dessa fått effekt i verksamheterna gjorts. En fallstudie är gjord på en enhet inom organisationen för att kartlägga hur de arbetar med målstyrning vilket var den metod kommunen införde som åtgärd för att förbättra ledning och styrning. Studiens resultat tyder på att effekterna har uteblivit på den granskade enheten, men att det fått effekt ned till en viss nivå i organisationen. Teorier kring organisationsstruktur, ledarskap och tidigare forskning kring maktförhållande och målstyrning i kommuner har använts för att finna möjliga orsaker till hur ledning och styrning får effekt ut i verksamheter. Studien visar att effekter har svårigheter att nå ut i verksamheter beroende på bland annat interna förutsättningarna för planering och uppföljning där yttre påverkan genom lagar kan försvåra kommunernas förmåga att leda och styra sin verksamhet. Men även att det är viktigt att låta förändringar få ta lång tid. Andra viktiga slutsatser studien kommer fram till är att målstyrning kanske inte leder till en bättre röd tråd vilket var det revisorerna efterfrågade i sin rapport.

Formerna för styrning och organisering av kommunal räddningstjänst har under de senaste 40 åren förändrats där sammanslagningar och förbundsbildningar har blivit ett vanligt förekommande fenomen. Fenomenet verkar härstamma från den amerikanska tillverkningsindustrin i slutet av 1800-talet och nu tycks fenomenet även kommit till den kommunala räddningstjänsten. Trenden har enligt Sveriges Kommuner och Landsting (2015) pekat mot en fortsatt utveckling av förbundsbildningar inom kommunal räddningstjänst. Det intressanta är att möjligheten att kunna bilda kommunalförbund har funnits i lag sedan 1919 men det dröjde 75 år innan sammanslagningar blev en intressant organisationsform för kommunala räddningstjänster.Uppsatsens syfte är att, med hjälp av kvalitativa intervjuer, försöka förstå samt belysa vad eller vilka orsaker som kunde varit bakomliggande beslutet att bilda ett gemensamt räddningstjänstförbund för de tre kommunerna Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga. Studien anses befinna sig i skärningspunkten mellan organisationsteoretiska samt beslutsteoretiska perspektiv med fokus på litteratur som kopplar samman organisationer med dess omgivning, beslutsfattande i komplexa situationer samt motiv till beslut i offentlig kontext. Den teoretiska referensramen utgår från nyinstitutionell teori, domänteori och garbage-can teori.Uppsatsen har resulterat i tre gemensamma orsaker till förbundsbildningen som tematiserats till förväntad utveckling, bättre kvalité och effektivitet samt utveckla samverkan medan två avvikande orsaker har tematiserat till förutbestämt och bryta tradition. Det som främst framkommer är att tolkningen av sammanslagningen och förbundsbildningen inom Skåne nordväst har skett på grund av en strävan efter framgång samt viljan att effektivisera verksamheten. En slutsats kan det då tolkas som att förbundsbildningen av Räddningstjänsten Skåne Nordväst har främst drivits som ett moderniseringsarbete, för att avveckla en gammal organisationsform i syfte att ersätta den med en nyare och legitimare organisationsform.Kunskapsmässigt bidrar studien till forskning som betraktar räddningstjänsten i ett större sammanhang, och specifikt utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv med förhoppningen att inspirera till ytterligare studier av räddningstjänsten ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. / The formation for governance and organization of municipal rescue services have changed over the last 40 years where mergers and unions are now a common phenomenon. The phenomenon seems to be descended from the American manufacturing industry at the end of the 1900 century where the phenomenon also seems to have spread to the municipal rescue service where the trend according to the Swedish Association of Local Authorities and Regions (2015) points to a continued development of unions in municipal rescue services. The interesting thing is that the opportunity to form municipal associations has been in law since 1919 but it took 75 years before mergers became an interesting form of organization for municipal rescue services.The purpose of the essay is, with the help of qualitative interviews, to try to understand and to highlight what underlying reasons could have been to decide to form a joint Rescue Service Association within the three municipal emergency services Helsingborg, Ängelholm and Örkelljunga. The study is at the intersection of organizational theory as well as decision-making theoretical perspectives with a focus on literature that connects organizations with its environment, decision-making in complex situations and motivations for decisions in public context. The theoretical frame of reference is based on institutional theory, domain theory and garbage-can theory.The result of the essay has resulted in three common reasons for the formation of the union which has been thematized to expected development, better quality and efficiency and develop collaboration, while two deviant causes have been thematized to predetermined and breaking of tradition. The main result is the interpretation that the merger and the union formation within Skåne nordväst have taken place due to a desire for gaining success and the willingness to improve the efficiency within the organization. A conclusion can then be interpreted that the association of Civil Protection Skåne Nordväst has mainly been run as a modernization work to dismantle an old organizational form with intent to replace it with a newer and more legitimate organizational form.The study contributes knowledge to research that considers the emergency services in a broader context, and specifically from an organizational theory perspective, with the hope of inspiring further studies of rescue services from an organization theory perspective.

The possibility to report misconduct at your workplace is fundamental in the public sector. Studies about employees who blow the whistle have been made before but not from the perspective of the manager and how they handle it and what kind of support they have. The meaning of this study is from a manager perspective, in this case school leaders, is to see what kind of support they have and what role the school leader has, if they are representing the teachers or the political administration. Based on different theories concerning whistleblowing and different kinds of official types and organizational models, this study intends to answer where school leaders see themselves in the borderland between working based on the Education Act and based on the Local Government Act and the economic rule that prevail. The study also deals with the power perspective based on the school leader’s role in the own organization’s hierarchy, both as the highest in command at its school unit and as subordinate to an administration/board/owner. In this study, seven school leaders and one person who is very familiar with how the administration works with issues concerning misconduct are interviewed. Based on the answers from those interviews, it has been possible to draw some conclusions and see several common denominates among the respondents, including that school leaders rely more on their own profession when it comes to problem management than using the administration’s/head office’s collective expertise. / Möjligheten att rapportera missförhållanden på sin arbetsplats är en grundläggande del i den offentliga verksamheten. Visselblåsning gjorda av medarbetare har varit föremål för studier tidigare men chefens perspektiv av att kunna hantera dem och stödet de får när det sker finns inte dokumenterat i samma utsträckning. Syftet är att utifrån ett chefsperspektiv, i detta fall skolledare, undersöka det stöd som finns och vilken roll som skolledare främst företräder, lärarkåren eller huvudmannen. Utifrån olika teorier som rör visselblåsning och olika typer av tjänstepersonstyper samt organisationsmodeller ämnar denna undersökning svara på vad skolledare ser sig själva som i gränslandet mellan att arbeta utifrån skollagen och utifrån kommunallagen och de ekonomiska regler som råder där. Undersökningen behandlar även maktperspektivet utifrån skolledarens roll i den egna organisationens hierarki, både som högst ansvarig på sin skolenhet och som underställd en förvaltning/nämnd eller styrelse/ägare. I denna undersökning intervjuas sju skolledare och en person som är insatt i hur förvaltningen arbetar med frågor som rör missförhållanden. Utifrån intervjuerna har det gått att dra slutsatser och se flera gemensamma nämnare hos respondenterna, bland annat att skolledare förlitar sig mer på den egna professionen när det kommer till problemhantering än att använda sig av förvaltningens/huvudkontorets samlade expertis.

I samband med Covid-19-pandemin har en snabb omställning skett i det svenska arbetslivet och många har övergått från arbete på kontor till arbete hemifrån enligt restriktioner (Folkhälsomyndigheten 2020). Studiens syftet är att öka förståelsen för offentligt anställdas upplevelse av hemarbete i relation till psykosocial hälsa och utifrån det belysa vad som kan tas i beaktning vid arbetsorganisering efter pandemin. Således utgår studien ifrån två frågeställningar där den första berör upplevelsen av hemarbete medan den andra berör en tänkbar framtid i arbetets utformning. Studiens empiri har formats genom semistrukturerade intervjuer, vidare bygger studien på ett fenomenologiskt förhållningssätt där intervjuerna väglett den teori som lyfts upp. Empirin har vidare analyserats med hjälp av olika teorier och begrepp som främst antar ett socialpsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att upplevelserna av hemarbete är både positiva och negativa i förhållande till den psykosociala hälsan. Upplevelserna är i stora drag entydiga även om viss variation beroende av individuella faktorer återfinns. Avsaknaden av sociala relationer för både arbetet och välbefinnandet tillsammans med ökad integrering av arbete och fritid har varit de tyngre betonade resultaten. Samtidigt har självständiga arbetsuppgifter visat sig fungera bättre i hemmiljö och medarbetarna upplever en ökad effektivitet och minskad restid som två starka fördelar. / Due to the Covid-19 pandemic the working life has changed dramatically in Sweden where people are restricted to work in their original workplace and instead instructed to work from home (Folkhälsomyndigheten 2020). Through semi structured interviews this study aims to understand employees' experience of home based telework in the public sector, mainly in relation to their psychosocial health, and based on that shed light on how work could be organized post Covid-19. The study utilizes two questions to answer the purpose, where the first one focuses on the employees' experience of home based telework while the second one focuses on how future work could be organized. The empiric is based on a phenomenological approach where the interviews have guided the theory, and it has been further analyzed with the help of different social psychological perspectives. The main result shows that the experience of home based telework has both positive and negative characteristics relative to psychosocial health. The experience is broadly unambiguous although some variation depending on individual factors have been found. The absence of social relations for both work and wellbeing together with an increased integration of work and leisure have been the most strongly emphasized results. Simultaneously, independent work tasks have proven to operate better in the home environment and employees experience increased efficiency and reduced travel time as two major benefits.

The purpose of this thesis is to, as a case study, investigate the relationship between challenges related to New Public Management and the new Administrative Procedure Act that was enacted in 2017. The question reads: Can the guiding principles of the Administrative Procedure Act (2017:900) according to Prop. 2016/17: 180 be considered to take into account challenges arising from the introduction of New Public Management reforms in the public sector?  The material consists of Prop. 2016/17:180 and it is analyzed based on the qualitative text analysis method. The analysis tool is a set of questions based on the challenges that New Public Management reforms bring.  Conclusions: The guiding principles are largely adapted to the challenges that New Public Management Reforms bring about. Above all, this applies with the strengthening of the principle of legality (one of the three), which significantly influences the other two.

Titel:  Pandemins betydelse för budget arbetet i regional verksamhet En kvalitativ studie om budgetarbetet på intensivvårdsavdelningen i Region Kronoberg och Blekinge. Bakgrund och Problemdiskussion: Covid19 pandemin medförde en hög belastning för intensivvården i Sverige och behovet av resurser ökade snabbt. Redan före pandemin fanns det brist på resurser inom intensivvården och pandemin kom tidigt att försätta den svenska intensivvården i en krissituation. Det finns argument för att pandemin bör påverka hur sjukhus arbetar med och förhåller sig till budget och budgetering. Tidigare forskning o m hur organisationer hanterar budgetarbetet i krissituationer har främst studerat kriser som är unika för ett visst företag eller bransch. Där finns det bevis för att vissa av budgetens funktioner blir mer betydelsefulla i en kris samtidigt som andra av bu dgetens funktioner blir mindre betydelsefulla. Den forskning som har gjorts om budgetarbete och kriser som påverkar hela samhället berör Finanskrisen 2008 och här finner forskningen en ökad betydelse av planering och resursfördelning. Mycket av forskningen om budgetering och krissituationer ifrågasätter den traditionella budgetens relevans, med betoning på den traditionella budgetens begränsade förmåga att möta oförutsägbara förutsättningar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur två intensiv budgetarbetet under Covidvårdsavdelningar har hanterat 19 pandemin. Det som undersöks är hur budgetarbetet har sett ut samt om förhållningssättet skiljer sig från före pandemin. Studien behandlar även, om specifika aspekter av budgetarbetet fått en ny bet ydelse/funktion, samt vilka lärdomar som pandemin har medfört för det framtida budgetarbetet. Metod: Studien är en fallstudie av två verksamheter och utgår från en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturer intervjuer och en genomgång av dokument. Slutsats: Trots att pandemin inte har medfört några förändringar till hur intensivvårdsavdelningarna utformar budgeten och hur budgetprocessen ser ut har funktioner såsom kostnadskontroll och budgetens kommuni kationsfunktion fått en annan betydelse. Det är framförallt de statsbidrag som hälsooch sjukvården erhöll under pandemin som kom att påverka hur intenssivvårdsavdelningarna behövde förhålla sig budgeten under pandemin då statsbidragen ställde krav på att förklara och analysera budgetavvikelser som uppstod till följd av Covid19.