The project examines the concept of "a home" and its significance for humans. How the home relates to the home (bostaden), and what qualities strengthen the feeling of home. The project therefore examines the immeasurable values ​​and qualities that enrich the home and create the conditions for a feeling of home.The French poet Gaston Bachelard connects the spiritual dimensions of a home. Bachelard believes that the Home is something we carry within us in our collective memories of previous homes and important places. It is a collection of muscle memories of movements through the various physical spaces, experienced emotions from events that took place there, memories of smells and sounds. The feeling of home is therefore something individual and where everyone carries a unique life map of experienced rooms / homes / places that color what the feeling of home is. A Home is a symbol of who you have been, who you are now and who you want to be in the future and are strongly connected to your identity. Conclusions from the theoretical part of the project are linked to a practical part of the shape of a single-family house in Nacka. The result is a personal interpretation of what a home can be and what creates a sense of home. A mixture of collective experiences of homes / significant places together with dreams of future homes and what creates a sense of home. / Projektet undersöker begreppet ”ett hem” och dess betydelse för människan. Hur hemmet relaterar till bostaden, och vilka kvaliteter som förstärker hemkänslan. Projektet undersöker därför vilka omätbara värden och kvaliteter som berikar bostaden och skapar förutsättning för hemkänsla. Den franska poeten Gaston Bachelard kopplar samman de själsliga dimensionerna av en bostad. Bachelard menar att Hemmet är något vi bär inom oss i våra samlade minnen av tidigare hem och viktiga platser. Det är en samling av muskelminnen av rörelser genom de olika fysiska rummen, upplevda känslor från händelser som utspelats där, minnen av lukter och ljud. Hemkänsla är därför något individuellt och där alla bär på en unik livskarta av upplevda rum/hem/platser som färgar vad hemkänsla är. Ett Hem är en symbol över vem man varit, vem man är nu och vem man vill bli i framtiden och är starkt kopplad till ens identitet. Slutsatser från den teoretiska delen av projektet kopplas samman med en praktiskt del i form av utformandet av ett enfamiljshus i Nacka. Resultatet blir en personlig tolkning av vad ett hem kan vara och vad som skapar hemkänsla. En blandning av samlade erfarenheter av hem/betydelsefulla platser tillsammans med drömmar om framtida hem och om vad som skapar hemkänsla.

Idag är visualiseringar ett viktigt kommunikationsverktyg inom arkitekturen för att effektivt och korrekt kunna kommunicera arkitektoniska värden. En visualisering kan säkerställa att byggprocessens olika aktörer i högre grad har en mer gemensam förståelse för projektet. Datorgenererade bilder är det visualiseringsmedium som idag är den mest använda inom arkitekturen när en byggnad ska presenteras. Trots att datorgenerade bilder möjliggör korrekt kommunikation av arkitektoniska värden finns det indikationer som visar att de kan kommunicera ut felaktig information. Denna studie undersöker hur visualiseringar bör utformas för att nå en så gemensam, korrekt och positiv perception som möjligt av den tilltänka byggnaden. Studien undersöker även hur visualiseringarna kan bidra till en effektivare gestaltningsprocess och vilka hinder, möjligheter och funktioner som datorgenererade bilder har idag. Studien har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod där litteratur- och intervjustudie har varit de metoder som använts för datainsamling. Litteraturstudien ämnade till att få en övergripande förståelse för gestaltningsprocessen och för visualiseringar, främst statiska visualiseringar av typen datorgenererade bilder. Den ämnade även till att identifiera vilka arkitektoniska värden som finns, ge en förståelse för vilka hinder och möjligheter som finns med datorgenerade bilder, vilka funktioner visualiseringar har och vilka faktorer som påverkar datorgenererade bilders utformning. Den data som samlats in via litteraturstudien testades sedan på ett praktikfall genom intervjustudien. Intervjustudien bekräftade den tidigare forskningen och ledde även till nya upptäckter. Studien medförde flera resultat. De arkitektoniska värden som litteraturen identifierade bekräftades existera även i praktikfallet. Dessutom tillkom nya aspekter från praktikfallet. Studien fann en indikation till vilka arkitektoniska värden som är möjliga att vara viktigast att visualisera. Dessa värden handlade om byggnadens komposition, material och färg. Det handlade även om hur människor placeras ut i visualiseringar, vilken stämning som visualiseringarna skapar, hur verklighetstrogna visualiseringen är och vilket perspektiv som visualiseringen presenterar. Studien resulterade även i en identifiering av faktorer som påverkar visualiseringars utseende, utöver aktiva val. De faktorer som studien kom fram till var bland annat projektets ekonomiska- och tidsmässiga budget, visualiserarens erfarenhet och kunskap, brist på data, brister i kommunikationen och skillnad i visuell perception. För att nå ett vidareutvecklat arbetssätt för visualiseringsskapandet identifierade studien förbättringsmöjligheter för dessa faktorer. Täta avstämningar mellan projektets aktörer leder till en mer gemensam förståelse och ett effektivare arbetssätt. Referensbilder kan vara fördelaktigt som informationsbärare för att kommunicera ut subjektiva data. Arkitekter bör begränsa antalet informationsbärare för inte hämma visualiserarens förståelse för projektet. Visualiserare bör tidigt vara delaktig i gestaltningsskedet för att få en större och mer gemensam kunskap om projektet.

Det finns indikationer på att arkitekturen i Sverige upplevs som mer och mer enformig med avsaknad av estetiska kvaliteter. Arkitekter får bära ansvaret för påståendet, men själva menar de att de fråntagits sin ställning i byggprocessen där de byts ut under pågående projekt, underordnade ekonomiska intressen. Målet med arbetet var att ta reda på vad som händer med en byggnads estetiska kvaliteter när arkitekten byts ut samt vad som ligger bakom att bytet sker. En jämförelse mellan två objekt gjordes, ett där arkitekten varit med under hela processen och ett där arkitekten blivit utbytt. Studien utfördes genom faktainsamling från litteratur, observationer och intervjuer. Resultatet visar att viljan att bygga vackert med estetiska kvaliteter är starkt kopplat till beställarens ambitionsnivå. Det sammantagna resultatet visar dock på att estetiska värden underordnas ekonomi i byggprocessen. Vidare har det framkommit under arbetets gång att det råder kunskapsbrist och kommunikationssvårigheter mellan aktörer i byggbranschen, framförallt mellan arkitekt och entreprenör. / There are indications that the architecture in Sweden is perceived as more and more monotonous with the absence of aesthetic qualities. Architects are allowed to bear responsibility for the claim but they themselves believe that they deprived their position in the construction process where they are replaced under ongoing projects, ancillary financial interests. The goal of the work was to find out what happens to a building's aesthetic qualities when the architect is replaced and what lies behind the replacement of the architect. A comparison of two objects was made, one in which the architect has been involved throughout the process and one where the architect has been replaced. The study was conducted through fact-finding from literature, observations and interviews. The result shows that the desire to build beautifully with aesthetic qualities is strongly linked to the client's level of ambition. However, the overall result shows that aesthetic values are subordinated to the economy of the construction-process. Furthermore, it has emerged during the work with this essay that there is a lack of knowledge and difficulties in communication between the actors in the construction industry, especially between architects and contractors.

The population in Sweden has and is constantly rising. To correspond to the increase in population the annual need is to build 60.000 new apartments until the year of 2030. The basis for this report lies in whether quantity is more important than quality in newly built apartments. Therefore, the purpose of the report is to investigate and report the quality of newly produced apartments based on measurable and immeasurable values and through interviews investigate what the resident considers to be quality in homes. The study is based on six selected apartment dwellings in Skövde, Kalmar and Växjö. The measurable values are limited to accessibility and are examined by comparing the homes with interior dimensions and functional planning in Swedish standards. The immeasurable values constitute architectural and aesthetic qualities that affect the human experience of a home. The studied values include “enclosure and openness”, “daylight”, “generality and flexibility”, “axiality”, “movement” and “room organization”.  The result regarding the measurable values shows that buildings are dimensioned based on minimum requirements and that some functions do not fulfill accessibility and usability. For the immeasurable values, the result indicates that the apartments have a combination of enclosure and openness, light input from several directions and that the size of the apartment are important for certain values. Both measurable and immeasurable values can be linked to opinions regarding quality in homes and important qualities according to the respondents are sound insulation, open floor plan, light input, the location of the resident in the city and storage.

No description available.

This scientific essay deals with the concept of care and how care takes shape in preschool and in preschool teachers' practical professional knowledge. Through a phenomenological perspective and in relation to Hanna Arendt's discourse on collective responsibility, the study approaches the concept of care in preschool but also the significance of the phenomenon itself. The study consists of four stories, all of which are taken from my own activities and an ethnological field study conducted at two different preschools, where participatory observation and interviewing have been used as a method. The focus of the observations has been to study the practical knowledge of preschool educators and to see how care takes place. By studying, reflecting, and critically examining preschool educators and my own practical professional knowledge, I aim to get closer to the many forms of care. Which is important to be able to make it visible and reflect on the many meanings of care. The study also examines the relationship of care to learning and how these can form a whole in preschool. New public management is described in the study as something that has characterized the Swedish welfare sector since the late 1990s. Results, goal fulfillment, efficiency indications are some of the factors that characterize a successful business in an NPM-influenced business. When this is contrasted with the preschool's activities where the ability to empathize and the importance of showing consideration for others is what instead characterizes a safe and successful activity, it affects the preschool. The results of the study are discussed in relation to the philosophies of Nel Noddings. Where the approach becomes central to how care emerges in this study. The result of the study shows that care is something that is constantly and daily going on in preschool, but that the time, knowledge, or power to put it into words sometimes doesn`t exist. Which sometimes leads to that the important practical knowledge about care, doesn`t take equivalent place in preschool. Which unfortunately has major consequences for daily practice where care risks becoming a concept that does not keep up with developments in preschool. Giving care to children in preschool appears in the study as a relational phenomenon. Care as a phenomenon is created when we educators listen to what the children express and try to reach them where they are. When the care action is answered by the child, the relationship between educator and child is strengthened. This process requires an awareness, mind presence and knowledge from the educator’s perspective. / Denna vetenskapliga essä behandlar begreppet omsorg och hur omsorg gestaltar sig i förskolan och i förskolepedagogers praktiska yrkeskunnande. Genom ett fenomenologiskt perspektiv och i relation till Hanna Arendts diskurs om kollektivt ansvar, närmar sig studien begreppet omsorg i förskolan men även fenomenets betydelse i sig själv. Studien består av fyra berättelser som alla är hämtade från min egen verksamhet och en etnologisk fältstudie utförd på två olika förskolor, där deltagande observation och intervju använts som metod. Fokus för observationerna har varit att studera förskolepedagogers praktiska kunnande och för att se hur omsorg tar plats. Genom att i studien, synliggöra, reflektera och kritiskt undersöka förskolepedagogers och mitt eget praktiska yrkeskunnande, kommer jag närmare omsorgens många skepnader. Vilket är viktigt för att kunna synliggöra den samt reflektera om omsorgens många innebörder. I studien undersöks även omsorgens relation till lärande och hur dessa kan bilda en helhet i förskolan. New public management beskrivs i studien som något som kommit att prägla den svenska välfärdssektorn sedan sent 90-tal. Resultat, måluppfyllelse, effektivitet och kvalitetsindikationer är några av de faktorer som i en NPM- präglad verksamhet kännetecknar en lyckad verksamhet. Men när detta sätts i kontrast mot förskolans verksamhet där förmågan till inkännande, empati och vikten av att visa hänsyn till andra är det som i stället kännetecknar en trygg och lyckad verksamhet, påverkar det förskolan som helhet.  Studiens empiriska material diskuteras utifrån Noddings syn på omsorgsetik. Där förhållningsättet blir centralt för hur omsorg framträder i denna studie. Resultatet av studien visar att omsorg är något som ständigt och dagligen pågår i förskolan, men att tiden, kunskapen eller makten för att klä den i ord ibland inte existerar, vilket gör att den viktiga praktiska kunskapen kring omsorg, en slags tyst kunskap inte ges utrymme i förskolan. Vilket tyvärr får stora konsekvenser för den dagliga praktiken där omsorg riskerar att bli ett begrepp som inte hänger med i utvecklingen. Att ge omsorg till barn i förskolan framstår i studien som en relationell företeelse. Omsorg som fenomen blir till när vi pedagoger lyssnar till det barnen uttrycker och försöker nå dem där de är. När omsorgshandlingen besvaras av barnet stärks relationen mellan pedagog och barn. Denna process kräver en medvetenhet, sinnesnärvaro och kunskap från pedagogens sida.

I detta arbete undersöktes kunskapen om bostadens omätbara värden och dess inverkan på husköpare och distansstudenter som läste kursen Bostadens utformning 1BY076 på Linnéuniversitet i Växjö. Bostadens omätbara värden är ett samlingsnamn för värden som beskriver arkitektoniska kvaliteter som kan återfinnas i bostäder. Denna rapport behandlade fyra av bostadens omätbara värden. Det finns en utbredd okunskap om värdena bland husköpare men genom att tillgodose dem med kunskap om bostadens omätbara värden möjliggörs det att de kan göra fler aktiva och välgrundade val och därmed känna större hemhörighet och trivsel i sina bostäder. Intervjuer utfördes med två respondentgrupper, bestående av husköpare och distansstudenter, som bads välja bland olika planlösningar. Därefter fick husköparna information om bostadens omätbara värden, vilket distansstudenterna inte fick, och fick återigen möjligheten att välja planlösning. Denna metod valdes för att undersöka om respondenternas val och synsätt på planlösningarna förändrades. Syftet med arbetet var att undersöka om det fanns skillnad mellan husköparnas och distansstudenternas resonemang kring värdena och dess relevans vid utformning av bostäder. Resultatet visade att det totalt skedde fyra byten av planlösningar hos husköparna och endast ett byte bland distansstudenterna. Alla respondenter var eniga om att bostadens omätbara värden har betydlig relevans vid utformning av bostäder.

I detta kandidatarbete undersöker jag hur ett tidstypiskt seriehus från 1970-talet kan transformeras, genom renovering, till att inneha fler arkitektoniska kvaliteter samt en tidlös karaktär. Min mening är att kombinationen går att uppnå genom återskapande av arkitektoniska karaktärsdrag från 70-talet tillsammans med samtida lösningar, material och rumsorganisationer.  För att genomföra min studie har jag utfört tre fallstudier där jag har utgått från ett huvudobjekt, seriehuset villa Åhus, samt två referensobjekt, villa Färlöv och villa Hässleholm, där de två sistnämnda är arkitektritade villor vilka jag anser har goda arkitektoniska kvaliteter. De tre villorna är alla från 1970-talet, villa Åhus och villa Färlöv ligger i Kristianstad kommun och villa Hässleholm ligger i grannkommunen, dessa parametrar har varit viktiga för mig då närliggande områden och samma tidsperiod gör att jämförelsen blir mer rättvis. För att studien inte ska vara subjektiv med enbart mina personliga åsikter om god arkitektur har jag valt att analysera de tre villorna med hjälp av en kvalitativ forskningsteori inom ämnet. Teorin utgår från sju egenskapsfält som beskriver omätbara arkitektoniska värden. Jag har även haft möjlighet att besöka alla villorna samt haft fotografier och bygglovshandlingar till mitt förfogande, vilket har varit en stor tillgång. En kvalitativ semistrukturerad intervju med en av ägarna av huvudobjektet har även genomförts och varit till stor hjälp då jag har fått en annan förståelse för bostaden, som till exempel de boendes upplevelse av bostaden med dess positiva och negativa aspekter.  Forskningsteorin tillsammans med analyserna av de tre fallstudierna används sedan för att diskutera fram olika gestaltningsförslag i gestaltningsprocessen för hur villa Åhus kan transformeras. Gestaltningsprocessen kommer mynna ut i ett förslag över hur villan hade kunnat gestaltas för att innehålla tydligare arkitektoniska kvaliteter samt förena bevarandet och återskapandet av vissa karaktärsdrag från 1970-talet tillsammans med mer samtida val vilket tar villan in i 2020-talet utan att förlora den ursprungliga karaktären för mycket, helt enkelt 70-talsvillan i ny tappning. / In this thesis, I investigate how a period-typical serial house from the 1970s can be transformed, through renovation, to possess more architectural qualities and timeless character. My opinion is that the combination can be obtained by recreating architectural features from the 1970s together with contemporary solutions, materials and spatial organization. In order to carry out my study, I have conducted three case studies where I have started from a main object, the serial house villa Åhus, as well as two reference objects, villa Färlöv and villa Hässleholm, where the two latter are architect-designed villas which I consider having good architectural qualities. The three villas are all from the 1970s, villa Åhus and villa Färlöv are located in Kristianstad municipality and villa Hässleholm is located in the neighboring municipality, these parameters have been important to me as nearby areas and the same time period make the comparison more just. For the study to not be subjective with only my personal opinions about good architecture, I have chosen to analyze the three villas using a qualitative research theory within the subject. The theory is based on seven characteristic fields that describe immeasurable architectural values. I have also had the opportunity to visit all the villas and have photographs and building permit documents at my disposal, which has been a great asset. A qualitative semi-structured interview with one of the owners of the main object has also been carried out and has been very helpful as I have gained a different understanding of the home, such as the residents' experience of the home with its positive and negative aspects. The research theory together with the analyzes of the three case studies is then used to discuss various design proposals in the design process for how villa Åhus can be transformed. The design process will culminate in a proposal for how the villa could be designed to incorporate more evident architectural qualities, and combine the preservation and recreation of certain character traits from the 1970s together with more contemporary choices, which will take the villa into the 2020s without losing the original character too much. Simply put, the villa in a new costume.

I samhället idag är det en viktig diskussion pågående om att renovering av befintliga bostäder och lägenheter ofta är ett mer hållbart alternativ än att bygga nytt, då det minskar miljöpåverkan. Tyvärr genomförs många renoveringsprojekt enbart genom att byta ut material, utan att ta hänsyn till hur bostadens rörelse och rytm kan förbättras på olika sätt. Exempelvis höjer parametrar som Rörelse och rytm bostadskvaliteten avsevärt. Detta kan uppnås genom att integrera design och funktionalitet på ett sätt som förbättrar både den estetiska och praktiska aspekten av bostaden. Renovering är ett hållbart alternativ till nybyggnation eftersom det kan minska miljöpåverkan genom att bevara och återanvända befintliga bostäder. Samtidigt kan renovering också öka energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor. Det är viktigt att ta hänsyn till både mätbara och omätbara värden, såsom funktionalitet och estetik, vid renovering. På så sätt kan kvaliteten på bostaden höjas optimalt. Syftet med arbetet är att påvisa hur befintliga bostäders kvalitet kan uppgraderas och höjas genom att föreslå förändringar och åtgärder som inte är kostsamma och som är möjliga att utföras under renoveringsprojekt. Arbetets metod utgår från undersökning och analys av vanliga förekommande planlösningar från olika kommuner i Sverige för att identifiera möjligheter att förbättra den arkitektoniska kvaliteten i lägenheterna under eventuella framtida renoveringar. Ett antal utvalda representativa planlösningar har granskats och analyserats. Därefter har förslag utarbetats på hur bostadens kvalitet kan höjas genom åtgärder som är baserade på fyra parametrar enligt Nylander och Forshed. De fyra omätbara värdena: axialitet; rörelse och rundgång; generalitet och flexibilitet samt rumsorganisation och zonindelning. Resultaten visar att bostädernas arkitektoniska kvalitet kan förbättras betydligt genom åtgärder vid renovering som till stor del är baserade på det som benämns som omätbara värden. Dessutom tydliggör resultaten att omätbara värden med fördel bör beaktas i framtida ombyggnationer eftersom dessa värden förbättrar bostadens kvalitet, trivsel och hemkänsla. Slutsatsen av studien är att måttliga förändringar vid renovering kan förbättra den arkitektoniska kvaliteten och ge bostäderna en tilltalande och hållbar kvalitet. Genom minskad rivning och medveten renovering kan kulturhistoriska intressanta byggnader bevaras i högre grad och en känsla av samhörighet och kontinuitet med det förflutna skapas. Samtidigt kan moderna tekniker och lösningar integreras för att möta dagens behov och krav. Genom att välja renovering som alternativ kan mer hållbar och kulturellt rik utveckling av samhällen främjas. / In today's society, there is an important discussion ongoing that renovating existing apartments is often a more sustainable option than building new ones, as it reduces environmental impact. Unfortunately, many renovation projects are carried out only by replacing materials, without considering how the apartment can improve its flow and rhythm to enhance its quality. This can be achieved by integrating design and functionality in a way that improves both the aesthetic and practical aspects of the apartment. Renovation is a sustainable alternative to new construction because it can reduce environmental impact by preserving and reusing existing housing. At the same time, renovation can also increase energy efficiency and the use of renewable energy sources. It is important to consider both measurable and immeasurable values, such as aesthetics and functionality, in renovation. This way, the quality of the housing can be raised. The purpose of this work is to demonstrate how the quality of existing housing can be upgraded and raised by proposing changes and measures that are not costly and can be implemented during renovation projects. The method used in the thesis is based on examining and analyzing floor plans from different municipalities in Sweden to identify opportunities to improve the architectural quality of the apartments during any future renovations. The floor plans are reviewed and analyzed. Then, suggestions on how to raise the quality of the housing are made through measures that are based on four parameters of immeasurable values. The four immeasurable values are: movement and circulation; generality and flexibility; axiality; and room organization. The results show that the architectural quality of the housing can be significantly improved through measures during renovation that are largely based on what is referred to as immeasurable values. Furthermore, the results make it clear that immeasurable values should be taken into account in all future renovations as these values improve the quality, comfort, and sense of home of the housing. The conclusion of the study is that moderate changes during renovation can improve the architectural quality and provide the housing with an appealing and sustainable quality. By reducing demolition and performing conscious renovation, the preservation of culturally significant buildings is enabled and a sense of continuity and connection with the past created. At the same time it is possible to integrate modern technology and solutions which meet current needs and requirements. By choosing renovation as an alternative, a more sustainable and culturally rich development of communities is promoted.

I den här studien intervjuas fem personer som är yrkesverksamma inom verksamheter med konstnärligt skapande som inriktning för personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) och/eller utvecklingsstörning. Syftet med studien är att belysa konstnärligt skapande som verktyg kopplat till ökade krav på evidensbaserad praktik i gruppverksamheter riktade till personer med NPF och/eller utvecklingsstörning. Forskningsfrågorna avser därför att ge svar på vilka funktioner metoden konstnärligt skapande fyller som verktyg i gruppverksamheter riktade till personer med NPF och/eller utvecklingsstörning, hur dessa funktioner kan förstås samt om de kan/bör leva upp till krav på evidensbaserad praktik. Resultatet bygger på fem semistrukturerade intervjuer som har kodats och analyserats med fenomenologisk tematisk analys. Det teoretiska ramverket består av den salutogena modellen med fokus på ”en känsla av sammanhang” och Jonna Bornemarks perspektiv om ”att mäta det omätbara”.   Metoden konstnärligt skapande används frekvent i verksamheter riktade till målgruppen men samtidigt finns brister när det kommer till kvantitativ forskning för att stödja metodens effekter. Informanterna menade att den subjektiva upplevelsen av metoden är svår att mäta men att de själva upplever att konstnärligt skapande har många fördelar för den specifika målgruppen. Under studiens gång beskrev informanterna aspekter som väl stämde överens med vad som ryms inom den salutogena modellen. De gav uttryck för att det konstnärliga skapandet som metod bidrog till inkludering, kognitiv förstärkning, ökad självkänsla samt att det kunde fungera som ett alternativt kommunikation- och samtalsverktyg. / In this study, five people are interviewed who work professionally in activity groups with creative arts as a focus for people with neurodevelopmental disorders (DSM-5) and / or developmental disorder. The purpose of the study is to investigate the professionals' view of creative arts as a method in the work with the target group, and also their view of creative arts linked to the increased requirement for evidence-based practice. The questions of this research therefore intend to provide answers to what functions creative arts as a tool can have in group activities for people with DSM-5 and / or developmental disorder. We also intend to research how we can understand creative arts as a method and if/how the method should be mesured in relation to an increased requirement for evidence-based practice. The result is based on five semi-structured interviews that have been coded and analyzed with phenomenological thematic analysis. The theoretical framework is based on the salutogenic model and Jonna Bornemarks perspective on "measuring the immeasurable". The method of creative arts is frequently used in group activities for the target group, but at the same time there are deficiencies in the quantitative research bass to support the effects of the method. The respondents argued that the subjective experience of the method is difficult to measure, but that they themselves feel that creative arts has many advantages for the specific target group. During the study, the respondents described aspects that were well in line with what is included in the salutogenic model. The practitioners expressed that creative arts as a method contributed to community, cognitive reinforcement, increased self-esteem and that it could function as an alternative means of expression.