Syftet med min studie var att undersöka hur elever i årskurs 7 upplever att utvecklingssamtal och dess förberedelser är en del i deras lärandeprocess, om uteblivna skriftliga omdömen påverkat lärprocessen, samt vilka likheter och skillnader det finns mellan elevledda jämfört med lärarledda utvecklingssamtal. Med en enkätundersökning jämfördes attityder hos elever från två olika skolor; Tätortsskolan som använde skriftliga omdömen och lärarledda utvecklingssamtal och Storstadsskolan utan skriftliga omdömen och med elevledda utvecklingssamtal. Mina resultat visar: Att större andel av eleverna som fått skriftliga omdömen anser att de fått information om hur de ligger till i de olika ämnena. Att skriftliga omdömen är mindre bra på att kommunicera till elever hur de ska göra för att utvecklas. Att en stor del av elever med lägre betyg inte förbereder sig inför elevledda utvecklingssamtal och är svåra att engagera i sin lärprocess. Att det är stor skillnad på elevledda respektive lärarledda samtal beträffande vem eleverna tycker pratar mest, men det är inga signifikanta skillnader i hur de olika typerna av samtal bidrar till elevernas lärprocess. / The main goal of my study was to investigate how pupils in lower secondary school appreciate parent-teacher conferences with preparations as part of their learning process. The main issues were how written assessments affect the parent-teacher conferences and how pupils value teacher-led parent-teacher conferences compared to student-led parent-teacher conferences. A written survey-investigation was used in order to compare the attitudes of pupils from two different schools. One school used written assessments and teacher-led conferences; the other school did not use written assessments and had student-led conferences. My findings show: That a bigger part of the pupils receiving written assessments think that they are informed about their knowledge levels in relation to the requirements. That written assessments are not optimal to communicate to pupils how to improve their work. That a major part of pupils with lower grades did not prepare themselves for the student-led conferences and thus were difficult to involve in this type of learning. That the pupils in student-led conferences are more involved in the conversations but that there were no significant differences between the different types of conferences in the perspective of their learning processes.

Syftet med studien är att öka kunskapen om elevers förståelse av sina skriftliga omdömen och om vilka faktorer som påverkar förståelsen av dokumenten. Forskningsansatsen är starkt inspirerad av grundad teori. Studiens resultat utgår dels från analys av intervjuer av elever i år två och dels från dokumentanalys av elevernas skriftliga omdömen. Dessa båda har i den avslutande analysen relaterats till varandra, vilket har resulterat i en teoretisk modell, EFO-modellen som står för Elevers Förståelse av sina Skriftliga omdömen.   Vid intervjuerna framkom att eleverna förstår omdömena på olika sätt och i olika utsträckning. Förståelsen påverkas av elevens motivation och koncentration, deras behov av bekräftelse samt deras språkliga förmåga. Förståelsen påverkas också av hur avancerat språk omdömet är skrivet på. Det språk omdömet är skrivet på relaterar även till omdömets innehåll.   Avslutningsvis diskuteras svårigheten med att skriva omdömen som kan förstås av eleverna samtidigt som de beskriver de kunskapskvalitéer som lyfts fram i läroplanen.

Studiens övergripande syfte är att kartlägga lärares syn på bedömningskompetens. En långsiktig intention är även att synliggöra lärares kompetensutvecklingsbehov inom bedömningsområdet. Processen vägleddes av en frågeställning gällande de kunskapsbehov som synliggörs i lärares diskussioner. Forskning har visat att elever lär sig det som de blir bedömda på vilket kan innebära att bedömningen snarare än styrdokument bestämmer vad och hur elever lär. Detta betyder att kunskap om bedömningsprocesser är viktigt och studien relaterar klassrumsbedömning till forskning samt politiskt genomförda reformer. Studien ämnar fylla det hål som Vetenskapsrådets kartläggning om svensk forskning om bedömning efterlyser; projekt i skärningspunkten mellan forskning, politik och praktik. Ansatsen är baserad på aktionsforskning som ett medel att frigöra kunskap inifrån. Studien utgick därför från ett skolutvecklingsprojekt med lärarnas autentiska frågor och deras vardagsarbete i centrum. Data som analyserades synliggjorde ett behov för lärarna av att reflektera över kunskapssyn samt olika bedömningsmetoder för att våga ge sig ut på den tunna is de beskrev som lärande. Med reflektionsprotokoll, fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer som grund visade resultet att lärarna ansåg sig behöva kunna: tolka och konkretisera, visa progression samt involvera eleverna. Vidare diskuteras resultatet i relation till tre olika spänningsfält som lärarna tvingades hantera för att betraktas som bedömningskompetenta. / The overall aim is to identify teachers' views of assessment skills. A long-term intention is also to draw attention to teachers' professional development needs within the assessment area. The process was guided by a question regarding the need for knowledge, which is made visible in the teachers' discussions. Research has shown that students learn what they are assessed on which may mean that the assessment rather than policy documents determines what and how students learn. This means that knowledge of assessment processes is important and the study relates classroom assessment to research and political reforms. The study intends to fill the gap the research council´s survey about Swedish research on assessment defines as; projects at the intersection between research, policy and practice. The approach is based on action research as a mean to free knowledge from within. The study therefore relates to a school development project where the teachers' authentic questions and everyday work was in focus. Data were analyzed and made visible a need for teachers to reflect on epistemological beliefs and different assessment methods in order to dare to venture out on the thin ice they described as learning. With reflection protocols, focus group interviews and individual interviews as a basis the results showed that teachers felt the need to be able to: interpret and concretize, show progression and involve students. The result is also discussed in relation to three tensions the teachers needed to manage in order to be considered as assessment literate.

Program för video-medierad kommunikation (VMK) såsom Zoom används ofta för digitala möten och anställningsintervjuer. Tekniska störningar i ljud och bild är vanligt förekommande vid VMK, men effekten av tekniska störningar vid bedömningar av individer är i stort sett okänd. Syftet med föreliggande studie var att undersöka detta kunskapsgap, utifrån frågeställningen: Är tekniska störningar under VMK relaterat till mindre positiva omdömen om individer? En hypotes ställdes upp: (H1) Individer som bedöms via VMK kommer bedömas mindre positivt när tekniska störningar förekommer i ljud och bild, jämfört med när tekniska störningar inte förekommer. En webbaserad experimentell metodansats brukades, där högskolestuderande (N = 60) fick se en två minuter lång film av en fiktiv jobbkandidat, och sedan bedöma dennes kompetens, intelligens, anställningsbarhet, etcetera. Två filmer fördelades slumpmässigt till respondenterna, varav en redigerats för att ge utseendet avtekniska störningar i ljud och bild. Kontrollgruppen (n = 33) fick se den icke-manipulerade filmversionen, och experimentgruppen (n = 27) den manipulerade versionen. Data analyserades med oberoende t-test och ANCOVA. Egenkonstruerade frågor inspirerade av Baker m.fl. (2020) och Schroeder och Epley (2015) brukades för att mäta bedömningar och Mini-IPIP6 för att kunna kontrollera för personlighet. Resultaten visade att kandidaten bedömdes mindre positivt (d = 0.46, p = .10) när tekniska störningar förekom, jämfört med när de inte gjorde det, vilket ligger i linje med H1. När övriga variabler kontrollerats för framträdde att merparten av förklarad varians i bedömningar förklarades av kön, välvillighet och självrapporterad uppmärksamhet. Praktiska implikationer för rekryteringar diskuteras. / Programs for video-mediated communication (VMC) such as Zoom are commonly used for digital meetings and job interviews. Technical difficulties frequently occur in VMC, but its effect for assessments of others is largely unknown. The purpose of this study was to investigate this knowledge gap, and to answer the question: Are technical difficulties related to less positive assessments of others? It is hypothesised that individuals who are assessed via VMC will receive less positive assessments when technical difficulties are present, as compared to when they aren’t (H1). A digital experiment was conducted, where university students (N = 60) were shown a two-minute video of a fictitious job candidate. Two versions of the same video were randomly assigned to the respondents, one of which had been edited to give the appearance of technical difficulties with disturbances and distortions in sound and video. The control group (n = 33) was shown the unmanipulated video version, and the experiment group (n = 27) the manipulated version. The respondents assessed the job candidate on qualities such as competency, intelligence, hireability, etcetera, using survey items inspired by Baker et al. (2020), and Schroeder and Epley (2015). Data were analyzed using an independent samples t-test, and the instrument Mini-IPIP6 was used so that personality could be controlled for using ANCOVA. Results showed that assessments of the candidate were less positive (d = 0.46, p = .10) when technical difficulties were present, confirming H1. Results from an ANCOVA showed that gender, agreeableness, and selfreported attention were significant predictors of assessments and predicted the outcome better than technical difficulties. Implications for practice are discussed.

Karlsson, Josefin & Toremalm, Lovisa. (2013). Minskad administration för lärare? Nio lärares åsikter om skriftliga individuella utvecklingsplaner och den kommande lagförändringen (Reduced administration for teachers? Nine teachers' opinions about individual development plans and the upcoming law change). Barndoms- och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen 210 hp, Malmö högskola.I februari 2013 offentliggjorde regeringen ett förslag till lagförändring gällande individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. En kommande lagförändring skulle innebära att kraven på individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen helt avskaffas i årskurs sex till nio och reduceras från en gång per termin till en gång per läsår i årskurs ett till fem. Med regeringens lagförslag som utgångspunkt beslutade vi att genom kvalitativa fokusgruppintervjuer med verksamma lärare i årskurs ett till sex, göra en djupare studie där vi undersökte hur dessa lärare såg på arbetet med skriftliga individuella utvecklingsplaner samt hur de ställde sig till regeringens förslag till lagförändring. Sammanfattningsvis visade vår undersökning att samtliga lärare var positivt inställda till regeringens kommande lagförändring då den förmodligen kommer att minska det administrativa arbetet för lärarna, vilket kan komma att resultera i mer tid för undervisningen. Lärarna i studien redogjorde även för problematik som uppstått vid nuvarande arbete med de skriftliga individuella utvecklingsplanerna, samt för eventuell problematik som kan uppstå vid den kommande lagförändringen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka estetiska lärprocessers inverkan på meningsskapande inom naturvetenskaplig undervisning. Studien utgår från frågeställningen: vilken roll spelar det estetiska uttryckssättet, att teckna, för elevers meningsskapande kring naturvetenskapligt innehåll kopplat till pollinering i årskurs 1. Metod för datainsamling är observation av lektionsaktivitet (med det estetiska uttrycksmedlet ”att teckna”) samt intervjuer med elever om deras teckningar. Datamaterialet analyseras med praktisk epistemologisk analysmetod utifrån både ett sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv på lärande. Centrala begrepp för studien är estetik, estetiska lärprocesser samt meningsskapande. Resultatet visar att det estetiska uttrycket att teckna kan ha positiv påverkan för elevers meningsskapande om pollinering både på ett estetiskt och kognitivt plan. De estetiska uttrycken står inte i vägen för kunskapsförståelsen. Att teckna förknippas även med hög motivation och engagemang. Resultatet visar även att elevteckningar kan användas för att synliggöra elevers kunskaper och att elever kan ha mer kunskap än vad som uttrycks i teckningarna. En risk påvisas i resultatet, där elever exkluderar innehåll i teckningarna på grund av estetiska skäl om de upplever sin förmåga att teckna som otillräcklig. Samtal om elevteckningar ses som gynnsamt för att få en bättre helhetsbild av elevers förståelse av undervisningsinnehåll. Slutsats är att den estetiska lärprocessen att teckna är positiv för meningsskapandet kring pollinering samt att elevers exkludering av innehåll i teckningar bör beaktas.

Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse om hur svenska förskolebarn i åldrarna fyra och fem år interagerar med och uppfattar de olika artefakterna på sin utegård. Med artefakter menas de fysiska redskap som finns på förskolans utegård. Vi har valt att inrikta oss på om barnen leker enskilt eller tillsammans med andra, om de leker utifrån given funktion eller skapad funktion samt hur de ser på artefakter med hänsyn till estetiska omdömen. Vi har använt oss av metoden the Mosaic approach som lyfter fram barns perspektiv. I vår studie har barn fotograferat utegården. Tio barn intervjuades om utegården där barnens fotografier användes för att samtala om och barnen fick sedan guida oss runt på utegården. I resultatet visade det sig att när barnen samtalade om bilderna kom de fram till många olika användningsområden och åsikter kring artefakterna. Under guidningar fick vi se hur fyra barn interagerade med artefakterna och vi fick även en omfattande bild av utegården. Det visade sig att barnen använde sand ihop med artefakterna, vilket kan bero på att sand är lättillgängligt och enkelt att förflytta. Det visade sig även att barn tänker på sin säkerhet eftersom barnen visade en oro att ramla ner från artefakter som var högt placerade. Vår slutsats är att utegården erbjuder enskildhet och lek tillsammans med andra samt att barnen använder givna och skapade funktioner tillsammans med artefakterna. Studiens resultat visar att artefakterna skapar en trivsam utegård, vilket visar sig när barnen gärna samtalar om och visar de olika artefakterna. / The study's purpose is to create a better understanding of how Swedish preschool children aged four to five years interact with and perceive the various artifacts on their patio. With artifacts means the physical tools that are on the preschool’s patio. We have chosen to focus on if the children play alone or with others, if they play by the given function or created function, and how they see the artifacts considering aesthetic judgments. We have used the method of the Mosaic approach that emphasizes the child's perspective. In our study have the children photographed the patio. Ten children were interviewed about the patio where the children's photographs were used to discuss. Four children guided us around the patio. The results showed that when the children talked about the pictures they came up with many different uses and opinions about the artifacts. During guided tours, we saw how four children interacted with the artifacts and we even got a comprehensive image of the patio. It turned out that the children used the sand together with the artifacts, which may be due to the sand is easily accessible and easy to move. It was also found that children think about their safety because the children showed a concern of falling from the artifacts that were highly placed. Our conclusion is that the patio offers privacy and play together with other children, and to use the given and created functions together with the artifacts. The results of the study show that the artifacts create a pleasant patio, which appears when the children gladly talk about and show the different artifacts.

Riksdagen beslutade att från och med höstterminen 2008 införa skriftliga omdömen från första klass. Detta har lett till en samhällsdebatt kring frågor om hur de skriftliga omdömena ska utformas, samt om och hur lärarna bör bedöma yngre elever. Inom pedagogisk forskning har bedömning framhållits som en viktig del av lärandet. Istället för att mäta kunskap ska bedömning gynna och skapa mening för lärandet. Skriftliga omdömen bör genom formativ bedömning bidra till tydligare information för elev och vårdnadshavarna. Författarnas syfte är att skapa förståelse för vilken innebörd rektorer och lärare i undersökningen ger individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen, samt vilka förutsättningar som skapats för implementeringen. Tillvägagångssättet är kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare. Undersökningen visade att samtliga rektorer och lärare framhåller att skriftliga omdömen förtydligar informationen kring elevens utveckling, samt att bra förutsättningar har skapats i form av tid och utbildning. / Parliament decided that in the beginning of the autumn semester of 2008, written discernments were to be implemented for every student from the first grade. This has led to public debate surrounding questions as how written discernments are to be designed and how teachers can and should evaluate younger students. In the field of pedagogical research the evaluation of students has been accentuated as a significant part of teaching. Instead of “measuring” knowledge, evaluations are meant to benefit learning and create meaning for teaching. Written discernments should through formative assessment contribute clearer information to student and caregiver. The purpose of the writers is to create understanding for the significance that headmaster and teacher, in the study, bring to individual development plans with written discernments and which conditions were created for implementation. The procedure is qualitative interviews with headmasters and teachers. The study showed that all headmasters and teachers call attention to that written discernments clarify the information concerning the students’ progress and that good prerequisites have been produced in the form of time and education.

<p>Riksdagen beslutade att från och med höstterminen 2008 införa skriftliga omdömen från första klass. Detta har lett till en samhällsdebatt kring frågor om hur de skriftliga omdömena ska utformas, samt om och hur lärarna bör bedöma yngre elever. Inom pedagogisk forskning har bedömning framhållits som en viktig del av lärandet. Istället för att mäta kunskap ska bedömning gynna och skapa mening för lärandet. Skriftliga omdömen bör genom formativ bedömning bidra till tydligare information för elev och vårdnadshavarna. Författarnas syfte är att skapa förståelse för vilken innebörd rektorer och lärare i undersökningen ger individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen, samt vilka förutsättningar som skapats för implementeringen. Tillvägagångssättet är kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare. Undersökningen visade att samtliga rektorer och lärare framhåller att skriftliga omdömen förtydligar informationen kring elevens utveckling, samt att bra förutsättningar har skapats i form av tid och utbildning.</p> / <p>Parliament decided that in the beginning of the autumn semester of 2008, written discernments were to be implemented for every student from the first grade. This has led to public debate surrounding questions as how written discernments are to be designed and how teachers can and should evaluate younger students. In the field of pedagogical research the evaluation of students has been accentuated as a significant part of teaching. Instead of “measuring” knowledge, evaluations are meant to benefit learning and create meaning for teaching. Written discernments should through formative assessment contribute clearer information to student and caregiver. The purpose of the writers is to create understanding for the significance that headmaster and teacher, in the study, bring to individual development plans with written discernments and which conditions were created for implementation. The procedure is qualitative interviews with headmasters and teachers. The study showed that all headmasters and teachers call attention to that written discernments clarify the information concerning the students’ progress and that good prerequisites have been produced in the form of time and education.</p>

För många resenärer är internet den främsta källan att använda sig av vid bokning av resor och turismtjänster. Detta har i sin tur bidragit till nya sätt att samla information på inom turismbranschen. Ett av dessa sätt är via recensioner som är internetbaserade, även kallat elektronisk word of mouth (eWOM). Syftet med studien är att bidra med kunskap om eWOM uppfattas trovärdigt nog för att ha inflytande på köpprocessen vid bokning av boende. Studien är baserad på teorier som behandlar köpbeslutsprocessen, eWOMs egenskaper, hur eWOM kan utvärderas, positiva och negativa recensioner samt falska recensioner. Utifrån dessa teorier har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats genom åtta semistrukturerade intervjuer. Intervjufrågorna bestod av tre till åtta frågor per teman utifrån teorierna nämnda ovan. Studiens urval är baserat på att endast undersöka webbplatsen Tripadvisor, privatresenärer som reser minst två gånger per år och som vid något tillfälle har använt sig av Tripadvisor. Resultatet indikerar att respondenterna har en positiv syn till eWOM och det är en del av deras köpbeslutsprocess vid bokning av boende dock är det inte den enda källan som de använder sig av för att komma fram till ett beslut. Kommunikationssättet är ett smidigt sätt att samla information på och trots att det sprids anonymt anses det inte vara tvivelaktigt. Resultatet visar även att det är viktigt att se om recensionerna överensstämmer med varandra samt att läsa både positiva och negativa recensioner. / The internet is for many travelers the main source for booking trips and tourism services, which has contributed to new ways of gathering information in the tourism industry. One of these ways is through onlinebased reviews, also called electronic word of mouth (eWOM). The aim of this study is to contribute with knowledge if eWOM is perceived to be credible enough to influence the purchasing process when booking accommodation. This study adopts theories that illustrates the purchasing decision process, electronic word of mouth's characteristics, how eWOM can be evaluated, positive and negative reviews as well as fake reviews. Based on these theories a qualitative research method has been applied containing eight semistructured interviews. The interview questions consisted of three to eight questions per theme based on the mentioned theories. The study's selection is based on the website Tripadvisor and private travelers who travel at least twice a year and have used Tripadvisor before. The result indicates that the participated respondents have a positive view of eWOM and it is part of their purchasing decision-making process when booking accommodation, however, it is not the only information source they use. According to the respondents the communication method is a convenient way of gathering information and despite being spread anonymously it is not considered to be doubtful. The result also shows that it is important to evaluate if the reviews are consistent with each other and it is significant to read both positive and negative reviews.