No description available.

Flertalet motioner som berör förslag om visitationszoner i utsatta områden har överlämnats till Sveriges riksdag. Förslagen behandlar att polisen, efter åklagarbeslut, bör ges möjlighet att upprätta tidsbegränsade samt geografiskt avgränsade visitationszoner, där kroppsvisitation och husrannsakan får företas utan att någon konkret misstanke om brott föreligger. Samtliga motioner framhåller ett påtagligt behov av det utökade tillämpningsområdet. Behovet motiveras med hänvisning till en oroväckande brottsutveckling. I synnerhet bedöms ökningen av narkotika- och våldsbrottslighet utgöra ett allvarligt hot. Visitationszonernas potentiella införande har emellertid kritiserats mot bakgrund av deras ingripande i integriteten, reproduktion av fördomar samt att de riskerar undergräva förtroendet som polisen söker främja i det brottsförebyggande arbetet i utsatta områden. Uppsatsen syftar till att analysera hur legitimeringen av utökade polisiära befogenheter kan problematiseras utifrån teorin om ontologisk säkerhet, med ett fördjupande tillägg av ett perspektiv på politisk geografi, samt en postkolonial förståelse. Uppsatsen tillämpar Lene Hansens (2006) poststrukturalistiskt grundade diskursanalys med material av de till dags dato 32 framlagda motioner som förespråkar visitationszoner. Den ontologiska säkerhetsteorin kontextualiserar ett subjekts självuppfattning, vilken avses upprätthållas vid mötet med ett existentiell hot. Den postkoloniala teorin möjliggör vidare en maktorienterad förståelse som ger en historisk kontinuitet till det samtida upplevda behovet av säkerhetssökande strategier. Uppsatsen visar hur den Andra i utsatta områden konstrueras som ett hot gentemot stabiliteten i den svenska ontologiska säkerheten. Upprätthållandet av den svenska ontologiska säkerheten blir därmed avhängig utökad kontroll av den Andra genom geografiskt avgränsade visitationszoner. Genom uppsatsens teoretiska integrering möjliggörs en nyanserad förståelse kring hur visitationszoner i utsatta områden legitimeras. Genom detta tillskrivs den svenska ontologiska säkerhetens politiska geografi en historisk kontinuitet som grundas i det postkoloniala arvet samt dess samtida neokoloniala maktstrukturer.

Denna studie fokuserar på hur de professionella, som har erfarenhet av att jobba med ensamkommande unga vuxna som har haft tillfälligt uppehållstillstånd enligt gymnasielagen, uppfattar gymnasielagens betydelse och konsekvenser för de ensamkommande unga vuxnas integration, känsla av trygghet samt strategier för att hantera gymnasielagens krav. Studien är baserad på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tio professionella. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en riktad kvalitativ innehållsanalys utifrån tidigare forskning och Anthony Giddens teori om ontologisk trygghet. Resultaten från innehållsanalysen visar att de professionella anser att de ensamkommande unga vuxnas integration försvårades under tiden de har omfattats av gymnasielagen då de bland annat har upplevt maktlöshet och kontrollförlust som en konsekvens av en otydlig och komplex lag, en osäker asylprocess, strukturella begräsningar samt en dålig interaktion med myndigheter på grund av låg tillit. Dessutom visar studiens resultat, utifrån de professionellas berättelser, att de ensamkommande unga vuxnas tid under gymnasielagen har präglats av osäkerhet, oförutsägbarhet och en ständig stress, något som har lett till känslor av skam och ångest. Vidare framkom det att de ensamkommande unga vuxna har använt sig av olika strategier för att hantera gymnasielagens krav som till exempel kollektivitet och att söka stöd från de professionella. De huvudsakliga slutsatserna, utifrån de professionellas beskrivningar, är att de ensamkommande unga vuxnas integration och trygghet försämrades av gymnasielagen, men att de ensamkommande unga vuxna, trots de svåra omständigheterna, använde olika strategier för att kunna hantera gymnasielagens stress- och ångestfyllda situationer.

Denna uppsats undersöker hur individer resonerar som valt att utbilda sig inom ett riskfyllt yrke i Sverige, trots en påtaglig hotnivå som ökat de senaste åren. Genom en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer av sju studenter vid olika polishögskolor i Sverige skapat grunden för uppsatsen. Det empiriska materialet har analyserats genom en tematisk analys och tre övergripande huvudområden, bakgrund, motivation och risk.  Teorin som används för att förstå vår frågeställning, empiriska material och koppla samman med analysen är huvudsakligen från Anthony Giddens. Giddens diskuterar bland annat om det reflexiva självet, ontologisk trygghet och existentiell ångest som varit de teoretiska ramverk för vår uppsats.  Syftet med denna uppsats är att få en nyanserad bild och beskrivning av olika individers motiv till valet att utbilda sig till polis. Uppsatsen bidrar till ökad förståelse varför människor väljer att utbilda sig till polis trots en förhöjd hotnivå som förvärrats de senaste åren i Sverige. Uppsatsen ger tänkbara förklaringar kring människors olika drivkrafter bakom valet av polisyrket och hur hotnivån i samhället haft effekt på beslutet. Genom vald metod bidrar även denna uppsats till forskning som bygger på en kvalitativ metod. Sammanfattningsvis så visar denna uppsats att det finns fler anledningar som driver människor till polisyrket. Bakgrund, motivation och risk är viktiga områden som visat sig påverka yrkesvalet.

Det moderna konventionella jordbruket bidrar till flera olika typer av miljöproblem i Sverige och i världen. En förändring behövs för ett hållbart jordbruk nu och i framtiden. Denna förändring måste i stor grad innefatta jordbrukarna som är aktiva inom den konventionella produktionen. Jordbrukarna framställs ofta som bovarna i dramat och regleras idag med olika politiska styrmedel för att deras miljöpåverkan ska minska. Den här studien syftar till att öka förståelsen för hur de konventionella jordbrukarna upplever sitt arbete och liv. Empirin, jordbrukarnas upplevelser, inhämtades via fem kvalitativa intervjuer i Uppsala län under våren 2014. För att studera empirin har identitetsbegreppet använts och informanternas berättelser har analyserats i relation till fyra nyckelbegrepp kring identitet: ontologisk trygghet, demarkation, agency och ”den föränderliga omvärlden. Bland annat behandlas hot mot identiteten, kollektiva upplevelser, sociala konstruktioner av miljöproblem och globalisering. / Modern conventional agriculture causes several different types of environmental issues in Sweden and the rest of the world. A change is vital for a sustainable agriculture today as well as in the future. This change has to extensively include farmers active in conventional production. These farmers are often depicted as culprits and they are presently regulated with different political instruments to decrease the environmental effects of their agricultural practices. This study aims to increase the understanding of conventional farmers’ experiences of their own lives and work. The empirical data, the farmers’ experiences, were obtained through five qualitative interviews conducted in Uppsala County during spring 2014. The concept of identity has been used to study the material, and the stories of the interviewees have been analysed in relation to four key concepts: ontological security, demarcation, agency, and ‘the shifting surrounding world’. Themes addressed in the analysis are, inter alia, identity threats, collective experiences, social construction of environmental issues, and globalisation.

No description available.

I vårt digitaliserade samhälle finns 1,1 miljoner svenskar som inte använder sig av internet dagligen, däribland 500 000 som aldrig använder sig av det. Den största gemensamma nämnaren för digitalt utanförskap har visat sig vara ålder. Studiens syfte har varit att undersöka hur seniorer upplever digitaliseringen. Detta har gjorts genom nio kvalitativa intervjuer med seniorer i Stockholm. Resultatetet redovisas i två teman, konsekvenser för samhället och konsekvenser för individen för att sedan analyseras med hjälp av Anthony Giddens teori om det senmoderna samhället. Ett av studiens mest utmärkande resultat har visat sig vara upplevelsen av att samhällsförändringarna kring digitaliseringen går för snabbt vilket har negativa konsekvenser för respondenterna. Vår förhoppning med denna uppsats är att lyfta frågan och uppmuntra till bredare diskussion i ämnet samt till vidare forskning.

Ontological security theory has served the field of international relations well by providing a theoretical lens through which the continuous behaviours of states can be understood. This study aims to contribute to furthering the development of ontological security theory by demonstrating its explanatory power even in the context of altered state behaviour. Employing a narrative methodological approach the study investigates the coexistence between states' ontological security pursuits in the form of identity continuity on one hand and political policy change on the other. This is achieved by examining political discourse surrounding a case of political policy change, the Swedish shift in stance towards NATO. The analysis of the study reveals that a pursuit of identity continuity and hence ontological security has coexisted with the political policy change, facilitated by narrative adaptations.These narrative adaptations entail making the political change compatible with the already established state identity. This allows for change in certain aspects while preserving continuity in areas necessary to fulfill the state's need for ontological security.

Bakgrund: Kärnfamiljen ses generellt som den gyllene normen för familjebildning men verkligheten visar att familjer ledda av en ensamstående förälder, främst då mammor, är en familjeform som stadigt ökar. Samtidigt visar forskningen att ensamma mammor är en utsatt grupp i samhället med mer generella hälsoproblem. Statistiken lyfter fram att det är negativt för kvinnors hälsa att vara ensamstående mamma. En mer sammansatt bild av mammornas upplevelse av sin vardag kan vara en viktig förutsättning för distriktsköterskan vid mötet med dessa kvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturgranskning var att identifiera upplevelser av vardagslivets utmaningar som ensamstående mamma. Metod: Litteraturstudie som inkluderade 12 studier med kvalitativ ansats. Analys av data genomfördes utifrån Evans tolkande datasyntes. Resultat: För den ensamstående mamman utgjorde vardagens alla krav en stress. Det som främst stressade var hennes ekonomiska situation och att allt ansvar låg enbart på henne, att det inte fanns någon att dela kraven och intrycken med. Detta gav en känsla av trötthet och utmattning som gav mammorna en känsla av ohälsa både fysiskt och psykiskt. Den främsta faktorn till välbefinnande hos mammorna var i interaktion till andra, sitt sociala nätverk. I de granskade studierna framkom en stolthet över sin förmåga och själva moderskapet lyftes fram som en givande och stärkande roll. Slutsats: Granskningen visade på vikten av ett socialt sammanhang, att ha ett socialt nätverk oavsett storlek. Det gav stora positiva effekter på mammornas välbefinnande. / Background: The ”Cosby-family” is viewed as a standard for family formation, but reality shows that families led by a single parent, especially mothers, are a family form that is steadily increasing in societys. At the same time, the research shows that it is a vulnerable group in society with more general health problems. The statistics emphasize that being a single mother is negative for women's health. A more complex picture of the single mothers' experience of their everyday life can be an important prerequisite for the district nurse in the meeting with these women. Aim: The purpose of this literature review was to identify the experiences of everyday life's challenges as a single mother. Method: A literature study that included 12 studies with a qualitative approach.  The analysis of data was carried out based on Evans interpretive data synthesis. Results: For the single mother, the everyday demands were a stressfactor. What mainly stressed her was her financial situation and that all the responsibility lay solely on her, that there was no one to share the demands and feelings with. This gave a feeling of fatigue and exhaustion that gave the mothers a sense of ill-health both physically and mentally. The main factor of well-being of the selected group was when they interacted with others, their social network. In the examined studies, a sense of pride came out for their accomplishments and the motherhood itself was highlighted as a rewarding and strengthening role. Conclusion: The review showed the importance of a social context, to have a social network regardless of it´s size. It had great positive effects on the mother's wellbeing.

Trots att det mediala och akademiska intresset för övervakning på internet och i sociala medier har ökat, visar tidigare forskning att yngre användare verkar ställa sig relativt obrydda till övervakning. Utifrån fem semistrukturerade intervjuer samt två fokusgruppsintervjuer med respondenter från generation Y skapar sig författarna en bild över respondenternas medvetenhet om och inställning till övervakning och produktplacering på internet och i sociala medier. Studien, som är en kvalitativ fallstudie med en socialkonstruktivistisk ansats, syftar till att utöka tidigare forskning inom ämnet övervakning samt kunna bidra med ökadkunskap till unga konsumenter som idag verkar på den digitala marknaden. Studiens empiri presenteras genom en tematisk analys där resultatet kopplas till utvalda teoretiska modeller om bland annat övervakning, tillit och kunskap. Resultatet och analysen tyder på att en viss medvetenhet om produktplacering och övervakning finns samt att inställningen till begreppen är relativt likgiltig alternativt negativ. Respondenterna upplevs värdesätta användningen avabstrakta system i utbyte mot minskad kontroll vilket bland annat tros kunna bero på deras starka behov av att integrera med varandra samt den tillit som finns till abstrakta system. Studien mynnar ut i en sammanfattande diskussion som belyser de eventuella konsekvenserna av tilliten till systemen där en potentiell negativ följd tros kunna vara en minskad förmåga att samla in ny ontologisk kunskap. / Despite that the medial and academic interest in online and social media surveillance has increased, previous research shows that younger users of these technologies themselves appear to remain relatively unconcerned with surveillance. By conducting five semi structured interviews and two focus group interviews with respondents from generation Y, the authors of this study aim to get a picture of the respondents’ awareness and attitude towards surveillance and product placement on the internet and in social media. The study, which is a qualitative case study with a social constructivist approach, aims at expanding previous research in surveillance as well as contributing to increased knowledge for young consumers who on a daily basis are active in the digital market. The empirical data of the study are presented by a thematic analysis, which links the results to selected theoretical models of surveillance, trust and knowledge. The result and analysis indicate that some awareness of product placement and surveillance exists and that the attitude towards both of the terms are relatively indifferent or negative. Respondents are perceived to accept the trade-off of greater usability for decreased control which, among other things, may be due to their strong need to integrate with each other and their trust in abstract systems. The study concludes with a final discussion highlighting the potential consequences of trusting the systems where a possible negative consequence may be a reduced ability to gain new ontological knowledge.