Sammandrag  Syftet med denna studie är att ta reda på vilken input av partikelverb andraspråksinlärare får i undervisning och i läroböcker eftersom forskning visar att input har en bety-dande roll vid inlärning av ett andraspråk. Studien undersöker hur lärare arbetar med partikelverb och om det finns någon skillnad i frekvensen av partikelverb i läroböcker i svenska som andraspråk jämfört med i läroböcker i svenska. Som metod för studien valdes en kombination av kvalitativa intervjuer och läromedelsanalys. Tre verksamma lärare intervjuades och en komparativ frekvensanalys av partikelverben i läromedlen Svenska 1 helt enkelt samt Svenska som andraspråk 1 genomfördes.  Resultatet av lärarintervjuerna visar att samtliga lärare undervisar om partikelverb men på olika sätt och i olika hög grad. De är eniga om att betoningen är en viktig förut-sättning för att förstå hur partikelverb är uppbyggda. För att förtydliga var betoningen ska ligga arbetar lärarna med kroppsspråk i form av exempelvis en handklapp samt med skriftlig markering i form av en prick under partikeln. Eleverna får möjlighet att möta partikelverb i olika former, bland annat genom att lyssna och läsa. Skrivövningar i par-tikelverb förekommer däremot sällan. Vad gäller läroböcker i detta avseende anser lä-rarna att de oftast är otillräckliga. Därför letar de själva fram material att använda i sin undervisning om partikelverb. Resultatet av läromedelsanalysen visar att partikelverb förekommer lika ofta i båda läromedlen. Således ger läromedlet i svenska som andra-språk samma input av partikelverb som motsvarande läromedel i svenska.

The purpose of this essay is to discuss and compare different ways of learning new words and expanding your vocabulary in a foreign language. This is done by an examination of relevant literature and available research, as well as by an empirical study with two upper secondary school classes, in which two different methods are put to the test: one traditional method of the kind that is found to be most common in second language acquisition, and one designed to take existing research into account. The results show that, although effective in the initial stages of acquisition, the traditional method, where words are learned in isolation and via translation to L1, results in a very limited form of knowledge. A big part of the words acquired via this method is also forgotten soon afterwards. The other method, where words were learned and tested in its proper context, was found to result in a broader form of vocabulary knowledge, covering more aspects, and that remained over time. The results were discussed in relation to relevant research, the documents that govern the Swedish school system and the national course tests in English. The conclusion is that traditional methods of teaching and testing vocabulary are in many ways insufficient for advanced learners such as pupils in upper secondary school. New methods, based on research, should be employed in its stead. This essay illustrates one such method.

Syftet med arbetet är att undersöka vilka läromedel och material som används i andraspråksundervisningen samt de arbetssätt som lärare använder i årskurs 1–3 och förberedelseklass för att utveckla ordförrådet hos elever som har svenska som andraspråk. De metoder som har använts i studien är en onlineenkät och en halvstrukturerad intervju, vilka riktades till lärare som arbetar med elever som har svenska som andraspråk. Det resultat vi har kommit fram till är att samtliga respondenter i studien använder böcker, 78 % använder konkret material och 84,8 % använder digitala läromedel. Dessa procentuella resultat är baserade på samtliga respondenter i studien. I resultatet får man ta del av vilka läromedel och material som används i undervisningen med avseende på ordförrådsutvecklingen för elever som har svenska som andraspråk. Man får även ta del av respondenternas arbetssätt i årskurs 1–3 samt förberedelseklassen för att utveckla ordförrådet hos elever som har svenska som andraspråk. Studien visar att läsning, samtal och diskussioner berikar ordförrådet hos elever som har svenska som andraspråk. Studien visar även att lärare behöver göra ett aktivt och medvetet val när de väljer läromedel, material och arbetssätt i andraspråksundervisningen. Lärare bör även ge eleverna kunskap om fungerande strategier för att i framtiden kunna utöka sitt ordförråd på egen hand.

Elever i grundskolans tidigare år presterar allt sämre på läsförståelsetester som har gjorts. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur lågstadielärare arbetar med högläsning för att främja elevers läsförståelse, vilket det fanns en god grund för att undersöka då läsförståelsen hos elever visar på en nedåtgående trend. En forskningsbakgrund beskriver först vad högläsning kan innebära för elever. Vi har därefter i metoden gjort en kvalitativ undersökning genom att ha intervjuat sex stycken lärare på deras arbetsplatser och låtit dem berätta om sina egna uppfattningar gällande högläsningens styrkor som undervisningsmetod. Resultatet visar att lärarnas högläsning kan ha positiva effekter ur flera aspekter: läsförståelsen hos elever förbättras, ordförrådet expanderas, elever får träna på att sitta stilla och lyssna samt lära sig hur berättelser är uppbyggda vilket de själva har nytta av när de ska skriva egna berättelser. Informanterna är överens om att det krävs samtal och diskussioner kring boken för att uppnå maximal effekt. Det räcker inte med att bara högläsa utan någon som helst återkoppling. En indikation på detta stärks också av den internationella komparativa studien PIRLS, där det framgår att svenska elever får arbeta med lässtrategier i mindre utsträckning än i andra deltagande länder. Detta kan vara en orsak till att elevers kunskaper i läsförståelse har försämrats. Det går inte att dra en generell slutsats av studien. Resultatet utgår endast från de intervjuade lärarna. Hade vi intervjuat andra lärare skulle deras uppfattningar kunnat skilja sig från vårt resultat.

Syftet med min studie var att undersöka medvetenhet hos lärare om elevers ordförståelse och om de strategier elever använder för att tolka ord som skapar svårigheter. Som metod har jag dels använt ett VKS-test på 35 ord från en text i samhällskunskap och en skattning från undervisande lärare om elevernas ordförståelse samt semistrukturerade intervjuer med elever och lärare utifrån resultatet på VKS-testet. Mina informanter var sex elever som gick språkintroduktion och deras lärare i samhällskunskap. Underlag för min undersökning var ord från en text om arbetslivet och har kategoriserats i ämnesspecifika ord, mindre frekventa ämnesoberoende ord samt partikelverb och kollokationer.                                                                                                             Undersökningen visade på att de ord som var svårast för eleverna var i kategorierna mindre frekventa ämnesoberoende ord samt partikelverb och kollokationer De ord som vållade minst svårigheter för eleverna var de ämnesspecifika orden. I kategorierna ämnesspecifika ord samt partikelverb och kollokationer stämde lärarens uppfattning väl överens med elevernas faktiska resultat. De ord läraren inte uppfattade som speciellt svåra var orden i kategorin mindre frekventa ämnesoberoende ord vilket var den kategori där minst överensstämmelse mellan elevernas faktiska resultat och lärarens uppfattning fanns. Vid intervjuerna framkom att eleverna ofta använt strategier som lett till feltolkningar särskilt vid okända mindre frekventa ämnesoberoende ord medan kategorierna ämnesspecifika ord samt partikelverb och kollokationer inte uppvisade samma grad av feltolkande strategier. Studien visar också att läraren inte var medveten om att ord som används i undervisningen kan missförstås av eleverna på grund av felaktiga tolkningsstrategier från deras sida.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur fem pedagoger på fem olika förskolor väljer att arbeta för att stärka det svenska språket hos barn som har svenska som andraspråk. Jag vill jämföra pedagogernas olika arbetssätt, och likheter och skillnader kommer att diskuteras. Syftet är också att fokusera på vilket förhållningssätt fem pedagoger har till barns användning av sina modersmål vid inlärning av ett andraspråk och hur pedagogerna ser på betydelsen av barns modersmål när barnen lär sig ett andraspråk. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som datainsamlingsmetod. I resultatet framkom det att pedagogerna har en viktig och betydande roll för barnens tillägnande av ett andraspråk. Resultatet visar även att samtliga förskollärare är överens om att ett välutvecklat modersmål gynnar andraspråksinlärningen och när det gäller användningen av modersmålet i förskolan upplevs det som vanligt och tillåtet. Mina slutsatser av studien är att samtliga förskollärare arbetar väldigt medvetet med språkinlärning och stimulering av språket och att de är engagerade och mycket intresserade av sitt arbete med flerspråkiga barn.

Denna kvalitativa studie handlar om ämnet högläsning och hur högläsning kan stimulera barn i olika åldrar. Studien belyser både förskolans och skolans sätt att arbeta kring ämnet. Finns likheter och skillnader med hur man arbetar med högläsning i de olika verksamheterna? Studien tar upp hur och på vilket sätt barnen stimuleras av högläsning. Metoden jag använt mig av har varit kvalitativa intervjuer, där sammanlagt fem informanter som arbetar på två olika förskolor och två olika skolor har belyst och berättat om hur och varför de arbetar med ämnet och vad de anser varit relevant att ta upp. Resultatet visar att det är betydelsefullt att ha högläsningstillfällen tillsammans med barnen. Det gynnar barnens ordförråd och får barnen att sätta igång tankeverksamheten. Som uppläsare bör man inte bara läsa en bok utan det är många aspekter en läsare bör tänka på. Några av dessa aspekter är gruppkonstellation, intresse, engagemang, förberedelser, diskussioner, inlevelse och röst. Det är viktigt att anpassa texten och att läsa för alla åldrar för att underlätta för barnens egen läsning. Högläsning kan man arbeta med och utveckla på många olika sätt det är bara fantasin som sätter gränser.

No description available.

Syftet är att bidra med kunskap om variationer av högläsning med sociokulturellt perspektiv och onto-epistemologiskt synsätt. Kunskapsgapet är att göra pedagoger medvetna om olika läsmetoder med barnen och varför det är viktigt att variera metod av högläsning. Högläsningen är enligt flera vetenskapliga artiklar en försummad aktivitet och det beror bara av okunskap, det vill säga pedagogerna är inte medvetna om hur viktigt det är för barnen att delta i högläsningssituationer och vad aktiviteten ger barnet för grund inför framtiden. Jag genomförde self reports med postenkäter, det vill säga jag lämnade över dem personligen. De innehöll missivbrev, god forskningsed och 18 öppna frågor. Svaren var reflekterande, utförliga och informativa. I min analys bearbetade jag materialet genom sortering, reducering och argumentering. Jag har sorterat svaren i flera omgångar tills det blev en lämplig text under varje rubrik i resultatet. Rubrikerna är omgjorda från min studies frågeställningar. Resultaten visar på positiva svar angående högläsning, variation av metoder och barnens delaktighet i litteratur. Jag saknar beskrivningar av flanosagor ibland min litteratur i examensarbetet, vilket blir mitt förslag vidare forskning. Denna kunskap kommer jag ha nytta av i min framtida yrkesroll som förskollärare, där litteracitet är en viktig del av barnets språkutveckling och kommunikativa förmåga.

Syftet med rapporten är att bidra med kunskap om förskollärares arbetssätt för utveckling av flerspråkiga barns ordförråd i det svenska språket. Det finns många flerspråkiga förskolebarn som är i behov av att utveckla ordförrådet för att kunna kommunicera. Förskollärare har observerats under högläsning med ett flerspråkigt barn och blivit intervjuade om deras arbetssätt därefter. Studien tar sin utgångspunkt från en kategorisering av lärandet som kontextuellt, analytiskt och förankrat. Det analytiska arbetssättet var mest förekommande bland förskollärarna. Förskollärarna berättar att de inte arbetar med att göra barn fonologiskt medvetna inom det förankrade arbetssättet. De säger att de arbetar mest med det kontextuella arbetssättet som innebär att göra kopplingar mellan böckernas innehåll och barnens erfarenheter. I observationerna används det kontextuella arbetssättet minst och desto mer av det förankrade arbetssättet. Det tyder på att förskollärarna inte är medvetna om de olika arbetssättens innebörd eftersom intervjuerna och observationerna ger skilda resultat. En slutsats är att förskollärare behöver bli mer medvetna om arbetssättens innebörd eftersom de är viktiga för barnens utveckling av ordförråd.