Högläsning möjliggör för interaktion i form av att nya ord, uttryck och sammanhang utbyts mellan lärare och elever. En vana vid högläsning är att en person läser högt för en individ eller grupp. Därav kan eleverna få förståelse för vad som uppläses, samt ett utökat ordförråd. Syftet med denna interventionsstudie är att undersöka skillnaden mellan en högläsning utan interaktion, respektive högläsning med interaktion. Det sekundära syftet var också att undersöka ifall den planerade, interaktiva högläsningen utvecklar elevernas ordförråd. Under vår planerade högläsning skedde en interaktion mellan oss studenter och elever där frågor ställdes före, under samt efter högläsningen. Blooms reviderade taxonomi ingick i den planerade interaktionen där studenten ställde frågor som både synliggjorde elevernas kognitiva processer minnas, förstå, tillämpa, analysera, värdera och skapa, men även kunskapsdimensionerna faktakunskap, begreppskunskap, processkunskap och metakognitiva kunskap. Eleverna fick svara på för- och eftertester vilka berörde utvalda nyckelord. Syftet med testerna var att undersöka ifall en utveckling i ordförråd skedde genom högläsning utan samt med interaktion. De medverkande var 50 elever i årskurs 3 från tre olika skolor. Resultatet visar på att den interaktiva högläsningen fick eleverna att pendla mellan de kognitiva processerna och kunskapsdimensionerna i Blooms reviderade taxonomi. Elevernas testresultat efter genomförd högläsning med interaktion var högre än vid högläsning utan interaktion. Studien bidrar med indikationer som både styrker den tidigare forskningen, men också praktiskt exemplifierar högläsningsmoment, där interaktion använts till fördel för utveckling av ordförråd. Genom att använda Blooms reviderade taxonomi som analysverktyg framkom det även att ramverket är funktionellt för att klassificera kognitiva processer i utvecklandet av undervisning.

Den språkliga miljön som barnet vistas i har visat sig ha stor betydelse för utvecklandet av barnets ordförråd. Bredden i ordförrådet är ett kvantitativt mått och beskrivs vara de antal ord en person kan och har kännedom om. Forskning har visat att den språkliga miljön skiljer sig åt mellan familjer som är hög- respektive lågutbildade och att det i sin tur leder till skillnader i ordförrådsutvecklingen hos barnet. Syftet med studien var att undersöka om vårdnadshavares utbildningsnivå har en inverkan på bredden i svensktalande barns expressiva ordförråd i åldrarna 7;0 – 12;0 år. Ett nykonstruerat benämningstest användes för att mäta bredden i barnens expressiva ordförråd. Ett frågeformulär användes för att ta reda på vårdnadshavares högsta utbildningsnivå. 157 barn mellan åldrarna 7;0–12;0, med minst en vårdnadshavare med svenska som modersmål, testades med ett benämningstest. Deltagarnas resultat på benämningstestet ökade med ålder. Det återfanns en svag positiv signifikant korrelation mellan barnens resultat på benämningstestet och vårdnadshavares utbildningsnivå. Ålder och vårdnadshavares utbildningsnivå förklarade tillsammans 27,8% av variansen i resultatet på benämningstestet. Vårdnadshavares utbildningsnivå hade störst betydelse vid de lägre åldrarna för att sedan utjämnas. Studien bidrar med kunskap om i vilken omfattning utbildningsnivå påverkar bredd i barns expressiva ordförråd. Resultatet kan tänkas bero på skillnader i den språkliga input som barn exponeras för. Det skulle behöva studeras fler barn och longitudinella studier för att kunna dra mer långtgående slutsatser gällande i vilken omfattning vårdnadshavarnas utbildningsnivå påverkar deras barns expressiva ordförråd över tid.

Abstrakt Bör elever lära sig nya ord från enkla listor eller genom mer innehållsrika exempel? Syftet med uppsatsen är att studera de strategier för språkinlärning som används av elever ihögstadiet, som har svenska som modersmål, i processen för att lära sig nya ord på spanskasom ett främmande språk, samt att studera de strategier som används i processen att lära utordförråd i ämnet spanska som främmande språk. Avsikten är att komma fram till vilkenkombination av strategier och metoder som är mest effektiva för denna grupp av elever vidinlärning av nytt ordförråd. Denna studie fokuserar på fem elever i nionde klass som studerarspanska som främmande språk i en svensk skola och fyra lärare som undervisar spanska sommoderna språk på högstadiet. De teoretiska utgångspunkter som denna studie bygger på ärTornbergs teorier som bygger på förhållandet mellan minnets funktion och inlärningen av ordoch Oxfords klassificeringsmodell om strategier för språkinlärning. I detta avseende skiljerOxford mellan två grupper av strategier. Å ena sidan finns det de direkta strategierna, som ärde som direkt involverar det främmande språket. Dessa strategier kräver kognitiv mentalbearbetning och används för att underlätta utvecklingen av de fyra språkfärdigheterna. Åandra sidan finns det indirekta strategier som, även om de inte direkt involverar språket somstuderas, är användbara eftersom sådana strategier stöder och kontrollerar inlärningen avspråket i fråga. Det empiriska material som undersöktes samlades in med hjälp avsemistrukturerade intervjuer. Undersökningens resultat visar att de mest använda strategiernavid undervisning och inlärning av nytt ordförråd är direkta strategier och mer specifikt:minnesstrategier, kognitiva och kompensatoriska strategier. En analys av detta resultat visaratt den mest effektiva kombinationen av strategier och metoder för att lära sig nya ord är densom innehåller aktiviteter relaterade till alla tre direkta strategier. I denna bemärkelse avser deaktiviteter som omfattar intellektuella åtgärder som utförs genom kognitiva processer. Iresultatet framgår också att dessa aktiviteter utgår från kontexten som utgångspunkt förinlärning av nya ord.Nyckelord: spanska som främmande språk, språkinlärningsstrategier, inlärning av nya ord. / <p></p><p></p>

Denna undersökning syftade till att undersöka en specifik modell som benämns Upplevelsebaserat lärande. Undersökningen skedde ur ett lärarperspektiv. Materialet samlades in via fyra intervjuer med fem lärare på skolan som utarbetat modellen. Materialet kom att analyseras utifrån den sociokulturella teorin och pragmatismen.Resultatet visade att upplevelsen skapade möjligheter till språkutveckling genom att abstrakta begrepp får upplevas i verkligheten. Upplevelserna skapade också gemensamma utgångspunkter i klasserna som lärarna arbetar i. Av resultatet framkom att lärarna ser språkutvecklingsmöjligheter i arbetet med modellen. Lärarna uttryckte att varje del i arbetet var viktigt, men framhöll vissa metoder mer än andra. Resultatet visade även att lärarna kunde se stor utveckling vad gällde elevernas ordförråd och begreppsförståelse. Lärarna uttryckte också att de kunde se utveckling vad gällde elevernas textskapande och tilltro till den språkliga förmågan.

Ordförråd är en väsentlig del av det svenska språket för elever i grundskolan. För att klara de nationella proven i årskurs 3 är det viktigt att eleverna har ett tillräckligt utvecklat ordförråd i det svenska språket. Om inte det svenska språket praktiseras regelbundet, även utanför skolans väggar, då blir det för svårt att kommunicera verbalt och skriftligt med ett grundläggande ordförråd. Lärare i ämnet svenska behöver ha med sig i sina planeringar hur undervisningen anpassas utifrån elevernas behov. Det är viktigt att läraren i ämnet svenska inte utgår från att alla elever förstår alla instruktioner eller samma delar i en text, dvs. en generalisering.   Metoden som användes var systematiska sökningar i olika databaser för att få fram forskning utifrån den valda frågeställningen. Hur kan lärare arbeta med utveckling av ordförråd i en språkligt heterogen klass? Materialet till kunskapsöversikten omfattar tio vetenskapliga artiklar som valts ut efter frågeställningen. Artiklarna har kategoriserats i en tematisk analys där följande fyra teman valdes: stöd i undervisningen, kollegialt samarbete, elevförutsättningar, språkutvecklande arbetssätt.   Resultatet av kunskapsöversikten visar utifrån artiklarna att lärarens interaktion med eleverna är en viktig del i elevernas språkutveckling och att ordförråd utvecklas i sammanhang med stöttning från lärare och stödlärare för andraspråkselever, samt att bygga broar mellan modersmålet och det svenska skolspråket. Andraspråkselever behöver mer tid än förstaspråkselever att lära sig ett fungerande ordförråd, då det är viktigt att alla lärare ger dessa elever den tid som de behöver. Kunskapsöversikten ger en tydlig bild gällande behovet att arbeta språkutvecklande i alla ämnen och av att involvera alla vuxna i skolan för att det svenska språket ska utvecklas. Eleverna har olika förutsättningar redan när de börjar i grundskolans första årskurs på grund av föräldrarnas olika engagemang och föräldrarnas utbildningsnivå. Alla vuxna som arbetar i skolan behöver samarbeta kollegialt för att eleverna ska kunna utvecklas språkligt i så stor utsträckning som möjligt. Sammanfattningsvis visar resultaten på att motivationen hos eleverna gällande ordförrådet måste stimuleras i alla ämnen, som lärare behöves undervisningen vara intressant för eleverna. Lärare i svenska behöver arbeta aktivt med lässtrategier för att lyckas utveckla ett grundläggande ordförråd i svenska.

Utifrån de sjunkande resultaten i nationella provens läsförståelsedel, syftar denna undersökning till att öka kunskapen om lärares språkutvecklande arbetssätt genom skönlitteratur. Skönlitterära texter anses inneha ett ordförråd som skiljer sig från andra texter. Den sociokulturella teorin ligger till grund för undersökningen som har genomförts med en kvalitativ forskningsansats, där empirin samlats in genom intervjuer. Resultatet för undersökningen visar att lärare har goda kunskaper om hur, och med vad, skönlitteraturen kan bidra med för att utveckla ordförrådet. De har också kunskaper om hur skönlitteraturen kan användas som medierande redskap och de undervisar eleverna i olika strategier som kan bygga ordförråd. I undervisningen stöttar lärarna eleverna genom olika insatser. Resultatet visar även på att lärarna inte undervisar med skönlitteratur för att utveckla ordförrådets djup och bredd i någon större utsträckning, trots sina kunskaper inom ämnet. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-01</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar för att stimulera språkutveckling i ämnet svenska för flerspråkiga elever i åk 2–3 i en mångkulturell skola. Studien har utförts med stöd av åtta årskurs 2–3 lärare genom semistrukturerade intervjuer. Vi har fått svar på frågeställningarna med hjälp av informanternas svar med koppling till det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att lärarna använder olika strategier för att öka elevernas ordförråd. Lärarna använder bildstöd, hemsspråksstöd, deras egna kompetenser, elever som resurser, språkaktiviteter och kommunicerar på flera olika sätt för att elever ska få en språkutveckling i den svenska undervisningen. Resultatet visar även att lärarna möter flera utmaningar kring flerspråkiga elever. Slutsatsen är att pedagogerna använder olika strategier och möter olika utmaningar. Alla pedagoger jobbar med att se till att alla flerspråkiga elever får stödet de behöver, för att kunna utveckla kunskaper i det svenska språket.

Elever utvecklas i alla ämnen genom ett gott ordförråd. Bristande ordförråd kan leda till att elever tappar kunskaper både i skolan och vardagen. Dialogisk högläsning erbjuder elever i alla åldrar möjlighet att diskutera och reflektera över texters innehåll. Syftet med denna studie är att belysa hur grundskollärare i årskurserna 1–3 förhåller sig till den dialogiska högläsningen. Data har samlats in via kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserats med metoden tematisk analys. Denna studie har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Lärarna som intervjuades har olika lång bakgrund inom läraryrket, vilket ger studien olika perspektiv när det kommer till fenomenet dialogisk högläsning. Resultatet ger en inblick i hur den dialogiska högläsningen används för att öka elevernas förståelse för texters uppbyggnad och struktur. Respondenterna hade en varierad syn på hur och i vilken grad dialogisk högläsning bör användas och presenterar olika undervisningsmetoder när det gäller att utveckla elevers språk och ordförråd.   Slutsatsen visar på att dialogisk högläsning är något som används regelbundet bland majoriteten av lärarna och att det är något som lärarna anser bör prioriteras i undervisningen. Lärarna menar på att elevernas ordförråd utvecklas i och med att eleverna följer med i texten, ställer frågor, och får möjligheten att diskutera med varandra. Utifrån de intervjuade lärarna kan det konstateras att dialogisk högläsning är applicerbart under hela skoldagen, både som undervisningsform och som pausläsning. / Students develop in all subjects through a strong vocabulary. An inadequate vocabulary could result in students losing knowledge both in school and in everyday life. Dialogic reading offers students of all ages the opportunity to discuss and reflect on the content of texts. The purpose of this study is to highlight how elementary school teachers in grades 1-3 work with language development through dialogic reading. Data has been collected through qualitative semi-structured interviews and analysed using the method of thematic analysis. This study is rooted in the sociocultural theory. The interviewed teachers have varying backgrounds in the teaching professions, which provides the study with different perspectives on the phenomenon of dialogic reading aloud. The results generate insights into how dialogic reading is used in schools and the purpose of reading aloud is to create understanding of the structure and organization of texts among students. The respondents have varied views on the concept of dialogic reading and present diverse teaching methods when it comes to developing students' language and vocabulary. The conclusion of this study is that dialogic reading is actively used by most teachers and should be prioritized in teaching. The teachers believe that students' vocabulary develops as they follow along in the text, ask questions, and can discuss it among their peers. The teachers demonstrate that dialogic reading is applicable throughout the school day, both as a teaching method, and as a break activity.

Studiens syfte är att undersöka om boksamtal av skönlitterära böcker bidrar till en bättre textförståelse samt språk- och läsutveckling i modersmålsämnet. Fokuset har varit på hur arbetet med lustfyllda metoder kan ge elever möjligheten till att utveckla sitt modersmål, men även vilket intresse de visar för skönlitteratur och filmvisning av den lästa boken. Den valda metoden är kvalitativt arbete, där vi använt oss av ett interaktivt arbetssätt med skönlitteratur i form av boksamtal med användning av Chambers metod, filmvisning samt textanalys. Undersökningen genomfördes med tre elever som går i årskurs 7. Resultaten visar att arbetet med boksamtal generellt har en viktig betydelse och är en förutsättning för bättre läsförståelse hos eleverna. Filmvisningen däremot väcker elevernas fantasi och de blir säkrare med hur deras funderingar och tankar stämmer överens med verkligheten. Den utvecklar även deras förståelse och ger en bredare insikt om sagan. Vi insåg att arbetet med det interaktiva arbetssättet kan ge eleverna en ökad textförståelse samt bättre språk- och läsutveckling. Den kunde stödja och stärka inte bara elevernas språk, utan har utvidgat deras språkfärdigheter på så sätt att de kunde skaffa sig ett större ordförråd.

Fonologisk medvetenhet och det expressiva ordförrådet är viktiga delar av barns språkutveckling. Studier har tidigare undersökt sambanden mellan fonologisk medvetenhet och expressivt ordförråd men det har varit svårt att fastställa hur sambandet ser ut. Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan fonologisk medvetenhet och expressivt ordförråd hos barn i årskurs två. Studien undersöker även om det finns könsskillnader i testresultaten. Samband mellan fonologisk medvetenhet och expressivt ordförråd prövas med deltest ur IDS-2 (Intelligence and Development Scale – 2nd Edition) och bildbenämningstestet Nomine.  Deltagare var 50 barn som går i årskurs två. Deltagarna testades med deluppgifter ur IDS-2 som undersöker förmågan att klappa stavelser, uppfatta rim, benämna första och sista ljudet i ord och benämna alla ljud i ord. Det expressiva ordförrådet testades med Nomine. Korrelationsanalys med Spearman´s rho utfördes för att mäta samband mellan fonologisk medvetenhet och expressivt ordförråd. Resultatet visade inte på samband mellan fonologisk medvetenhet och expressivt ordförråd. Könsskillnader visades i totalpoängen av fonologisk medvetenhet ur IDS-2 och i uppgiften klappa stavelser ur IDS-2. Föreliggande studie bidrog även till att samla in data för normering av IDS-2. / Phonological awareness and expressive vocabulary are important aspects of children's language development. Previous studies have investigated the relationship between phonological awareness and expressive vocabulary, but it has been difficult to determine the nature of the relationship. The purpose of this study is to investigate the relationship between phonological awareness and expressive vocabulary in second grade children. The study also examines whether there are gender differences in test results. The relationship between phonological awareness and expressive vocabulary is tested with subtest from IDS-2 (Intelligence and Development Scale - 2nd Edition) and the picture naming test Nomine. Participants were 50 children in the second grade. The participants were tested with subtasks from the IDS-2 that examine the ability to clap syllables, perceive rhymes, name the first and last sounds in words, and name all sounds in words. Expressive vocabulary was tested with the Nomine. Correlation analysis with Spearman's rho was performed to measure the relationship between phonological awareness and expressive vocabulary. The results showed no correlation between phonological awareness and expressive vocabulary. Gender differences were shown in the total score of phonological awareness from the IDS-2 and in the task of clapping syllables from the IDS-2. The present study also contributed to the collection of data for the standardization of IDS-2.