This study examines how teachers of Swedish as a second language perceive that they work to strengthen L2 pupils’ knowledge of Swedish. It investigates how the teachers say that they work to improve the pupils’ vocabulary and word comprehension, and what they can find problematic when they work with this. The method used for the study is qualitative, in the form of interviews, with the aim of charting the teachers’ opinions and perceptions of what was to be studied. Four teachers were interviewed, and their thoughts are part of the results in the study. Among other things, it was found that vocabulary and word comprehension are important to work with in Swedish as a second language since a large vocabulary and good word comprehension are the foundation for the pupils’ continued learning. The results also show the importance of conversations in the classroom when it comes to vocabulary and word comprehension, and the use of pictures and reading aloud.

<p>Detta examensarbete lyfter fram sju olika lärares kunskap om högläsning och på vilket sätt de medvetet använder sig av högläsning i sin undervisning. Avsikten är att lyfta fram hur pedagoger som undervisar yngre barn arbetar med att läsa högt för sina elever.</p><p> </p><p>Aktuell forskning kring grundläggandet av läs- och skrivutvecklingen påvisar betydelsen av att läsa högt för små barn. Undersökningens resultat visar att lärare upplever högläsning som ett bra och mångsidigt pedagogiskt redskap. Det framgår dock att de pedagoger med längst yrkeserfarenhet och högst utbildning är de som använder sig av högläsning på ett mer medvetet och komplext sätt. Därigenom synliggörs vikten av att pedagoger har kunskap om högläsningens användningsområden.</p><p>Pedagogernas insikter som kom fram under undersökningen har relaterats till forskning i ett jämförande perspektiv. I arbetet bearbetas egna hypoteser kring vad det är man kanske kan förbättra i undervisningen med högläsning som redskap i förhållande till forskningsrelaterade aspekter.</p><p>Läsaren kan ta del av litteraturstudien och undersökningsresultaten för att skapa sig en bild kring vilka av forskningsresultaten som fått genomslag i pedagogernas arbete.</p><p> </p> / <p>This examination project illustrates the knowledge and consciousness of seven separate teachers' concerning how to adopt reading aloud when teaching. The teachers results are related to research made in a comparative prospect.</p><p>Reading research stresses the importance of reading aloud to young children not only for pleasure but for a variety of reasons. The aim of this study is to learn how and why teachers read aloud to young children and if they are aware of the fact that reading aloud can be used for stimulating the development of word, language and reading comprehension. The result show that the most experienced and well educated teachers are those who use reading aloud not only for pleasure, but for above reasons, compared with less experienced and less educated teachers. Thus, this highlights the importance of having a deep understanding of how children can benefit from teachers' reading aloud.</p><p>The reader may take part of the compilation to get a deeper insight and deeper understanding of the result of this examination.</p> / Uppsatsen skrevs ursprungligen vid Institutionen för individ, omvärld och lärande (IOL) men har efter Lärarhögskolans sammanslagning med Stockholms universitet flyttats till Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling (USOS).

I denna intervjustudie får sju lärare berätta om hur de läsundervisar sina elever på mellanstadiet. Ämnet har valts för att ta reda på hur lärare utformar sin undervisning i praktiken. Lärarna som tillfrågats läsundervisar genom högläsning och tyst läsning, läsgrupper och läsloggar om och i läsförståelse, lästeknik, språk och ordförråd och motiverar till läsning, inte bara i svenskämnet utan i alla ämnen. Studien visar att lärarna medvetet och omedvetet använder undervisningssätt som är väl förankrade i aktuell läsforskning. Lärarna i studien uttrycker en oro för att inte kunna hjälpa eleverna att välja rätt böcker, och en önskan om att ha mer tid för läsning, och att fler lärare lade mer tid på att arbeta med texterna före, under och efter läsningen. Studien visar också att lärarna inte alltid är helt medvetna om den fulla vidden av sitt läsundervisningsarbete, och att denna omedvetenhet kan bidra till att arbetet med läsundervisningen är mindre tydligt och synligt för elever i årskurs 4–6.

This study investigates the relationship between extramural English and levels of English vocabulary as defined by the CEFR framework and word frequency among pupils at year 5 in a Swedish primary school. 25 pupils from two different classes participated in the study. Pupils were divided into two groups based on their usage of and exposure to English in their spare time, referred to as the high exposure and low exposure groups respectively. The results from this study show a connection between an extensive exposure to extramural English and the development of a more advanced vocabulary of English words as defined by the English Vocabulary Profile scale, in turn based on the CEFR levels A1-C2 and corpus-based word frequency derivations. One interesting aspect that came up was that while both of the groups were using almost the same level of low frequency words, the high extramural English group used more difficult, higher level words. A conclusion is that the most common extramural activity amongst these pupils, that of playing computer games, might explain this group's acquisition of higher level, more specialized vocabulary items in comparison with the other group which encountered extramural English less often.

En anställningsintervju är en situation där språkkunskapen sätts på prov, särskilt om intervjun ska genomföras på den arbetssökandes andraspråk. Med detta arbete har jag velat undersöka hur arbetssökande akademiker med ett andraspråk respektive presumtiva arbetsgivare såg på språkkunskapen hos de arbetssökande. Jag ville också veta vilka språkliga aspekter och vilka andra dialogsituationer som gav upphov till oklarheter i kommunikationen samt vilka strategier som användes för att underlätta kommunikationen. Detta ville jag undersöka för att få en indikation vad sfi-undervisningen bör fokusera på för att gynna elevernas möjligheter att genomföra en anställningsintervju på ett bra sätt. Materialet som användes är två enkäter en för skattning av de arbetssökandes anställningsbarhet ur ett språkligt perspektiv, och en för rangordning av språkliga aspekter hos de arbetssökande. Dessutom analyserades två inspelade och transkriberade fingerade anställningsintervjuer samt monologinspelningar där de arbetssökande reflekterade över anställningsintervjuer. Resultaten visar undervisningen bör ha ett brett perspektiv på språket. Ordkunskap och uttal är två viktiga aspekter där undervisningen noggrant måste prioriteras. Mycket muntlig träning bör erbjudas, gärna i samarbete med modersmålstalare i rekryterande positioner och gärna om temat anställningsintervjuer för att medvetandegöra eleverna om vilka språkkunskaper som behöver tränas. Fingerade anställningsintervjuer liknande dem som denna studie bygger på kan vara en utmärkt utgångspunkt för temaarbete kring anställningsintervjuer.

Denna studie har flera, men sammanhängande, syften. För det första är syftet att undersöka om och i så fall varför lärare i förskoleklasser och i år ett till tre i grundskolan medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. För det andra är syftet att belysa hur lärarna i fråga arbetar, om förskolans och grundskolans lärare skiljer sig åt beträffande arbets- och förhållningssätt samt om och i så fall hur lärarna har förändrat sitt arbete över tid. Det visar sig att de flesta av lärarna i undersökningen ofta och medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. Vidare visar det sig att det språkutvecklande arbetet ofta motiveras av att lärarna vill ge eleverna redskap för en eller flera av kategorierna kommunikation, tänkande, lärande och känslobearbetning. Språklekar, samtal, högläsning av berättande skönlitteratur, muntlig framställning, individuellt skrivande av berättelser samt strukturerade språkövningar är vanliga aktiviteter i undersökningsdeltagarnas pedagogiska verksamhet. Högläsning respektive skrivande av texter utanför den berättande genren verkar däremot vara sällsynt. Det visar sig att det, vad gäller arbets- och förhållningssätt, finns många likheter mellan förskolans och grundskolans lärare.

Med utgångspunkt i ett ämnesdidaktiskt och sociokulturellt perspektiv redogörs för lärarnas syn på språkutveckling, arbetssätt och resurser samt tillgång till forskning och fortbildning för en stöttande undervisning. Forskning visar att olika faktorer i undervisningen så som ordförrådets storlek, modersmålets användning, stöttning genom interaktion och kontexten påverkar flerspråkiga elevers språkutveckling i svenska. Syftet med vår undersökning är att bidra till kunskap om hur lärarna säger sig skapa en språkutvecklande undervisning med särskilt fokus på det flerspråkiga klassrummet. Empirin i denna kvalitativa forskningsstudie samlades in genom intervjuer av nio lärare och jämfördes efter analys med forskningen. Resultatet av empirin visar att ett språkutvecklande arbete är centralt i undervisningen, framförallt i det flerspråkiga klassrummet. Det som har visat sig vara framstående i undervisningen är användning av arbetssätt som bjuder in till samtal, varierande användning av språket, beaktande av elevernas olika inlärningsstilar samt användning av olika uttrycksformer. Det framgick att den mest betydelsefulle resursen är studiehandledaren som kan stötta elever både i och utanför klassrummet. Vidare har majoriteten av respondenter deltagit i fortbildningar samt tagit del av forskning som berör språkutveckling. Slutsatsen är att lärare skapar undervisning där visuellt stöd är ett grundläggande redskap och använder olika arbetsformer och resurser som stöttar eleverna i deras språkutveckling. Dessutom krävs en medvetenhet kring att språkutveckling och behärskandet av ett andraspråk tar tid. Modersmålets användning som resurs förespråkas tydligt av forskning. Empirin har dock visat att det inte ges utrymme i undervisning genom aktiv tillämpning av modersmålet som stöd på ett sådant sätt som forskning framhåller.

The knowledge about typical vocabulary development in bilingual children is limited, which is why bilingual children incorrectly might be diagnosed with language impairment. The aim of this study is to investigate the Swedish vocabulary of 4- and 7-year-old bilingual Swedish-Turkish children via the vocabulary test Cross-linguistic Lexical Task (CLT). The assessment has been carried out earlier within the project BiLI-TAS and included 52 children, equally distributed over the two age groups, who both understood and spoke Swedish and Turkish. The test included both production and comprehension of nouns and verbs. The authors of this thesis have analysed the incorrect answers given by the children in the production part of the vocabulary test. The responses were categorised through an elaborated category system to map out the word knowledge of the children in detail. The emphasis of the study was on the qualitative analysis, although a quantitative analysis was also made of all parts of the test. The results of the quantitative analyses showed that the 7-year-old children had a higher result (96,6 points) than the 4-year-old children (67,5 points) on all parts of the test (120 points in total). The difference between the age groups was significant. Both age groups achieved higher results when nouns were tested than when verbs were. This difference was small but significant. One third of the participants got equal or higher results in the verb part than in the noun part of the test. The results of the qualitative analysis showed that the younger children more often than the older children used alternative ways to express themselves than through the Swedish language (they used Turkish or gestures). The older children more often chose to not give any response or to make a circumlocution or invent a new word. Both age groups made more taxonomic errors (e.g. bird instead of the target word owl) than thematic associations (e.g. paint instead of the target word paintbrush), which suggests that the syntagmatic-paradigmatic shift begins earlier than other studies have shown (Holmström, Salameh, Nettelbladt, &amp; Dahlgren Sandberg, 2016; Namei, 2004). However, the 7-year-old children made more taxonomic errors than the 4-year-old children. The conclusion of this study was that a qualitative analysis of the incorrect answers in a vocabulary test may complement a quantitative analysis by giving information about the children’s word knowledge. This may hopefully give important clues when diagnosing language impairment in the future. Kunskapen kring flerspråkiga barns typiska ordförrådsutveckling är begränsad. Detta gör att flerspråkiga barn riskerar att felaktigt diagnosticeras med språkstörning. Syftet med denna studie är att via ordförrådstestet Cross-linguistic Lexical Task (CLT) undersöka det svenska ordförrådet hos flerspråkiga svensk-turkiska 4- och 7-åringar. Testningen har genomförts tidigare inom projektet BiLI-TAS och omfattade 52 barn, jämnt fördelade över de två åldersgrupperna, som både talade och förstod svenska och turkiska. Testet omfattade såväl förståelse som produktion av både substantiv och verb. Författarna till denna uppsats har analyserat de inkorrekta svar som barnen gett i produktionsdelen av ordförrådstestet genom att kategorisera dessa efter ett utarbetat kategorisystem för att mer ingående kartlägga barnens ordkunskap. Fokus i studien låg på denna kvalitativa undersökning av barnens felsvar, men även en kvantitativ analys av testets samtliga delar har genomförts. Resultaten av den kvantitativa analysen visade att 7-åringarna fick högre resultat (96,6 poäng) än 4-åringarna (67,5 poäng) på samtliga deltester (totalt 120 poäng). Skillnaden mellan grupperna var signifikant. Båda ålders-grupperna fick också ett litet men signifikant högre resultat på substantivdelarna än på verbdelarna av testet. En tredjedel av alla deltagare fick dock lika höga eller högre resultat på verbdelen av testet. Resultaten av den kvalitativa analysen visade att de yngre barnen oftare än de äldre använde andra sätt att uttrycka sig på än med svenska ord (de använde turkiska eller gester). De äldre barnen valde oftare att inte ge någon respons eller att göra en omskrivning eller nyordbildning. Båda åldersgrupperna gjorde fler taxonomiskt relaterade fel (t.ex. fågel istället för målordet uggla) än tematiska associationer (t.ex. måla istället för målordet pensel), vilket tyder på att det syntagmatisk-paradigmatiska skiftet inleds tidigare än vad andra studier visat (Holmström, Salameh, Nettelbladt, &amp; Dahlgren Sandberg, 2016; Namei, 2004). Det förekom dock fler taxonomiskt relaterade felsvar hos 7-åringarna jämfört med hos 4-åringarna. Slutsatsen i denna studie var att en kvalitativ analys av felsvaren i ett ordförrådstest kan komplettera en kvantitativ analys genom att ge information kring barnens ordkunskap. Detta kan förhoppningsvis ge ledtrådar vid diagnosticering av språkstörning i framtiden.

Försämrade PISA-resultat (Skolverket, 2013) i läsförståelse hos svenska ungdomar har lett till att Skolverket satsar på fortbildning för lärare i läsande och skrivande i alla skolans ämnen. En av de viktigaste delkomponenterna för god läsförståelse är ordförrådet och vi intresserade oss därför för svåra ord i skolans texter. Syftet med denna fenomenografiskt inspirerade intervjustudie var att undersöka vilka ord gymnasieelever uppfattar som svåra i skolans texter, vilka strategier de säger sig ha för att möta svåra ord, och hur de anser att lärare kan arbeta med ordförståelsen i undervisningen. Samtidigt ville vi undersöka om läs- och skrivsvårigheter eller andraspråksbakgrund kunde påverka elevers uppfattningar om ovanstående. Fokusgruppsintervjuer har genomförts med tre grupper bestående av totalt 19 elever. En grupp bestod av elever med någon dokumenterad läs- och skrivproblematik och en med elever som läser svenska som andraspråk. Den tredje gruppen bestod av elever med svenska som modersmål, och utan några kända läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visade att även gymnasieelever, som diagnosticerats med läs- och svårigheter i grundskolan, fortfarande påverkas av förmågan att kunna avkoda text när de möter nya och svåra ord i texten. Dessa elever använder gärna hjälpmedel som skolan erbjuder och tar hjälp av sin familj. Det framgick att denna elevgrupp ger uttryck för en negativ självbild som lärare bör känna till. När det gäller elever med andraspråksbakgrund kan lärare i högre grad använda den språkkunskap som eleverna besitter genom att utveckla sina kunskaper om translanguaging. Dessa elever menade också att de var motiverade för att arbeta med ordförståelse. Eleverna utan vare sig vare sig läs- och skrivproblematik eller andraspråksbakgrund beskriver hur de undviker att ta reda på svåra ords betydelser och poängterar att lärarna kan hjälpa dem genom att arbeta med orden strukturerat och varierat. De menar också att högläsning är ett bra sätt att använda för ordförståelse. Eleverna i vår studie säger sig gynnas av att lärare aktivt och strukturerat och med ett språkutvecklande arbetssätt lyssnar på, tar hänsyn till och anpassar undervisningen utifrån elevers olika förutsättningar. Speciallärares kompetens behövs för att hjälpa lärare att hålla fokus på detta arbete.

Skönlitteratur har en stor och central roll i skolans läroplan. Den har ävenen tydlig roll i dagens undervisning genom att pedagogerna i klassrummet ger elevernamöjligheten till att läsa under olika tillfällen samt genom gemensamma läsningsstunder. Detövergripande syftet med litteraturstudien är att få en uppfattning om betydelsen avskönlitterärt läsande för grundskolelevers utveckling av deras ordförråd. Forskning belyser attordförrådet är en viktig faktor för utvecklande läsning, likaväl för att bli en god läsare ochlyckas i skolan där eleverna skall få samma möjlighet till högre studier.Resultatet av litteraturstudien visar att ordförråd kan utvecklas hos eleverna med hjälp av defaktorer som analyseras i studien. Det allra första steget i ordförrådets utveckling är attföräldrarna är delaktiga redan från barnets första utvecklingsstadium. Därefter börjarutvecklingen ske i skolan under olika tillfällen. Litteraturstudien har även påvisat att genomskönlitteratur förmedlas upplevelser av spänning, glädje och utveckla sin kreativitet vilketbidrar till att förstå världen och framför allt sig själva. Det påvisas vidare att läsningen avskönlitteraturen kan bidra till att grundskoleelever kan få ett rikare språk och en störreförståelse av innehållet i ämnet som undervisas i skolan. I vidare forskning i ämnet kan jagundersöka om hur inlärning av ordförråd påverkas om den sker med hjälp av digitala verktyg.