I vårt examensarbete är vi intresserade av att lyfta fram effekterna i engelskämnet som framkommer vid användning av de estetiska lärprocesserna. Tidigare forskning om musik, sång och drama som undervisningsstrategier visar på positiva effekter på elevers språkutveckling i engelska. Vår sökning efter artiklar om bild som undervisningsstrategi i engelskämnet visade på att det fanns enbart ett fåtal vetenskapliga artiklar, eftersom vi enbart fann en artikel. Detta tyder på att det finns en kunskapslucka i intresseområdet som vi vill fylla genom att göra ett examensarbete om bild och jämföra med tidigare forskning inom de estetiska lärprocesserna.  Syftet med examensarbetet är att belysa lärarnas erfarenheter kring effekterna som uppstår i elevernas språkutveckling i engelska vid användning av bild som undervisningsstrategi i engelskämnet. Vårt syfte är dessutom att undersöka lärares erfarenheter kring betydelsen av att använda den estetiska lärprocessen bild i engelskundervisningen. Syftet är också att lyfta fram bild som undervisningsstrategi tillsammans med andra undervisningsstrategier som grundskollärarna använder i engelskämnet. Frågeställningarna i examensarbetet är följande: Vilka undervisningsstrategier använder grundskollärare, som undervisar i årskurserna 1-6, i engelskämnet tillsammans med den estetiska lärprocessen bild? Vilken betydelse ger den estetiska lärprocessen bild som undervisningsstrategi utifrån lärarnas erfarenheter? Vilka är lärarnas, som undervisar i årskurserna 1-6, erfarenheter kring effekter som uppstår hos elevers språkutveckling i engelska vid användning av estetiska lärprocessen bild som en undervisningsstrategi? I vårt examensarbete ingår en kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning. Den kvalitativa metoden innefattar även etiska aspekter, semistrukturerade intervjuer, inspelning, transkribering och en fenomenografisk analysmodell. Resultatet i examensarbetet tyder på att bild som en undervisningsstrategi är viktig, eftersom bild ökar elevers motivation, ger positiva effekter på språkutvecklingen i engelska och skapar ett positivt klassrumsklimat.

This study investigates if year 9 pupils’ vocabulary size correlates with how much they engage in out-of-school English activities, and whether any specific out-of-school English activities correlate more with vocabulary size. 32 second language learners in year 9 participate in this study and the students are from two classes in the same school in a medium-sized town in Sweden. Two standardized vocabulary tests are done, namely a picture vocabulary size test (PVST) and a vocabulary size test (VST). The students also answer a questionnaire with questions about how often they engage in the following spare time activities: watching TV, playing video games, listening to music, watching YouTube, speaking or writing and reading. Parametric statistics are used to compare a high vocabulary group and a low vocabulary group in relation to their engagement in out-of-school activities. Even if this is a very small study, and no conclusions can be drawn on a larger population, the results indicate that the students’ vocabulary size correlates with how much they engage in out-of-school English activities and that the most important activities are reading and speaking or writing in English. / Syftet med denna studie är att undersöka om ordförrådsstorlek hos elever i årskurs 9 har ett samband med hur mycket eleverna ägnar sig åt fritidsengelska. Den undersöker också om några av dessa aktiviteter har ett särskilt samband med storleken på ordförrådet. 32 elever med engelska som andraspråk i årskurs 9 deltar i studien och eleverna går i två olika klasser på samma skola i en medelstor stad i Sverige. Två standardiserade ordförrådstester genomförs; ett picture vocabulary size test (PVST) och ett vocabulary size test (VST). Eleverna får också svara på en enkät med frågor kring hur ofta de ägnar sin fritid åt följande aktiviteter på engelska: titta på TV, spela datorspel, lyssna på musik, titta på YouTube, prata eller skriva och läsa. Parametrisk statistik används för att jämföra elever grupperade efter höga och låga resultat på ordförrådstesterna i relation till hur mycket fritidsengelska de ägnar sig åt. Även om studien är mycket liten och inga slutsatser kan dras för en större population, indikerar resultaten att det finns ett samband mellan storleken på ordförrådet och hur mycket fritidsengelska elever ägnar sig åt. De aktiviteter som påverkar mest är att läsa, prata eller skriva på engelska.

Ordförrådet är en central del i språkförståelsen. Forskning visar att svårigheter inom detta område kan leda till sämre förutsättningar att utvecklas kunskapsmässigt i skolan. Därför är det betydelsefullt att speciallärarens arbete är evidensbaserat för att främja och utveckla ordförrådet hos eleverna. Ordinlärning är ett komplext område med många ingående delar. Två variabler som har undersökts i internationell forskning för att få kunskap om ordinlärningsprocessen är fonotaktisk sannolikhet och grannordstäthet. Att brister i fonologisk medvetenhet försvårar ordinlärning har också uppmärksammats. I vårt arbete utfördes ett ordinlärningsexperiment och tre språkliga/kognitiva tester med 16 elever i årskurs 1 med typisk utveckling. I experimentet varierades ords fonotaktiska sannolikhet och grannordstäthet i syfte att undersöka vilken roll dessa variabler hade vid ordinlärning. Eleverna fick lyssna på två olika berättelser där 16 non-ord presenterades. Målet var att försöka lära sig dessa ord. Vi undersökte också, genom ett test i fonologisk medvetenhet, hur sambandet såg ut mellan ordinlärning och fonologisk medvetenhet. I studien uppnås inte ett signifikant resultat för variablernas påverkan vid ordinlärning. Däremot kan en ordinlärningsprogression säkerställas allteftersom exponeringarna för non-orden ökar. Korrelation mellan ordinlärning och fonologisk medvetenhet påvisas inte. Studiens resultat beror på att golveffekter uppnås i samband med experimentet. Eleverna lär sig få ord, vilket beror på att testet är för svårt. Framtida forskning bör vid liknande experiment med aktuell åldersgrupp beakta och överväga ett större urval, öka antalet exponeringar av målorden i testsituationen samt ändra rättningsförfarandet

No description available.

Svenskämnets huvudsakliga fokus är inriktat på språket men det kan ifrågasattas om även de övriga skolämnena bör ha samma fokus. Elever lär sig nya ord och begrepp inom alla ämnen i skolan men det är inte självklart att eleverna får tillräcklig förberedelse för detta. Syftet med denna studie är att bida med kunskap om hur ett språkutvecklande arbetssätt kan påverka inlärningen av ämnesrelaterade ord. Genom att låta eleverna genomföra ett ordtest utan ett språkutvecklande arbetssätt och ett ordtest med ett språkutvecklande arbetssätt tydliggörs det om och på vilket satt ett sådant arbetssätt kan påverka inlärningen. Resultatet från studien visar att ett språkutvecklande arbetssätt gynnar elevernas inlärning av nya ord och begrepp. / The main focus of the Swedish subject is language-oriented, but it can be questioned whether the same focus should be applied to other subjects in school as well, Students learn new words and concepts in all subjects, but they may not receive adequate preparation for this. This study aims to explore how a language-focused approach can affect the learning of subject-related vocabulary. By conducting vocabulary tests with and without a language-focused approach, we can determine if and how such an approach influences learning. The results show that a language-focused approach benefits most students in learning new words and concepts.

The aim of this study is to investigate four teachers’ ideas and experiences of Information and Computer Technologies (ICT) in the early years of learning to read in the lower grades of school. This is done with the aid of qualitative interviews. The results of the interviews are then discussed on the basis of Vygotsky’s sociocultural theory. The informants work in three different municipalities in southern Sweden. The study presents research that is both positive and negative to the use of computers or tablets instead of pen and paper in the teaching of writing. The study also aims to elucidate the informants’ perception of advantages and disadvantages of ICT in teaching. The result shows that the informants have a positive view of ICT as a complement in their teaching. The informants, however, are limited by external factors such as access to technical tools and Internet connections, which causes frustration and has the effect that they get relatively little actual experience of it. The teacher’s technical competence and the age of the pupils also affect the working methods and the pupils’ assignments. / Syftet med den här studien är att undersöka fyra lärares föreställningar om och erfarenheter av IKT i den tidiga läsinlärningen, för skolans yngre årskurser. Detta görs med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet från intervjuerna diskuteras sedan utifrån Vygotskijs sociokulturella teori. Informanterna arbetar i tre olika kommuner i södra Sverige. I studien presenteras forskning som är både positiv och negativ till att använda dator eller surfplatta istället för penna och papper i skrivundervisningen. Studien syftar även till att belysa informanternas upplevda för- och nackdelar med IKT i undervisningen. Resultatet visar att informanterna är positivt inställda till IKT som ett komplement i undervisningen. Informanterna begränsas dock av yttre faktorer som tillgång på tekniska verktyg och internetuppkoppling, vilket dels skapar frustrationer, dels leder till att deras erfarenheter är förhållandevis få. Även lärarens tekniska kompetens och elevernas ålder påverkar arbetssätt och uppgifter.

<p>In a school for children from 6-9 years in a small town in the southeast of Sweden, is areading activity program in progress since 8 years. The original purpose of this program wasto enhance the student’s reading interest. All of the students read at least one book a week andthen they review the book in front of the class.</p><p>The purpose of the present study was to examine vocabulary, word retrieving, narrative skillsand grammatical abilities in children in this school. The objectives were to investigate if thechosen language abilities in these children were different compared to normative data andearlier studies in children at comparable ages. Furthermore, the aim was to study if narrative skills correlated with vocabulary, word retrieving and grammatical ability.</p><p>The examination was carried out by testing 65 students in the school regarding the chosenlanguage abilities. The results showed that these students had better vocabulary compared to American normative data and earlier Swedish studies. In narratives they produced stories inchronological order and they included a large amount of information. Narrative abilitiescorrelated with receptive vocabulary, word retrieving and grammatical abilities.</p><p>It was concluded that reading promoting activities may have affected these student’s languageabilities in a positive way.</p> / <p>I en skola för barn mellan 6 och 9 år i en liten stad i sydöstra Sverige pågår sedan 8 år tillbakaen aktivitet vars ursprungliga syfte var att öka elevernas läsintresse. Alla elever läser minst enbok i veckan och gör därefter en recension som de läser upp i klassen.</p><p>Syftet med föreliggande studie var att studera ordförråd, ordmobilisering, narrativ förmågasamt grammatisk förmåga hos eleverna på den utvalda skolan. Frågeställningarna varhuruvida utvalda språkförmågor hos eleverna skiljde sig från normativa data och tidigarestudier av barn i jämförbara åldrar. Vidare undersöktes om narrativ förmåga hade någotsamband med ordförråd, ordmobilisering och grammatisk förmåga.</p><p>Undersökningen gjordes genom att 65 elever på skolan testades med avseende på de utvalda språkförmågorna. Resultatet visade att dessa elever hade ett bättre ordförråd jämfört medamerikansk normering och tidigare svenska studier. Gällande elevernas narrativa förmåga berättade de i kronologisk ordning och återgav många delhändelser i historien. Resultatetvisade också att narrativ förmåga hade samband med impressivt ordförråd, ordmobiliseringoch grammatisk förmåga.</p><p>Slutsatsen var att den läsfrämjande aktiviteten kan ha påverkat dessa elevers språkförmågorpositivt.</p>

In a school for children from 6-9 years in a small town in the southeast of Sweden, is areading activity program in progress since 8 years. The original purpose of this program wasto enhance the student’s reading interest. All of the students read at least one book a week andthen they review the book in front of the class. The purpose of the present study was to examine vocabulary, word retrieving, narrative skillsand grammatical abilities in children in this school. The objectives were to investigate if thechosen language abilities in these children were different compared to normative data andearlier studies in children at comparable ages. Furthermore, the aim was to study if narrative skills correlated with vocabulary, word retrieving and grammatical ability. The examination was carried out by testing 65 students in the school regarding the chosenlanguage abilities. The results showed that these students had better vocabulary compared to American normative data and earlier Swedish studies. In narratives they produced stories inchronological order and they included a large amount of information. Narrative abilitiescorrelated with receptive vocabulary, word retrieving and grammatical abilities. It was concluded that reading promoting activities may have affected these student’s languageabilities in a positive way. / I en skola för barn mellan 6 och 9 år i en liten stad i sydöstra Sverige pågår sedan 8 år tillbakaen aktivitet vars ursprungliga syfte var att öka elevernas läsintresse. Alla elever läser minst enbok i veckan och gör därefter en recension som de läser upp i klassen. Syftet med föreliggande studie var att studera ordförråd, ordmobilisering, narrativ förmågasamt grammatisk förmåga hos eleverna på den utvalda skolan. Frågeställningarna varhuruvida utvalda språkförmågor hos eleverna skiljde sig från normativa data och tidigarestudier av barn i jämförbara åldrar. Vidare undersöktes om narrativ förmåga hade någotsamband med ordförråd, ordmobilisering och grammatisk förmåga. Undersökningen gjordes genom att 65 elever på skolan testades med avseende på de utvalda språkförmågorna. Resultatet visade att dessa elever hade ett bättre ordförråd jämfört medamerikansk normering och tidigare svenska studier. Gällande elevernas narrativa förmåga berättade de i kronologisk ordning och återgav många delhändelser i historien. Resultatetvisade också att narrativ förmåga hade samband med impressivt ordförråd, ordmobiliseringoch grammatisk förmåga. Slutsatsen var att den läsfrämjande aktiviteten kan ha påverkat dessa elevers språkförmågorpositivt.

This thesis investigates emblem use exploratory in parent-child interaction. Emblems are conventional gestures with a verbal equivalent. The aim of this study was to answer if emblem use facilitates language acquisition. Formulaic gestures – fixed gestures accompanying songs – were examined as a subgesture of emblems. 20 children and their parents’ emblem use were recorded when interacting freely at seven age points: 6, 9, 12, 15, 18, 21 and 24 months. Emblem use was correlated to the children’s productive vocabulary at 30 months. The results showed that parental emblem use at 24 months and child emblem use at 15 months predicted child productive vocabulary at 30 months. T-tests showed how emblem production of children in a lower productive vocabulary group differed from children in a higher productive vocabulary group. A difference between the children of the lower productive vocabulary group and the children of the higher productive vocabulary group emblem use was also found at 15 months, indicating emblem use being important in language acquisition. Formulaic gestures did not correlate to child productive vocabulary. Emblem use developed along with child age and probably inherently with word production. Parents adjust their emblem use to the child’s age and/or possibly language skills, suggesting that child-directed gesturing occurs in parent-child interaction. / Den här studien undersöker emblemanvändning explorativt i förälder-barninteraktion. Emblem definieras som konventionella gester med en verbal motsvarighet. Målet i denna studie var att undersöka om emblemanvändning underlättar språktillägnande. Fasta gester – gester tillhörande sånger – undersöktes som en underkategori till emblem. 20 barn och deras föräldrar spelades in när de interagerade fritt vid sju ålderspunkter: 6, 9, 12, 15, 18, 21 och 24 månader vilket också korrelerades med barnets produktiva ordförråd vid 30 månader. Resultaten visade att föräldrars emblemanvändning vid 24 månader och barns emblemanvändning vid 15 månader korrelerade med barnens ordförråd vid 30 månader, vilket indikerar att emblemanvändning vid dessa ålderspunkter förutsäger ordförrådets storlek några månader senare. T-tester visade att emblemproducering hos barn skiljde sig åt mellan gruppen med barn med lägre produktivt ordförråd och gruppen med barn med högre produktivt ordförråd. Vid 15 månader fanns också en signifikant skillnad mellan grupperna vilket indikerar att emblem spelar en viktig roll vid språktillägnandet. Fasta gester visade ingen korrelation med barnets språkutveckling. Barnens emblemproduktion utvecklades med åldern och troligtvis tillsammans med ordproduktion. Föräldrar verkar justera sitt emblemanvändande till barnets ålder och/eller språkkunskaper, vilket indikerar att ett barnriktat gestikulerande finns vid förälder-barn interaktion. / Modelling child language acquisition from parent-child interaction (MINT: MAW 2011:007)

The purpose of this study, in the research field of Swedish as a second language, is to investigate whether a connection between form and meaning is established in the pupils’ receptive vocabulary when they play the video game Sweet City in pairs. Two subsidiary purposes are to see whether the use of language scaffolding in the video game affects an vocabulary acquisition and how the situation around the vocabulary tests worked out. The vocabulary change was measured through a pre-test and an instant after-test, hence the focus on the connection between form and meaning. The method was based on Schmitts’ (2010) principles of testing vocabulary change. Because the group was small, with only nine participants, a more qualitative approach was necessary and a discrepancy framework was developed and used to rule out participants’ guessing of target words. The findings show that seven of nine participants had an increase of two to four new words in the connection between form and meaning. Further, the results hint that a use of the video game’s language scaffolding gives a positive effect if used extensively. The discrepancy framework further showed that some participants had guessed extensively in the vocabulary tests, which could have been an effect of a long day of material collection and a desire to get a higher test result.