Föräldrar pratar olika med sina barn och ett sätt att prata på är med mental-state-talk vilket har visats främja barns utveckling på olika sätt. Föreliggande studie syftade till att beskriva föräldrars mental-state-talk och analysera sambandet med barns språkutveckling samt mängden tid ägnad åt läsning för barnet i hemmet. För att undersöka detta transkriberades inspelade filmer där föräldrar (N=78) narrativt berättade en saga från en bilderbok för sina barn i tvåårsåldern. Utifrån transkriptionerna räknades totalt antal ord och föräldrarnas mental-state-talk kodades och analyserades. Det korrelerades sedan med barnens språkutveckling utifrån ordförråd, pragmatik och grammatik mätt med The Swedish Early Communicative Development Inventory - Words and Sentences (SECDI-w&s). Resultatet visade att föräldrarna pratade mest om kognitiva mentala tillstånd och riktade flest ord om mentala tillstånd till karaktärer i boken. Inga signifikanta skillnader hittades mellan mammor och pappor. Resultaten visade positiva signifikanta samband mellan föräldrarnas mental-state-talk och barnens ordförråd och grammatik, men ingen signifikant korrelation med barnens pragmatik. Föräldrarnas totala mängd ord hade endast ett positivt samband med barnens grammatik. Föräldrarnas mental-state-talk korrelerade inte signifikant med mängden tid som ägnades åt läsning för barnet i hemmet. Resultaten tyder på att det är sättet som föräldrar pratar på, om de pratar mycket om mentala tillstånd, snarare än hur mycket de pratarsom har samband med barns språkutveckling.

The purpose of this study is to investigate how four different teachers in the social sciences subjects in elementary school work with reading comprehension to support their pupils with reading difficulties. The research questions for this study are: Which structures do the teachers in social sciences subject use to support pupils with reading difficulties? How do the teachers in social sciences subject describe the concept of reading difficulties? What additional support do the pupils with reading difficulties receive? Two methods have been used to answer the research questions. Four teachers were interviewed and observed. Lev Vygotskij’s sociocultural perspective was used for the theoretical point of the study.  The results of this study show that the four teachers all use similar methods to help pupils’ develop their reading skills. They work to develop pupils’ vocabulary range by for example supporting structures such as text calls. When the four teachers described the concept of reading difficulties, they all mentioned dyslexia as a common cause of reading difficulties.  In addition, the four teachers mentioned that pupils receive additional support from special needs teachers who help them.

This qualitative study sets out to investigate ways teachers work with reading comprehension when teaching pupils in language vulnerability. For this purpose, we conducted interviews with six primary school teachers (class 0–3) and applied a hermeneutic perspective in the analysis of the data material. The results suggest that the teachers are well aware of the importance of giving pupils in language vulnerability more time and more verbal training in order to succeed with reading comprehension. Moreover, they describe metacognitive strategies and the modeling of reading comprehension strategies, cooperative learning situations as well as individual tutoring as beneficial for pupils’ reading comprehension. Further, the results indicate teachers’ willingness and effort to support pupils in language vulnerability, but also frustration due to the feeling of insufficient competence and lack of time to support these pupils. We conclude that explicit teaching in reading comprehension in primary school is important for all pupils and especially for pupils in language vulnerability. Teachers’ support in reading comprehension is, and remains, one of the most important factors when preparing pupils to develop and work in a democratic society.

Denna studie tar avstamp i en skola, där elever med svenska som andraspråk generellt sett presterar på en lägre nivå än enspråkigt svenska elever, samtidigt som antalet elever med svenska som andraspråk ökar. Tidigare forskning visar att det är ordförrådet och läsförståelsen som skiljer sig mellan förstaspråkselever och andraspråkselever, medan det är obetydliga skillnader vad gäller avkodning.   Syftet med denna studie är att öka kunskapen om sambandet mellan ordförrådets djup och bredd samt läsförståelsen hos elever med svenska som andraspråk i årskurs fem och sex. Studien använder en kvantitativ metod, bestående av tre test som ämnar mäta läsförståelsen samt ordförrådets djup och bredd hos studiens 50 informanter. Resultatet sammanställs och analyseras i syfte att kartlägga korrelationen mellan resultatet på studiens tre tester. Det framgår av resultaten att det finns en måttlig korrelation mellan ordförrådets djup och läsförståelsen, medan korrelationen mellan ordförrådets bredd och läsförståelse är svag. Detta resultat tolkas utifrån modellen The Simple View of Reading samt tidigare forskning på området.

Det ställs stora krav på elevers språkliga förmågor gällande läsning, ordförråd och förståelse iskolan. Elever i språklig sårbarhet kan möta stora utmaningar i skolan när läsningen blir merbetydelsefull för att lära.Syftet med studien var att belysa ett antal lärares arbete med att främja alla eleversordförrådsutveckling. Den teoretiska utgångspunkten var The four language knowledge ofblocks och The Golden Triangle of Skill. Kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare somundervisar i åk 4 - 9 med läsning för att lära. En kvalitativ tematisk analys användes föranalysen av intervjuerna. Studien visade att lärarna arbetade mycket med att förebygga ochmöta språklig sårbarhet genom att de skapade engagemang för läsning i det inkluderandeklassrummet. Lärarna framhöll att ordförrådet främjades genom arbete med läsning ochgenom diskussioner om begrepp och texters innehåll. Arbetet med texter var fokuserat påläsförståelse och lässtrategier. Slutligen visade studien att lärarnas arbete fokuserade påförståelse men inte på avkodning och djuparbete med ordförråd.

The aim of the study was to investigate the effect of robust vocabulary instruction in classroom teaching on the student´s knowledge of word meaning and comprehension of textbook texts. The following two questions were in focus: What effect does a robust vocabulary instruction, applied in regular classroom teaching, have on students' knowledge of the meanings of words, especially students with weak vocabulary? What effect does a robust vocabulary instruction, applied in regular classroom teaching, have on students' reading comprehension of factual texts in the subject social sciences especially students with weak vocabulary? An intervention was carried out in which 27 students in grade 4 and 5 took part. The intervention included six lessons distributed across two weeks. The most important outcome of this study is that robust vocabulary instruction seems to improve all students’ knowledge of the included target words.

I och med samhällets växande mångfald samt digitaliseringen som bidragit med nya verktyg för lärande, behöver lärare se över hur digitala verktyg på olika sätt kan stödja elevers språkutveckling i skolan. Syftet med studien är att synliggöra lärares upplevelser kring digitala verktygs inverkan på flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien är inspirerad av Systemisk-funktionell lingvistik (SFL) som är en språkteori med fokus på språkets betydelse i olika sociala sammanhang. Material har samlats in i form av fältanteckningar från observationer samt uppföljande intervjuer med fem lärare i förskoleklass, årskurs 1 och årskurs 2. Intervjuerna har transkriberats och sammanställts. Utifrån datainsamling har teman kopplade till studiens syfte och frågeställningar kunnat lyftas fram. Resultatet visar att undervisningen i svenska som andraspråk ser olika ut på skolorna. Fyra av fem lärare har undervisning i svenska i heterogena klasser. De upplever en svårighet i att alltid ha alla elever i klassrummet. Den femte läraren är ansvarig pedagog för undervisningen i svenska som andraspråk på skolan där hon arbetar. Samtliga lärare använder digitala verktyg varje dag och som en naturlig del i undervisningen. Tendensen i studien var att lärarna tror sig kunna se att digitala verktyg har en positiv inverkan på flerspråkiga elevers utveckling av ordförrådet. Lärarna ser fler fördelar än nackdelar med digitala verktyg i språkutvecklingsarbetet. Skolstil, Polylino och Inläsningstjänst är några av de applikationer som används i arbetet med digitala verktyg. Det finns ett behov av fortbildning bland lärare. I arbetet med digitala verktyg saknas det kunskap om specifika appar som gynnar flerspråkiga elevers språkutveckling. Lärare behöver ytterligare kunskap om hur digitala verktyg kan integreras som språkverktyg i undervisningen. / With the growing diversity of society and the digitalization that has contributed with new tools for learning, teachers need to review how digital tools can support students' language development in school in varied ways. The purpose of the study is to highlight teachers’ experiences of digital tools on the language development of multilingual students. The study is inspired by Systemic-functional linguistics (SFL) which is a language theory with a focus on the importance of language in different social contexts. The material has been collected in the form of field notes from observations as well as follow-up interviews with five teachers in preschool class, grade 1 and grade 2. The interviews have been transcribed and compiled. Based on the data collection, it has been linked to the purpose of the study and different themes has been visualized. The results shows that the teaching of Swedish as a second language looks different in the schools. Four out of five teachers teach Swedish in heterogeneous classes. They experience a difficulty in always having all students in the classroom. The fifth teacher is the teacher responsible for teaching Swedish as a second language at the school where she works. All teachers use digital tools every day and as a natural part of their teaching. The tendency in the study was that teachers think they can see that digital tools have a positive impact on multilingual students' development of vocabulary. Teachers see more advantages than disadvantages with digital tools in language development work. Skolstil, Polylino and Inläsningstjänst are some of the applications used in the work with digital tools. Despite this, there is a need for further education among teachers. In the work with digital tools, there is a lack of knowledge about specific apps that benefit multilingual students' language development. Teachers need knowledge of how digital tools can be integrated as language tools in teaching.

Lärare, forskare och PISA-resultat vittnar om att ungdomar läser mindre och mindre och läsförståelsen sjunker bland elever i svensk skola. Baserat på vår tolkning av Skolverkets styrdokument genom det vidgade textbegreppet skymtas en öppning för användandet av ljudboken i undervisning. Syftet med detta examensarbete är att genom tillgänglig forskning undersöka ljudbokens effekt på läsförståelse hos elever i allmänhet, andraspråkselever och lässvaga elever. Resultaten är tydliga - ljudboken, framför allt i kombination med den tryckta texten, har förmåga att främja läsförståelse hos samtliga elevgrupper. Ljudboken utvecklar ordförråd och flyt, ökar mängden tid som elever lägger på läsning och ökar således även motivationen och intresset för läsning. Korrelationen mellan lyssnande, motivation, tid och ökad läsförståelse är tydlig och ljudboken finner således sin rättmätiga plats i det svenska klassrummet.

Denna studie syftar till att med ett sociokulturellt perspektiv undersöka vilka bakom­liggande syften lärare har med användningen av högläsning samt hur den används i klassrummen för årskurs 3. Empirin har samlats in genom en enkätundersökning som delats på sociala medier och via personliga kontakter. Enkäten har besvarats av 73 legitimerade lärare som är eller har varit verksamma i årskurs 3. Studien visar att majoriteten av lärarna har avsatta tider för högläsning i klassrummet samt att det finns ett bakomliggande syfte med användningen av högläsning. Resultatet av studien visar också att det finns vissa skillnader i synen på högläsning mellan legitimerade och icke-legitimerade lärare.

Detta arbete syftar till att ge en bild av elevers inställning, attityd och motivation till läsning i grundskolans första år genom att intervjua elever i årskurs ett om deras upplevelse kring läsning och läsvanor i hemmet. Det är en kvalitativ studie med motivationspsykologisk utgångspunkt och särskild tonvikt på elevers läsande självbild och förutsättningar hemifrån för att utveckla läsmotivation.  I studien har 34 förstaklasselever intervjuats i 10 fokusgrupper fördelat på två skolor belägna i områden med låg respektive hög socioekonomisk status. Namnen på skolorna är fingerade. Resultatet visade att fler elever på Sjöskolan beskrev framåtsyftande mål medan eleverna på Temaskolan till högre grad beskrev motivation i nuet. Vidare föredrog eleverna på Temaskolan att läsa för en vuxen medan eleverna på Sjöskolan föredrog tyst läsning. Resultatet synliggjorde även en markant skillnad mellan skolorna kring läsvanor i hemmet och tillgång till böcker.  I analys av data kunde slutsatsen dras att deltagarna över lag hade en positiv inställning till läsning. Emellertid skiljde sig de bakomliggande motivationsfaktorerna åt mellan skolorna. Studiens resultat framhållen vikten av att bibehålla läsmotivationen för framtiden genom att bygga broar mellan hem och skola, anpassa svenskundervisningen för att inkludera elever med svenska som andraspråk samt utveckla undervisningsmetoder utifrån ett vidgat läsbegrepp.