In this thesis, the usage of iconic expressions, or sound symbolic expressions, is investigated in Swedish child-directed speech during the first two years of life. Furthermore, it is explored whether there is an effect of the usage of sound symbolism on productive vocabulary at 2;0 years. Ten monolingual Swedish and typically-developing children and their parents were selected at the ages of 0;3, 0;6, 0;9, 1;0, 1;3, 1;6, 1;9 and 2;0 years. The sound symbolic expressions were extracted, classified and analysed. One finding is that sound symbolic expressions are used by all parents in varying degrees from sparsely to abundantly. On average 0,9 sound symbolic expressions were used per minute by all parents. There was no significant effect of the usage of sound symbolism on productive vocabulary. Nevertheless, this work shows that iconicity is used in early childhood and might be a part of the register child-directed speech. Further studies should investigate more thoroughly the effect of iconicity on language acquisition. / I denna studie undersöktes ikoniska, eller ljudsymboliska, uttryck i svenskt barnrikat tal under barnets första två levnadsår. Utöver detta testades det om det fanns någon effekt av användning av ljudsymbolik på barnets produktiva ordförråd vid 2;0 år. Tio enspråkiga svenska och typiskt-utvecklade barn och deras föräldrar valdes ut vid 0;3, 0;6, 0;9, 1;0, 1;3, 1;6, 1;9 och 2;0 år och de ljudsymboliska uttrycken extraherades, klassificerades och analyserades. Ett resultat var att alla föräldrar använde sig av ljudsymboliska uttryck; varierande från lite till mycket. I genomsnitt användes det 0,9 ljudsymboliska uttryck per minut av alla föräldrarna. Ingen signifikant effekt på det produktiva ordförrådet kunde hittas. Trots detta så visar detta arbete att ikonicitet används under den tidiga barndomen och att ikonicitet kanske är en del av talstilen ‘barnriktat tal’. Framtida forskning kan undersöka ikonicitetens påverkan på språkinlärning mer ingående. / Modelling infant language acquisition from parent-child interaction (MINT)

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka språket, i allmänhet, som en lärare i idrott och hälsa använder sig av och i synnerhet språket hen använder för att främja lärandet. Följande frågeställningar ställs: Vilka ord och fraser används i den formativa bedömningen under lektionerna? och Förankrar läraren i idrott och hälsa sina uppmuntringsord till vad det är eleven gör bra och isåfall, på vilket sätt? Metod Studiens ansats är kvalitativ och har karaktären av en fallstudie på fält. Metoden för att samla in data är ljudinspelning i kombination med observation. Allt en lärare i idrott och hälsa sade under två lektioner med två årskurs sexor, spelades in, samtidigt som undertecknad satt vid sidan av och observerade aktiviteterna. Urvalet skedde genom kontakt med en person som undertecknad lärt känna på högskolan och som nu jobbar som lärare i idrott och hälsa på mellanstadiet. Resultat Läraren i idrott och hälsa förankrar oftast inte uppmuntringsorden till vad eleverna gör bra eller behöver förbättra, men det händer ibland. När läraren förankrar sina uppmuntringsord till vad eleverna gör bra i den formativa bedömningen under lektionerna är läraren specifik, tar mer tid på sig och förklarar med ord och fraser som "bra, du gör det där jättebra.." och förklarar sedan vad som görs bra eller "bra, men tänk på att.." och så vidare. Under lektionerna ägnar läraren också mycket tid åt att "agera vårdcentral" för elever som har ont någonstans, samtidigt som de förklarar för dem att de kan delta efter förmåga. Slutsats Studien av enskild lärare visar att läraren i idrott och hälsa till största del använder språket för att motivera, engagera och sporra sina elever. Det finns enstaka tillfällen under lektionerna där läraren använder språket för att främja lärandet och ger specifik återkoppling till eleverna kring vad de gör bra eller behöver förbättra. En utveckling av språket i ämnet idrott och hälsa skulle kunna vara ett steg mot att tydliggöra och främja lärandet hos eleverna samt startskottet för en etablering av ämnet som ett bildningsämne.

Beröring är en modalitet som visat sig spela en stor roll i människans utveckling. Föreliggande studie hade för avsikt att undersöka beröringens roll i barnets språkutveckling, utifrån hur beröring förändras över tid och hur det påverkar barnets produktiva ordförråd. Fri interaktion mellan förälder och barn analyserades utifrån annoteringar med information om beröring, som duration och beröring med eller utan hud-mot-hudkontakt. I undersökningen inkluderades alla former av beröring i den totala beröringsdurationen. Tio barn studerades under det första levnadsåret och då de var 24 månader gamla. Resultaten visar att en minskning av beröringsduration sker under barnens första två levnadsår. Resultatet indikerar några intressanta tendenser som diskuteras utifrån tidigare forskning. Beröring med hud-mot-hudkontakt verkar ha en annan roll än total beröring. Studien utformades explorativt och fann inget signifikant samband mellan beröring vid barns första och andra levnadsår och deras produktiva ordförråd vid 30 månader, varken med eller utan hud-mot-hudkontakt. Studien förser dock framtida forskning med tendenser som behöver studeras vidare.

Detta examensarbete lyfter fram sju olika lärares kunskap om högläsning och på vilket sätt de medvetet använder sig av högläsning i sin undervisning. Avsikten är att lyfta fram hur pedagoger som undervisar yngre barn arbetar med att läsa högt för sina elever. Aktuell forskning kring grundläggandet av läs- och skrivutvecklingen påvisar betydelsen av att läsa högt för små barn. Undersökningens resultat visar att lärare upplever högläsning som ett bra och mångsidigt pedagogiskt redskap. Det framgår dock att de pedagoger med längst yrkeserfarenhet och högst utbildning är de som använder sig av högläsning på ett mer medvetet och komplext sätt. Därigenom synliggörs vikten av att pedagoger har kunskap om högläsningens användningsområden. Pedagogernas insikter som kom fram under undersökningen har relaterats till forskning i ett jämförande perspektiv. I arbetet bearbetas egna hypoteser kring vad det är man kanske kan förbättra i undervisningen med högläsning som redskap i förhållande till forskningsrelaterade aspekter. Läsaren kan ta del av litteraturstudien och undersökningsresultaten för att skapa sig en bild kring vilka av forskningsresultaten som fått genomslag i pedagogernas arbete. / This examination project illustrates the knowledge and consciousness of seven separate teachers' concerning how to adopt reading aloud when teaching. The teachers results are related to research made in a comparative prospect. Reading research stresses the importance of reading aloud to young children not only for pleasure but for a variety of reasons. The aim of this study is to learn how and why teachers read aloud to young children and if they are aware of the fact that reading aloud can be used for stimulating the development of word, language and reading comprehension. The result show that the most experienced and well educated teachers are those who use reading aloud not only for pleasure, but for above reasons, compared with less experienced and less educated teachers. Thus, this highlights the importance of having a deep understanding of how children can benefit from teachers' reading aloud. The reader may take part of the compilation to get a deeper insight and deeper understanding of the result of this examination. / Uppsatsen skrevs ursprungligen vid Institutionen för individ, omvärld och lärande (IOL) men har efter Lärarhögskolans sammanslagning med Stockholms universitet flyttats till Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling (USOS).

The aim of this study was to identify effective teaching strategies for vocabulary acquisition for primary school-age children in natural sciences. Primarily, using qualitative method observation, it was empirically shown that the primary vocabulary instructions used during natural science studies were indirect incidental word learning activities such as conversation in the classroom. A test was standardized from Homegaard and Johansson Kokkinakis (2006) to asses and measure pupils’ breadth and depth of vocabulary knowledge for vocabulary words that were used during science class. The conducted test showed that the pupils’ trough incidental word learning had low vocabulary acquisition, primarily because of the everyday language used in a scientific context, leading this study to aim to answer the following questions:   Will providing explicit instructions for word acquisition increase pupils’ vocabulary?   Which possible explanations are there for the vocabulary increase?   An intervention practice was conducted to improve vocabulary acquisition, using five evidence-based suggestions for meaningful vocabulary intervention activities, provided by Steele and Mills (2011) and Becks, McKeown and Kucan (2002). The steps are based on explicit instructional activities which were used in teaching natural science. The same test that was used to asses and measure pupils’ breadth and depth of vocabulary knowledge of vocabulary words was used after the intervention. The empirical results showed that instructional strategies providing explicit instruction were successful in increasing pupils’ breadth and depth of vocabulary knowledge. Hence, this study identifies the empirical link between vocabulary instructions and vocabulary acquisition, as to increase the pupils’ breadth and depth of vocabulary knowledge, by the acknowledgement of the difference between everyday language and scientific vocabulary with explicit teaching of the scientific language.

Reading aloud is a form of teaching that rarely occurs in favor of other activities. Nevertheless, research shows that reading aloud is the main language development in children. This study aims to clarify the views teachers have about reading in relation to language development, as well as what they think about the working method. The thesis's theoretical approach is mainly based on the socio-cultural perspective on learning where interaction between individuals and the language are fundamental factors for learning to take place. An interview study of qualitative type has been conducted with active teachers in grades 1-3. Previous research shows the importance of reading aloud for language development and the teaching form has many advantages. It is important that the students are included, that there is time and that the teaching is carefully planned with a purpose. The result shows that teachers read aloud continuously but that the purpose varies. First and foremost, they say that the moment aims to be language development but sometimes also to relaxation. They use different strategies to get students involved and they believe that the main thing is the vocabulary and reading comprehension that is promoted. Some stated that they opt out of reading aloud sometimes as they thought it takes a lot of time. / Högläsning är en undervisningsform som förekommer sällan och som utgår till förmån för andra aktiviteter. Trots det visar forskning på att högläsning främjar språkutvecklingen hos barn. Den här undersökningen syftar därför till att bringa klarhet i vilken syn lärare har på högläsning i relation till språkutveckling, samt vad de anser om arbetsformen. Uppsatsens teoretiska ansats utgår främst från det sociokulturella perspektivet på lärande där interaktion mellan individer och språket är grundläggande faktorer för att lärande ska ske. En intervjustudie av kvalitativt slag har genomförts med aktiva lärare inom årskurserna 1-3. Tidigare forskning visar på högläsningens betydelse för språkutvecklingen och undervisningsformen har många fördelar. Viktigt är att eleverna är inkluderade, att det finns tid och att undervisningen är noga planerad med ett syfte. Resultatet visar att lärare högläser kontinuerligt men att syftet varierar. Främst säger de att stunden syftar till att vara språkutvecklande men ibland även till avkoppling. De använder olika strategier för att få eleverna delaktiga och de anser att det främst är ordförråd och läsförståelse som främjas. Några uppgav att de väljer bort högläsningen emellanåt då de menade att den tar mycket tid i anspråk.

För att eleverna ska utveckla språket och ordförrådet samt förstå det lästa är högläsning med språkutvecklande strategier en bra metod. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 upplever att de arbetar med högläsning av skönlitteratur och hur de anser att deras arbete utvecklar elevens ordförråd och språkutveckling.  Undersökningens teoretiska utgångspunkt utgår från det sociokulturella perspektivet. Vilket innebär ett lärande där interaktionen mellan människor är det viktigaste redskapet för att lärande ska kunna ske. En intervjustudie genomfördes med fem legitimerade svensklärare som undervisar på lågstadiet. Resultatet visar att samtliga lärare anser sig använda högläsning i sin undervisning, för att främja elevers språkutveckling och ordförråd. Alla fem lärarna framhåller att de använder sig av en eller flera språkutvecklande metoder, de metoder som framkom var En läsande klass och Reading to Learn. Dessa metoder används på olika sätt beroende på syfte, och lärarna framhåller att de också inspireras av metoderna för att utveckla dem till ett eget arbetssätt. Lärarna upplever att högläsning av skönlitteratur bidrar till positiva effekter på elevernas ordförråd och språkutveckling. / Reading aloud with language development strategies is a method to develop pupils language and vocabulary, as well as to understand the read text. The object of this study is to examine how teachers experience reading fiction aloud for pupils, and how their work develops the vocabulary and language development of their pupils. The theoretical approach of the study is based on the socio-cultural perspective. Meaning that the interaction between people are the most important tool for learning. An interview study was conducted with five legitimized teachers of the Swedish language who teach at the lower level, grade 1-3. The result shows that all teachers say that they are reading aloud as part of their teaching. All five teachers stress that they are using one or more language development methods, the methods that emerged were “En Läsande Klass” and “Reading to Learn”. These methods are used in different ways depending on the purpose, and the teachers point out that they are often taking bits and pieces from them to develop and use in their teaching. The teachers experience that reading fiction aloud are contributing factors for the pupils development of vocabulary and language development.

Samhället och skolan i Sverige är idag mångkulturellt och flerspråkigt. Lärarna möter elever som har olika förutsättningar att lära sig svenska. Det finns barn som växer upp i så segregerade miljöer att de sällan eller nästan aldrig kommer i kontakt med svenska språket. Att tillägna sig svenska i skolan är en förutsättning för att kunna fungera väl i samhället och att inte hamna i ett underläge från början. I ljuset av detta sammanhang är det generella syftet att undersöka hur lärare beskriver arbetet med flerspråkiga elevers läsförståelse på andraspråket svenska i en mångkulturell skolmiljö.Uppsatsen utgår från tre olika teoretiska perspektiv – det fenomenologiska, Cummins (2017) The Literacy Engagement Framework, samt det sociokulturella perspektivet. Metodansatsen är fenomenologisk och undersökningsmetoden kvalitativ i form av intervjuer med åtta mellanstadielärare.Resultatet beskriver exempel på strategier och arbetssätt som informanter med viss variation använder sig av. Vidare synliggör resultatet de utmaningar som dagens skola möter för att tillgodose flerspråkiga elever den utbildning de enligt Språklagen har rätt till. Exempel på dessa utmaningar är bland annat brist på resurser och påverkan av yttre faktorer, vilket gör att flerspråkiga elevers läsförståelse och ordförrådsutveckling i en mångkulturell skolmiljö är otillräcklig. Slutsatsen är att skolan i nuläget inte kan garantera likvärdig tillgång till det svenska språket för alla elever. / <p>Svenska</p>

This study researches the possibility of video games being a helpful tool when it comes to English vocabulary knowledge, by comparing the English vocabulary knowledge of those that play video games to those that do not play video games. The study also focuses on comparing the English vocabulary knowledge of those that play video games frequently to those that play video games seldomly and discuss why this might make a difference. 37 students were asked to fill in a questionnaire with questions focusing on if they play video games or not, how often they play and what sort of games they played. The second part of the study was a vocabulary test containing 51 words one might encounter whilst playing video games, in this vocabulary test the students were asked to give an English synonym and a Swedish translation of these words. The results of the study revealed that there were differences between the groups, as those that did play video games scored higher on the vocabulary test compared to those that did not play video games. There was also a difference in terms of performance on the vocabulary test depending on how often the students played video games. / Denna studie undersöker videospels möjlighet till att vara ett hjälpmedel när det gäller kunskaper i engelskt ordförråd genom att jämföra ordförrådskunskaperna hos de som spelar videospel med de som inte spelar videospel. Studien fokuserar också på att jämföra de engelska ordförrådskunskaperna hos dem som ofta spelar videospel med de som sällan spelar videospel och diskuterar varför detta kan göra en skillnad. 37 elever ombads att fylla i ett frågeformulär med frågor med fokus på om de spelar videospel eller inte, hur ofta de spelar och vilken typ av spel de spelade. Den andra delen av studien var ett ordförrådstest innehållande 51 ord som kan stötas på i videospel, i detta ordförrådstest ombads eleverna att ge en engelsk synonym och en svensk översättning av dessa ord. Resultaten av studien visade att det fanns skillnader mellan grupperna, eftersom de som spelade videospel fick högre poäng på ordförrådstestet jämfört med de som inte spelade videospel. Det fanns också skillnader prestationsmässigt i ordförrådstestet beroende på hur ofta eleverna spelade videospel.

The purpose of the survey is to increase through interviews the knowledge of how active teachers value reading aloud and how this is reflected in their teaching. The focus is then to find out how they plan the reading aloud and in what perspective they focus on it and in what way teachers believe that students benefit from reading aloud as a form of teaching.   The theoretical approach this study is based on is the sociocultural perspective on learning, which means that the most important thing/tool in learning is the interaction between people. The method chosen for this study is semi-structured qualitative interviews and the empirical material has been collected with help from eight active teachers working in years 1-3.   This study shows what research says about the importance of reading aloud for student’s vocabulary and reading comprehension, how reading aloud can get the class a better connection among/between students, also time and planning around reading aloud.   The results show that all teachers use reading aloud as a form of teaching continuously, the purpose and working method around reading aloud varies. However, all teachers agree that the purpose of reading aloud is primarily to develop student’s vocabulary and reading comprehension. The majority of teachers believe that reading aloud also is a relaxing moment for the students, which contradicts what previous research. / Syftet med undersökningen är att genom intervjuer utöka kunskapen om hur verksamma lärare värderar högläsning och hur detta återspeglas i deras undervisning. Fokus är då att ta reda på hur väl de planerar högläsningen och vilken plats den får i undervisningen samt på vilket sätt lärare anser att elever gynnas av högläsning som undervisningsform.      Den teoretiska ansats som denna undersökning bygger på är det sociokulturella perspektivet på lärande, vilket innebär att det viktigaste redskapet för att lärande ska kunna ske är genom interaktionen mellan människor. Metoden som valts till denna undersökning är semistrukturerade kvalitativa intervjuer och det empiriska materialet har samlats in med hjälp av åtta verksamma lärare som arbetar i åk 1-3.    Studien tar upp vad forskning säger om högläsningens betydelse för elevers ordförråd och läsförståelse, hur högläsning kan främja gemenskapen bland elever samt lärarens tid och planering kring högläsning.    Resultatet visar bland annat, att samtliga lärare använder sig av högläsning som undervisningsform kontinuerligt varje vecka men att syftet och arbetssättet kring högläsningstillfället varierar. Alla lärare är dock eniga om att syftet med högläsning är främst att utveckla elevernas ordförråd och läsförståelse. Däremot anser merparten av lärarna att högläsning även fungerar som en lugnande stund för eleverna, vilket motsätter tidigare forskning.