Denna studie syftar till att, utifrån ett lärarperspektiv, undersöka och synliggöra lärares upplevelser av att stötta läsutveckling hos andraspråkselever i helklassundervisning. För att ytterligare fördjupa förståelsen för lärares upplevelser av att undervisa andraspråkselever har vi intresserat oss för vilka framgångsfaktorer och behov lärare ser i den egna verksamheten. Frågeställningen i studien är: Hur stöttar lärare läsutveckling hos andraspråkselever i helklassundervisning? Studien grundas i den sociokulturella teorin med fokus på begreppen stöttning och den proximala utvecklingszonen. Vidare är språkutvecklande arbetssätt för andraspråkselever centralt i teoriavsnittet. Studien är kvalitativ och genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den insamlade empirin analyseras sedan med hjälp av en tematisk analysmetod. Resultaten redovisas och analyseras utifrån fem olika teman. De slutsatser som dragits i studien är att lärare behöver ha kunskap om var deras elever befinner sig och vilken typ av stöttning de behöver för att läsutvecklingen ska gynnas. Vidare framkom vikten av individanpassad stöttning, intresse och meningsfullhet samt vilka digitala och visuella hjälpmedel som används för att stötta andraspråkselevers läsutveckling. Avslutningsvis anses ett ämnesövergripande arbetssätt stöttande i elevers läsutveckling. Samtliga lärare påpekar även vikten av stöttning av ordförrådet för att gynna elevernas läsutveckling.

Somliga elever har med sig högläsningen och textsamtel hemifrån, då de har läsande rförebilder som inspirerar och motiverar till ett utforskande av läsning.Det ligger sedan i skolans uppdrag att se till att de elever som inte får med sig detta får tillfälle att möta litteratur på ett sätt som jämnar ut skillnaderna i hemförhållanden. Eleverna ska få likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga, lustfyllda läsupplevelser, samt möjlighet att utveckla sin läsförmåga. Som undervisande lärare i årskurs 1 är jag av upplevelsen att allt färre barn har med sig detta hemifrån. Stunder av högläsning och efterföljande textsamtal har därför blivit ett pedagogiskt verktyg som används kontinuerligt i min undervisning. Detta för att se till att samtliga elever får förutsättningar att utveckla sin läsförmåga, men även sin förståelse av en läst text. Utifrån min egen undervisning har jag sedan i denna studie valt att undersöka just dessa stunder för att ta reda på vilken inverkan de har på mina elever. Studien har genomförts med en etnografisk ansats med observationer av undervisningssituationer med högläsning och textsamtal. En lektion med tydlig struktur och efterförljande textsamtal, och en där detta saknades. Kvalitativa forskningsintervjuer har även genomförts med tre elever, för att mer ingående ta del av deras förståelse och tankar. Vad som blev i synligt i studien var hur stor skillnad det var på elevernas förståelseav den upplästa texten beroende på om ett samtal förs i anknytning med läsningen. Stunder av högläsning där inte detta samtal genomfördes, gav inte eleverna det stöd de behövde för att utveckla sin förståelse. Vad som även framkom vid intervjuerna med de tre eleverna var att de reagerade och tog med sig olika saker från undervisningstillfällena.

Tidigare studier har funnit samband mellan expressivt ordförråd och receptiv respektive expressiv språkförmåga hos förskolebarn, men det saknas tillräckligt med kunskap om eventuella samband hos barn i skolåldern. Dessutom har forskning funnit könsskillnader avseende dessa språkliga förmågor hos förskolebarn, vilka innebär att flickor utvecklas tidigare än pojkar. Således var studiens syfte att besvara huruvida det finns samband mellan expressivt ordförråd och receptiv respektive expressiv språkförmåga hos elever i årskurs 2, samt om det finns könsskillnader avseende dessa förmågor. I dagsläget pågår det en svensk översättning och normering av testbatteriet Intelligence and Development Scales for Children and Adolescents – 2nd Edition (IDS-2). Det testbatteriet användes tillsammans med det nykonstruerade benämningstestet, Nomine för att besvara frågeställningarna. Studien omfattade totalt 50 elever från skolor i Stockholms län. Under datainsamlingen fick deltagarna genomföra deltest 26 ur IDS-2 och samtliga uppgifter ur Nomine. Studien fann statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan deltagarnas expressiva ordförråd och receptiva respektive expressiva språkförmåga. Det framkom dock inga könsskillnader avseende de språkliga förmågorna. / Previous studies have found correlations between expressive vocabulary and both the receptive and the expressive language ability in preschool children, but there is a lack of knowledge about possible correlations in school-age children. Furthermore, research has found gender differences in these language abilities in preschool children, meaning that girls develop earlier than boys. Thus, the purpose of this study was to answer whether there is an association between expressive vocabulary and both the receptive and the expressive language ability of pupils in year 2, and whether gender differences occur. A Swedish translation and standardisation of the test Intelligence and Development Scales for Children and Adolescents – 2nd Edition (IDS-2) is currently underway. The test battery together with the support of the newly constructed naming test, Nomine was used to answer the specific research questions. A total of 50 pupils from schools in Stockholm County were included in this study. During the data collection, the participants had to complete subtest 26 from IDS-2 and all tasks from Nomine. The study found statistically significant positive correlations between expressive vocabulary and both the receptive and expressive language ability. However, gender differences did not occur in these language abilities.

Learning a second language (L2) is in many ways a different process comparing to learning the first language (L1). There are many theories that describe language acquisition. Yet there are still many unanswered questions. Learning Swedish as a second language is no exception and there are many unique linguistic aspects that might make it harder for language learners to improve their performance. One of these potential problems is dealing with Swedish phrasal verbs (partikelverb). There are many phrasal verbs and a great deal of them is idiomatic, making it harder for language learners to understand written and spoken language and to use these verbs productively. This study aims to reveal if visual complement in form of pictures and diagrams can help memorizing new phrasal verbs and use them productively. The results demonstrate that verbs indeed are remembered better when students receiv eexplanations together with relevant visual material. Moreover, it has been shown that students themselves believe that this method of teaching new vocabulary is exceptional, effective and they would support implementing this learning strategy in the future.

Högläsning används i stor utsträckning inom skolan i Sverige. Vår studie består av attundersöka om och hur lärare använder högläsning av skönlitteratur med sikte motläsförståelse. Enligt tidigare forskning utgör högläsning en viktig del inom undervisningenför att utveckla god läsförståelse, vilket vi ser likheter med i vår studies resultat.För att kunna analysera och förstå vårt resultat, har vi använt oss av ett sociokulturelltperspektiv på lärande. Detta då högläsningen i enlighet med perspektivet utgår från detsociala lärandet, före det individuella. Uppsatsens undersökning baserades på en kvalitativmetod. Undersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vårtempiriska material samlades in från fem verksamma lågstadielärare för att få svar på studiensforskningsfrågor. Därefter transkriberades intervjuerna för att användas vid analys.Studiens resultat visar att högläsning är ett viktigt moment för att uppnå läsförståelse. För atthögläsning ska utveckla elevernas läsförståelse krävs en kompetent lärare med kunskap omhur högläsning bör bearbetas. Vid högläsning används strategier för läsförståelse, men detgenomförs på olika sätt och för olika syften. Medan högläsning pågår sker ett socialt samspel,både mellan lärare och elever samt mellan eleverna. Utan elevernas samtal, frågeställningaroch reflektioner riskerar högläsningen att förbli en tradition där läraren läser, för läsandetsskull.

Med utgångspunkt i den aktuella skol- och samhällsdebatten gällande PIRLS 2021, som visaratt svenska elevers intresse för läsning har försvagats, ville vi undersöka fenomenethögläsning. Denna studie undersöker högläsning utifrån tre olika perspektiv: lärare, elev ochvårdnadshavare. Studien är koncentrerad till att omfatta elever i årskurs 3 och berörhögläsning i både hem- och skolmiljö. Utifrån studiens frågeställningar undersöker vi ivilken omfattning lärare och vårdnadshavare högläser, vilka prioriteringar och utmaningarlärare uttrycker gällande högläsning samt hur eleverna upplever högläsningen i både skolanoch hemmet. Studien utgår från de teoretiska perspektiven litteracitet, sociokulturelllärandeteori, kognitivism samt grundläggande motivationsteorier. Det teoretiska ramverketsträvar efter att kasta ljus över den komplexa dynamiken mellan högläsning, språkutvecklingoch motivation inom svenskämnet. En kvalitativ forskningsmetod där intervjuer tillämpadesi kombination med kvantitativa inslag i form av en enkätundersökning ligger till grundstudiens insamlade empiri. Vidare kan studien förstås utifrån ramarna för en fallstudie, då tvåolika skolor i skilda socioekonomiska områden omfattas. Totalt innefattar studien femlärarintervjuer, 24 elevintervjuer samt en enkätundersökning bestående av 40 vårdnadshavare.Studiens resultat visar att det föreligger stor diskrepans gällande i vilken omfattning såvällärare som vårdnadshavare högläser inom de två olika skolområdena, vilket påverkarelevernas tillgång till litteracitetspraktiker. Även om lärarna uttrycker en enighet kring atthögläsning gynnar språkutvecklingen, visar studien att lärarna prioriterar högläsning olikaoch har en splittrad syn på aktivitetens primära syfte. En gemensam upplevelse hos lärarna äratt organisatoriska-, grupp- och individrelaterade utmaningar föreligger, vilket begränsarderas handlingsutrymme. Resultatet visar att samtliga elever efterfrågar mer högläsningoavsett skolområde samt att möjlighet till delaktighet vid litteraturval skiljer sig åt. Vidareuppskattas lärarens läsinlevelse och engagemang kring högläsningspraktiken. Det föreliggeren varierad grad av stöttning och stor variation i språklig input inom ramarna förhögläsningen såväl i skolan som i hemmet. Studiens slutsats är att de elever som har störstbehov av högläsning utifrån ett språkutvecklande perspektiv, erhåller minst.

Studiens mål är att utforska hur låg- och mellanstadielärare arbetar för att förebygga språkchock i övergången till mellanstadiet inom de samhällsorienterande ämnena. Studiens mål var även att bidra till ökade ämnesdidaktiska kunskaper inom SO-ämnena. Målet med studien är också bidra till den pågående diskussionen om bästa praxis för språkutveckling och ämnesundervisning inom samhällsorientering.För att fokusera på studiens syfte valde vi två frågeställningar: “Hur reflekterar verksamma lärare över sina arbetssätt för att främja språk- och kunskapsutveckling och undvika eller lindra en språkchock inom SO-ämnena?” och “Vilka språkliga utmaningar upplever SO-lärare när elever går från lågstadiet till mellanstadiet?“. För att besvara våra frågeställningar valde vi att utgå utifrån en kvalitativ metod genom att intervjua totalt sju grundskollärare varav tre var lågstadie- och fyra var mellanstadielärare. För att ge studien ett fylligare underlag intervjuade vi lärarna utifrån semistrukturerade intervjuer. Därefter sammanställde vi resultatet av undersökningen i olika teman, vilket gör att intervjusvaren blir enklare att organisera och tolka. Studien framhäver att samtliga intervjuade lärare använder sig av olika strategier och metoder för att lindra eller förebygga språkchock. Studien framhäver att undervisningen kring språkutveckling är kontextbunden och innehåller rikliga interaktionsmöjligheter, samtidigt som den bekräftar lärarens centrala betydelse för att stödja elevernas kunskapstillväxt. I diskussionsdelen presenteras tankar och slutsatser baserade på studiens resultat, vilket behandlar forskningsfrågorna. Dessutom diskuteras hur studien kan påverka den framtida yrkespraktiken och pekar på möjliga vägar för fortsatt forskning inom ämnet.

Läsförståelse är en grundläggande färdighet som öppnar dörrar till kunskapsutbyten, personlig utveckling, självständighet och deltagande i samhället. Att utveckla denna färdighet hos elever i lågstadiet kan vara en komplex och utmanande process för lärare. Denna studie syftar till att undersöka klasslärares perspektiv på de specifika utmaningar som elever i årskurs 1–3 möter under sin läsförståelseutveckling. Fokus ligger på svårigheter inom språkförståelse och exkluderar avkodningssvårigheter och språkstörningar. Studien utforskar hur dessa svårigheter identifieras samt vilka åtgärder och strategier lärarna använder för att underlätta för eleverna att förstå textens innehåll. Den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer användes, där sju klasslärare och en speciallärare från olika skolor och geografiska områden deltog. Data bearbetades och analyserades genom tematisk analys. Resultatet visar att de vanligaste svårigheterna är begränsade ordförråd, bristande begreppsförståelse och svaga metakognitiva förmågor. Resultatet avslöjar även att det finns flera strategier att identifiera läsförståelsesvårigheter samt undervisningsmodeller som kan främja elevernas läsförståelse. Slutsatsen indikerar att valet av undervisningsmetod är utmanande för lärarna och bör anpassas efter de specifika förmågor som lärare vill utveckla hos elever.

Abstract  The purpose of this study was to investigate the effects of two different methods of vocabulary learning: retrieval practice and rich vocabulary instruction. The research questions were:  1.        What are the effects of retrieval practice and rich vocabulary instruction on word learning in grade 3 students? 2.       Is one intervention method more effective than the other for the group as a whole? 3.       How do retrieval practice and rich vocabulary instruction affect students identified with poor vocabulary knowledge?  Thirty students in grade 3 in primary school participated in two classroom-based teacher-led interventions: retrieval practice and rich vocabulary instruction. To identify students with poor vocabulary prior to intervention, DLS word comprehension test was administered. Each intervention took place during one school week in which students practiced eight target words on two different occasions. Before each intervention, students’ baseline knowledge of these eight target words, together with eight control words, was tested. The same word knowledge test was conducted immediately after the intervention, as well as seven days after the intervention.  The main finding of this study was that both retrieval practice and rich vocabulary instruction successfully increased students' word knowledge. Retrieval practice produced a slightly larger effect, but the difference between the two interventions was non-significant. For students with poor vocabulary knowledge, the results varied. The result of the study indicates that explicit teaching of school-related concepts benefits all students, but also highlights that the most beneficial method may differ between individuals. Teachers and special needs teachers need to consider individual differences when tailoring word knowledge interventions.

The aim of this study was to examine how teachers work with subject-specific concepts in fourth grade social science classes, what challenges they meet, what methods they use and what additional adjustments they make for students with language difficulties. We conducted semi-structured interviews with four primary school teachers and observed twelve lessons in total. Results show that the teachers in general pay attention to subject-specific concepts in the lesson planning. However, also discrepancies were shown between teachers’ acknowledgement of the importance of subject-specific concepts and the actual work with it. Overall, teachers made use of a variety of methods, such as reading aloud, pair and group work, visualisations and pictures as well as feedback and repetition. Main challenges were the substantial differences in pupils’ background knowledge and reading skills as well as an increased subject knowledge and skill expectations in grade 4 – all in relation to experienced time pressure. Additional adjustments for pupils with language difficulties took place on a general level, i.e. were rather carried out as routinised teaching methods for all pupils than adjustments for individual ones. These were e.g. clear visualisations of lesson plans and goals, using a smart board, group and pair work and modelling. The results suggest that teachers are aware of the importance of subject-specific concepts, and that these can be an obstacle to learning, particularly for pupils with language difficulties. However, more knowledge and professional support in form of specialist teacher consultation are needed to be able to cope with the multiple subject- and language-related challenges in the classroom, and in order to offer best support for every pupil.