Läsmiljöer i förskolan kan påverka barns utveckling inom literacy och syftet med studien är att jämföra läsmiljöerna i en förskola med förskolebibliotek och en förskola utan förskolebibliotek samt att undersöka hur miljöerna används ur barnperspektiv och barns perspektiv. Teorierna som används för studien är miljön som den tredje pedagogen och den del av Aidan Chambers (2011) teori Läsandets cirkel som heter att välja. Studien försöker komma så nära barns perspektiv som möjligt genom att göra deltagande observationer med barn som görs med fallstudier. Barnperspektivet fås genom enskilda intervjuer med förskollärare från två förskolor. Resultatet visar att de studerade läsmiljöerna såg olika ut men användes till literacyrelaterade aktiviteter av barnen på båda förskolorna. Resultatet visar även att barnen inte var direkt delaktiga i utformningen eller de beslut som togs, däremot observerades deras beteende och miljön anpassades av pedagogerna. Skillnaden som upptäckts mellan förskolan med bibliotek och förskolan med läsmiljö var att biblioteket var schemastyrt, medan läsmiljön var mer fri att användas av barnen när de ville. Barnen använde det material som gjorts tillgängligt genom miljöns utformning medan material som var ur deras räckhåll inte användes.

No description available.

Syftet med denna studie är att belysa vilka faktorer i fritidspedagogers arbetsmiljö som har betydelse för dennes hälsa och som möjliggör en meningsfull pedagogisk fritidsverksamhet. I min studie har jag valt att använda mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Jag har valt att utgå från en teori kring begreppet hälsa och en teori som handlar om ramfaktorers betydelse för skolans verksamhet. Resultatet av min studie visar att fritidspedagoger definierar hälsobegreppet som att må bra såväl fysiskt, psykiskt och socialt. Att ha en god hälsa upplevdes som en viktig förutsättning för att klara av och orka med arbetet. Trivselfaktorerna och det kollegiala samarbetet ansågs viktiga för en god hälsa på arbetsplatsen. Stöd och tydlig kommunikation från ledningen ansågs bidra till en god arbetsmiljö. Fritidspedagogerna ansåg att det krävs rätt förutsättningar i form av planeringstid och personalresurser för att en kvalitativ och meningsfull pedagogisk fritidsverksamhet ska kunna bedrivas.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lärande tar sig uttryck på de olika förskoleenheterna, framförallt när det gäller de för Reggio Emiliafilosofin väsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frågor. Resultaten visar också att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion där bara vissa aspekter av lärandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken värjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. Istället konstitueras en normerande bild av det önskvärda barnet som en naturvetenskaplig forskare. Den för Reggio Emiliafilosofin så eftersträvade dialogen med andra discipliner och pedagogiska perspektiv har i den  Reggio Emiliainspirerade pedagogiken transformerats till ett pedagogiskt koncept som omgärdas av förbud och där oliktänkande pedagoger och föräldrar för att höra hemma i verksamheten måste omvändas och inordnas i "det nya tänkandet". På det viset har den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken en normerande och disciplinerande funktion också för barnens föräldrar och förskoleenhetens pedagoger.

No description available.

Syfte med detta arbete är att få en ökad kunskap om hur pedagoger planerar sin lärmiljö så att den är anpassad för barn i behov av särskilt stöd. Jag vill också med arbetet få en bild av hur mycket miljön överhuvudtaget påverkar ett barns lärande i förskolan. Syftet har besvarats genom intervjuer med fyra pedagoger på två olika förskolor. Resultat visar att pedagogerna har ett noggrant tänk bakom miljön som byggs upp inför varje nytt läsår på förskolan. Är det en avdelning som har barn som är i behov av särskilt stöd ska detta självklart tas på allvar. De förskolor som jag har varit på använder sig bland annat av bilder som stöd för att se till att alla barn kan på något sätt bli förstådda genom att använda sig av bilder i kommunikation med andra. Pedagogerna trycker på att man alltid ska se till det enskilda barnets behov för att skapa det bästa för just det barnet. När man jobbat en stund så man skapat det bästa för de enskilda barnen kan man sedan jobba med barngruppen i helhet för att skapa den bästa miljön för just denna barngrupp. / The purpose of this work is to gain more knowledge about how educators plan their environment to be adapted for children with special needs. I also want to get a picture of how much the environment affects a child's learning. This purpose is answered through interviews with a total of four teachers at two different preschools. Through these interviews have I come up with a result where the educators have a great idea of the environment that is being built for every new year at the preschool with every new group of children. If it is a department that has children with special needs, this should of course be taken seriously. The preschools I have been at are, among other things, using pictures to ensure that all children can be understood in some way. All four educators I have been talking to are taking this very seriously and they all said that they have to look to every single child needs to create the best environment for the whole group.

Title: Stop moving stuff around all the time! - A scientific essay about the challenges in the preschool indoor environment  My scientific essay is based on a series of events in which I believe that both I and my colleague was unprofessional and did not have the children’s best interest at heart. The events took place in my professional career as an unskilled educator. The quandary was about the clashes that occurred between me and my colleague, when I was hired as a new but experienced educator to her department. A department with, in my opinion, a poor educational indoor environment. I came up with new ideas on how it could be further developed, but did not discuss it with my colleague or children before I changed it. This meant that we ended up in conflict with each other, both because of my hasty actions, but also because of her ambiguous leadership. The purpose of this scientific essay has been to reflect on the importance of how we as educator communicate with each other and what the consequences are when we do not. I examined how the distribution of power between us educators may appear and the importance of having a good educational indoor environment in the preschool facility. The issues I have analyzed are: What characterizes a good educational environment? How to work towards cooperation and collaboration in a new team of educator? How does the division of power between the teachers affect the educational operation in preschools? I have used the method of reflection to examine my dilemma. I chose to use the Reggio Emilia pedagogy to reflect on the children's part in creating the preschool environment, in which they spend their days. I’ve also reflected on the perspective of knowledge of Aristotle’s work The Nicomachean Ethics, where I focused primarily on the three forms of knowledge; episteme, techne and phronesis. Last but not least, I reflect on power relations, based on some of Foucault's thoughts about power. It has been discovered in my individual reflections as well as in discussions with my fellow students and work colleagues that this is a common dilemma and that conflicts often arise when strong wills meet and are to be welded into a collaborating team. / Min vetenskapliga essä utgår från en serie händelser där jag anser att både jag och min kollega handlade oprofessionellt och inte hade barnens bästa för ögonen. Händelserna utspelade sig inom min yrkesverksamma tid som outbildad barnskötare. Dilemmat handlade om de krockar som uppstod mellan mig och min kollega, när jag kom som ny men erfaren pedagog till hennes avdelning. En avdelning med, enligt mig, undermålig pedagogisk inomhusmiljö. Jag kom med nya idéer om hur den skulle ändras, men diskuterade inte det med min kollega eller barnen innan jag ändrade i den. Detta gjorde att vi hamnade i konflikt med varandra, både på grund av mitt förhastade handlande men även på grund av hennes otydliga ledarskap. Syftet med den vetenskapliga essän har varit att reflektera över vikten av att vi pedagoger kommunicerar med varandra och vilka konsekvenserna blir när vi inte gör det. Jag undersökte hur maktfördelningen mellan oss pedagoger kan te sig och vikten av att ha en god pedagogisk inomhusmiljö på förskolan. De frågeställningar jag utgått från är: Vad kännetecknar en bra pedagogisk miljö? Hur får man till bra samarbeten och samarbetsformer i ett nytt arbetslag? Hur påverkar maktfördelningen mellan pedagogerna det pedagogiska arbetet i förskolan? Jag har använt metoden reflektion för att kunna undersöka mitt dilemma. Jag valde att använda mig av Reggio Emilia pedagogiken, för att reflektera över barnens del i den miljön de vistas i varje dag. Jag har reflekterat kring kunskapsperspektivet med utgångspunkt i Aristoteles bok Den Nikomachiska etiken, där jag fokuserat på de tre kunskapsformerna; episteme, techne och fronesis. Sist men inte minst har jag reflekterat utifrån ett maktperspektiv med utgångspunkt i några av Foucaults tankar om makt. Det har framkommit i mina individuella reflektioner samt i diskussioner med mina kurskamrater och arbetskollegor att detta är ett vanligt dilemma och att det ofta förekommer konflikter när starka viljor möts och ska sammansvetsas till ett fungerande arbetslag.

Studiens syfte är att undersöka och bredda kunskapen om hur barns närvaro och avtryck syns i ateljén som rum när de inte är där samt hur intra-aktionen mellan olika aktörer främjar barns agens och estetiska processer. Studiens metod bygger på en visuell etnografisk undersökning, där empirin består av fotografiskt material som samlats in från ateljéer. Studiens teoretiska ramverk utgår från Barads syn på posthumanism samt Reggio Emilia filosofins beskrivning av rummet som den tredje pedagogen. Fotografierna har analyserats utifrån två analytiska verktyg, visuell analys samt semiotisk bildanalys. Studiens resultat visar att barn lämnat avtryck i ateljén som återfinns när de inte är där. Ett annat resultat är att barns agens syns i rummet och tolkas som antingen given av vuxna och rummets stöttning eller tagen som makt av barn själva. I fotografierna blir barns olika estetiska processer synliga och hur vuxna och rummet möjliggör för dessa. Det sker kontinuerligt intra-aktioner mellan de olika aktörerna som blir synliga genom olika estetiska processer. Det framkommer ur resultatet att rummet har svårt att helt få rollen som den tredje pedagogen, då förskoleverksamheten behöver använda ateljén för andra ändamål, såsom matplats. / The purpose of this study is to examine and broaden the knowledge about how children and their imprints are visible in the atelier when they are not present. Furthermore, how intra-action between different agents enables children's agency and aesthethic processes. The methodology is based on visual ethnography and the data consists of photographs of ateliers. The theoretic framework is based on Barad’s perspective on posthumanism and the Reggio Emilia philosophy’ description of the role of the environment as the third teacher. The method for analysis is visual analysis and semiotic image analysis. The results show that children's imprints can be found in the atelier when the children are not present. The results show that children's agency can be seen and interpreted as either given by others or taken as ways of power by the children themselves. Results show children’s different aesthethic processes and how adults and the room itself enable these. It’s visible that an intra-action occurs between different agents that become visible through different aesthetic processes. What appears through the result is that it’s difficult for the room to take on the role of the third teacher. Due to the organization's need for the room to have several purposes.

I det här arbetet undersöker vi det fysiska klassrummet, hur man kan använda det som ett redskap i undervisningen, hur elever upplever rummet, hur de upplever sig delaktiga i utformning och hur det kan komma att se ut i framtiden.Empirin är inhämtad på en skola iBurlövs kommun och på en skola i Fosie rektorsområde. Vi har intervjuat nio elever mellan årskurs tre och fem, som vi delade in i tre elevgrupper, samt två ateljeristor. Vi har även intervjuat utställningsscenografen på Malmöhus slott angående ett projekt där man valde attrenovera ett lekrum tillsammans med elever från Segeparks förskola. Syftet med uppsatsen har varit att se hur man tänker kring rum avsett för lärande i olika verksamheter. Framförallt har vi varit intresserade av elevernas förhållande till sina klassrum. Den frågeställning vi har utgått ifrån är: Är klassrummet skapat för den moderna eleven? Hur ser eleverna på sittklassrums funktion och hur de använder det? Vilket inflytande känner elever att de har översin miljö? Hur ser pedagoger att undervisningen påverkas av det fysiska klassrummet?För att lättare kunna besvara vår frågeställning har vi gjort två intervjuer med varje elevgrupp,samt byggt modeller av deras drömklassrum. När vi intervjuade ateljeristorna ochutställningsscenografen gick vi även igenom utvalda projekt och återskapade processen för att själva kunna upptäcka hur rummet har spelat roll i deras arbete. Vi upptäckte att arkitekturen som ska modernisera den svenska skolan inte påverkar klassrummet nämnvärt. Det vill säga,att många klassrum, trots reformeringar och storsatsningar, ser likadana ut i landet som de hargjort sedan folkskolans införande. Till stor del grundar det sig i traditioner och föreställningarsom inte alltid stämmer överens med de behov som läroplanen tydliggör. Vidare insåg vi attelevers behov av skiftande miljöer blir allt viktigare i växande klassrum. Allt eftersom börjadevi att ställa oss frågan hur klassrummet kan komma att behöva moderniseras, för att inte helt förlora sin centarla roll för lärande.

: Lärmiljöer, språkutveckling och den närvarande pedagogen är något som ofta går hand i hand, visar flera studier. Genom att ta vara på barns intressen i skapandet av lärmiljöer och sedan förtydliga dessa med språkfrämjande material utmanas och utvecklas barnens språkliga lärande. Lärandet blir extra tydligt om en pedagog är närvarande. Av dessa anledningar är det relevant att undersöka huruvida pedagoger ser till barnens intressen och behov vid skapandet av lärmiljöer, hur de får in språken i dem samt om den närvarande pedagogen har en positiv effekt. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna i förskolan använder lärmiljöerna i förskolan för att främja barnens språk och därigenom deras språkliga utveckling samt huruvida de är närvarande i lärmiljöerna och vid barnens lek. Vårt intresse av lärmiljöer och språkundervisning är anledningen till att vi valt att göra en undersökning om hur pedagoger i ett urval av elva olika förskolor i fyra kommuner skapar och använder lärmiljöerna i sin språkundervisning. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvantitativa delen är fokuserad på relevanta bakgrundsfrågor och de kvalitativa frågorna är fokuserade på hur pedagogerna arbetar med språk och lärmiljöer i förskolan. Resultatet visar att respondenterna anser det viktigt att se till barnen intressen och behov vid skapandet av lärmiljöer. I sina lärmiljöer använder respondenterna sig av olika språkutvecklande material, som till exempel böcker, bokstäver och synlig dokumentation. De tycker det är viktigt att en pedagog är närvarande vid barnens lek och det är något de försöker tillgodose eftersom de anser att oftast gynnar både leken och lärandet. / : Learning environments, language development and the teacher present are something that often go hand in hand, several studies show. By taking advantage of children's interests in the creation of learning environments and then clarifying these with language-promoting materials, the children's linguistic learning is challenged and developed. Learning becomes extra clear if a teacher is present. For these reasons, it is relevant to investigate whether pedagogues take into account the children's interests and needs when creating learning environments, how they incorporate the languages into them, and whether the pedagogue present has a positive effect. The aim of our study is to investigate how the pedagogues in the preschool use the learning environments in the preschool to promote the children's language and thereby their linguistic development and whether they are present in the learning environments and at the children's play. Our interest in learning environments and language teaching is the reason why we chose to conduct a survey on how educators in a selection of eleven different preschools in four municipalities create and use the learning environments in their language teaching. The study was carried out using a questionnaire as a qualitative and quantitative method. The quantitative part is focused on relevant background questions and the qualitative questions are focused on how the pedagogues work with language and learning environments in preschool. The results show that the respondents consider it important to look after the children's interests and needs when creating learning environments. In their learning environments, the respondents use different language development materials, such as books, letters and visible documentation. They think it is important that a teacher is present at the children's play, and this is something they try to accommodate because they believe that it usually benefits both the play and the learning.