Today smartphones and mobile applications are a part of our everyday life and information has become more accessible then ever before. The notion of sustainability was established in 1987 and is just as relevant now as then. Sustainable Interaction Design is still today a rather unexplored area, nonetheless important to examine. The purpose of this thesis is to study how mobile applications can help and encourage users toa more sustainable lifestyle. Further more we wanted to look into the awareness of people and their willingness to change their everyday life. By choosing two different mobile applications with a focus on environmental questions we have analyzed how users are allowed to be affected. The result is also based on one survey and one focus group. The resultis interpreted based on previous research by Jeffrey Bardzell and Shaowen Bardzell, Elina Eriksson and Daniel Pargman, Maria Normark and Jacob Tholander with theories around Critical Design, Vanilla Sustainability and Perfomative Design. Our conclusion is that mobile applications can help users to a more sustainable living. For users to be encouraged and affected we have defined som key factors. Pleasing aesthetics and structure are required, the information published should not be ambiguous, but clear and accurate, and the behaviour that is encouraged should benefit the user. In addition we have discovered a connection between awareness and the willingness to change. / Smarta telefoner och mobilapplikationer är idag en del av vår vardag och information harblivit mer lättillängligt än någonsin. Begreppet hållbarhet definierades år 1987 och är likaaktuellt då som nu. Hållbar interaktionsdesign är idag ett relativt outtforskat område och somär, möjligtvis just därför, viktigt att undersöka.Syftet med denna studie är att undersöka hur mobilapplikationer kan hjälpa och uppmuntraanvändare till en mer hållbar livsstil. Samtidigt ville vi undersöka medvetenheten och viljantill förändring hos människor i vardagen när det kommer till hållbara val.Vi har valt ut två applikationer med miljöfokus och med hjälp av dem har vi analyserat huranvändare blir påverkade av miljörelaterade frågor. Resultatet är även baserat på enenkätundersökning och en fokusgruppstudie. Vi har tolkat resultatet utifrån tidigare forskningav Jeffrey Bardzell och Shaowen Bardzell, Elina Eriksson och Daniel Pargman samt MariaNormark och Jacob Tholander med teorier kring kritisk design, vanillasustainability och perfomative design. Vi har kommit fram till att mobilapplikationer kanhjälpa användare till en mer hållbar livsstil. Vi har definierad några viktiga faktorer för attanvändare ska bli påverkade och uppmuntrade. En tilltalande estetik och struktur krävs,informationen som ges ut bör inte vara tvetydig utan klar och korrekt samt att denbeteendeförändring som uppmuntras gärna ska gynna användaren själv. Vi har även funnit enkoppling mellan medvetenhet och förändringsvilja.

Jag visade min då nya installation ”I wrote pen” för en klasskamrat som reagerade med en påminnelse om att jag har rätt att vara självsäker. Att jag borde vara försiktig med att ursäkta mina verk i och med att jag är kvinna. Jag sa att min inre konflikt var ett material och inte en ursäkt. Hon blev rädd att hon varit för hård. Jag fick dåligt samvete för att jag fick henne tro att hon varit för hård.

Avhandlingen behandlar införande av varsin dator till elever och lärare, här kallat en-till-en. Syftet är att bidra med kunskap om hur en-till-en påverkar lärande. Särskilt fokus ligger på kunskapsproduktionens karaktär och kvalitet och på förhållanden i den svenska skolan. En ytterligare ambition är att väcka reflektioner kring och bilda kunskap om hur en-till-en, som en produkt av kunskapssamhället, påverkar såväl kunskapssynen som kunskapsbildningens kvalitet och villkor. Därtill är också ambitionen också att, mot bakgrund av kunskapssamhällets särskilda villkor, bidra till nya insikter kring kunskapsbegreppets utvecklingsmöjligheter i relation till en-till-en. Utgångspunkten tas i kunskapssamhället och villkoren för kunskapsproduktion och i hur Sverige har valt att fokusera på behovet av att ge eleverna digital kompetens. Den teoretiska ansatsen ligger i fenomenologi som ontologiskt ställningstagande och i fenomenografi gällande perspektiv på lärande. Avhandlingen bygger på fyra studier: en narrativ forskningsöversikt med fokus på vad forskning berättar om elever respektive lärare i en-till-en projekt. Vidare ingår en teoretisk artikel med fokus på att utveckla en alternativ förståelse för villkoren för kunskapsbildning på den sociala webben med utgångspunkt från Martin Heideggers fenomenologi. En intervjustudie kring elevers upplevelser av sitt lärande i en-till en ingår också samt en fenomenografisk analys av inlämnade kunskapsuppgifter med fokus på kritiska dimensioner och kunskapsdjup. Resultaten diskuterar huruvida det starka färdighetsfokus som uppstår vid kunskapsbildning i en-till-en är samstämmigt med den performativa kunskap som i kunskapssamhället antas vara av vikt och hur det påverkar kvalitet och karaktär på bildad kunskap. Avhandlingen diskuterar också hur en-till-en påverkar elevers sätt att uppleva sitt lärande i en situation som präglas av flexibilitet och ständigt nya förutsättningar för lärande. Slutligen diskuteras också ett möjligt sätt att utveckla kunskapsbegreppet mot bakgrund av de resultat som framträtt i avhandlingens fyra studier genom att formulera begreppet ”stretchad kunskap”. / The thesis deals with the introduction of computers to each student and teacher in school, called one-to-one. The aim is to contribute with knowledge about how one-to-one affects learning. Particular focus is on the quality and character of knowledge formation in the Swedish school. A further aim is to bring reflections and create knowledge about how one-to-one, as a product of the knowledge society, affect the conditions for learning. In addition, in the light of the special conditions of the knowledge society, the goal is to bring insights on the developmental possibilities for the term knowledge in relation to one-to-one. The basis for the thesis is the knowledge society and the conditions of knowledge production, and in how Sweden has chosen to focus on the need to provide students with digital skills. The theoretical approach is in phenomenology as ontological stance, and in phenomenography in terms of perspective on learning. The thesis is based on four studies: a narrative research review focusing on what research tells us about pupils respective teachers in one-to-one projects. Further included is a theoretical article with a focus on developing an alternative understanding of the conditions for the formation of knowledge on the social web, based on Martin Heideggers’ phenomenology. An interview study about the students’ perceptions of their learning in one-to-one is also included as well as a phenomenographic analysis of a knowledge task focusing on critical dimensions and knowledge depth. The results are discussing whether the strong focus on digital skills arising from the knowledge formation in one-to-one is consistent with the performative knowledge that is assumed to be of importance in the knowledge society. The thesis also discusses how one-to-one affects students’ ways of experiencing their learning in a one-to-one setting, and the effects upon quality and character of knowledge. Finally the thesis also discusses a possible way to develop the concept of knowledge in the light of the results presented in the four studies by formulating the concept of “stretched knowledge.”

Denna studie behandlar monsterkroppar i HBO:s tv-serie True Blood (2008 – 2014) och deras tillblivelse samt orientering utifrån skevhet, performativ materia och temporalitet. Med utgångspunkt i Sara Ahmeds queera fenomenologi analyseras empirin genom en queer och reparativ läsning i syfte att studera huruvida True Blood som tv-serie kan ha emancipatorisk och subversiv potential. Studiens empiriska omfång utgörs av sju sända säsonger av True Blood, innehållandes totalt åttio avsnitt, och som urval har primärt tre kvinnliga karaktärer följts. Dessa tre karaktärer definieras ha monsterkroppar utifrån den normativa människokroppen. I analysen diskuteras, förutom de tre valda karaktärerna, även andra monsterkroppar. Slutsatsen är att True Blood som text utmanar och ifrågasätter, genom sina monsterkroppar, normativa föreställningar och räta linjer och därmed anses ha emancipatorisk och subversiv potential.

A TALK ABOUT ROLES IN A SETTING (2015) is a performative work by the artist Johan Lundin. A choreographed presentation is performed for 12 participants in a scenography describing public and private environments. The production process and performance of the work is describing how roles and circumstances change when an environment is observed through a perspective where fiction is allowed to be used as methodology to engineer new reality images. Through the terms role and setting this publication is focusing on describing how the visual image of the body and its movement has an influence on how identity and gender is constantly formed in relation to the place's historical, social and cultural contexts. / A TALK ABOUT ROLES IN A SETTING (2015) är ett performativt verk av konstnären Johan Lundin. En koreograferad presentation framförs för 12 deltagare i en scenografi som beskriver offentliga och privata miljöer. Verkets process och framförande skildrar hur roller och förutsättningar ändras när en miljö observeras genom ett perspektiv där fiktion tillåts användas som metodik för att iscensätta nya verklighetsbilder. Genom termerna roll och setting sätts i den här publikationen fokus vid att beskriva hur den visuella bilden av kroppen och dess rörelse har inflytande för hur identitet och genus ständigt formas i relation till platsers historiska, sociala och kulturella sammanhang. / <p>ISBN: 978-91-982605-0-2 (Print) ISBN: 978-91-982605-1-9 (Digital) Print / Tryck: Johan Lundin, Stockholm, 2015</p>

Specialpedagogens uppdrag och yrkesroll har i många år uppmärksammats i forskningen, främst i förhållande till speciallärarens uppdrag och yrkesroll för att belysa likheter och skillnader. Denna studie har en ambition att bidra till att belysa vad som påverkar utformningen av en specialpedagogs uppdrag och yrkesroll. Studien är kvalitativ och utgår ifrån Karen Barads teori om agentisk realism där både mänskliga och icke-mänskliga kroppar (performativa agenter) påverkar föreställningar kring t.ex. specialpedagogens uppdrag och yrkesroll. Materia så som t.ex. styrdokument, utbildning mm och språk är starkt sammankopplade i den verklighet som specialpedagogen verkar i och därför bygger studien på en materiell-diskursiv analys. Syftet med denna studie är att åskådliggöra och identifiera vilka performativa agenter som påverkar hur specialpedagogens uppdrag och yrkesroll utformas i grundskolorna i ett skolområde. Metoddelen bygger på en brevmetod samt semistrukturerade intervjuer med speciallärare, specialpedagoger, rektorer och en skolområdeschef i ett skolområde. För att tydliggöra vilka performativa agenter som äger agens i bearbetningen har ett analysschema skapats utifrån uppdrag respektive yrkesroll. I analysschemat för uppdraget har de performativa agenterna kategoriserats utifrån en figur som jag har skapat för att tydliggöra uppdraget. Resultatdelen visar på hur uppdrag respektive yrkesroll presenteras av specialpedagoger, speciallärare, rektorer samt skolområdeschef och pekar på att det förekommer ett stort antal performativa agenter varav rektorns kompetens, rektorns beslut, verksamhetens behov och specialpedagogens kunskap och kompetens har stor betydelse i utformningen av specialpedagogens uppdrag och yrkesroll. Avslutningsvis diskuteras vilken betydelse de performativa agenterna har för utformningen av specialpedagogens uppdrag och yrkesroll samt hur det specialpedagogiska stödet utformas i en organisation. Men även hur figuren som använts kan vara en tydlig modell att använda för att analysera specialpedagogens uppdrag i förhållande till elevhälsoteamets hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete i skolorganisationen d.v.s. som en del i skolutveckling. / The special educator´s mission and professional role have for many years been noticed in the research, mainly in relation to the special teacher´s mission and professional role to highlight similarities and differences. This study has an ambition to help illuminate what influences the design of a special educator´s mission and professional role. The study is qualitative and is based on Karen Barad´s theory of agentic realism where both human and non-human bodies (performative agents) influence perceptions about, for example the special educator´s mission and professional role. Matter and language are strongly interconnected in the reality in which the special educator works and therefore the study is based on a material-discursive analysis. The purpose of the study is to illustrate and identify which performative agents influence how the special educator´s assignments and professional role are designed in primary school in a school district. The method part is based on a letter method and semistructured interviews with specialist teachers, special educators, principals and a school district manager in a school district. In order to clarify which performative agents own agents in the processing, an analysis scheme has been created based on assignments and professional role. In the analysis schedule for the assignment, the performative agents have been categorized on the basis of a figure that I created to clarify the assignment. The results section shows how assignments and professional roles are presented by special educators, special teachers, principals and a school district manager, and points to the fact that there are a large number of performative agents, of which the principals competence, the decision of the principal, the needs of the organization and the knowledge and competence of the special educator are of great importance in the design of the special educator´s assignment and profession. Finally, we discuss the importance of the performative agents for the design of the special educator´s mission and professional role and how the special educational support is designed in an organization. But also how the figure used can be a clear model to use to analyze the special educator´s assignment in relation to the student health team´s health promotion, prevention and corrective work in the school organization, i.e. as part of school development.

In der vorliegenden Examensarbeit geht es um eine eingehende Analyse der Figur des Evangelisten in der Johannes-Passion von J. S. Bach. Mit Hilfe eines interdisziplinären und intermedialen Ansatzes soll der Frage nachgegangen werden, welche Bedeutung er als Erzählfigur für das Werk allgemein und für den Rezipienten im Besonderen hat. Wie wichtig sein Erzählbewusstsein im Hinblick auf ein zunehmend medialisiertes und säkularisiertes Publikum ist, soll dabei ebenso beleuchtet werden, wie die Kraft seiner Performativität - sein Potential als theatrale Figur. Der Blick auf eine aktuelle Inszenierung, in diesem Fall die gestreamte Fassung der Johannes-Passion von Peter Sellars in Zusammenarbeit mit den Berliner Philharmonikern aus dem Jahr 2019 sowie den Libretto-Text des Evangelisten ermöglicht das Untersuchen von Erzählweise, Kommunikationsstrategie und Spielart dieser spannenden und komplexen ErzählerFigur. Der Fokus auf das epische Moment und die strukturell/dramaturgische Bedeutung des Evangelisten ist dabei bewusst gewählt, da sie mir für die praktische Vermittlung und Darstellung des Evangelisten als relevant erscheinen. / This degree thesis entails a thorough analysis of the Evangelist-character in the St. John Passion from J. S. Bach. With the help of an interdisciplinary and intermedial approach, the question to be investigated is: which meaning does he have as a narrative figure for the work in general and for the recipient in particular? How important his narrative consciousness is in view of an increasingly medialized and secularized audience should also be illuminated, as well as the power of his performativity - his potential as a theatrical character. The look at a current production, in this case the streamed version of the St. John Passion from Peter Sellars in collaboration with the Berlin Philharmonic from 2019 as well as the libretto of the Evangelist, enables the exploration of narrative style, communication strategy and way of acting of this exciting and complex narrator figure. The focus on the epic moment and the structural/dramaturgical meaning of the Evangelist is deliberately chosen, because I deem them relevant to the practical mediation and presentation of the Evangelist.

Avhandlingen behandlar införande av varsin dator till elever och lärare, här kallat en-till-en. Syftet är att bidra med kunskap om hur en-till-en påverkar lärande. Särskilt fokus ligger på kunskapsproduktionens karaktär och kvalitet och på förhållanden i den svenska skolan. En ytterligare ambition är att väcka reflektioner kring och bilda kunskap om hur en-till-en, som en produkt av kunskapssamhället, påverkar såväl kunskapssynen som kunskapsbildningens kvalitet och villkor. Därtill är också ambitionen också att, mot bakgrund av kunskapssamhällets särskilda villkor, bidra till nya insikter kring kunskapsbegreppets utvecklingsmöjligheter i relation till en-till-en.Utgångspunkten tas i kunskapssamhället och villkoren för kunskapsproduktion och i hur Sverige har valt att fokusera på behovet av att ge eleverna digital kompetens. Den teoretiska ansatsen ligger i fenomenologi som ontologiskt ställningstagande och i fenomenografi gällande perspektiv på lärande. Avhandlingen bygger på fyra studier: en narrativ forskningsöversikt med fokus på vad forskning berättar om elever respektive lärare i en-till-en projekt. Vidare ingår en teoretisk artikel med fokus på att utveckla en alternativ förståelse för villkoren för kunskapsbildning på den sociala webben med utgångspunkt från Martin Heideggers fenomenologi. En intervjustudie kring elevers upplevelser av sitt lärande i en-till en ingår också samt en fenomenografisk analys av inlämnade kunskapsuppgifter med fokus på kritiska dimensioner och kunskapsdjup. Resultaten diskuterar huruvida det starka färdighetsfokus som uppstår vid kunskapsbildning i en-till-en är samstämmigt med den performativa kunskap som i kunskapssamhället antas vara av vikt och hur det påverkar kvalitet och karaktär på bildad kunskap. Avhandlingen diskuterar också hur en-till-en påverkar elevers sätt att uppleva sitt lärande i en situation som präglas av flexibilitet och ständigt nya förutsättningar för lärande. Slutligen diskuteras också ett möjligt sätt att utveckla kunskapsbegreppet mot bakgrund av de resultat som framträtt i avhandlingens fyra studier genom att formulera begreppet 'stretchad kunskap'.

Margaret Sweatmans novel, <i>When Alice Lay Down With Peter</i>, plays with the British Empires adventure story and its creation of manhood. Mimicking this creative process in the Canadian Northwest, Sweatman conceives and births a womans previously erased passion back into the adventure story in a playful, erotic, and politically-charged presentation of the performing female body. Although appreciating the magic realism element to the novel (157), Nicole Markotic suggests that Sweatmans characters, like the readers, become History Tourists and are mere backdrop for the last century or so of Current Events that take precedence over their stories (156). The McCormack women, Markotic argues, have few stories other than going to war, having one momentous sex scene, giving birth (156). Indeed, Sweatmans whirlwind tour through 109 years of well-documented, and already too many times rehashed, rebellions, labour strikes, and world wars, seems to reflect this sentiment, but to limit Sweatman and her characters to only the Empires gender performative is to miss the female body performing as its own Big Bang.<p>Since a womans contingency and agency within the Empires gender performative has been vigorously debated by post modern and cultural theorists, Sweatman chooses to birth her characters into a world of/as performance. Richard Schechner, a pioneer in the field of performance theory, argues in his earlier work, Essays on Performance Theory (1977), that performance is a very inclusive notion of action, in which the performance workshop and the performance strategy of play are much more important than previously imagined (1,61). Sweatman draws on this discovery in order to free her characters to explore passion beyond Imperial and textual constraints. Four generations of McCormack women mimic, mock, and sidewind their way into, around, and beyond the Empires warring narrative and its heterosexual imperative. They are savvy, sexy, and provocative, playing simultaneously as shameless voyeurs, plagiarists, and war artists.

Margaret Sweatmans novel, <i>When Alice Lay Down With Peter</i>, plays with the British Empires adventure story and its creation of manhood. Mimicking this creative process in the Canadian Northwest, Sweatman conceives and births a womans previously erased passion back into the adventure story in a playful, erotic, and politically-charged presentation of the performing female body. Although appreciating the magic realism element to the novel (157), Nicole Markotic suggests that Sweatmans characters, like the readers, become History Tourists and are mere backdrop for the last century or so of Current Events that take precedence over their stories (156). The McCormack women, Markotic argues, have few stories other than going to war, having one momentous sex scene, giving birth (156). Indeed, Sweatmans whirlwind tour through 109 years of well-documented, and already too many times rehashed, rebellions, labour strikes, and world wars, seems to reflect this sentiment, but to limit Sweatman and her characters to only the Empires gender performative is to miss the female body performing as its own Big Bang.<p>Since a womans contingency and agency within the Empires gender performative has been vigorously debated by post modern and cultural theorists, Sweatman chooses to birth her characters into a world of/as performance. Richard Schechner, a pioneer in the field of performance theory, argues in his earlier work, Essays on Performance Theory (1977), that performance is a very inclusive notion of action, in which the performance workshop and the performance strategy of play are much more important than previously imagined (1,61). Sweatman draws on this discovery in order to free her characters to explore passion beyond Imperial and textual constraints. Four generations of McCormack women mimic, mock, and sidewind their way into, around, and beyond the Empires warring narrative and its heterosexual imperative. They are savvy, sexy, and provocative, playing simultaneously as shameless voyeurs, plagiarists, and war artists.