Studien undersökte potentiell bias inom psykologi att underrapportera eller överrapporterakönsskillnader genom att koda ett urval bestående av 819 socialpsykologiska artiklar somvaldes för att könsfördelningen bland områdets forskare är nästan jämn. Bias definieradessom diskrepansen mellan hur pass detaljerat könsskillnader rapporterades eller analyserades istudierna i relation till dess relevans. Två variabler kodades till varje artikel, Data ochMotivation. Data beskriver om det var möjligt för en artikel att rapportera könsskillnader ochhur data användes. Motivation beskriver om könsskillnader var relevanta och möjliga attrapportera eller analysera. Den kodade kombinationen av kategorierna från Data ochMotivation avgör vilka artiklar som underrapporterade könsskillnader och överrapporteradeskillnaderna. Resultatet var att 254 artiklar hade underrapporterade könsskillnader och ingenöverrapporterade. Därför var slutsatsen att det verkar finnas en bias inom socialpsykologi attunderrapportera könsskillnader och samma bias finns möjligen också inom andrapsykologiska områden. Denna studie kommer förhoppningsvis att bidra till att flera forskareöverväger att rapportera och analysera könsskillnader än idag. / This study investigated potential bias in psychology to underreport or overreport sexdifferences by coding a sample consisting of 819 socialpsychological articles which werechosen because the sex ratio among the fields’ scientists is almost even. Bias was defined asthe discrepency between how detailed sex differences were reported or analyzed in thesestudies in relation with its relevance. Two variables were coded to each article, Data andMotivation. Data describes if it was possible for an article to report sex differences and howthe data was used. Motivation describes if sex differences were relevant and possible toreport or analyze. The coded combination of the categories from Data and Motivationdetermined which article underreported sex differences and overreported those differences.The result from the main analysis was that 254 articles underreported sex differences andnone overreported. Therefor the conclusion was that there seems to be a bias withinsocialpsychology to underreport sex differences and the same bias possibly exists in otherpsychological fields aswell. This study will hopefully contribute to more scientistsconsidering to report and analyze sex differences than today

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Trygghet kan beskrivas som en säkerhet som varje person kan lita på och som medför en skyddande känsla. Patientens upplevelse från ambulansen har en stor påverkan på välbefinnande och livskvalitet efter vårdtidens slut. Hur patienten känner är en av de största informationskällorna för att kunna avgöra hur upplevelsen har varit i ambulansen. Varje vårdsituation i den prehospitala vårdmiljön är unik, vårdmiljöns utformning har en direkt koppling till patientens hälsa.    Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av trygghet i prehospital miljö.   Metod: Den valda metoden var en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats där både kvalitativ och kvantitativ forskning använts. En strukturerad sökning genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. 15 vetenskapliga artiklar inkluderades efter att de analyserats och genomgått kvalitetsgranskning. Resultatet är främst baserat på kvalitativ forskning.     Resultat: Resultatet i studien syntetiserades till två huvudkategorier som beskrev patienters upplevelse av trygghet; mellanmänskliga faktorer och yttre faktorer. De mellanmänskliga faktorerna innefattar underkategorierna ambulanspersonalens yrkesskicklighet, deras förmåga till att ge information, skapa förtroende och bedriva en personcentrerad vård. De yttre faktorerna innefattar underkategorierna den prehospitala miljön i sig, patientens exponering av smärta och värme.   Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade på patientens upplevelse av trygghet i prehospital miljö via huvudfynden mellanmänskliga faktorer och yttre faktorer. De mellanmänskliga faktorerna beskrivs i större omfattning med direkt påverkan på upplevelsen av trygghet genom ambulanspersonalens uppträdande. De yttre faktorerna beskrivs indirekt påverka upplevelsen av trygghet via frihet från lidande. Upplevelsen från ambulansen har påverkan på hur patienten upplever välbefinnande och livskvalitet efter vårdtidens slut. Hur patienten känner är en av de största informationskällorna för att kunna avgöra hur upplevelsen har varit i ambulansen. Hälso- och sjukvårdsbarometern ges ut årligen i Sverige för att inventera förtroendet för somatisk slutenvård, primärvård eller somatiska specialiserade mottagningar. Förtroende har i litteraturstudien identifierats som ett huvudfynd när det gäller upplevelse av trygghet. / Background: Safety can be described as a security that every person can rely on and that brings a protective feeling. The patient's experience from the ambulance has a major impact on well-being and quality of life after the end of the care period. How the patient feels are one of the biggest sources of information in order to determine how the experience has been in the ambulance. Every care situation in the prehospital care environment is unique, the design of the care environment has a direct link to the patient's health.   Purpose: The purpose was to describe the patient's experience of safety in the prehospital environment.   Method: The method chosen was a general literature review with inductive approach where both qualitative and quantitative research was used. A structured search was performed in the PubMed and Cinahl databases. 15 scientific articles were included after being analyzed and subjected to quality review. The result is mainly based on qualitative research.   Results: The results of the study were synthesized into two main categories that described the patient's experience of safety; interpersonal factors and external factors. The interpersonal factors include the subcategories of the ambulance staff's professional skills, their ability to provide information, create confidence and conduct a person-centered care. The external factors include the subcategories of the prehospital environment itself, the patient's exposure to pain and heat.   Conclusion: The results of the literature study showed the patient's experience of safety in the prehospital environment via the main findings of interpersonal factors and external factors. The interpersonal factors are described to a greater extent with direct impact on the experience of security through the behaviour of ambulance personnel. The external factors are described indirectly affecting the experience of safety through freedom from suffering. The experience from the ambulance has an impact on how the patient experiences well-being and quality of life after the end of care. How the patient feels are one of the biggest sources of information in order to determine how the experience has been in the ambulance. The health barometer is issued annually in Sweden to inventory confidence in somatic inpatient care, primary care or somatic specialized clinics. In the literature study, confidence has been identified as a key finding when it comes to experiencing safety.

Självskadebeteenden är vanligt förekommande, särskilt bland tonåringar inom psykiatrin. Behandling inriktad specifikt mot självskadebeteenden har under de senaste åren uppmärksammats och undersökts i ökad utsträckning. Hur personer med självskadebeteende själva upplever vården och bemötandet de får är av stor vikt att undersöka för att fortsätta utveckla vården i rätt riktning. Studiens syfte var att undersöka hur personer som under tonåren hade ett självskadebeteende upplevde vården och bemötandet de fick fem år tidigare. Arbetet utgick från semistrukturerade intervjuer med 26 unga kvinnor som under tonåren hade ett aktivt självskadebeteende och fick vård för detta.  Svaren analyserades med tematisk analys och genererade tre huvudteman: Tillbakablickande förståelse, Innehåll och konceptualisering, och Relationens avtryck. Resultaten visade en mognadsprocess som har skett hos deltagarna gällande självbild och inställning gentemot omvärlden och vården. Tydlig struktur och samstämmighet kring behandlingens inriktning och innehåll var avgörande för huruvida den upplevdes som hjälpsam eller inte. Slutligen betonades ett stort behov av en trygg behandlingsrelation som genomsyras av ett från behandlaren validerande förhållningssätt. Resultatens förhållande till tidigare forskning samt kliniska implikationer för vården diskuteras.

Det sätt organisationer generellt hanterar att vara uppdaterade och ligga i framkant är genom arbete i team. Det är välkänt inom tidigare forskning att arbete i team leder till högre grad av kreativitet och prestation, vilket möjliggör för att ligga i framkant. Till följd av covid-19 pandemin har arbete i team blivit mer komplicerat. Utökat distansarbete i virtuella team och de utmaningar som virtuella team står inför har blivit mer påtagliga. Tidigare forskning visar att några utmaningar är kommunikation, tillit och stöd mellan medarbetare och chef. Vidare visar tidigare forskning att psykologisk trygghet är en viktig förutsättning för ett teams samarbets- och innovationsförmåga. Team som arbetar inom tech-branschen arbetar idag ofta virtuellt och ställs inför ett högt innovationstryck, de måste därför ständigt ligga i framkant och hålla sig uppdaterade på den senaste utvecklingen. Då forskning inom området vad gäller psykologisk trygghet i virtuella team är något begränsad har syftet med denna studie varit att undersöka, ur ett medarbetarperspektiv, hur psykologisk trygghet kan etableras av chefer till virtuella team. För att besvara studiens syfte har data samlats in genom en enkätundersökning riktat till medarbetare som arbetar i team vid två organisationer inom tech-branschen. Studiens resultat visade att kommunikation, tillit och stöd har en effekt på den psykologiska tryggheten på ett mer komplext sätt än vad tidigare forskning indikerat. Resultatet visade att det fanns olika underliggande dimensioner i kommunikation, tillit och stöd som är viktiga för chefer att använda sig av för att skapa ett klimat präglat av psykologisk trygghet i virtuella team. Studiens slutsatser är att psykologisk trygghet i virtuella team är en utmaning för chefer och deras ledarskap. För att övervinna utmaningar som virtuella team ställs inför och för att kunna skapa ett klimat präglat av psykologisk trygghet visade studiens resultat att det krävs ett ledarskap där chefer framför allt lägger fokus på tillitsfull kommunikation till sina medarbetare.

Syftet med den här studien var att undersöka om teamsammanhållning, teammedlemmars inre motivation och psykologisk trygghet kan predicera teameffektivitet i eventprojekt. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvantitativ tvärsnittsstudie och data samlades in via en webbaserad enkät. Studiens deltagare bestod av personer som ingått eller ingår i projektteam som jobbat eller jobbar med eventprojekt. En multipel regressionsanalys genomfördes och resultatet visade att de oberoende variablerna teamsammanhållning, inre motivation och psykologisk trygghet tillsammans kan predicera teameffektivitet i eventprojekt. Både teamsammanhållning och psykologisk trygghet hade unikt signifikanta bidrag till förklaringsmodellen och inre motivation hade inte ett unikt signifikant bidrag. / The aim of this study was to investigate whether team cohesion, team members' intrinsic motivation and psychological safety can predict team effectiveness in event projects. To answer the purpose of the study, a quantitative cross-sectional study was conducted and data was collected via a web-based survey. The study's participants consisted of people who were or are part of project teams who worked or are working with event projects. A multiple regression analysis was carried out and the result showed that the independent variables team cohesion, inner motivation and psychological safety together can predict team effectiveness in event projects. Both team cohesion and psychological safety had uniquely significant contributions to the explanatory model, and intrinsic motivation did not have a uniquely significant contribution.

Under coronapandemin har distansarbete blivit ett vanligt förekommande arbetssätt och är, som det verkar, här för att stanna. Tidigare forskning på området belyser fördelar som tidsbesparing och mer flexibilitet men distansarbete är inte helt fritt från utmaningar då det bland annat sätter prov på anställdas organisationsidentitet (OI). Föreliggande studies ändamål var således att undersöka sambandet mellan OI och upplevelse av distansarbete. För att besvara frågeställningen utformades en enkät som besvarades av anställda på en av Luleå kommuns förvaltningar (N=56). Undersökningen kom även att undersöka de anställdas inställning till distansarbete framöver. För att beräkna OI hos förvaltningens anställda mättes respondenternas uppfattning av transformativt ledarskap (TL) på förvaltningen samt deras upplevda psykologiska isolering, psykologiska bemyndigande och trivsel på förvaltningen i allmänhet. Resultatet indikerade höga nivåer av OI bland de anställda (M = 65.38, SD = 9.65 på en skala av 16–80) och positiva upplevelser av distansarbetet (M = 28.52, SD = 5.12 på en skala av 7–35). En enkel linjär regressionsanalys visade att en positiv upplevelse av distansarbete hade en positiv inverkan på OI och majoriteten av respondenterna (80%) föredrar att distansarbeta 1–3 dagar i veckan. / During the corona pandemic telework has become increasingly more common in the workplace and is, as it seems, here to stay. Existing research on telework has found benefits of telework concerning time-saving as well as more flexibility. Still, telework is not free from challenges as it, among other things, tests the employees’ organizational identity (OI). This study thus aimed to investigate the relationship between OI and how employees experience teleworking. To answer the research question, a survey was designed and distributed to employees of one of the departments in Luleå Kommun (N=56). The study also came to examine the employees’ outlook on telework moving forward. To calculate OI at the department, the respondents' experience of transformational leadership (TL), psychological isolation, psychological empowerment and well-being at the department were measured. The result indicated high levels of OI among the employees (M = 65.38, SD = 9.65 on a scale of 16–80) and a positive outlook on telework (M = 28.52, SD = 5.12 on a scale of 7–35). A simple linear regression analysis showed that a positive outlook on telework has a positive impact on OI and most of the respondents (80%) prefer to telework 1-3 days a week.

Bakgrund: Äldreomsorgen är en viktig verksamhet som hjälper gamla människor när de inte längre kan ta hand om sig själva. I denna verksamhet har undersköterskor den viktigaste rollen för att tillfredsställa omsorgstagarna. Däremot är det idag brist på undersköterskor och yrket blir mindre attraktivt på grund av bland annat stress, underbemanning, och brist på karriärmöjligheter. För att omsorgstagarna ska trivas så måste även undersköterskorna trivas på arbetsplatsen. Hög psykologisk säkerhet och ett bra kognitivt självledarskap hjälper undersköterskorna att trivas och må bra vilket även påverkar omsorgstagarna positivt.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undersköterskor på ålderdomshem upplever psykologisk säkerhet och kognitivt självledarskap men även hur dessa samverkar. Detta berör både individnivå och gruppnivå. Problemformulering: Studien kommer att undersöka vilka faktorer som påverkar den psykologiska säkerheten och kognitiva självledarskap hos undersköterskor på ålderdomshem samt hur dessa samverkar. Metod: I denna uppsats har blandad metod använts för att samla in data. Varje påstående i intervjun bestod först av en kvantitativ del där respondenten skulle svara 1-5 på en skala. Detta följdes sedan upp av en kvalitativ del där respondenten fick utveckla sitt svar från skalan. Intervjun konstruerades genom att utifrån den teoretiska referensramen utforma påståenden. Respondenterna består av undersköterskor på ett ålderdomshem i Ljungby som heter Brunnsgården.  Slutsats: Den psykologiska säkerheten är hög överlag men det finns utrymme för utveckling främst i relationer mellan chefen och medarbetarna. Kognitivt självledarskap används på ett medvetet sätt av alla respondenter och det finns en samverkan mellan dessa begrepp till viss del. / Background: Senior care is an important activity that helps old people when they can nolonger take care of themselves. In this activity, assistant nurses have the most important roleto satisfy the care recipients. However, today there is a shortage of assistant nurses and theprofession is becoming less attractive due to, among other things, stress, understaffing, and alack of career opportunities. In order for the care recipients to feel comfortable, the assistantnurses must also feel comfortable in the workplace. High psychological safety and goodcognitive self-leadership help the assistant nurses to thrive and feel good, which also affectsthe care recipients positively. Purpose: The purpose of the essay is to investigate how assistant nurses in nursing homesexperience psychological safety and cognitive self-leadership, but also how these interact.This affects both the individual level and the group level. Research question: The study will investigate which factors affect the psychological safetyand cognitive self-leadership of assistant nurses in nursing homes and how these interact.

Studiens syfte är att undersöka upplevelser av och uppfattningar om psykologisk trygghet i relation till ansvarstagande bland skogliga planerare utifrån frågeställningarna: hur ser den psykologiska tryggheten ut bland skogliga planerare? Samt: hur påverkar förekomsten av psykologisk trygghet individens upplevda möjlighet till ansvarstagande i sin yrkesroll? Kvalitativ, induktiv metod med fenomenologisk ansats valdes för studien. Materialinsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Studiens resultat visar att informanterna genomgående uttrycker ett stort ansvarstagande och hög psykologisk trygghet i sitt arbete. En starkt negativt påverkande faktor på den psykologiska tryggheten visade sig vara ensamarbete och då främst i samband med att informanterna fattade komplexa beslut. Studiens slutsats visar på stort ansvarstagande kombinerat med upplevd stor psykologisk trygghet bland dessa skogliga planerare. Informanterna uppfattas i stor utsträckning befinna sig i en arbetsmiljö med goda förutsättningar för lärande vilket möjliggör en hållbar utveckling för individ och organisation. / The purpose of the study is to investigate the degree of psychological safety in relation to responsibility among forest planners based on the questions: what are the experiences of psychological safety among forest planners? And: How do different experiences of psychological safety relate to experiences of individuals responsibility in their professional role? A qualitative, inductive method with a phenomenological approach was chosen for the study. The collection of material was conducted through semi-structured interviews. The collected material was analyzed through inductive thematic analysis. The results of the study show that the informants consistently expressed high accountability and an experienced high psychological safety in their work. A negative factor mentioned as important for experiencing psychological safety at work is working alone, mainly in connection with the informants making more complex decisions. The study's conclusion shows high accountability combined with perceived high psychological safety among these forest planners. The informants are perceived to be in a work environment with good conditions for learning, which enables sustainable development for the individual and the organization.

Introduktion/Bakgrund: Karies- och parodontal sjukdom är globalt de två mest förekommande orala sjukdomarna och kan leda till smärta, svårigheter att tugga och försämrad livskvalité. Psykisk stress påverkar en individ både fysiologiskt och psykologiskt. Den psykiska stressen har ökat i samhället och långvarig psykisk stress påverkar olika organsystem i kroppen negativt vilket kan leda till sårbarhet för sjukdom. Dessutom kan psykisk stress utgöra en risk för att utveckla karies- och parodontal sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den psykiska stressens påverkan på karies- och parodontal sjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes genom att systematisk samla in aktuell kunskap inom ämnesområdet från databaserna PubMed och CINAHL. Granskningsmallar för kvantitativa studier användes vid kvalitetsgranskning av de inkluderade studierna. Totalt inkluderades tio studier i resultatet där samtliga var kvantitativa med mixad metod. Resultat: Resultatet presenteras i följande teman; “Psykisk stress och biologisk påverkan”, “Den psykiska stressens påverkan på beteende och hanteringsstrategier”, och “Psykisk stress och sociala faktorers påverkan”. Studiens resultat rapporterar att höga nivåer av psykisk stress påverkar karies- och parodontal sjukdom. Slutsats: Psykisk stress tillsammans med parodontal sjukdom ger ökad bennedbrytning av det alveolära benet och försämrade resultat vid parodontal behandling. Psykisk stress är associerat med sociala faktorer och bidrar till negativa munhälsobeteenden vilket utgör en risk för karies- och parodontal sjukdom. Hanteringsstrategier för psykisk stress kan verka skyddande mot utveckling av dessa orala sjukdomar. / Introduction/Background: Dental caries and periodontal disease are the two most common oral diseases globally and can lead to pain, difficulty when chewing and reduced quality of life. Psychological stress affects an individual both physiologically and psychologically. Psychological stress has increased in society and longterm psychological stress negatively affects various organ systems in the body, which can lead to vulnerability to disease. In addition, psychological stress can pose a risk för dental caries and periodontal disease. Aim: The aim of this literature study was to describe the impact of psychological stress on dental caries and periodontal disease. Method: A literature study was carried out by systematically retrieving current knowledge in the subject area from the databases PubMed and CINAHL. Review templates for quantitative studies were used in the quality review of the included studies. A total of ten studies were included in the result, all of which were quantitative with mixed methods. Results: The results are presented in the following themes; “Psychological stress and biological influence”, “The psychological stress influence on behavior and coping strategies”, and “Psychological stress and the influence of social factors”. The study results report that high levels of psychological stress have an impact on dental caries and periodontal disease. Conclusion: Psychological stress together with periodontal disease cause reduced bone-level of the alveolar bone and worsened results in periodontal treatment. Psychological stress is associated with social factors and contributes to negative oral health behaviors, which pose a risk for dental caries and periodontal disease. Coping strategies for psychological stress can be protective against the development of these oral diseases.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambanden mellan variablerna psykologisk trygghet, motivationsklimat, målorientering och upplevd förmåga hos idrottare genom att variablerna upplevt motivationsklimat, upplevd målorientering och upplevd förmåga studeras utifrån hur de predicerar (uttalar sig om) psykologisk trygghet. Studien utgick från en kvantitativ forskningsmetod och samlade in data med hjälp av ett digitalt frågeformulär. Sammanlagt deltog 109 aktiva idrottare i studien med ett åldersspann mellan 18-56 år (M = 27.21, SD = 8.54). Deltagarna var aktiva på elitnivå (professionell-/yrkesmässig nivå), semi-elitnivå (inte elit- eller yrkesmässig nivå men tävlar och satsar mot elitnivå) eller som motionär (aktivt idrottar någon/några gånger i veckan för nöjes skull). Resultatet utifrån en multipel regressionsanalys visade att ett upplevt uppgiftsorienterat motivationsklimat och upplevd förmåga var statistiskt signifikanta prediktorvariabler till psykologisk trygghet med positiva samband, samt att en upplevd ego-orienterad målorientering var en statistiskt signifikant prediktorvariabel till psykologisk trygghet med ett negativt samband. Ett upplevt resultatorienterat motivationsklimat och en upplevd uppgiftsorienterad målorientering visade sig inte vara statistiskt signifikanta prediktorvariabler till psykologisk trygghet. Resultatet visade även utifrån en tillhörande korrelationsanalys att det förekom flertalet statistiskt signifikanta korrelationer mellan variablerna med positiva respektive negativa samband. Slutsatsen som kan dras utifrån ovanstående resultat är att om idrottarna upplever ett uppgiftsorienterat motivationsklimat och en hög egen förmåga kan det bidra till en ökad upplevd psykologisk trygghet, och om idrottarna upplever en ego-orienterad målorientering och en låg upplevd förmåga kan det leda till en minskad upplevd psykologisk trygghet. / The aim of this study was to examine the relationships between the variables psychological safety, motivational climate, goal orientation and perceived ability in athletes, by studying how the variables motivational climate, goal orientation and perceived ability predicts psychological safety. The study was based on a quantitative research method and gathered data using a digital questionnaire. In total 109 active athletes participated in the study with an age span between 18-56 years (M = 27.21, SD = 8.54). The participants were active on elite level (professional level), semi-elite level (non-professional but competes and aims for elite level) or as an exerciser (actively sport some times a week for fun). The results of a multiple regression analysis revealed that a perceived task oriented motivational climate and perceived ability were statistically significant predictor variables to psychological safety with positive connections, and that a perceived ego oriented goal orientation was a statistically significant predictor variable to psychological safety with a negative connection. A perceived result oriented motivational climate and a perceived task oriented goal orientation showed not to be statistically significant predictor variables to psychological safety. The results also showed from a belonging correlation analysis that a majority of statistically significant correlations occurred between the variables with positive respective negative connections. The conclusion that can be drawn from the result above is that if the athletes perceives a task oriented motivational climate and a high own ability, it may contribute to an increased perceived psychological safety, and if the athletes perceives an ego oriented goal orientation and a low own ability it may lead to a decreased perceived psychological safety.