Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med föreliggande kvalitativa fallstudie var att kartlägga anställdas upplevelser av kontorslandskap i ett stort svenskt företag och undersöka om uppfattningen verkligen är så negativ som en stor del av forskningen visar. Med utgångspunkt i de teman som tidigare forskning belyst sammanställdes en samtalsguide vilken låg till grund för datainsamlingen. Totalt genomfördes samtal med 12 anställda vilka tillhörde samma avdelning. Vid analys av data kombinerades en pragmatisk- och tematisk analysmetod varpå fyra teman urskildes. Resultatet visade å ena sidan att störningsmoment i kontorslandskapet stundom försämrade koncentrationsförmågan och produktiviteten. Å andra sidan främjade kontorslandskapet lärande, snabb och enkel kommunikation samt samspel mellan anställda. Då nackdelarna vägdes mot fördelarna framställdes kontorslandskapet som övervägande positivt. Studien gick således i linje med tidigare kvalitativ forskning men skiljer sig från kvantitativ som främst belyst bristerna med kontorslandskap. För att fånga kontorslandskapets komplexitet finns behov av ytterligare kvalitativ forskning.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan upplevd beroendefokuserad psykologisk kontroll och social ångest hos ungdomar, för att se om det fanns skillnader i ungdomars sociala ångest avseende deltagarens och förälderns kön, samt grad av beroendefokuserad psykologisk kontroll. Data samlades in via det pågående forskningsprojektet Trestadsstudien genom enkätundersökning våren 2015. Beroendefokuserad psykologisk kontroll mättes med subskalan för DPC i DAPCS, och social ångest mättes med SPSQ-C. Totalt deltog 2958 elever i åttonde och nionde klass från tolv svenska skolor i undersökningen. Data analyserades via korrelationer, t-test och ANOVA. Resultatet visade på signifikanta positiva korrelationer mellan upplevd beroendefokuserad psykologisk kontroll och social ångest, och signifikanta huvudeffekter i form av deltagarens kön och grad av upplevd beroendefokuserad psykologisk kontroll avseende social ångest. Vidare påvisades det att pojkar i högre utsträckning än flickor upplevde beroendefokuserad psykologisk kontroll från fadern, samt att flickor hade en högre grad av social ångest. Slutsatser som drogs utifrån resultatet var att upplevd beroendefokuserad psykologisk kontroll tycks vara en bidragande orsak till utvecklandet av social ångest hos ungdomar, men att bakomliggande variabler med stor sannolikhet bidrar till ångesten, och då främst hos flickor. Vidare lyftes andra områden av intresse för eventuell fortsatt forskning kring de båda fenomenen utifrån studiens resultat. Avslutningsvis nämndes även praktiska förslag på vad som skulle kunna göras i skolor för att uppmärksamma fenomenen och hjälpa de ungdomar som lider av social ångest och utsätts för beroendefokuserad psykologisk kontroll. / The purpose of the study was to examine the relation between experienced dependency-oriented psychological control and social anxiety in adolescents, and if there were any differences in adolescents’ social anxiety depending on the participant’s and the parent’s gender, as well as degree of experienced dependency-oriented psychological control. Data was collected via the ongoing project Trestadsstudien through a survey conducted during the spring of 2015. Dependency-oriented psychological control was measured with the subscale for DPC in DAPCS, and social anxiety with SPSQ-C. 2958 students in eight and ninth grade from twelve Swedish schools participated. Data was analyzed via correlations, t-tests and ANOVA. Results showed significant positive correlations between experienced dependency-oriented psychological control and social anxiety, as well as significant main effects in the form of the participant’s gender and degree of experienced dependency-oriented psychological control regarding social anxiety. Results also showed that boys to a higher extent experienced dependency-oriented psychological control from their fathers, and that girls experienced more social anxiety. It was concluded that experienced dependency-oriented psychological control seems like a contributing factor to the development of social anxiety, but that other underlying variables likely contribute to the anxiety, and mostly in girls. Other areas of interest for future research concerning both phenomena were pointed out based on the results. Lastly some practical suggestions were made regarding what could be done in schools to note the phenomena and help the adolescents who suffer from social anxiety and are subjected to dependency-oriented psychological control.

Bakgrund: Primärvård och hemsjukvård skiljer sig åt organisatoriskt och ledningsmässigt vilket kan påverka verksamhet och arbetsuppgifter, detta kan i sin tur påverka den psykologiska och sociala arbetsmiljön för distriktsköterskor/sjuksköterskor. Syftet med studien var att jämföra eventuella skillnader i den psykologiska och sociala arbetsmiljön hos distriktsköterskor/sjuksköterskor inom primärvården respektive hemsjukvården. Metoden var en kvantitativ jämförande tvärsnittsstudie med datainsamling via enkäten QPSNordic 34+. Enkäten administrerades till 159 utvalda deltagare inom primärvården och 148 utvalda deltagare inom hemsjukvården. Enkäten besvarades 39 distriktssköterskor/sjuksköterskor inom primärvården och 39 distriktsköterskor/sjuksköterskor inom hemsjukvården. Resultatet visade signifikanta skillnader i fyra av elva kategorier av den skattade psykologiska och sociala arbetsmiljön mellan primärvårdens distriktssköterskor/sjuksköterskor och hemsjukvårdens distriktssköterskor/sjuksköterskor. Skillnaderna fanns i ”arbetskrav”, ”kontroll i arbetet”, ”skicklighet i arbetet” och ”stress”. I samtliga av dessa fyra kategorier skattade primärvårdens deltagare sin psykologiska och sociala arbetsmiljö lägre jämfört med skattningen från hemsjukvårdens deltagare. Slutsatsen är att distriktsköterskor/sjuksköterskor inom primärvården skattar sin psykologiska och sociala arbetsmiljö lägre jämfört med distriktssköterskor/sjuksköterskor inom hemsjukvård. / Background: There is a different in management and organization in primary health care and in municipal home health nursing. This different may effect activities and tasks at work, which in turn can affect the psychological and social work environment of district nurses / nurses. The purpose of this study was to compare any differences in the psychological and social work environment of district nurses/nurses in primary health care and home health nursing. Method: A quantitative, comparative cross-sectional study was conducted and the data was collected with the survey QPSNordic 34+. The survey was administred to 159 participants in primary care and to 148 participants in home health nursing. The survey was answered by (n = 39) district nurses /nurses in primary health care and (n = 39) district nurses/nurses in home health nursing. The result showed significant differences in four out of eleven categories in the psychological and social work environment between the district nurses/nurses in primary care and the district nurses/nurses in home care. Differences were found in "work requirements", "control at work", "work skills" and "stress". In all of these four categories, district nurses/nurses in primary health care estimated their psychological and social work environment lower than the estimation from district nurses/nurses in home health nursing. The conclusion of this study was that district nurses/nurses in primary health care estimate their psychological and social work environment lower in comparison to the district nurses/nurses in home care nursing.

Syfte - Att skapa en djupare förståelse för hur kulturskillnader påverkar arbetet med scrum, med specifikt fokus på psykologisk säkerhet. Metod – En kvalitativ fallstudie med induktiv ansats har gjorts där semistrukturerade intervjuer tillsammans med observationer har använts för att samla in data. Tillsammans med litteratur har sedan en innehållsanalys gjorts.  Resultat – Studien har identifierat tre dimensioner som är viktiga att beakta vid arbetet med scrum. Dessa dimensioner är Inställningen till människan, Hanteringen av människan och Beteenden av människan, och belyser hur kulturskillnader skapar olika förutsättningar för psykologisk säkerhet i scrum-team. Vidare kan dessa insikter leda till ett förbättrat arbete med scrum och i förlängningen skapa mer innovativa och konkurrenskraftiga scrum-team och organisationer.  Teoretiska implikationer – Studien bidrar till litteraturen om psykologisk säkerhet med en empirisk förankrad teori som visar hur kulturskillnader skapar olika konsekvenser för psykologisk säkerhet. Mer specifikt visar den hur dessa kulturskillnader hänger samman och påverkar varandra. Ett andra bidrag som den här studien gör är att skapa djupare förståelse för hur implementering av scrum och agil övergång med fördel bör ske i en ny kultur, som karaktäriseras av hög maktdistans, osäkerhetsundvikande och kollektivism. Praktiska implikationer – Studiens resultat visar att de identifierade kulturskillnaderna hänger ihop vilket innebär att samtliga behöver adresseras för att skapa ett psykologiskt säkert scrum-team i en ny kultur. Psykologisk säkerhet är en förutsättning för självorganiserade team, så som scrum-team, och därmed är studiens resultat av intresse för gruppchefer på samtliga företag som arbetar med scrum, både i olika nationella kontexter och med multinationella team samt i globala virtuella team. / Purpose – To create a deeper knowledge for how cultural differences influences the work with scrum, with specific focus on psychological safety. Method – A qualitative case study with an inductive approach have been carried out where semi-structured interviews together with observations have been used to collect data. Together with literature a content analysis was then preformed. Result – The study has identified three dimensions that are important to consider when working with scrum. These dimensions are Attitude to the human, Managing the human and Behaviors of the human, and these show how cultural differences creates different basis for psychological safety in scrum teams. Moreover, these insights can lead to improved work with scrum and in turn create more innovative and competitive scrum teams and organizations. Theoretical implications – The study contributes to the literature about psychological safety with empirical theory that shows how cultural differences creates different consequences for psychological safety. More specifically, it shows how these differences in culture are related to one another and affects each other. Another contribution of this study is that the result creates a deeper understanding of how the implementation of scrum and agile transitioning best can be done in a new culture, specifically that is characterized by high power distance, uncertainty avoidance and collectivism. Practical implications – The study shows that the identified differences in culture are related to each other, which means that all needs to be addressed to create a psychological safe scrum team in a new culture. Psychological safety is a prerequisite for self-organized teams, such as scrum teams, and thus the result is of interest for group managers in all companies and organizations working with scrum, both in different cultural contexts and with multinational teams as well as in global virtual teams.

Depression är vanligt förekommande världen över och läkarstudenter är en utsatt grupp. Under läkarprogrammet ökar dessutom den psykiska ohälsan bland studenterna. Förmågan till psykologisk flexibilitet, innefattande defusion, acceptans, jag-som-kontext, flexibel uppmärksamhet i nuet, värden och ändamålsenligt handlande, har visat sig ha samband med ohälsa. Training for Awareness, Resilience and Action (TARA) har skapats i USA som metod för att i grupp behandla depression hos tonåringar. Under 2018 erbjöds TARA till en grupp läkarstudenter i Umeå och denna kvalitativa studie innefattade semistrukturerade intervjuer två år efter avslutad behandling. Deltagarna var fem av dessa studenter och intervjuerna fokuserade på deras upplevelser av TARA samt vilka metoder de fortsatt att använda. Åldern på deltagarna var 21-32 år vid intervjutillfället. En tematisk analys användes för att analysera materialet från intervjuerna. Resultatet visade att deltagarna upplevde att de fick flera olika verktyg att använda sig av för att hantera sin psykiska ohälsa. Främst var andningsövningar och att uppmärksamma det som hände inom dem som beskrevs som det viktigaste. Deltagarnas beskrivningar av deras erfarenheter visar att de övat upp sin förmåga till defusion, acceptans, flexibel uppmärksamhet i nuet, värden och ändamålsenligt handlande under TARA. Beskrivningar av jag-som-kontext gick inte att hitta i materialet. Studiens utformning, kvalitativa intervjuer, och urvalet av deltagare har minskat möjligheten till generalisering. Dock kan resultatet förstås som att TARA kan hjälpa till att öka upplevelsen av psykologisk flexibilitet, vilket i förlängningen kan minska symtomen på depression. / Depression is common worldwide and medical students are a vulnerable group and during the medical education mental illness increases. The ability for psychological flexibility, including diffusion, acceptance, Self-as-context, flexible contact with the present, values ​​and appropriate action, has been shown to be associated with ill health. Training for Awareness, Resilience and Action (TARA) has been created in the United States as a method of treating depression in group in adolescents. In 2018, TARA was offered to a group of medical students in Umeå and this qualitative study included semi-structured interviews with five of these students about their experiences of TARA and what methods they are using. The interviews were conducted two years after their participation in TARA. The participants attended the second and forth semester of their education when TARA occurred. The age of the participants was 21-32 years at the time of the interview. A thematic analysis was used to analyze the material from the interviews. The results showed that the participants felt that they were given several different tools to use to manage their mental illness. Mainly breathing exercises and paying attention to what was happening within them was described as the most important. The participants' descriptions of their experiences show that they practiced their ability for defusion, acceptance, flexible contact with the present, values ​​and appropriate action during TARA. Descriptions of Self-as-context couldn’t be found in the material. The design of the study, qualitative interviews, and the selection of participants have reduced the possibility of generalization. However, the result can be understood as that TARA can help to increase the experience of psychological flexibility, which in the long run can reduce the symptoms of depression.

Användningen av mindfulness i psykologisk behandling har vuxit kraftigt de senaste decennierna. Forskningen har dock nästan uteslutande fokuserat på dess positiva effekter. I denna studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med tio yrkesverksamma psykologer om deras erfarenheter av svårigheter och problem på området. Intervjumaterialet analyserades med induktiv tematisk analys och visade att utmaningar, fallgropar och risker förekommer. Tre övergripande teman genererades; patientrelaterade egenskaper (bl.a. traumatiska erfarenheter, bristande affektreglering och felaktiga förväntningar på mindfulness), egenskaper hos behandlaren (bl.a. bristande förmåga att bedöma patienters behov och förutsättningar) och den övergripande synen på mindfulness (bl.a. bilden av en kostnadseffektiv ”dos” som kan distribueras i gruppformat istället för en individuell läroprocess liksom tendenser att systemproblem såsom arbetsmiljöfrågor läggs på individnivå). Deltagarna poängterar vikten av personlig erfarenhet, att arbeta individanpassat och ha respekt för metoden. / The use of mindfulness in clinical/therapeutical contexts has increased substantially during the past few decades. Most research in the field however has been solely focused on its positive effects. In this study ten clinical psychologists were interviewed regarding their experiences of difficulties and problems when using mindfulness with patients. The resulting material showed that challenges, pitfalls, and risks exist. Using inductive thematic analysis three major themes were generated: aspects relating to the patient (e.g. traumatic experiences, insufficient capacity in regulating affect and unrealistic expectations), aspects relating to the practitioner (e.g. insufficient capacity to assess the patient´s needs and capacities) and the overall view of mindfulness (e.g. as a cost efficient “dose” which can easily be distributed in a group setting instead of as an individual learning process as well as tendencies to individualize systemic problems such as working environment). The participants emphasize the importance of personal experience, to have respect for the method and to adapt and customize it to the patient.

Syfte: Syftet med studien är att ur ett ledar- och medarbetarperspektiv undersöka om och i så fall hur ett tillverkningsföretag tillämpar empowerment i deras styrning. Vi vill även ge förslag på hur tillverkningsföretaget kan vidareutveckla empowerment. Metod: Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med totalt 11 individer från ett tillverkningsföretag. 7 av intervjuerna var med anställda med chefsposition och resterade intervjuer var med medarbetare. I analysen har medarbetarnas och ledarnas svar från intervjuerna jämfört med varandra, där sekundärdata har vävts in. Resultat och slutsats: Resultatet från vår studie visar att företaget tillämpar empowerment i deras styrning. Det undersökta företaget har med hjälp av teknikerna strukturell- och psykologisk empowerment skapat en arbetsmiljö där empowerment är närvarande. Den första slutsatsen som vi kan ta är att tillverkningsföretaget har anpassat empowerment till deras bransch och organisation. Den andra slutsatsen är att det förekommer brister, som t.ex. stöd, möjligheter, påverkan m.fl. inom strukturell och psykologisk empowerment. Examensarbetets bidrag: Vår studie bidrar till att företagsledare inom tillverkningsindustrin, samt andra branscher, får en tydligare riktlinje eller lärdom vid tillämpningen av empowerment i deras styrning. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning är att göra liknande studie i samma bransch, men fokus på ett mindre företag eller företag utomlands. Ett annat förslag är att göra ett kompletterade studie inom ett tillverkningsföretag med fokus på andra tekniker inom empowerment än vad vi har undersökt. / Aim: The aim of this study is to investigate whether and if so, how a manufacturing company applies empowerment in their governance, from a leader and employee perspective. We also strive to be able to give suggestions on how the company can increase the degree of empowerment in their governance. Method: We conducted semi-structural interviews with a total of 11 employees from a manufacturing company. 7 of the interviews were with employees with leader positions and the remaining interviews were with employees. In the analysis, the employees 'and managers' responses from the interviews have been set against each other, where secondary data has been woven in. Results and conclusions: The results from our study show that the company applies empowerment in their management. With the help of the techniques of structural- and psychological empowerment, the studied company has created an environment where empowerment is present. The first conclusion that we can draw is that the manufacturing company has adapted empowerment to their industry and organization. The second conclusion is that there are shortcomings, such as support, opportunities, influence, etc. in structural- and psychological empowerment. Contribution of the thesis: Our study contributes to leaders in manufacturing industry, as well as other industries, gaining a clearer guideline or knowledge in application of empowerment in their governance. Suggestions for future research: Suggestions for further research are to do a similar study in the same industry, but to examine smaller companies or abroad companies. Another suggestion is to make a supplementary study within a manufacturing company with a focus on other techniques in empowerment than those we have studied.

Studiens syfte är att belysa projektledares upplevelser och agerande för arbetsrelaterad hälsa i projekt inom offentlig sektor. Via explorativa intervjuer med nio projektledare från sju olika myndigheter beskrivs allt från det organisatoriska klimatet och förutsättningarna för hälsa i projekt samt deras eget bidrag i sin roll. Resultatet visade på upplevelser av bristande förutsättningar inom organisationerna i stort beskrivna i temat ”Som ett löv för vinden”. Otydlighet i vem som bär ansvaret för hälsa på arbetet illustreras via temat ”Var det inte din tur att vattna?”. Deras reflektioner kring det egna bidraget och goda förutsättningar som finns inom projektets ramar beskrivs som ”Den goda jordmånen”. Slutsatser som dras är att det finns behov av att hitta ett systematiskt sätt att främja och belysa hälsa, tydliggöra ansvar och öka kunskapen om hur hälsa uppnås och vinsterna med dessa. / The aim of the study was to investigate the experiences and actions for work related health in projects within government agencies. By exploratively ask nine project managers from seven different governments of work-related health they describe everything from the climate of the government and conditions for health and their own contribution in their own role as a leader. The results showed that there is an experience of deficient conditions within the government described as “Like a leaf to the wind”. Unclarity when it comes to responsibility for health at work illustrated in the theme: “wasn’t it your turn to nourish the soil?”. Their own thoughts of their contribution and the good conditions within the project described as “The good soil”. The conclusions of the study showed that there is a need of finding a systematic way of working with and spread light to health, make responsibilities even more clear and raise the knowledge how to contribute to health at work and the profits of it.

Cyberkrigföring utgör ett allvarligt hot då det kan påverka ett modernt samhälle från distans. Västvärlden har trots större resurser och mer avancerad teknik inte lyckats möta rysk cyberkrigföring. Cyberkrigföring har trots jämförelser med massförstörelsevapen präglats av begränsningar i ny teoriutveckling samt en avsaknad av perspektiv avseende strid på djupet. Syftet med denna studie är att fylla denna teoretiska lucka genom att undersöka hur traditionella ryska teorier om djupoperationer kan förklara rysk cyberkrigföring i en modern kontext. Frågan undersöks genom en tematisk analys av två fall, cyberattackerna mot Estland 2007 samt den pågående konflikten i Ukraina från 2014 och framåt. Resultatet visar att den traditionella teorin är relevant och kan bidra till att förklara rysk cyberkrigföring både ur en fysisk- och en psykologisk dimension. Studiens största bidrag är en utveckling av den traditionella teorin för att bättre passa en modern kontext. Studien bidrar också till att öka förståelsen för rysk krigföring vilket kan medverka till bättre möjligheter för totalförsvaren i västvärlden att möta dessa typer av hot.