Allt fler rapporter visar att den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Sverige och då främst bland flickor. Gymnasieskolan är en stor mötesplats för ungdomar och skolsköterskan är en viktig person då hon träffar alla ungdomar minst en gång under deras gymnasietid, i det av Skolverket fastställda hälsosamtalet. Syftet med studien var att undersöka hur elever inom gymnasieskolan vill att deras  skolsköterska ska arbeta hälsofrämjande och preventivt. Gymnasieelever vid två olika skolor i nordvästra Skåne intervjuades i två olika fokusgrupper.  Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Efter resultatanalysen framkom tre kategorier: kommunikation, skolsköterskan som aktör på gymnasieskolan och interaktion. Faktorer som att  skolsköterskan skall finnas där, vara lättillgänglig och inge trygghet var viktiga för  gymnasieeleverna. Resultatet visar att skolsköterskan behövs inom gymnasieskolan men behöver synliggöra sitt arbete. Vidare forskning, både ur elevernas och ur skolsköterskans perspektiv behövs. Ungas ökade psykiska ohälsa finns högt på agendan i Sverige idag, ändå är skolsköterskan och elevhälsan på gymnasienivå ett område som fortfarande är outforskat. / Research is accumulating which indicates that mental illness is increasing among youth in Sweden and especially among female youth. Secondary school is a significant meeting place for young people and the school nurse is an important person as he or she meets with each youth at least once in the health conversation required by the school system. The goal of this study was to investigate how secondary school students want their school nurse to work in the promotion of health and prevention of illness. Students at two different secondary schools in south Sweden were interviewed in two different focus groups. The data procured from the interviews was transcribed and qualitatively analyzed. Three categories were derived from this analysis: communication, the school nurse's role in the secondary school and interaction. The students deemed that factors such as the presence of the nurse, the availability of the nurse and the nurse's ability to communicate safety  were important. The results indicated that the nurse is needed in the secondary school, but he or she also needs to make his or her work visible. More research is needed from both the perspective of the students and the nurses. Increasing the mental health of young people is a high priority in Sweden today. But the school nurse and student health at the secondary level is still largely unresearched.

This paper is written to take a close look at teaching methods used at the Summer Academy (SHS), which is held at Södertörns Högskola in Stockholm. SHS is a subdivision of the institution of teaching education, which annually, during summertime, offers an eight-day program for pupils between 13-15 years of age, from different schools located in socio-economically disadvantaged suburbs of Stockholm. The intention of SHS is to give the participating pupils an insight into higher education, especially that of university. The purpose of the activities, such as field trips, guided tours and corporate visits, is to make pupils aware of their own responsibility for their educational situation through different methods of knowledge transfer, to diversify the means of the education, and to bring awareness to the array of possibilities which they have access to within the Swedish system of tertiary education. The study is based on six deep-interviews, three with pupils and three with student mentors. Together with 131 surveys from the course given during the summer of 2014, and theories of John Dewey on “Learning-by-doing”, the results show that pupils participation in SHS give them a better understanding for, and knowledge about their own educational responsibility. Another question this paper seeks to address is how significantly the SHS program is changing the pupil’s experience of education in general and their view upon higher education specifically. Throughout this process, the aim is that the pupils will have gained a deeper understanding for the differences in educational form, the pupils own responsibility for shaping their future and how they themselves can take charge of their educational choices. After having participated in the SHS program, the pupils have made mature and insightful choices for their future education, where an academic choice is closer to hand than prior to the program.

Följande arbete handlar om bedömning som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevers lärande och kunskapsutveckling, en så kallad formativ bedömning eller bedömning för lärande. Arbetets forsknings- och litteraturgenomgång behandlar, utifrån syftet, vilka förutsättningar som krävs för en formativ bedömning och hur lärare kan arbeta med en sådan bedömning. Skolans styrdokument förespråkar en formativ bedömning, varpå undersökningens syfte är att beskriva hur denna bedömning upplevs av elever för att kunna analysera och påvisa vilka förutsättningar eleverna ges till att utveckla sitt lärande. Utifrån arbetets inriktning fokuserar undersökningen på elevers upplevelser av den formativa bedömningen i de samhällsorienterade ämnena, i grundskolans tidigare år. Arbetets syfte är uppdelat i de preciserade frågeställningarna: Vad innebär det att arbeta med formativ bedömning? Hur upplever elever bedömningen i de samhällsorienterade ämnena? På vilka sätt blir eleverna involverade i bedömningsarbetet i de samhällsorienterade ämnena? Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer, med totalt 15 elever i årskurs 5-6 uppdelade i fyra olika fokusgrupper. Resultaten av fokusgrupperna visar att de formativa inslagen i bedömningsarbetet i de samhällsorienterade ämnena överlag lyser med sin frånvaro. De förutsättningar som krävs för den formativa bedömningen upplevs inte i större utsträckning i dessa ämnen utav eleverna, vilket behöver förändras om bedömningsarbetet ska kunna främja elevernas lärande och kunskapsutveckling. / The following assignment is about assessment as a didactic tool to promote pupils learning and knowledge development, called formative assessment or assessment for learning. The assignments research and literature review describes, according to the purpose, the preconditions for a formative assessment and how teachers can work according to this. The schools governing documents indicates a formative assessment, upon which the research purpose is to describe how this assessment is experienced by pupils to be able to analyze and show what conditions are given to the pupils to develop their learning. The research focuses, based on the direction of the work, on pupils experiences of the formative assessment in civics in elementary school. The assignments purpose is divided into these following questions: What does it mean to work with formative assessment? How do the pupils experience the assessment in civics? In which ways will the pupils be involved in the assessments of civics? The research was conducted with focus group interviews, a total of 15 pupils in grade 5-6 were divided into four different focus groups. The result of these groups shows that the formative components of assessments in the civics generally are absent. The conditions required for the formative assessment is not experienced to a greater extent in these substances out of the pupils, which needs to be changed if the assessment process are to promote the pupils learning and knowledge development.

The concept of health should not be viewed as one-dimensional, but rather a complex interplay between physical, psychological and social factors (WHO, 2014). The Swedish curriculum highlights that the school’s responsibility is to support pupils’ knowledge and promote health. The purpose of this study, therefore, was to consider pupils understanding of and attitudes towards health in the context of the subject Physical Education and Health (PEH) at school. Data was collected through the use of focus groups, questionnaires and epistolary dialog. The pupils’ ways of describing health were analysed through Zygmunt Bauman’s (2008) consuming theory and Thomas Ziehe’s (1986, 1999) concepts of cultural liberation, cultural expropriation, the performance principle and authenticity. The result shows that the pupils in the study had a good level of understanding about health. They described health as a complex concept in physical, psychological and social terms. This understanding of health affected the pupils in different ways. For example a feeling of pleasure was described by pupils who appeared well-grounded and spontaneous, while those who experienced pressure in their daily life expressed feelings of higher expectations regarding their own health practices. PEH teachers need to consider not only knowledge content of the subject area, but also variations of self-image among the pupils in their class, and the impact this can have on the way pupils un-derstand the health messages being taught in the classroom.

Syftet med studien är att utifrån ett fenomenologiskt perspektiv undersöka hur några elever inom kulturskolan upplever förhållandet mellan motivation och övning. Bakgrundskapitlet belyser tidigare forskning och litteratur inom området motivation till att vilja öva. Studiens kunskapsteoretiska perspektiv är interpretativism och semistrukturerade intervjuer användes som metod där sex stycken elever intervjuades enskilt. Eventuella skillnader mellan begreppen spela och öva berörs och eleverna har sina egna uppfattningar om vad det innebär men också att det är svårt att hålla isär begreppen. Ibland samverkar begreppen och merparten av eleverna tycker att spela är det roligaste medan de övar mest hemma. Att kunna prata fritt om sin upplevda motivation till att öva ses av respondenterna inte som en självklarhet. När motivation kopplas till krav, prestation och tvång upplever eleverna att de inte finner det lika lustfyllt att öva eller att spela. Studien visar även att merparten av eleverna inte själva sätter upp egna mål med sin övning eller musicerande i sin helhet. Efter gymnasietiden vill respondenterna gärna studera vidare fast inte inom musik. De naturvetenskapliga ämnena lockar mer så som läkare, matematiker eller barnmorska. Resultatet diskuteras avslutningsvis med tidigare forskning och litteratur inom området för vad som gör elever motiverade till att öva. / The purpose of this study is through a phenomenological approach explore how some pupils in a music school experience the relationship between motivation and practice. The background chapter illustrates previous research and literature in the area of motivation to practice. The theoretical foundation of the study is interpretativism and semi-structured interviews were used as a method where six pupils were interviewed individually. The terms play and practice and how they differ from each other is discussed, as well as the pupil’s own perceptions about what they mean and the difficult in keeping them apart. Most of the pupils enjoy playing over practice, while it’s most common to practice at home. To have the ability to talk freely about their motivation to practice is for the pupils not that obvious. When motivation is connected to performance and constraints the pupils experienced that they do not feel it’s enjoyable to practice or to play. The study also shows that most of the pupils do not set their own goals for their practice or playing in general. After graduating from the high school the pupils are looking to get a higher education, however occupations such as doctor, mathematician or midwife are more attractive than job related to music. Lastly the result is discussed together with precious research and literature within the field.

Abstrakt I detta arbete studeras elevernas upplevelser av digitala verktyg i matematikundervisning på gymnasieskolor i Sverige. Problemet kan vara att lärare i ämnetmatematik inte har en uppfattning om elevernas olika behov och förutsättningar när det gäller användandet av digitala verktyg. Det är viktigt att veta hur eleverna uppfattar digitala verktyg för att kunna planera undervisningen utifrån bästa möjliga sätt. Syftet är då att undersöka elevernas upplevelser av digitala verktyg med hjälp av frågeställningar, som fokuserar på digitala verktygs betydelse i matematikundervisning, och om dessa verktyg ses som hinder eller möjligheter i elevernas lärande. Med hjälp av den fenomenografiska teorin studeras elevers uppfattningar och erfarenheter. Studien bygger på en kvantitativ och en kvalitativ analys som gjorts utifrån en enkätundersökning. Resultatet och slutsatsen visade att digitala verktyg har en stor betydelse i matematikundervisningen. Det visar även att majoriteten upplever att Geogebra hjälper eleverna under lärandet. Elever med digitala kompetenser ser digitala verktyg som en möjlighet medan de andra ser det som ett hinder.

Matematik är ett ämne i skolan där pojkar under en längre tid har presterat bättre i än flickor. Forskning påvisar att människor följer genusnormer och Skolverket har flertalet gånger gjort revideringar i styrdokumenten som ska motverka obalansen mellan flickor och pojkars prestationer. Syftet med studien är att få elevers perspektiv på genusnormer i matematikklassrummet och hur de upplever sig bli påverkade av dem. Studien undersökte också hur elever tror att ett matematikklassrum skulle kunna bli mer jämställt. Frågeställningarna besvaras utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, normkritik och Hirdmans genusteori om ett isärhållande av mannen och kvinnan.  Genom fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs 5 har material samlats in och analyserats. Resultat visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar i matematik och att genusnormer kan påverka deras prestationer. Eleverna upplever sig bli behandlade olika av lärare beroende på om det är en flicka eller pojke som ber om hjälp, pratar utan att räcka upp handen eller vill arbeta med en klasskamrat. De talar om en ”antipluggkultur” som pojkarna själva inte anser sig följa och flickorna bär på en osäkerhet av att inte uppfylla kraven att vara en duktig flicka. Detta kan resultera i att eleverna inte visar sin fulla potential i matematik och att lärarna gör bedömningar på eleverna trots att de inte fått möjlighet att visa all kunskap.

”Pedagogiska kvarten” is a project at Örebro University. It is a study that deals with the teachers’ perspective of pedagogics. When I came in touch with “Pedagogiska kvarten” I found it interesting to find out more about pupils’ perspective of pedagogics, since the teachers’ perspective already had been noticed. This study is inspired of “Pedagogiska kvarten”, hence the perspective of the pupils are what this essay will inquire into. However, unlike “Pedagogiska kvarten” this study uses an ethnographic approach. What create the base for this essay are materials found at a Swedish high school with a class of nearly 30 pupils. More specifically, observations and notes followed by interviews and recordings of pupils’ descriptions of “pedagogics”. The aim was to examine and investigate what the pupils’ perspective of pedagogics is and what meanings emerge in their descriptions. The research question therefore became “What meanings of the phenomena pedagogics appear in pupils’ descriptions of “pedagogics”?” This essay shows that the pupils’ descriptions of pedagogics can be divided into three categories. These categories are: Pedagogics is an encounter with the teacher, lessons structure and pupils’ participation. The conclusion is that the pupils’ meanings of pedagogics are associated with the teacher. Hence the role of the teachers becomes important. / Pedagogiska kvarten

Syftet med denna studie är att utifrån elevers perspektiv undersöka vad eleverna själva uppfattar att de lär sig och vad som är meningsfullt lärande för dem. Följande frågeställningar har legat till grund för denna undersökning. Vad uppfattar eleverna att de lär sig i fritidshemmet? Vad uppfattar eleverna som meningsfullt lärande i fritidshemmet? Studien är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk ansats där samtalspromenader har legat till grund för insamling av data. Tio semistrukturerade intervjuer har gjorts med elever i årskurs tre som är inskrivna i fritidshemmet. Analys av transkriberingarna har givit studien ett resultat som visar på att eleverna kunde beskriva och sätta ord på sitt lärande. Följande beskrivningskategorier har hittats som besvarar studiens frågeställningar: Rörelse, Kognitiv förmåga, Skapande och Bra kompis. Samlärande, Sortera och klassificera samt Vardagsnytta.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elever i svårigheter, inom området läs- och skrivutveckling, beskriver de stödinsatser som ges under grundskolans årskurser fyra till sex.  Mitt val blev då att samtala med barnen och ge utrymme för deras tankar och funderingar genom intervjuer. Studien har en grund i det sociokulturella perspektivet.   Sammanfattningsvis visar resultatet att elever i läs- och skrivsvårigheter beskriver en stress och oro i sin vardag. De anser att undervisningen går för fort fram och deras problematik gör att de inte lyckas hänga med i undervisningen på ett effektivt sätt. Eleverna beskriver att de företrädesvis använder Ipad som hjälpmedel i undervisningen och att detta kan vara ett stöd som de upplever som positivt. I skolarbetet beskriver också elever att de har möjlighet att få stöd av speciallärare utanför klassrummet. Detta stöd upplevs till stor del som positivt men det finns också elever som beskriver det som särbehandlande och negativt. I de fall där det finns fler än en lärare i klassrummet så beskrivs detta enbart positivt och givande. Eleverna känner att de får ett bra stöd och det hjälper till i deras strävan att följa den ordinarie undervisningen. Eleverna upplever att de inte är delaktiga i utformandet eller utvärderingen av de stödinsatser som finns i skolan.   I relation till andra studier som finns redovisade i mitt arbete så visar dessa på liknade resultat. Eleverna känner en stress i vardagen och denna stress finns med under hela skoldagen. Mina intervjuer visar på ett större användande av Ipad men de problem som beskrivs omkring dessa är liknande. Elevernas tankar och beskrivningar omkring undervisning utanför klassrummet är liknande och fler lärare i undervisningen är överlag mycket positivt. Eleverna beskriver inte heller att de är delaktiga i utformandet av stödinsatser. / The purpose of this study is to investigate how pupils in difficulty in the field of reading and writing development, describes the support measures given at elementary school in the forth to sixth grade. My choice was then to talk with the children and give room for their thoughts in interviews. In summary, the result shows that pupils in reading and writing difficulties worry and experience distress in their everyday lives. They feel that teaching is going too fast and their problems make them unable to keep up with the school work in an effective way. The pupils describe that they prefer to use an iPad as a tool in teaching and that this may be a support they feel positive about. In school work, the pupils also describe that they are able to receive support from special education teachers outside the classroom. This support is largely perceived as positive, but there are also pupils who describe it as negative and being treated differently. In cases where there are more than one teacher in the classroom, this is described only positively and rewardingly. Moreover, the pupils feel that they get good support and it helps in their quest to follow the regular teaching. Pupils feel that they are not involved in the design or evaluation of the support efforts in the school. In relation to other studies that are reported in my work, they show similar results. The pupils feel stress in everyday life and this stress is present throughout the school day. My interviews show a greater use of iPad, but the problems described around these are similar to other studies. The experiences of teaching outside the classroom are similar and more teachers in teaching are overall very positive. The pupils also do not describe that they are involved in the design of support efforts.