Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunpolitiker i Kalmar län upplever möjligheterna att påverka den regionala utvecklingen i länet. Regional utveckling handlar om att skapa hållbar tillväxt i alla delar av EU och omsätts genom de nationella och regionala utvecklingsstrategierna. Sedan den 1 januari 2019 har samtliga tidigare landsting omvandlats till regioner med ansvar för regional utveckling. Många små kommuner saknar dock resurser att satsa på regional utveckling då demografiska och strukturella förändringar har bidragit till en ökad utflyttning och sämre ekonomi. Uppsatsen antar en explorativ ansats och genom semi-strukturerade intervjuer med tre av länets kommunstyrelseordförande försöker studien besvara frågan om kommunernas möjligheter att påverka den regionala utvecklingspolitiken har förändrats efter den 1 januari 2019. De empiriska resultaten bekräftar mycket av den tidigare forskningen och visar att kommunerna inte har tillräckliga resurser att satsa på regional utveckling. Studien visar också vikten av ett tydligt regionalt ledarskap och att regional utveckling till stora delar handlar om infrastruktur för en liten kommun.

Examensarbetet undersöker Borlänge kommuns kulturarv och analyserar detta genom authorized heritage discourse. I arbetet studeras kommunala planeringsdokument så som översiktsplan och kulturmiljöplan samt den digitala besöksguiden Visit Dalarna och Borlänges kommuns respons på utnämningen till Sveriges fulaste stad. Undersökningen visar att kulturarvet har en liten roll i kommunens planeringsdokument och att det både i dessa och i besöksnäringen primärt är äldre och mer traditionella arv som är utvalt. Detta beror troligtvis på att staden, bland annat till följd av dess unga ålder, inte värdesätter mer samtida miljöer som kulturarv och ser kulturarvet som en tillgång i regional utveckling samt att besöksnäringen väljer ut kulturarv som ska tilltala nationell och internationell turism vilket resulterar i kulturarv som resonerar mer med den kollektiva identiteten Dalarna mer än den lokala säregna identiteten. / The thesis examines Borlänge municipality's cultural heritage and analyzes it through the authorized heritage discourse. By studying municipal planning documents as well as the digital visitors guide Visit Dalarna and Borlänge municipality's response to the designation as Sweden's ugliest city, the thesis shows that cultural heritage has a small role in the municipality's planning documents and that both in these and in the tourismindustry it is primarily older and more traditional heritage that is selected. This is probably due to the fact that the city does not value more contemporary environments as cultural heritage and that the city do not see cultural heritage as an asset in regional development. The tourism industry selects cultural heritage that should appeal to national and international tourism, which results in cultural heritage that resonates more with the collective identity Dalarna more than the local identity.

För att nå en hållbar utveckling måste förhållandet mellan människor och miljö beaktas genom att ta hänsyn till ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Proportionerna mellan dessa aspekter är inte lika då det visat sig att ekologisk hållbarhet är en förutsättning för social och ekonomisk hållbarhet. För att begränsa klimatpåverkan måste utsläpp av växthusgaser minska, och det innebär att det måste ske en omställning inom bland annat transportsektorn. Regeringen anger att utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn måste minska kraftigt och i en snabbare takt för att i princip vara noll år 2045.  Under våren 2021 påbörjade Region Västernorrland processen med att revidera den gällande infrastrukturplanen som gäller mellan åren 2018–2029. Planen revideras vart fjärde år och den pågående revideringen kommer att omfatta åren 2022–2033. I samband med revideringen pågår också en strategisk miljöbedömning (SMB) för att integrera hållbarhetsaspekter i planprocessen på bästa sätt. SMB är ett lagstadgat verktyg för att integrera hållbarhetsaspekter i planering och beslutsfattning under framtagandet av planer och program som väntas ha en betydande miljöpåverkan. Eftersom regionala infrastrukturplaner förväntas ha betydande miljöpåverkan ska en SMB tas fram i samband med planprocessen, vilket Region Västernorrland gör. Det övergripande syftet med fallstudien i Region Västernorrland är att bidra med en djupare förståelse och kunskap om hur regioner på bästa sätt kan arbeta med SMB i samband med framtagandet av en regional infrastrukturplan.  Resultatet av studien visar att Region Västernorrland har utvecklat sitt arbete med SMB till en mer strategisk process jämfört med föregående planeringsprocess. De har tagit med sig erfarenheter gällande till exempel dokumentation och att säkerställa att deltagarna får relevant grundkunskap inför processen. Regionen är förändringsbenägna och vill utveckla sitt arbete med SMB, trots detta upplevs processen som svår eftersom det inte finns någon vedertagen vägledning för en strategisk process. Förhoppningen med en mer strategisk process, där miljöbedömningen startar tidigt i planprocessen, är att den kommer kunna påverka planen i en större utsträckning än tidigare.  Resultatet visar att det finns utvecklingspotential inom regionen men även nationellt. Inom branschen rekommenderas att ta fram en vägledning för hur en SMB kan tas fram som inte baseras på den specifika miljöbedömningens metod och att det skapas en plattform för att utbyta erfarenheter. Vidare rekommenderas regionen att besluta om ett överordnat mål för att förenkla hantering av konflikter mellan mål. För att bidra med viktig kunskap till nästa process, rekommenderas det att både små och stora beslut dokumenteras i en beslutslogg och att det sker en strukturerad erfarenhetsåterföring i slutet av processen. / The system between humankind and the environment is key in the work towards sustainable development, and the aspects of ecological, social, and economic sustainability. The proportions of these aspects are not equal, as it has been shown that ecological sustainability is the foundation for social and economic sustainability. A decrease in greenhouse gas emissions is a necessity to limit the impacts on the climate, a change in approach will be essential in e.g., the transport sector. The emissions from the transport sector must start decreasing by a log and at a faster pace to reach the goal of essentially zero emissions by 2045.  The region of Västernorrland in Sweden started the process of revising the current transport plan during the spring of 2021. The transport plan contains national investments in regional transportation infrastructure e.g., investments in roads and railways. The plan is revised every fourth year and the revised plan will cover the years 2022-2033. In connection to the revision a strategic environmental assessment (SEA) was conducted to integrate sustainability aspects to the process. SEA is in Sweden compulsory by law as a tool to integrate sustainability aspects into the planning process and the decision making for plans and programs that are expected to have a significant environmental impact. As the regional transportation plan is expected to have significant environmental impact, an SEA needs to be conducted along with the revision process of the transportational plan, as the region of Västernorrland does. The aim of this case study is to contribute with a deeper understanding and knowledge of how regions can work with SEA in relation to the revision of regional transportation plans.  The results of the study show that Region Västernorrland have developed their work with SEA towards a more strategic process, compared to the previous revision process. They have developed their work with documentation of the process and ensured they provide relative knowledge to the participants of the process in advance. The region is inclined to change and develop their work with SEA, however, do the process come across as difficult due to that there are no established guidance for the strategic process. The expectation with a more strategic process is that the assessment will start earlier in the planning process and result in a greater influence on the plan than previously. The results also show that there is an opportunity for development within the region but also nationally. A recommendation is to develop a guide that describes and exemplifies how the process for SEA can be performed in a strategic way and create a platform that enables experience exchange. Further it is recommended to decide on a superior goal to simplify when goals are conflicting, this would help in the process of handling these conflicts. Also, to document all decisions in a structured decision log and ensure that there is a structured process to incorporate experience from previous processes.

Myndigheten Region Blekinge har under de senaste decenniernas tid använt sig av Blekinge Tekniska Högskola (BTH) som ett lärosäte i sin utvecklingsstrategi för tillväxt och innovation. Med sina expertisområden och forskningsinsatser har BTH spelat en betydande roll i att forma strategier och initiativ för regionens utveckling inom varumärke, utbildning och innovation. Den kommande undersökningen syftar till att kasta ljus över hur regionen nyttjar högskolan som resurs för regionens utveckling och planering. Där högskolan fungerar som lärosäte och kunskapsmotor för att främja utbildning och innovation i regionen.

<p>Avhandlingen behandlar en grupp industriarbetares deltagande i olika läraktiviteter på arbetsplatsen i samband med en organisationsförändring. Företaget var i behov av mångkunnig personal och organiserade därmed läraktiviteter. Syftet är att beskriva anställdas deltagande i dessa läraktiviteter i termer av faktiskt deltagande och inställningen till deltagande, samt att förklara eventuella skillnader.</p><p>Deltagande förstås i termer av motivation som utvecklas i ett komplext samspel mellan individrelaterade faktorer och faktorer som har med arbete, läraktiviteter, förändringsprocess och yttre omgivning att göra. De motivationsteorier som används är förväntan-valensteori, arbetsrelaterad teori samt en kontextuell motivationsteori.</p><p>Studien baseras på en fallstudie inom en avdelning vid ett traditionellt produktionsföretag. Det huvudsakliga empiriska materialet utgörs av intervjuer med de industrianställda. Dessutom har ett flertal informella studiebesök på arbetsplatsen genomförts, liksom dokumentinsamling och informantintervjuer.</p><p>I resultatet framträder tre grupper med olika deltagarmönster, som utifrån mönstren kan benämnas de ”engagerade”, de ”motvilliga” och de ”osäkra”. Det visar att industrianställda inte är någon enhetlig grupp. För gruppen ”engagerade” fanns få hinder för att delta i läraktiviteter. De hade även egna personliga motiv för deltagande. De individrelaterade förklaringarna, tycks vara särskilt viktiga för att förklara motivationen, och de hade kommit in i något som kan beskrivas som positiva lärspiraler. Gruppen ”motvilliga” såg inte deltagandet i läraktiviteter som något viktigt. De var inte överens om företagets mål och kände sig inte delaktiga i förändringsprocessen. De kontextuella förklaringarna har alltså ett stort värde för att förstå deltagandet i denna grupp. Gruppen ”osäkra” hade låg tilltro till sin förmåga, och hade ringa erfarenhet av tidigare läraktiviteter. Hur läraktiviteterna var utformade, var särskilt viktiga för denna grupp. De ”osäkra” liksom de ”motvilliga” tycks ha kommit in i negativa lärspiraler. Studien visar således att olika faktorer är betydelsefulla för olika grupper.</p> / <p>This dissertation focuses on the participation of a group of industrial workers in different learning activities at the workplace in connection with an organizational change. The purpose is to describe the employees’ participation in learning activities in terms of actual participation and attitude to participation, and to try to explain any differences.</p><p>Participation is understood in motivational terms, which exist in a complex interaction between individual-related factors and factors connected to work, learning activities, change process and external environment. The motivational theories used are the expectancy-valence theory, work-related theory and one contextual motivation theory.</p><p>The study is based on one case study within a department of a traditional production company. The empirical material consists mainly of interviews with the industrial workers. In addition, data have been collected through informal study visits at the workplace, as well as through documentary analysis and informant interviews.</p><p>Three groups with different participation patterns emerge from the data, and based on these patterns they are called “the dedicated group”, “the reluctant group” and “the insecure group”. This indicates that industrial workers are not a homogenous group. The “dedicated” group saw no obstacles in participating in learning activities. They also had their own personal motives for participation. The individual-related explanations seem particularly important to explain motivation, and this group had entered something which could be described positive learning spirals. The “reluctant” group did not consider it important to participate in learning activities. Their relationship to the company appear to be significant. Consequently, the contextual explanations are of great importance in order to understand the participation of this group. The “insecure” group showed little confidence in their own ability and had limited experience of previous learning activities. The design of the learning activities was especially important to this group. The “insecure” and the “reluctant” groups seems to have entered negative development spirals. The study thus shows that different factors are important to different groups.</p>

Denna undersökning syftar till att kartlägga Botkyrka Kommuns kulturprofilering samt se hur den påverkar det konstnärliga innehållet hos kulturverksamheterna som är verksamma inom kommunen. Detta är en fallstudie med en kvalitativ forskningsdesign där primärdata utgörs av ostrukturerade intervjuer med tio informanter som på något sätt arbetar inom ramen för Botkyrkas kulturarbete. Informanterna utgörs av en politiker, en extern kulturstrateg, tjänstemän och verksamhetschefer på kulturverksamheterna. Förutom Botkyrka kommun har Cirkus Cirkör, Mångkulturellt centrum, Subtopia och Xenter funnits representerade i studien. Det analytiska verktyg som använts verkar med bakgrund till de reformativa förändringarna inom offentlig förvaltning och tankarna om den nya ekonomin, där kultur och ekonomi närmar sig varandra allt mer. Utifrån institutionaliserade idéer skapas en växelverkan mellan regler, aktörer och handling som i sin tur skapar och skapas av diskurser. Val av analysverktyg syftar till att försöka förstå hur dessa institutionaliserade idéer skapar en social praktik och hur detta definieras av en uppfattad verklighet. Botkyrka är en kommun som bedriver mycket kulturverksamhet och tycker detta är viktigt. Kulturverksamheter har länge funnits inom kommunens gränser och 2002 togs ett formellt politiskt beslut; att satsa på kultur och upplevelser. Denna satsning syftade till att ändra den rådande negativa mediala bild som Botkyrka kommun hade internt och externt samt att ta vara på den kreativitet och kraft som fanns hos medborgarna. Satsningen upplevs ha resulterat i en positiv förändring i den interna och den externa bilden av kommunen iallafall inom vissa kretsar. Kultursatsningen påverkar inte den konstnärliga autonomin enligt informanterna på kulturverksamheterna med undantag från att de ibland måste prioritera vissa projekt för att få finansiering. Samtliga informanter tycks ha en förståelse och medvetenhet för diskurserna inom kommunfältet samt kulturfältet. Detta leder till en förtroende som kan ses som en avgörande faktor att detta samarbete ska fungera. Hos informanterna tycks inte den klassiska motsättningen mellan kultur och ekonomi råda. Medborgarundersökningar tyder på att förankringen och deltagandet hos medborgarna inte ärfullt lika framgångsrik. Detta ser kommunen som sin största utmaning just nu och arbetar för att förändra detta.

Regioner blir allt vanligare arbetsområden, något som EU uppmuntrar genom att avskaffa gränshinder och finansiera regionala projekt via strukturfonderna. Det har dock gjorts få studier kring gränsöverskridande samarbeten gällande turism. Denna studie vill belysa vilka faktorer som påverkar framgången hos ett sådant samarbete genom att studera Sundsvall, Östersund och Trondheim, vilka tillsammans bildar den så kallade SÖT-regionen. Syftet är att ta reda på om det finns förutsättningar för ett turistiskt samarbete mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim. För att ta reda på detta studeras hinder respektive möjligheter för ett gränsöverskridande turistiskt samarbete. Studien undersöker även huruvida ett samarbete skulle vara motiverat, och i så fall vilket typ, samt om det finns förutsättningarna för SÖT-regionen att skapa en funktionell region för turismen. För att besvara frågeställningarna har personliga intervjuer genomförts med yrkesverksamma inom turismnäringen i regionen. Informanterna arbetar alla med att utveckla turismnäringen på antingen kommunal eller regional nivå. De teoretiska utgångspunkter denna studie utgår från berör region- och destinationsbegreppet, turism som fenomen och tillväxtskapare, regionernas nya roll, transporter och kommunikationer, konkurrenskraft och platsmarknadsföring, relationen mellan turism och internationella gränser, samt turistiska samarbeten över nationsgränser. En egen modell har konstruerats för att sammanställa de hinder gällande gränsöverskridande turistiska samarbeten som framkommer i den teoretiska referensramen. Modellen anpassas sedan till förhållandena i SÖT-regionen. I den avslutande diskussionen framkommer därmed att hindren för ett turistiskt samarbete mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim är fler än möjligheterna. Hindren bygger dock till stor del på svårigheter gällande ett samarbete mellan de lokala turismföretagen i regionen, samt på svårigheter gällande gemensam marknadsföring. Däremot finns inga större hinder för ett samarbete mellan de offentliga aktörerna i kommunerna. Slutsatsen som dras är att ett offentligt samarbete, genom erfarenhetsutbyten och försäljning av gemensamt paketerade turismprodukter, är motiverat. Vidare är möjligheterna att skapa en funktionell region för turismen begränsade. / Regions are becoming more important as areas of power, something that the EU encourages by eliminating border barriers and by financing regional projects through the Structural Funds. However, there have been few studies of cross-border cooperation regarding tourism. This study wants to shed light on the factors that influence the success of such cooperation by studying Sundsvall, Östersund and Trondheim, which together form the so-called SÖT-region. The purpose of the study is to find out whether Sundsvall, Östersund and Trondheim have the prerequisites to form a touristic cooperation. The obstacles and opportunities for cross-border cooperation in the SÖT-region are studied, as well as whether a partnership could be justified, and if so, what kind. Finally, the prerequisites for the SÖT-region to create a functional region for tourism are investigated. To answer the questions personal interviews have been conducted with professionals working in the tourism industry within the region. The informants are all involved in developing the tourism industry on either a municipal or a regional level. The theoretical framework of this study concerns the regional and destination concept, tourism as a phenomenon and growth creator, the regions’ new role, transport and communications, competitiveness and site promotion, the relationship between tourism and international borders, and tourism partnerships across international boundaries. To summarize the obstacles regarding cross-border cooperation in tourism that occurs in the theoretical framework, a model has been created. The model is then adapted to fit the conditions in the SÖT-region. The conclusion then shows that the barriers for a touristic cooperation between Sundsvall, Östersund and Trondheim are more than the possibilities. The obstacles, however, are based largely on the difficulties regarding cooperation between local tourism businesses in the region, as well as difficulties regarding joint marketing. However, there are no major obstacles to cooperation between public actors. The conclusion is that public cooperation regarding exchanging experiences and sales of common packaged tourism products is justified. Furthermore, it appears that the ability to create a functional region for tourism is limited.

For the past decades, culture has been given a role as a factor for local and regional development. But what is meant by development and in what ways culture can be of importance in this aspect can be unclear. This thesis examines the perception of the role for local and regional development of one specific cultural place and network – the cultural cooperative Not Quite in Fengersfors, Sweden. I study the way the role as developer is expressed and interpreted in the discourse of the cultural workers who are members of the network and in the discourse of public cultural policy in the region Västra Götaland and in Åmål municipality. The study shows that there are both similarities and differences between the discourses concerning how the role as developer is expressed. What differs is the focus on economic growth, which is expressed to be of great importance in the public cultural policy discourse. The cultural workers within Not Quite express a lack of interest in economic growth, or even a negative attitude towards it. They instead express a ”discourse of meaning”. For them, the main purpose of their artistic work is to create meaning and value for other people rather than economic growth. However, the practical effects of the differences seem quite small. There seem to be a balance between the different kinds of development Not Quite is expected to contribute to, and the cultural workers express a relaxed attitude to goals and expectations from the Västra Götaland region and Åmål municipality.

The aim of the thesis is to describe and analyse socio-economic changes in northern Sweden. Focus is on the period 1985-2000. Population development, restructuring of economic activities, political and cultural changes are related to a theoretical discussion on the transformation of sparsely populated areas as an outcome of multi-dimensional and interrelated processes. Besides an introductory and concluding section, the thesis contains four papers. The first paper deals with forestry's changed role in the local economy of four municipalities located in the inland areas of upper Norrland. The changes within forestry have been driven by adaptation to global competition and rapid technical development. Even though timber production has increased in some of the municipalities, job losses have greatly reduced the importance of forestry in the local economies. Many employees have left forestry for work in other branches, unemployment or retirement However, relatively few have moved from the area. A multiplier model was employed in order to analyse the impact on the local economy. The second paper deals with population changes in the six northernmost counties. During the 1990s, most municipalities and rural areas in northern Sweden have experienced renewed depopulation. At the same time, some rural areas have shown significant population growth. Three types of rural areas with population growth have been identified. Firstly, there are rural areas within daily commuting distance from regional centres. Secondly, there is a group of rural areas, mainly a number of mountain villages close to the border with Norway, which has benefited from the tourist industry. Finally, there are a few rural areas characterised by attractive residential environments and leisure housing. The third paper is based on a classification of 500 residential areas and villages in the county of Västerbotten into seven types of housing environments. In this way, the county is broken down into a mosaic of housing environments characterised by very different prerequisites for consumption and economic development A complex and dispersed pattern of disadvantaged residential areas all over the county indicates the difficulty in treating counties and municipalities as homogeneous regions. In the fourth paper, focus is on young peoples' attitudes towards staying in or moving to small communities within a local labour market region in northern Sweden. The study is based on telephone interviews with 400 young men and women in the Umeå region. Half the interviewees lived in the university city of Umeå while the others were residents in five rural municipalities surrounding Umeå. In general, the males and females aged 19-25 had a much more positive attitude towards living in rural communities than did those aged 15-18. Nevertheless, only half of the young people already living in the rural municipalities wanted to stay there. Among the young people living in the city, slightly less than 50% showed an interest in moving to the surrounding rural areas, mainly the countryside within commuting distance from the city. The connection between higher education and out-migration of young people from rural areas is also highlighted. / <p>Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2002</p> / digitalisering@umu

Starting in the everyday life of Söderhamn’s youth, this thesis presents the driving forces that affect youth as they make decisions to stay in or to leave their home region. The research has been done with an interactive approach in close collaboration with youth and adults, and a number of different methods have been used. Based on the interviews, essays, questionnaires, conversations and meetings that underlie this work, the ambition has been to participate and contribute to the formation of knowledge in dialog with the youth and the adults who surround them. The dissertation (thesis) shows that society’s basic structures have great influence on youth’s decision whether to stay or leave. Important factors are actual circumstances, such as the access that youth have to resources – economical, social, and cultural. Society’s gender order has a big impact on the question whether to move or stay. Likewise, the tension between center and periphery plays an essential role – where the power to define what is “right” and “natural” coincides with values on how youth “are” and “should be”. The dissertation (thesis) shows that the interplay between these factors appears different for different individuals and groups, and that the interplay has significance both for the move/stay –decision and for the youth’s desire and possibility to participate in and have influence over society’s development in the region. / Med utgångspunkt i Söderhamnsungdomarnas vardag visar denna avhandling vilka drivkrafter som påverkar ungdomar i de beslut de fattar om att stanna kvar i, eller flytta ifrån, hemregionen. Forskningen har skett utifrån en interaktiv ansats i nära samverkan med ungdomar och vuxna, och flera olika metoder har använts. Utifrån de intervjuer, uppsatser, enkäter, samtal och möten som ligger till grund för arbetet har ambitionen med avhandlings-arbetet varit att delta i och bidra till ett kunskapsbildande i dialog med ungdomarna och de vuxna i deras närhet. Avhandlingen visar att samhällets grundstrukturer har ett stort inflytande på ungdomarnas flytta/stanna-beslut. Viktiga faktorer är de faktiska förhållandena i samhället där unga har olika tillgång till resurser, såväl ekonomiskt, socialt som kulturellt. I flytta/stanna-frågan har den samhälleliga genusordningen har stor genomslagskraft. Likaså spelar spänningen mellan centrum och periferi en väsentlig roll – där makten att definiera vad som är ”rätt” och ”naturligt” sammanfaller med värderingar av hur ungdomar ”är” och ”ska vara”. Avhandlingen visar att samspelet mellan dessa faktorer ser olika ut för olika individer/grupper och att utfallet av samspelet spelar en väsentlig roll dels för de ungas flytta/stanna- beslut, men också för de ungas vilja och deras möjlighet att delta i och ha inflytande över samhällsutvecklingen i regionen.