Syftet med studien är att skapa kunskap om hur lärare uppmärksammar matematikängslan och lågt matematiskt självförtroende hos sina elever och anpassar sitt pedagogiska ledarskap utifrån det. Matematikundervisningen kan komma att spela en stor roll i en individs liv och påverka allt från mående under skoltiden till framtida yrkesval. Matematiken är ett ämne som väcker känslor och i vissa fall orsakar ängslan hos eleverna. Lärarna spelar då en viktig roll med sitt pedagogiska ledarskap och i skapandet av ett tryggt klassrumsklimat. I studien har tankar och förslag från lärare samlats in via en enkät och genom kompletterande djupintervjuer. Analysen har därefter genomförts med hjälp av identifierade teman från teorierna om relationellt ledarskap, KASAM och differentierad undervisning. Studien visar att de tillfrågade lärarna anser att det handlar väldigt mycket om att lära känna eleverna, bygga relationer till dem och att visa att man som lärare har en tilltro till sina elever i alla lägen. De ser också att det är viktigt att få eleverna att tro på sin egen förmåga, att ge dem chansen att lyckas och att tona ner fokuset på ”rätt” och ”fel” inom matematik-undervisningen. Lärarna menar vidare att undervisningen behöver vara varierad och i grunden anpassad för hela klassen, men även med tillgång till uppgifter med olika svårighetsgrad för att kunna erbjuda en utmaning och stimulans på lagom nivå för samtliga elever.

Den här uppsatsen behandlar relationell pedagogik i den anpassade skolan. Som yrkesverksamma lärare möter vi dagligen situationer av relationell karaktär. Detta gjorde oss nyfikna på hur andra lärare uppfattar relationell pedagogik. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva lärare och speciallärares uppfattningar om relationell pedagogik.  Den metod vi fann bäst lämpad för att undersöka detta var den fenomenografiska metoden. Vi genomförde kvalitativa intervjuer vars data vi analyserade och kategoriserade enligt metoden. Genomgående har vi följt Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Trovärdighet och pålitlighet har säkerställts genom att alla faser i arbetsprocessen noga redogjorts för. I vår studie fann vi att informanterna beskrev sin uppfattning om relationell pedagogik i huvudsakligen fyra väsentligt skilda kategorier. Den första beskrivningskategorin handlar om hur relationer bygger trygghet för eleverna i skolan. Den andra beskriver att elevens lärande stärks av att läraren intresserar sig för elevens intressen. Den tredje beskrivningskategorin förvånade oss då den är den relationella pedagogikens motsats. Den handlar om vad som alienerar elever från skola, lärande och relationer. Den fjärde och sista kategorin är den som visade sig ligga närmast det teoretiska begreppet relationell pedagogik. Här beskrevs relationell pedagogik som en relation mellan människa och människa. I slutet av vår uppsats diskuterar vi metod och resultat. Den fenomenografiska metoden innebär risk för att uppsatsskrivarna tolkar empirin utifrån egen förförståelse vilket vi resonerar kring. Vi diskuterar också våra resultat ur verksamhetens perspektiv att förstå relationell pedagogik i den anpassade skolans sammanhang. Lärarna i vår studie uppfattade relationell pedagogik som att se eleven. Vad att se eleven innebar skiljde sig åt och vi fann fyra huvudsakliga beskrivningskategorier: att se elevens behov av trygghet, att se elevens lärande, att se eleven som människa samt en som beskrev vad relationell pedagogik inte är.

Studiens syfte har varit att undersöka hur förskollärare själva ser på betydelsen av den egna relationskompetensen och dess betydelse för relationsskapandet till barnen på förskolan. Ansatsen för studien är kvalitativ och empiriska data samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med legitimerade och verksamma förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt är relationell pedagogik vilket är ett teoretiskt synsätt där fokus ligger på mellanmänskliga relationers pedagogiska betydelse för utbildning. Resultatet visar att trygghet, aktiv- och emotionell närvaro samt en nyfikenhet för barns intressen, förmågor och tidigare erfarenheter är grundläggande för relationen mellan förskollärare och barn. Resultatet synliggör betydelsen av den pedagogiska relationen i förhållande till barns möjlighet till lärande och utveckling. Samtliga medverkande förskollärare uttrycker i resultatet att relationen mellan förskollärare och barn är helt avgörande för undervisningen och att detta är något som behöver arbetas mer med. Trots detta framkommer att pedagogiska relationer ges en liten- eller ingen plats alls i det systematiska kvalitetsarbetet.

Denna kvalitativa studie syftar till att erhålla ökad kunskap om hur fritidslärare arbetar för att inkludera ofrivilligt ensamma elever. Studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer av yrkesverksamma fritidslärare. Studiens teoretiska ansats bygger på relationell pedagogik och all insamlade data från intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att ofrivilligt ensamma elever förekommer men fritidslärare beskriver även en osäkerhet kring elevers upplevda ensamhet. Fritidslärare använder olika strategier för att motverka ofrivillig ensamhet. Bland annat kartlägger de ofrivilligt ensamma elever genom egna och andras observationer och de stödjer ofrivilligt ensamma elever genom att locka, genom att samtala, differentiera och olika kollegiala handlingar i arbetslaget. Framtida forskning bör fokusera på fritidshemmets didaktik vad gäller arbetet med sociala relationer. Slutligen föreslås även fältstudier och observationer av fritidslärares arbete med sociala relationer, samt studier av elevers egenupplevda ensamhet, som förslag till vidare forskning.

Syftet med studien var att få kunskap om behandlare resonerar kring sitt arbete med ungdomar i ett drogmissbruk samt hur detta kan förstås som en pedagogisk praktik. Metodologiska utgångspunkten i studien utgick från en hermeneutisk kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer. Intervjuer genomfördes med fem olika behandlare på fyra HVB-hem på olika platser i Sverige. Med stöd av det relationella perspektivet har resultatet analyserats. Resultatet visade att respondenterna beskrev att de arbetade med relation, motivation och delaktighet samt att vara trygga och stabila vuxna till ungdomarna. Slutsatsen av studien tyder på att det är relationen och inte insatserna som är det viktigaste i behandlingen av ungdomar med drogmissbruk. Behandlingsarbete kan förstås som en pedagogisk praktik i och med att behandlarna utför ett förändringsarbete med ungdomarna genom att vara delaktiga tillsammans i en ömsesidig relationsprocess och använda målmedvetna beteenden som syftar till att stimulera ungdomarna till att delta i denna relationsprocess. / The aim of the study was how practitioners' reason about their work with adolescents with drug abuse and how this can be understood as an educational practice. The methodological starting point in the study was based on a hermeneutic qualitative approach with semi-structured interviews. Interviews were conducted with five different therapists at four HVB homes in different places in Sweden. Based on the relational perspective, the result has been analyzed. The results showed that the respondents described that they worked with relationship, motivation and participation as well as being safe and stable adults for the adolescents. The conclusion of the study indicates it is the relationship and not the program’s treatment that is the most important when treating adolescents with drug abuse. Treatment work can be understood as a pedagogical practice as the practitioners carry out a change work with the adolescents. This by participating together in a mutal relationship process and using purposeful behaviors aimed at stimulating the adolescents to participate in this relationship process.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att belysa flerspråkiga gymnasieelevers perspektiv på läsning av skönlitteratur i skolan. Detta görs mot bakgrund av forskning kring ungdomars läsvanor, läsmotivationsforskning, aktuella styrdokument samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes fem elevintervjuer i årskurs tre på ett studieförberedande gymnasieprogram. Samtliga elever läser svenska som andraspråk. Intervjuerna är inspirerade av livsberättelseansatsen och har fokus på elevernas läsarhistorier. Resultatet av intervjuerna visar att elevernas erfarenheter av att läsa skönlitteratur i skolan varierar. Den undersökta elevgruppen har av sina föräldrar hört fiktiva berättelser som barn. Studien visar att eleverna uppfattar att det har påverkat dem på olika sätt, bland annat genom deras läsarliv. Elevernas erfarenhet av att läsa skönlitteratur i gymnasieskolan styrs av både plikt och tid, till skillnad från att läsa böcker under tidigare skolår. Studien visar också att lärarens engagerade ledarskap och ett positivt samspel är av betydelse för läsandet och deras personliga utveckling. Sett ur lärarperspektivet bör tid för läsning av skönlitteratur omvärderas, då forskningen har visat att läsning av skönlitteratur gynnar studier i andra ämnen men även individers sociala utveckling och delaktighet i samhället. / The aim of this qualitative study is to examine multilingual upper secondary school pupils’ perspectives on fiction reading at school. This is done with the background of research on young peoples’ reading habits, reading motivation research, current control documents, and from a socio-cultural perspective. To answer the aim of the study and the questions at issue five interviews with pupils in their third year of university preparatory program were carried out. All the pupils study Swedish as a second language. The interviews are inspired by their lifestories and are focused on the pupils’ reading experiences. The result of the interviews shows that the experiences of fiction reading at school vary. The tested group has heard real stories but also fictitious ones from their parents as children. The study has shown that the pupils apprehend that it has affected them in different ways i. e. by their reading life. The pupils’ experiences of reading fiction in school is governed by both duty and time, compared to reading books during earlier years. The study also shows that teacher’s commited leadership and a positive interaction are important for their reading and personal development. From a teacher’s perspective, time for reading of fiction should be revalued, since research has shown that the reading of fiction promotes studies in other subjects but also an individual’s social development and participation in society.

The meaning of relations in school is often given great significance in research and can also be considered as the base for Swedish school policy documents. In spite of this the understanding of students often tends to orient towards the individuals inability to learn. The aim of this study is to describe students’ experience of relations in school and what meaning they give to these relations. In the process of interpreting a life world approach was used to reach the students perspective on relations in school. The method is semi-structured interviews with six pupils on two schools in year 6-9. The result is presented in four themes related to the meaning of relations. The most important result is that relations are of great significance for learning and that it is mainly connected to the teachers’ ability to develop mutual trust together with the students. The teacher gives time and attention to the student and shows by changing the teaching that learning is a collective action. The trust between student and teacher is also a ground for the teachers’ authority which gives a space for the teacher to add new knowledge and help the student to exceed itself. An important finding is that learning, in the students’ point of view, does not contain separate but interlaced processes of new knowledge and personal experience and can be understood as taking different acting positions. Meeting students is therefore a result of the teachers’ ability to shift between different acting positions and being well prepared for this as a part of the daily work in school. The result of the study can be seen as a contribution considering relations in school as a foundation for the learning process. The pedagogical implications can be described in terms of a need for developing a practice of the teachers reflecting over practice in school.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om några förskollärares uppfattningar om professionell relationskompetens och dess betydelse för de yngre barnens (i åldrarna 1–3 år) utveckling och lärande.  Studien ger en översikt av tidigare forskning kring professionell relationskompetens och relationens betydelse för barns utveckling och lärande. Studien innehåller även förskollärares uppfattningar om detta utifrån genomförda intervjuer.   Studiens teoretiska utgångspunkt är Aspelins relationella pedagogik och några av Aspelins centrala begrepp i denna teori.   Studiens resultat visar att begreppet professionell relationskompetens var ett okänt begrepp för förskollärarna. De förmågor som framträder angående professionell relationskompetens är förskollärarnas förmåga att vara lyhörd, förmågan att vara närvarande, förmågan att visa respekt för barnet samt förmågan att ta ansvar för relationen. Förskollärarna uttrycker att de skapar förutsättningar för att utveckla relationer som gynnar barns utveckling och lärande genom att utveckla relationer till föräldrar, skapa det lilla sammanhanget, hitta en balans mellan närhet och distans i relationen till barnet, ge tid, beakta barns delaktighet samt genom att arbeta med struktur och rutiner i förskolans vardag. Förskollärarna beskriver relationens betydelse för de yngre barnens utveckling och lärande genom en relation som bygger på samspel, kommunikation, ett delat gemensamt fokus men även genom att utmana, bekräfta och visa tillit till barnets förmåga.   Specialpedagogiska implikationer utifrån forskning och studiens resultat är hur denna kunskap kring professionell relationskompetens och relationens betydelse för barns utveckling och lärande ska kunna synliggöras och implementeras i förskolan för att möta alla barn. Hur kan barnhälsans olika professioner, där specialpedagogen ingår med sin kompetens, arbeta för att utveckla goda relationer i förskolan som gynnar barns utveckling och lärande? / The aim of the study is to contribute to get a higher knowledge of how the professional relationships of the preschool teachers' and their perceptions of professional relationship competence. Understand how they create conditions to develop relations that benefit to the progress of younger children learning, age 1-3 years old, and how they view the importance of the relationship for the younger children´s development and teaching.  The study gives an overview of previous research on the importance of professional relationship competence and the relationship between children's development and learning. The study also contains interviews of preschool teachers within the area of the study.  The theoretical point of this study is Aspelin's central concepts of his relational pedagogy theory.  The results of the study show that the concept of professional relationship competence was an unknown concept for preschool teachers. The abilities that emerge regarding professional relationship competence are the ability of preschool teachers to be responsive, the ability to be present, the ability to show respect for the children and the ability to take responsibility for the relationship. Preschool teachers express that they create conditions for developing relationships that promote children's development and learning by developing relationships with parents, creating the small context, finding a balance between closeness and distance in the relationship with the children, giving time, considering children's participation and by working with structure and routines in the everyday life of preschool. Preschool teachers describe the importance of the relationship for the development and learning of young children through a relationship based on interaction, communication, a shared common focus but also by challenging, confirming and showing trust in the children’s ability.  Special pedagogical implications based on previous research and our study clearly show the importance of professional relationship competence and children's development and learning should be made visible and implemented. To be able to meet all children needs in preschool. How can the various professions in child health care, which include the special educator with their competence, work to develop good relationships in preschool that benefit to the children's development and learning?

I den här uppsatsen utforskar jag samhällskunskapslärares upplevelser av misslyckanden i sin yrkesutövning. Jag identifierar en slags kunskapslucka rörande misslyckanden där jag ser ett behov av att diskutera känsliga upplevelser. Jag vill dessutom undersöka om det finns specifika aspekter kring misslyckanden som berör just samhällskunskap. Det övergripande syftet är att synliggöra och beskriva samhällskunskapslärares upplevelser av misslyckanden i sin yrkesutövning. Jag intervjuar fem samhällskunskapslärare som undervisar på gymnasiet utifrån en kvalitativ forskningsansats. Jag använder mig av ostrukturerade djupintervjuer och analyserar empirin på basis av ett relationellt pedagogiskt ramverk och teori om sårbarhet. Resultaten indikerar att lärare upplever sig misslyckade i samband med relationer till elever, klassrumssituationer som man inte upplever sig kunna hantera samt klassdiskussioner som går emot skolans värdegrund. Förklaringarna som samhällskunskapslärarna ger sträcker sig mellan individuella och strukturella anledningar till sina upplevda misslyckanden. Empirin diskuteras utifrån det teoretiska ramverket och placeras i en brokig forskningsposition som tangerar samhällskunskapsdidaktik, professionsforskning och studier om misslyckanden, sårbarhet och otillräcklighet. / In this paper the overall aim is to explore social science teachers’ experiences of failure within their exercise of profession. I identify a gap of knowledge regarding failures where I see a need for a discussion about sensitive experiences. I also want to explore if there are any specific aspects regarding social science. I interview five upper secondary social science teachers within a qualitative scientific approach. I conduct unstructured in-depth interviews and analyze the data on the basis of a relational pedagogical theoretical framework and theory about vulnerability. The results indicate that teachers experience failure with regards to relationships with students, classroom situations they experience they cannot handle and classroom discussions who oppose the value-system of the school. The explanations the teachers give stems from both individual and structural reasons with regards to their perceived failures. The data is discussed through the theoretical framework and is placed within a motley research position which touches upon social science didactics, professional research as well as studies about failures, vulnerability and inadequacy.

Examensarbetets syfte är att beskriva barns upplevelser om och därmed bidra med en inblick i hur relationer mellan barn och vuxna på fritidshemmet kan upplevas ur barns perspektiv. I denna studie har vi använt oss av två frågeställningar. Den första frågar hur barn upplever sina relationer med vuxna på fritidshemmet. Den andra frågar hur barn upplever sitt inflytande över sin tid på fritidshemmet. Empirin samlades in genom att intervjua 31 barn på två olika fritidshem. Till stöd för analysen har vi använt oss av teorierna om relationellt perspektiv. Studiens resultat visar att det finns variationer av barnens upplevelser i de olika fritidshemmen. Dessa har vi beskrivit i tre teman varav det första temat handlar om Positiva känslor och förtroende, det andra temat handlar om Svåra känslor och det tredje temat handlar om Barns inflytande.  Första frågeställningen är Hur upplever barn sina relationer med vuxna i fritidshemmet? Resultaten i vårt första tema Positiva känslor och förtroende visar att barnen uppskattar de vuxna på fritids och tycker att de hjälper till med det som barnen behöver hjälp med. Generellt svarar barnen att de kan fråga vilken vuxen som helst när de behöver hjälp men också att det finns vuxna som de oftare frågar. Resultaten i vårt andra tema Svåra känslor visar att när de vuxna blir arga så begränsar det barnens vilja att uttrycka sig då de riskerar att få sina känslor nedvärderade. När barn inte känner sig uppmuntrade att uttrycka sina känslor riskerar det att begränsa deras vilja att uttrycka sig. I ett exempel beskriver några barn att om de vuxna blir för arga så känner de sig dumma vilket de är överens om att man inte ska behöva göra.   Andra frågeställningen är Hur upplever barnen sitt inflytande över sin tid på fritidshemmet? Resultaten i vårt tredje tema Barns inflytande visar att framförallt åttaåringarna vänder sig emot att graden av inflytande inte är så hög som de önskar. Svaren handlar främst om att de planerade aktiviteterna inte är så roliga och att det finns ett tvång om utevistelse oavsett väder. Bland sexåringarna är svaren något annorlunda, de uppger att de får välja vad de vill göra. Vi uppfattar det därmed som att de båda åldersgrupperna eftersträvar olika hög grad av inflytande.