I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor. Länder som USA och England har kommit längre inom denna forskning. I den forskning som finns i Sverige finns det därmed ett tomrum att fylla därför är det denna studies syfte att jämföra hur två olika personer med ansvar för marknadsföring på två olika skolor, (kommunal icke-fristående skola samt fristående icke-kommunal skola) resonerar kring följderna av föräldrars och elevers rätt till fritt val av skola. Ett vidare syfte är att få en bild av hur medvetna dessa skolor är om behovet av konkurrens och marknadsföring. Studien bygger på primärdata bestående utav intervjuer med två olika personer som representerar två olika skolor baserade i Stockholm och Botkyrka kommun. Dessa personers tankar och idéer om det fria valet av skola, konkurrens och marknadsföring har sedan analyserats och jämförts med varandra för att få fram respektive skillnader och likheter dem emellan. Resultaten har sedan diskuterats i ljuset av Christian Grönroos relationsmarknadsföringsteori samt tidigare forskning på området. Genomgången av empirin gav vid handen att båda skolorna uppfattar konkurrens och det fria valet av skola som något positivt men att båda skolor drabbas av det olika. Storvretsskolan har svårare att konkurrera med andra skolor då de ej vill stöta sig med andra kommunala skolor i samma kommun. Detta problem har inte Sverigefinska skolan. Undersökningen visade också att ett samband mellan valfrihet, konkurrens och marknadsföring föreligger, ett samband som mycket påverkas av skolans rykte. De båda skolorna uppfattar rykte som något man bör ha kontroll över. Hur de eftersträvar detta skiljer sig men båda informanterna anser att en god kommunikation med föräldrar är det viktigaste verktyget i kampen mot ett dåligt rykte som i sin tur påverkar skolans förutsättningar att marknadsföra sig, då båda menar att ett gott rykte är den bästa marknadsföringen. / IN THE END of the 1980th and the early beginning of -90th, revolutionary changes in Swedish school politic took place which influenced the local school agenda all over the country. The school was to be governed by local authorities and independent schools became new actors. A new era in Swedish schools were to begin, an era of competition. In Sweden very little research in competition between schools has been done comparing to USA and England. Research made in Sweden, has only been about whether competition between schools are positive or negative thing. Consequently the very reason for this study and the purpose is: To compare two different persons in charge of marketing on two different schools, (public non-independent school along with independent non-public school) how these two people discuss and reason about the consequences of parents’ legal right of choice of school. Moreover, to get these schools awareness of the need of competition and marketing. This essay is based on primary data such as interviews with two persons representing two different types of schools in Stockholm and Botkyrka. Each interview has been analysed and compared with each other in the light of Christian Grönroos theories of relation-marketing to reach eventually similarities and divergence, in these two representatives way of discussing and reason about marketing as consequence of being exposed to competition. The results of the study shows that both representatives of the schools think positive about competition and parents’ legal right of choice of school, even though both schools are differently affected. In the case of Storvretsskolan, competing is harder because it doesn’t want to get on the wrong side of other public schools. This problem doesn’t affect Sverigefinska skolan. The study also showed a link between free choice, competition and marketing, a link that is highly influenced by the word of mouth of each school. Both schools regard word of mouth as something that one has to get in control with. The achievement in this matter differ, but both schools consider a good communication with parents, the best way of controlling negative word of mouth, which in turn has an influence in both schools prerequisite of marketing. Further more, both schools think that a positive word of mouth is the best way of marketing. Sverigefinska skolan is the one of the two that has spent most resources in marketing and also the one that has been doing it longest time.

Purpose: The study aims to, from a companys point of view, describe how strategic work with customer loyalty is done. Conclusion: Another possible way to try to create loyalty is to exceed the expectations whether the customer is a member of the loyalty program or not. A strong brand with a good reputation can also contribute to a stronger loyalty. Reward systems gradually reward the customers since they first need to collect points, or in this case miles, to be able to use them later on. The staff is often educated in service to be able to interact with the customer in a professional manner. One way to interact with the members of the loyalty program is through profiles on the internet. To work with loyalty programs is a way for companies to get loyal customers.

Bakgrund: Svenska transportföretag är utsatta för hård konkurrens från utländska företag. För attkunna överleva måste de svenska transportföretagen skapa mervärde åt sina kunder. Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga vid utformning av tilläggstjänster för att svenskatransportföretag ska nå långsiktig överlevnad? Syfte: Syftet med detta arbete är att analysera och utvärdera transportköpande företags behov avtilläggstjänster. Metod: Uppsatsen har ett hermeneutiskt synsätt. Författarna använder sig av en kombination avkvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder för att generera en djupare förståelse ochmöjlighet att dra vissa slutsatser. Forskningsansatsen är deduktiv. Teorier: De teorier som används i uppsatsen är: Mervärdesteorin, Involveringsteorin, Nätverkssynsättet. Empiri: Empirin består av primärdata inhämtad via intervjuer och enkäter med representanter fråntransportköpande företag. Resultat/Analys: Vi har kommit fram till att majoriteten av de tillfrågade företagen i dennaundersökning har önskemål om att få ta del av transportföretagens tilläggstjänster och att eventuellti samråd med dessa även utveckla nya. Slutsats: Transportköpande företag är i hög utsträckning höginvolverade i transporter. De är därförmottagliga för relationsmarknadsföring. Detta möjliggör för svenska transportföretag att interageramed kunderna. Genom värdeskapande aktiviteter med kunderna kan tilläggstjänster skapas och ettmervärde uppstår för båda parter. / Background: Swedish transport companies are facing strong competition from foreign companies. To survive, the Swedish transport companies have to create value for its customers. Problem definition: What factors are important in the definition of additional services to Swedish transport companies to achieve long‐term survival? Purpose: The purpose of this work is to analyze and evaluate transport buying companies need of additional services. Method: This bachelor essay has a hermeneutical approach. The authors use a combination ofqualitative and quantitative research methods to generate a deeper understanding and ability todraw some conclusions. The research approach is deductive. Theories: The theories used in the essay is: Value theory, Involvement theory, Empiric: The empirical data consists of primary data gathered through interviews and questionnaire swith representatives from the transport buyers. Results/Analysis: We have found out that the majority of the companies surveyed in this study want to take part of the transport companies additional services and in consultation with these, and also develop new ones. Conclusion: Transport buying companies are often high involved in transports. They are therefore susceptible to relationship marketing. This makes it possible for Swedish transport companies tointeract with customers. By value‐adding activities with the customers the companies can create additional services and value for both parties.

Companies in the western world can no longer compete by using traditional means such as product and price since the commerce of services continually grows. To avoid similarity and increase competitive advantages modern companies have to be more specified. The competition between companies has increased and customers are harder to reach. Customers of today can afford luxury but trend indicates that originality, identity, and status are more important than factual needs. Products created and consumed at the same time within the service market are often very homogenous (similar). The small differences between companies make it hard to find the grounds of the consumer’s choice also making it imperative for companies to inter-pret the needs, habits, and expectancies of the consumer. A winning con-cept is hard to identify – individualism makes it harder to predict trends, product cycles becomes shorter, and the market becomes more casual, changeable, agile, lively, and impulsive. The purpose of this paper is to examine through quantitative survey which design factors create value for the consumer and how this affects the consumer choice. With prospective on the time of service the relation between consumer and company is evaluated in the moment of truth. / Företag i västvärlden kan inte längre vara med och konkurrera med traditionella medel som produkt och pris. Handeln med tjänster växer, för att undvika likriktning och öka konkurrensfördelarna ligger det i tiden för företag att nischa in sig. Konkurrensen om nya kunder hårdnar, och de blir allt svårare att nå. Kunder har idag råd med lyxvaror men trenden pekar på att originalitet, identitet och status är viktigare än faktiska behov. Inom tjänstemarknaden är produkterna som skapas och konsumeras vid samma tillfälle ofta mycket homogena. Det är svårt att veta på vilka grunder konsumenten väljer leverantör eftersom det ofta finns små skillnader mellan företagen. Det är viktigt för företag att förstå och tolka kunders behov, vanor och förväntningar. Det blir allt svårare att identifiera ett vinnande koncept – individualism bryter ner förmågan att förutse trender, produktlivscyklerna blir kortare, detta tillsammans med en mer flyktig, ombytlig, rörlig, livlig, impulsiv marknad. I uppsatsen undersöks vilka designfaktorer som skapar mervärde för kunden och påverkar valet av tjänsteföretag. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av kvantitativ undersökning analysera vad det är som gör att kunderna väljer ett visst tjänsteföretag. Samt utvärdera om det går att uppfylla kundernas olika behov genom att addera nya faktorer till en tjänst för att skapa mervärde för kunden. Med perspektiv på servicetillfället utvärderas relationen mellan kund och företag i sanningens ögonblick.

Swedish consulting companies within the architecture-and engineering business exist on a market that is distinguished by an increasing globalization and internationalization. The companies’ commissions are based mostly on long-term, personal clientele. These relations are threatened by a huge number of coming retirements and high employee turnover. Consequently these companies need to improve and strengthen their relationships with existing customers, to create long-term employee and customer loyalty. The purpose of this essay was to analyze and evaluate consulting companies´ internal marketing. To elucidate the problem a survey has been performed on three architecture- and engineering business and their client. From the study, elements that are important to create loyalty have been derived. The theories are based on involvement, branding and organization. From the result it may be concluded that all consulting companies fulfil every factor considered important to create loyalty. These factors are mainly strong brand, high involvement and customer satisfaction. The companies realize the great importance of personal relations and are aware of the strategic procedures needed to create loyalty. They have also successfully created loyal customers. However, this loyalty is directed to individuals instead of companies. The fact that loyalty is directed to individuals instead of companies is not a big problem today, but coming retirements and high employee turnover means that in the future it will be more important to focus on creating loyalty towards the companies. To secure their future situation, the companies need to develop strategies to strengthen customer relations to the company. The conclusion is that companies in this position need to work strategically to build their brand image. By creating a stronger brand internally the companies will maintain an attractive working place, increasing loyalty amongst employees. This in turn will strengthen the possibilities to create long-term customer loyalty towards their brand. Suggestion to further research is to study additional factors that are important to create loyalty directed to the company. / Svenska konsultföretag inom arkitektur- och teknikbranschen agerar på en marknad som kännetecknas av en ökad globalisering och internationalisering. Företagens uppdrag bygger främst på långsiktiga och personliga kundkontakter som hotas av stora pensionsavgångar och hög personalomsättning. Av denna anledning behöver de nu förstärka relationerna med de befintliga kunderna samt knyta personalen till sig för att skapa både lojala anställda samt lojala kunder. Uppsatsens syfte var att analysera och utvärdera konsultföretagens interna marknadsföring. För att belysa problemet har en surveyundersökning gjorts på tre konsultföretag inom arkitektur- och teknikbranschen, samt hos deras kunder. Utifrån studien skulle faktorer härledas som är viktiga för konsultföretag för att skapa lojala anställda samt lojala kunder. Teoridelen baseras på teorier om involvering, branding och organisation. Resultatet visar att konsultföretagen uppfyller samtliga av de faktorer som anses viktiga för att skapa lojalitet. Dessa faktorer är främst starkt varumärke, höginvolvering samt kundtillfredsställelse. Företagen inser vikten av personliga relationer samt är medvetna om de strategiska arbetssätten för att skapa lojala kunder. Studien visar att företagen har lyckats med detta. Lojaliteten är dock personanknuten och inte riktad till företagen. Att lojaliteten är personanknuten är i dagsläget inget stort problem, men då stora pensionsavgångar väntar och personalomsättningen blir allt högre kommer det bli mer aktuellt i framtiden att fokusera lojaliteten till företaget. För att säkra situationen i framtiden behöver företagen arbeta strategiskt med att förankra kundkontakterna till företaget. Slutsatsen är att företagen i detta läge behöver arbeta strategiskt med att bygga upp sitt varumärke. Genom att börja varumärkesuppbyggandet internt och förankra företagets identitet erhålls en attraktiv arbetsplats, vilket stärker lojaliteten hos de anställda. Vidare ökar detta förutsättningarna för att skapa en långsiktig varumärkeslojalitet hos kunderna. Som förslag på vidare forskning gavs, att studera ytterligare faktorer som är viktiga för att skapa varumärkeslojalitet.

Bakgrund: Globalisering och tekniska förändringar har gjort att nya kulturuttryck har vuxit fram och möjliggjorts genom exempelvis Internet. Dessa nya uttryck präglas av interaktion och deltagande. Institutionerna har traditionellt skapat värde genom presenterande kulturförmedling. Genom denna utveckling har kulturinstitutionerna fått en ökad konkurrens. Det framkommer vidare att kulturorganisationerna har nya ekonomiska förutsättningar till vilka institutionerna måste förhålla sig. Då omvärldsförändringar har skett och nu sker, vidtar kulturinstitutionerna åtgärder för att säkra sin långsiktiga överlevnad. Problemformulering: Vilka marknadsföringsfaktorer är viktiga för att Riksteatern genom medverkande kulturutbyte ska skapa mervärde, vilket ger långsiktig överlevnad? Syfte: Vad har Riksteatern för organisatoriska förutsättningar att skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte? Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats där en fallstudie av Riksteatern har genomförts genom fyra intervjuer på nationell nivå samt en e-enkät med de lokala riksteaterföreningarna. Teoriområden: Organisation, Internkommunikation, Mervärde, Involvering. Resultat: Den första viktiga organisatoriska förutsättningen för att Riksteatern ska kunna skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte är att institutionens dominerande idéer präglas av samstämmighet om att medverkande är organisationens gemensamma strategi, vilket är fallet. Den andra viktiga organisatoriska förutsättningen är att internkommunikationen präglas av processtyrning, detta uppfyller inte Riksteatern. Sammantaget är studiens resultat att Riksteatern i dagsläget ej har organisatoriska förutsättningar att skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte. Slutsats: Den första viktiga marknadsföringsfaktorn för att Riksteatern ska kunna skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte och nå långsiktig överlevnad, är att hela organisationen, enligt värdestjärne-logiken ser publiken som en resurs delaktig i kulturutbytet. Den andra viktiga faktorn är att publiken är höginvolverad i Riksteaterns verksamhet. Slutdiskussion: Riksteatern tjänar på att fysiskt tillhandahålla presenterande kulturförmedling samt att skapa mervärde genom medverkande i kulturutbytet i form av publika, ickefysiska plattformar för dialog och deltagande.

Background: LF is active in three markets: Property & casualty insurance, pension and banking. The main objective for such a strategy is to differentiate by offering all the services to the customer who can enjoy the benefits of having their whole personal economy at one place. LF’s market requires great customer loyalty as the high fixed costs of acquiring a new customer does not make the customer profitable until several years later. If the company then can achieve excellent customer loyalty, there are great reasons to invest in this field. Direct marketing is a method known to be focusing on long term aspects by establishing a relationship which increases the customer loyalty. Purpose: The purpose of this thesis is to study Länsförsäkringar Kalmar Län and analyse how they can use direct marketing to increase customer loyalty while operating in different service markets. Method: This thesis is using a case study on the relationship between Länsförsäkringar Kalmar Län and their beneficiary customers. The data has been collected through interviews with key personnel at the company and through a survey with participants from a key segment of the company’s beneficiary customers. The empirical findings were then analysed qualitatively. Conclusion: To successfully use direct marketing to increase customer loyalty the company needs to go through a four step process: Firstly, the company needs to know their customer by gathering data through CRM systems. Secondly, the company needs to understand their customer by interpreting the collected data. Thirdly, the company needs to inform their customer through customised direct marketing. At last, the company earns customer loyalty as the behaviour of the customer changes. The company now needs to gather new information and the process goes on in a continuous cycle. / Bakgrund: Länsförsäkringar Kalmar Län är idag aktiva på tre marknader: Sakförsäkring, Pension och Bank. Det viktigaste målet med en sådan strategi är att särskilja sig genom att erbjuda alla dessa tjänster till kunderna som får fördelen av att ha hela sin privatekonomi samlat på ett ställe. En sådan strategi kräver hög lojalitet hos kunderna på grund av att de höga fasta kostnaderna som uppstår vid förvärvet av en ny kund eftersom kunden ej blir lönsam förrän flera år senare. Om företaget kan uppnå hög kundlojalitet finns det stora skäl att investera inom området. Direkt marknadsföring är en metod som är känd att fokusera på långsiktiga aspekter genom att etablera en relation till kunden som på sikt höjer kundlojaliteten. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att studera Länsförsäkringar Kalmar län och analysera hur de kan använda direkt marknadsföring för att höja kundlojaliteten medan de är aktiva i flera marknader för tjänster. Metod: Den här uppsatsen använder en fallstudie på relationen mellan Länsförsäkringar Kalmar Län och deras förmånskunder. Datan har samlats ihop genom intervjuer med nyckelpersoner på företaget och genom en enkätundersökning med deltagare från ett nyckelsegment bland företagets förmånskunder. De empiriska undersökningarna analyserades sedermera kvalitativt. Slutsats: Genom att använda direkt marknadsföring för att höja kundlojaliteten på ett lyckat sätt borde företaget gå igenom en process i fyra steg. För det första ska företaget lära känna sina kunder genom att samla data med hjälp av CRM system. För det andra, ska företaget förstå sina kunder genom att tolka den insamlade datan. För det tredje ska företaget kontakta sina kunder genom anpassad direkt marknadsföring. Slutligen ska företaget förtjäna kundlojalitet genom att ändra beteendet hos kunden. Eftersom beteendet hos kunden ändras behöver företaget nu samla in ny information och så fortgår processen i en cykel.

Background: During the last decades the efforts to foster customer relationships have become important due to increased competition in the consumer markets. One of the most popular strategies have been to introduce customer loyalty programs which are believed to enhance the customer loyalty. The popularity of the customer loyalty programs is based on the beliefs that loyal customers are lucrative and these programs would bond the customers to the company. More recently however, the discussion whether these statements are accurate has started to blossom. Loyal customers are not necessarily as profitable as believed and it is not easy for companies to gain competitive advantage because almost all companies have similar customer clubs. Purpose: This thesis evaluates through a case study of a Swedish retail company whether customer loyalty programs manage to create loyalty among their members. Appropriate features of loyalty will be examined with the intention to evaluate whether there exists other factors outside the loyalty programs that are also influencing the creation of loyalty. Method: A qualitative study was conducted to answer the purpose of the thesis. Within the case study several semi-structured interviews were carried out with INTERSPORT and 20 telephone interviews with INTERSPORT customers. Empirical material was analyzed with a reflection to the theoretical framework and the research questions. Conclusions: Customer loyalty programs can enhance the creation of loyalty, but should be seen as a complement to other aspects of the business, namely, the product line, the customer service and the store concept. However, sustainable customer loyalty is difficult to obtain because many customers today are loyal to several companies instead of one.

In 2000, more then 4 million Swedish citizens were given the responsibility to invest a part of their earned money in the new premium pension system. With limited knowledge in financial markets was it now up to the people themselves to decide how to invest. Due to the citizens lack of knowledge lead them to a passive behavior. This meant a new role for the financial institutions and the advising that followed. Since the start, there has been constant debates on how well the system has been working and who it has been beneficial to.With the new role of the pension advisors the problem question was stated as: considering the customers’ knowledge and understanding of the financial factors, how has the advising of premium pension funds evolved since 2000? With the sub question: what role will the future of pension funds advising have?The aim of the study is to research how the knowledge among the Swedish public has changed, how the perception of risk has altered, how the trust and confidence among financial advisors have changed, what importance new laws and regulations have had, and how the relations between customer and advisors has developed with the uneven knowledge. The future of pension advising will be investigated.This study has a qualitative approach with seven semi-structured interviews with different institutions that are related to pension saving. Due to the nature of the study a hermeneutic approach and abductive perspective is obliged.The respondents have observed the level of knowledge among the public to be low, however has it gotten better. The laws and licenses implemented has changed how pension advisors are working, and increased the confidence for advisors. For the future, a majority of the advisors are calling for the government to take the responsibility on educating the public in private economy. This would, according to the respondents, simplify the advisors job. The insufficient level of knowledge has created both problems and opportunities for advisors. The trouble with a product/service such as advising its complexity, which makes it hard for the institutions to explain, and for the customers to understand it. Therefore, the authors agree with the respondents, to educate the Swedish citizens in order for them to understand the opportunity that is in front of them.

CRM-system har visat sig vara ett allt mer vanligt och effektivt marknadsföringsverktyg. Ett CRM-system hjälper ett företag att strukturera samtliga kunder samt information om kunderna på ett ställe. Målet med ett CRM-system är att förstå kundens behov och dess värde för företaget. Studiens syfte är att beskriva CRM och hur ett sådant system kan användas. Vi har valt att undersöka leverantörers och kunders syn på CRM-system, vilka för- och nackdelar de ser med ett CRM-system. Vi har även valt att belysa väsentliga skillnader mellan traditionella CRM-system och så kallade molnbaserade CRM-system, något som har blivit allt mer vanligt. Fyra intervjuer har genomförts, vilket utgör grunden för studiens empiriska material. Det empiriska materialet har hjälpt oss att besvara våra frågeställningar, vilka för- och nackdelar, generellt sett, ser leverantör och kund med att använda ett CRM-system, både traditionellt och så kallat molnbaserat? samt vilka väsentliga skillnader finns mellan traditionellt CRM-system och så kallat molnbaserat CRM-system avseende implementering och användande? Vår studie visar att leverantörer och även kunder ser främst fördelar med att använda ett CRM-system. Det finns dock vissa förutsättningar som är viktiga att tänka på och genomföra innan ett CRM-system införs. Traditionella och så kallade molnbaserade CRM-system används för samma syfte, att samla information om företagets kunder. Dock skiljer sig de båda typerna av system ifrån varandra på ett antal punkter, vilka kan vara bra att känna till innan val av system görs.CRM-system har visat sig vara ett allt mer vanligt och effektivt marknadsföringsverktyg. Ett CRM-system hjälper ett företag att strukturera samtliga kunder samt information om kunderna på ett ställe. Målet med ett CRM-system är att förstå kundens behov och dess värde för företaget.Studiens syfte är att beskriva CRM och hur ett sådant system kan användas. Vi har valt att undersöka leverantörers och kunders syn på CRM-system, vilka för- och nackdelar de ser med ett CRM-system. Vi har även valt att belysa väsentliga skillnader mellan traditionella CRM-system och så kallade molnbaserade CRM-system, något som har blivit allt mer vanligt. Fyra intervjuer har genomförts, vilket utgör grunden för studiens empiriska material. Det empiriska materialet har hjälpt oss att besvara våra frågeställningar, vilka för- och nackdelar, generellt sett, ser leverantör och kund med att använda ett CRM-system, både traditionellt och så kallat molnbaserat? samt vilka väsentliga skillnader finns mellan traditionellt CRM-system och så kallat molnbaserat CRM-system avseende implementering och användande?Vår studie visar att leverantörer och även kunder ser främst fördelar med att använda ett CRM-system. Det finns dock vissa förutsättningar som är viktiga att tänka på och genomföra innan ett CRM-system införs. Traditionella och så kallade molnbaserade CRM-system används för samma syfte, att samla information om företagets kunder. Dock skiljer sig de båda typerna av system ifrån varandra på ett antal punkter, vilka kan vara bra att känna till innan val av system görs.