Spelling suggestions: "subject:"reproducerande"" "subject:"reproduceras""
1 |
Kollektiv etnisk identitet som en central faktor i reproduceringen av socialt kapital inom etniska institutioner. / Collective ethnic identity as a central factor in the reproduction of social capital within ethnic institutions.Garcia Gonzalez, Julian January 2013 (has links)
The purpose of this study is to first investigate how a group of Syriac women participating in the Syriac/Aramaic Academics Association (SAAF – Syrianska/Arameiska Akademikerförbundet) at a Swedish university perceive their ethnic identity, and maintain it in the mainstream Swedish society. Furthermore, it considers whether SAAF as an ethnic institution provides an arena for the reproduction of social capital in interaction with the women's families. This study is based on previous research and theories of ethnic identity and its role in the building of social capital within so-called ethnic groups. The method used for this study involves qualitative interviews, to achieve its aims. The study results show that the ethnic identity can be understood as a combination of both non-instrumental (the own understanding of it) and strategic aspects (history, language, etc). Biological aspects based on the women’s parents’ ethnic identity are also emphasized. The study also shows that the respondents’ ethnic identity is strongly influenced by the common identity within their nuclear families, which also helps to maintain its existence. The common religious belief also plays a central role in maintaining the different norms, values and traditions that are associated with Syriac ethnic identity. However, other forms of informal and institutional social interaction such as SAAF also help to emphasize a sense of shared ethnic identity. Furthermore, this study shows that both the family and SAAF are important arenas for the reproduction of social capital through the encouragement of the individuals’ cultural and economic capital. However, reproduction requires a series of rites that transform objective membership relations to subjective ones, by creating friendships in SAAF:s case. The study concludes with a discussion where connections are made to previous researches that highlight a combined definition of ethnic identity. It also discusses the importance of taking into account various factors that may affect individuals' views on the reproduction of social capital in different contexts. Furthermore, suggestions for future research based on a combination of qualitative and quantitative methods, in a larger geographical approach are presented. / Syftet med denna studie är att först undersöka hur en grupp syrianska kvinnor som deltar i det Syrianska Arameiska Akademikerförbundet (SAAF) vid ett svenskt universitet upplever sin etniska identitet samt upprätthåller den i det svenska majoritetssamhället. Vidare ska det också undersökas huruvida SAAF som etnisk institution utgör en arena för reproducering av socialt kapital i samspel med kvinnornas familj. Denna studie har sin utgångspunkt i tidigare forskningar och teorier om den etniska identiteten och dess roll för uppbyggandet av socialt kapital inom olika så kallade etniska grupper. I studien används vidare kvalitativa intervjuer som forskningsmetod för att uppnå dess syften. Studiens resultat visar bland annat att den etniska identiteten kan uppfattas som en kombination av både icke-instrumentella (subjektiva, meningsskapande) och strategiska (samhälleliga och historiska) aspekter. Biologiska aspekter som baseras på föräldrarnas etniska identitet betonas också. Studien visar även att den egna etniska identiteten är starkt påverkad av den gemensamma synen inom respondenternas kärnfamiljer, som i sin tur upprätthåller den. Den gemensamma religionsuppfattningen visar sig också spela en central roll för upprätthållande genom olika normer, värderingar och traditioner. Dock är även SAAF en arena där detta upprätthålls genom olika umgängesformer. Vidare visar denna studie att både familjen och SAAF utgör viktiga arenor för reproducering av socialt kapital genom utveckling av individens kulturella och ekonomisk kapital. Dock kräver reproduceringen en rad riter som kan förvandla objektiva medlemskapsrelationer till subjektiva sådana, det vill säga genom exempelvis skapandet av vänskapsband i SAAF:s fall. Studien avslutas med en diskussion där kopplingar görs till tidigare studier som belyser en sammansatt definition som inbegriper den etniska identitetens komplexitet. Vikten med att ta hänsyn till olika faktorer som kan påverka individernas syn på reproducering av socialt kapital i olika kontexter diskuteras också. Till detta följer förslag på vidare forskning som kombinerar kvantitativ och kvalitativ metod i ett större geografiskt perspektiv.
|
2 |
Förskollärares möte med barns olika socioekonomiska förutsättningarSundström, Olivia January 2019 (has links)
Studiens syfte är att öka kunskapen kring hur förskollärare uppmärksammar och agerar utifrån barns skilda socioekonomiska förutsättningar. Frågeställningarna ramar in arbetet ytterligare och fokuserar på tre delar, vilka skillnader som förskollärarna ser utifrån barns skilda socioekonomiska förutsättningar, hur de bemöter dem samt om förskolan reproducerar skillnader. I bakgrunden får läsaren en sammanfattning av förskolans styrdokument som pekar mot att förskolan ska kompensera för barns skilda hemförhållanden. Bakgrunden belyser att barns hemförhållanden har inverkan på hur deras liv formas och att konsekvenserna kan bli stora. Den teoretiska utgångspunkten tas i Bourdieus teori om hur socioekonomin befästs inom familjen men också inom skolväsendet. Studien har genomförts med intervju som metod där fyra förskollärare har intervjuats. Studien visade att alla förskollärare uppmärksammade skillnader i barns socioekonomiska förutsättningar, de gav exempel på skillnader i material, tillgång till socialt kontaktnät samt brister i barns omvårdnad, de berättade också om barns förmåga att samspela och vilka värderingar som barnen fått med sig från hemmet samt barns tillgång till upplevelser och erfarenheter. Studien visade att förskollärarna använde sig av strategier såsom att erbjuda barnen lånematerial, vara närvarande i barnens samspel och på så vis förankra förskolans värdegrund samt att skapa förtroendefulla relationer till hemmen. Det framkom att förskollärarnas uppfattningar skilde sig ifrågan om förskolan reproducerar barns skilda förutsättningar, några hävdade att deras verksamhet inte förstärkte barnens skilda förutsättningar medan andra ansåg att deras verksamhet absolut kan förstärka skillnaderna, särskilt i stressiga miljöer. De framkom exempel på lekmiljöer som reproducerar samt hur pedagogers förhållningssätt kan förstärka skillnader hos barnen. De berättade också om barn som hörs och syns mycket som tenderar att tillåtas ta mer plats och att förskolan på så vis förstärker de skillnader som uppstår utifrån skilda socioekonomiska förutsättningar.En slutsats som framkommit under studien är att förskollärarna är medvetna om skillnaderna mellan barns skilda socioekonomiska förutsättningar och utifrån det aktivt arbetar för att kompensera för skillnaderna. Resultatet visade också att förskollärare vittnar om att stress och brist på tid för reflektion skapar omständigheter som kan förstärka och reproducera skillnader mellan barns socioekonomiska förutsättningar.
|
3 |
Homosexualitet & utmanande av kristen konservatism i hiphop-genren : En multimodal kritisk diskursanalys av musikvideon "Montero".Peeters, Jennifer, Fleur, Rebecka, Stam, Nora January 2023 (has links)
The purpose of this study is to examine the popular cultural conceptions and representations of homosexuality. A case study is conducted of the music video "Montero" by the hip-hop artist Lil Nas X. With a Multimodal Critical Discourse Analysis we aim to contribute with existing knowledge about the subject and the problems surrounding it. We intend to critically discuss if and how these representations can challenge (and/or reproduce) dominant notions of homosexuality. To fulfill the purpose we have formulated the following questions: 1. “By which semiotic significance elements is the idea of homosexuality represented/constructed?” 2. “How are stereotypes of homosexuality challenged and/or reproduced in the current case study?” The theoretical framework that is used is representation, social semiotics, religious symbolism, hegemony and intersectionality. The study is a qualitative analysis and based on the method MCDA. We have accomplished the study by doing an analysis based on several categories, intertextualization, clothing, body language, color and genre. The analysis is divided into three different thematic discourses, which also has been divided into smaller sections. The result and conclusion of this study is that the hip hop artist is both reproducing andchallenging the stereotypes of homosexuality. By using religious symbolism and intertextualization throughout the video, he is reproducing the idea of homosexuality as a sin. He is also reproducing the stereotypes by wearing feminine clothing and moves with sensitive motions. We understand from previous research that the genre often uses homophobic lyrics, so being gay within it is a way of challenging its stereotypes. In addition, by challenging male hegemony, he breaks stereotypes about homosexuality, as he expresses power in the context of femininity.
|
4 |
"Man får det att funka" : Ansvarsfördelning av barn vid en separationMårtensson, Jenny, Emine, Seyhan January 2012 (has links)
Studiens syfte är att finna en förståelse kring vilka sociala faktorer som producerar ett normativt beteende gällande ansvarsfördelningen runt barnen efter en separation. Undersökningen grundar sig därför i följande frågeställningar: Hur ser normen kring ansvarsfördelningen av ett barn ut efter en separation och hur upplevs denna ansvarsfördelning. Studien bygger på en kvalitativ metod som i sin utformning skall generera en större förståelse för våra frågeställningar. Vi har gjort fyra enskilda interjuver med två separerade par som har delad vårdnad över sina barn. Vår teoretiska utgångspunkt utgår ifrån socialkonstruktivismen.Den behandlar och beskriver hur kvinnliga och manliga beteende mönstren reproducerasvid interaktion individer emellan. Även teorin som förklara männens dominans i dagens samhälle (patriarkatet)samt den könade arbetsfördelningen inom den privata och offentliga sfären (liberala feministiska perspektiv) finns att ta del av. Vi har funnitett dialektisktförhållande mellan traditionella könsmönster, reproducering utav dessa, den könade arbetsfördelningen samt relationen mellan barn och deras föräldrar innan separationär faktorer som påverkar normen kring hur ansvarsfördelningen av ett barn efter en separation ser ut och upplevs. / The aim of this study is to determine which social factors create the dominating pattern in the delegation of responsibility of a child after a separation. The study is therefore based on the following enquiry: What is the norm during separation concerning the delegation of responsibility for a child between parents and how is this division of responsibility perceived. This study is based on a qualitative method through which a greater understanding of these enquiries will be met. We have done four separate interviews with two sets of already separated partners who havejoined custody over their children. Our theory is based on social constructivism and discusses how current female, respective male behavioural patterns are reproduced between individuals. In addition, the theory which explains male dominance in present society (patriarchate) together with gender based division of labour within private and public spheres (the liberal feministic perspective) are both presented. We have discovered a dialectical relationship between traditional gender roles, theirreproduction ofthese,the gender based division of labour and even the relationship between children and their parents are all factors that contribute towards the determination of assigning responsibility of a child during separation and how it is perceived.
|
5 |
"Hej tjejer!" : En kvalitativ feministisk tolkning om fritidshemslärares språkliga genusmedvetenhetGagnefur, Isabelle January 2022 (has links)
Hur kan fritidshemslärares språkliga genusmedvetenhet tolkas utifrån kvalitativa observationer och intervjuer med teoretiska utgångspunkter som socialkonstruktivism, sociokulturellt perspektiv och hermeneutisk tolkning? Undersökningens syfte är att tolka skillnader och likheter i fritidshemslärares språkliga genusmedvetenhet. Frågeställningarna som undersöks är: arbetar fritidshemslärare med språkliga diskurser kring kön och genus? Om så hur? Vad finns det för likheter och skillnader i fritidshemslärares tolkningar om hur elever reproducerar och utmanar traditionella könsmönster? Går det att utskilja kollektiva eller individuella idéer bakom fritidshemslärares språkliga bemötande av elevers könsmönster? Undersökningen visar att språklig genusmedvetenhet är mångfacetterad och att ett kompensatoriskt synsätt präglar diskursen om genusmedvetet förhållningssätt. Undersökningen visar också att det finns flera tolkningsmöjligheter för att förstå hur elevers genusuttryck påverkas och hänger ihop med flera faktorer beroende på vilka sociala och kulturella normer som fritidsverksamheten verkar i. / How can after-school teachers' linguistic gender awareness be interpreted based on qualitative observations and interviews with theoretical starting points such as social constructivism, socio-cultural perspective and hermeneutic interpretation? The purpose of the survey is to interpret differences and similarities in after-school teachers' linguistic gender awareness. The questions investigated are: do after-school teachers work with linguistic discourses around sex and gender? If so, how? What are the similarities and differences in after-school teachers' interpretations of how students reproduce and challenge traditional gender patterns? Is it possible to distinguish collective or individual ideas behind after-school teachers' linguistic treatment of students' gender patterns? The survey shows that linguistic gender awareness is multifaceted and that a compensatory approach characterizes the discourse on gender-awareness. The survey also shows that there are several interpretation possibilities to understand how students' gender expression is affected and is connected to several factors depending on the social and cultural norms in which the leisure activities operate.
|
6 |
En normativ avvikelse: reproduceringen av det normalt heterosexuella i ett offentligt samtal om queer. / A normative difference: the reproduction of the normally heterosexual in a public discourse on queer.Stjernqvist, Ulrica January 2003 (has links)
<p>Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala. </p><p>Genom att studera detta är det möjligt att synliggöra olika former av sociala konsekvenser som kan tydliggöra varför normalitet som konstituerande diskurs ständigt återskapas och bekräftas som avgörande för hur det är relevant att organisera ett samhälle socialt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt. Något som får konsekvenser för oss som individer, medborgare och medmänniskor i hur vi tolkar och ger betydelse av vår egen vardag och tillhörighet i en för oss gemensam omvärld, vare sig det handlar om olika former av kön och sexualitet eller inte. Den sociala konstruktionen av ett begrepp som normalitet fungerar begränsande och maktutövande för samtliga sociala uttryck som den enskilda individen väljer att gestalta. Så ett ofarliggörande av det som ifrågasätter det som hävdar sin egen normalitet genom uteslutningen av någonting annat eller någon annan innebär en maktutövning med sociala konsekvenser. Särskilt som det sker i ett av flera offentliga samtal tillgängligt i ett vardagligt sammanhang, så som t ex i dagspressen. Jag menar därmed att genom att studera vad som konstrueras och definieras som normalt öppnas det upp för en möjlighet till förändring av de samhälleliga mekanismer som exkluderar den enskilda individens möjligheter till olika former av uttryck och inkludering socialt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt.</p>
|
7 |
En normativ avvikelse: reproduceringen av det normalt heterosexuella i ett offentligt samtal om queer. / A normative difference: the reproduction of the normally heterosexual in a public discourse on queer.Stjernqvist, Ulrica January 2003 (has links)
Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala. Genom att studera detta är det möjligt att synliggöra olika former av sociala konsekvenser som kan tydliggöra varför normalitet som konstituerande diskurs ständigt återskapas och bekräftas som avgörande för hur det är relevant att organisera ett samhälle socialt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt. Något som får konsekvenser för oss som individer, medborgare och medmänniskor i hur vi tolkar och ger betydelse av vår egen vardag och tillhörighet i en för oss gemensam omvärld, vare sig det handlar om olika former av kön och sexualitet eller inte. Den sociala konstruktionen av ett begrepp som normalitet fungerar begränsande och maktutövande för samtliga sociala uttryck som den enskilda individen väljer att gestalta. Så ett ofarliggörande av det som ifrågasätter det som hävdar sin egen normalitet genom uteslutningen av någonting annat eller någon annan innebär en maktutövning med sociala konsekvenser. Särskilt som det sker i ett av flera offentliga samtal tillgängligt i ett vardagligt sammanhang, så som t ex i dagspressen. Jag menar därmed att genom att studera vad som konstrueras och definieras som normalt öppnas det upp för en möjlighet till förändring av de samhälleliga mekanismer som exkluderar den enskilda individens möjligheter till olika former av uttryck och inkludering socialt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt.
|
8 |
Makt- och genusrelationer i års- och hållbarhetsrapporter : En kvantitativ innehållsanalys om avbildning och reproducering av könsroller utifrån bilderIvic, Maria, Österberg, Anna January 2021 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur genus- och maktrelationer avbildas samt reproduceras genom bilder från The Big Fours års- och hållbarhetsrapporter. Tidigare forskning har klarlagt behovet att på ett adekvat sätt särskilja mellan kön och genus inom kritisk redovisningsforskning. Således grundas studien i en rad feministiska teorier och kritisk organisationsteori, såväl som tidigare forskning där genus står i fokus. Dessa teorier tillämpas vid en kvantitativ innehållsanalys och efterföljande slutledning. Detta för att identifiera dolda processer inom organisationerna som inverkar på hur hierarkier utformas inom dessa. Resultaten påvisar att det existerar ett könande inom organisationerna som är till mannens fördel. Dock är generaliserbarheten av studiens empiri begränsad utifrån resultatet av den logistiska regressionen. Symboler för ett starkt ledarskap förknippas med maskulinitet och mannen avbildas oftare som stående inom urvalet, vilket studien härleder till uttryck för rådande och önskade hierarkier. Därtill påvisar empirin att aktivitet till högre grad avbildas som ett manligt attribut vilket studien förklarar som ett uttryck för ett rådande informationsövertag. Det återfinns dock frekvenser som gör gällande att kvinnan ges utrymme att komma till tals och således att dennes perspektiv tas tillvara på. Detta då kvinnan till en högre grad avbildas som seriös i sällskap av män än ensam. Genusrelationer identifieras men processerna är genomgående subtila. Sociala koder och normativa påtryckningar kan dock påpekas. / The purpose of this study is to examine how gender and power dynamics are depicted and reproduced through images from The Big Four’s Swedish branches, in their annual and sustainability reports. Previous research clarifies the need for a separation between sex and gender within critical accounting research in order to expand the current empirical reach. Hence this study utilizes several feminist perspectives as well as critical organizational theory combined with previous research where gender has been at the center. The study’s content analysis and deduction, along with its conclusion, is built upon these theories to identify hidden processes that constitute real-life gender based hierarchies within said organizations. Furthermore the results of this study points to a continued gendering within these organizations that favour the male sex. However the generalizability of the empirical findings are limited due to the outcome of the logistic regression. Symbols of strong leadership are continuously associated with a sense of masculinity and the male is more often depicted as standing up, symbolizing being higher up in the organizational hierarchy. Empirical evidence is laid forth stating that a higher frequency of being active is tied to being male and furthermore a masculine attribute. Although, measured frequencies show that the woman is granted the opportunity of having her perspective listened to and through that her epistemic privilege utilized as she’s, to a relatively high degree, represented as serious when accompanied by men. Gender relations are identified as parts of subtle processes that are sometimes even to be labelled as ambiguous.
|
Page generated in 0.0991 seconds