I Sveriges val 2018 fick åtta partier mandaten i Riksdagen: M, C, S, V, L, KD, SD och MP. Partiernas organisation finns på tre nivåer. Partiföreningen finns på lokal nivå och omfattar vanligtvis en kommun. Partidistriktet kallas den länsvisa organisationsnivån. Distriktsorganisationer är sammanknutna i en riksorganisation. Lokala partiföreningar är registrerade som ideella föreningar.  På årsmöte väljer medlemmar styrelsen, kassör, revisorer och revisorssuppleanter. Revisorer valda på årsmötet kan vara en yrkesverksam revisor eller en lekmannarevisor det vill säga någon som ställer upp ideellt och som inte yrkesmässigt arbetar med revision. Revisorn skall ha en kontrollerande funktion i föreningen därför kommer det bli lärorikt att studera hur revisorerna lever upp till sin roll i svenska lokala partiföreningar.  Revisorn roll i partiföreningar handlar om vilka möjligheter som finns för att kunna utföra det uppdrag som revisorn har i dessa föreningar. Det finns både interna och externa faktorer som påverkar revisorns handlingsutrymme. Dessa faktorer studerades för att skapa en tydligare bild av revisorns roll i lokala partiföreningar.  Frågeställning: Vilka faktorer påverkar revisorernas handlingsutrymme i lokala partiföreningar?  Syftet med denna studie är utforska faktorerna som påverkar revisorernas handlingsutrymme i dessa föreningar.  Slutsats: samtliga intervjuade revisorer i de lokala partiföreningarna upplever att deras handlingsutrymme räcker gott och väl. Revisorerna är medvetna om sin kontrollerande roll. Deras granskningsarbete utgör också ett stöd och trygghet för medlemmar och för styrelsen.  Resultatet kan användas för att öka kunskap om revisorns roll i lokala partiföreningar och göra partiföreningar medvetna om vilka faktorer som påverkar revisorernas handlingsutrymme samt klargöra vikten av dessa när partiföreningen utser revisorer i framtiden. / In Sweden's 2018 elections, eight parties were given the mandate in Parliament: M, C, S, V, L, KD, SD, MP. The parties' organization exists on three levels: party associations at the municipal level and district organizations linked together in a national organization. Party associations at the municipal level are registered as non-profit associations.  During annual meetings, members elect the board, treasurer, auditors, and deputy auditors. Auditors elected at the annual meeting may be a professional accountant or a lay auditor, i.e. someone who does not professionally work with auditing but who is volunteering. The auditor has a controlling function in the association, so it will be instructive to study the role of the auditors in Swedish party associations at the municipal level.  The role of the auditor in party associations is about what possibilities exist to be able to do their job, which the auditor has in these associations. There are several internal and external factors that affect the auditor's discretion. These factors were explored to create a clear picture of the auditor's role in party associations at the municipal level.  There is no previous research on which factors affect the auditor's discretions in party associations. The result can be used to increase knowledge of the auditor's role the municipal level as well as to make party associations aware of the factors that affect the auditors' scope and clarify the importance of these when the party association appoints auditors in the future.  Question: What factors affect the auditors' discretions for party associations at municipal level?  The conclusion of the study is that all auditor in party associations feel that their discretion is more than enough. The auditors are aware of their controlling role. Their audit work it is support and security to the members as well as the board.  The purpose of this study is to probe the factors that affect the auditor's discretion within these associations.

Bakgrund: År 2017 lämnade Riksrevisionen en rapport gällande avskaffandet av revisionsplikten för mindre företag i Sverige, vilket trädde i kraft under 2010. Riksrevisionen förklarade i denna rapport att lagändringen skapade obalans i Sveriges ekonomi. Detta då det av rapporten framgår att större brister i företags bokföring ökat efter att revisionsplikten slopades, vilket främst syns i den så kallade högriskindustrin, varav ett förslag vore att återinföra lagstadgad revision för samtliga aktiebolag i Sverige i mån att skapa legitimitet hos dessa företag.  Syftet: Denna rapport är menad att skapa en diskussion hur företag inom högrisk-branscher, i detta fall restaurangindustrin, skapar legitimitet jämtemot sina intressenter om de inte längre krävs granskas av en revisor. Denna diskussion kommer vara mellan företagare samt av författarna utvalda intressenter för att besvara författarnas underfrågor vilket sedan kommer besvara rapportens huvudfråga.  Metod: Det empiriska materialet som ingår i denna rapport har insamlats med en kvalitativ metod genom triangulering med en abduktiv ansats. Denna har bestått av semistrukturerade intervjuer med företag, banker, Skatteverket, revisorer och redovisare. Svaren har jämförts och analyserats med hjälp av författarnas uppställda teoretiska referensram.   Slutsats: Diskussion mellan företagare och intressenter visar att det inte alltid krävs att företag ska låta sig granskas av en revisor för att uppnå legitimitet, även om detta av intervjupersonerna framgår som den mer legitimerande åtgärden. Av vår slutsats framgår att företag genom förflutna, nutida och framtida handlingar kan skapa och bibehålla legitimitet, vilket innefattar handlingar som att följa de regler och principer som delas av industrin och dess intressenter men även handlingar som skapar en bättre image av företaget och dess ledning. Intressenterna ser även inhyrning av redovisnings och revisionstjänster som legitimerande då bokföringen har skapats indirekt genom rådgivning eller i direkt samspel med en redovisningskonsult samt revisor. Denna rapport är menad att skapa förståelse mellan företag och dess intressenter varav denna slutsats ska bidra till att skapa konsensus mellan de berörda parterna. / Background: Riksrevisionen submitted its reports in 2017, regarding the deregulation of statutory audit for smaller companies in Sweden that came into force in 2010. Riksrevisionen explained that the amendment created disturbances in the Swedish economy. The reason, mentioned in its report, is because the deregulation of statutory audit led to a greater number of errors within companies’ financial reports, particularly in the high-risk industries. Riksrevisionen suggested that statutory audit should be reinstated amongst the smaller companies in Sweden, in order to raise legitimacy among these companies.   Purpose: This thesis aims to create a discussion about how companies within the high-risk industries, in this case, the restaurant industry, creates legitimacy towards its stakeholders if they are no longer demanded by law to be reviewed by an auditor. This discussion will be between companies, banks, Skatteverket and auditors. The result of the dialogue will answer the author’s secondary questions, which in turn will answer the main research question of the report.     Method: The empirical material included in this report has been collected with a qualitative methodology, using triangulation with an abductive approach. The empirical data was collected through semi-structured interviews with companies, banks, Skatteverket, auditors and accountants. The answers given were later categorized by subject. The results were compared and analysed with the conceptual framework created by the authors.   Conclusion and discussion: The dialogue between companies and their stakeholders shows that companies may receive legitimacy through other means then letting itself be reviewed by an auditor, which remains the outermost legitimising measure. Our conclusion describes that companies can receive or maintain legitimacy depending on their past, present or future actions. These actions include abiding laws and principles which is shared among the industry and its stakeholders but also those creating a better image of the company and its management. The stakeholders also view hiring accounting- and auditing services as legitimising as the financial reports have been created indirectly through advisement or indirect interplay with an accounting consultant or auditor. This report is meant to create understanding between companies and their stakeholders whereas this conclusion will contribute to the creation of consensus between concerned parties.

Revisionsbranschen domineras av de fyra stora byråerna vilka tillsammans står för en majoritet av de utförda revisionstjänsterna. Då byråerna verkar under samma förutsättningar blir det relevant att undersöka om de svarar på omgivningen på ett likvärdigt sätt. För att få en lämplig jämförelsegrund ansågs granskningsprocessen av nedskrivningsprövningen i samband med goodwill som ett lämpligt studieobjekt. De som upprättar prövningen är skyldiga att tillämpa IAS 36, vilket är en standard som har varit omdiskuterad i tidigare forskning för dess subjektivitet. Kritiken som har framförts är att standarden anses inrymma svårverifierade antaganden och finansiella beräkningar vilka ligger utanför revisorns kompetensområde. En goodwillnedskrivning kan även uppfattas som en negativ signal av aktiemarknaden, vilket minskar företagens incitament till att genomföra en nedskrivning. Granskningen av prövningen kan därmed bli en känslig fråga för revisionsbyråerna vilka ska agera opartiskt men samtidigt måna om ett fortsatt förtroende från klienterna. Studiens syfte är att redogöra för hur de fyra stora revisionsbyråernas granskningsprocesser ser ut vid nedskrivningsprövning i samband med goodwill. Subjektiviteten som redovisningsstandarden IAS 36 medför motiverar en jämförelse av hur byråerna hanterar subjektiviteten. Studien avser även att förklara om det föreligger skillnader i hanteringen.  Studien använder institutionell teori som referensram och baserat på teorin har även en analysmodell utvecklats. För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ metod tillämpats med en abduktiv forskningsansats. En intervjuguide utformades baserat på det resultat som erhölls från en pilotintervju, där den semistrukturerade intervjuformen ansågs tillföra tillräckligt med information för att nå jämförbarhet. Därmed kunde studien identifiera skillnader och likheter, men även tillföra andra aspekter vilka ökar förståelsen för de institutionella faktorerna. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer. I analysen framträdde granskningsprocessen som en förhållandevis homogen process. En skillnad som framträdde var byråernas utbildningsstrategi inom värderingskunskap för revisorer. Analysmodellen bidrog även till att identifiera fyra nya institutionella faktorer vilka inverkar på granskningsprocessen: osäkerhet, professionalitet och affärsmässiga överväganden samt frikoppling, samtidigt bidrog modellen till att två faktorer kunde exkluderas: branschspecialisering och samverkan mellan byråerna. Samtliga byråer hanterar komplexiteten och subjektiviteten genom att internalisera standarderna i internmetodiken vilken även styr arbetsfördelningen och granskningsprocessen. Studien kom fram till slutsatsen att revisorernas insikt i värderingsfrågorna är grundläggande, för att kunna dra nytta av värderingsspecialisternas kompetenser och reducera subjektiviteten. Det identifierades även att en frikoppling föreligger vid hanteringen av skatt i samband med nedskrivningsprövningen, vilken har utvecklats till en vedertagen praxis mellan byråerna. / The audit industry is dominated by the big four which together account for most of the audit services performed. As the firms operate under the same conditions, it becomes relevant to examine whether they respond to the environment in an equivalent way. To obtain a suitable basis for comparison, the audit process of the impairment test of goodwill was considered a suitable object of study. Those preparing the test are required to follow IAS 36, which is a standard that has been debated in previous research for its subjectivity. The criticism that has been made is that it is considered to contain assumptions which are considered difficult to verify and financial calculations which are outside the auditor's area of ​​expertise. A goodwill write-down can also be perceived as a negative signal by the stock market, which reduces the companies' incentive to carry out a write-down. The audit of the impairment test can thus become a sensitive issue for the auditing firms, which must act impartially but at the same time are concerned about continued trust from the clients. The purpose of the study is to give an account of the audit processes of the big four audit firms in the case of impairment testing in connection with goodwill. The subjectivity that the accounting standard IAS 36 entails justifies a comparison of how the firms handle subjectivity. The study further intends to explain whether there are differences in handling. The study uses institutional theory as a frame of reference and based on the theory, an analysis model has also been developed. To fulfill the purpose of the study and answer the research questions, a qualitative method has been applied with an abductive research approach. An interview guide was designed based on the results obtained from a pilot interview, where the semi-structured interview form was considered to add enough information to reach comparability. Therefore, the study was able to identify differences and similarities, but also add other aspects which increased the understanding of the institutional factors. A total of nine interviews were conducted. In the analysis, the audit process emerged as a relatively homogeneous process. One difference that emerged was the firms training strategy in valuation knowledge for auditors. The analysis model also helped to identify four new institutional factors which influence the audit process: uncertainty, professionalism, business considerations and decoupling, at the same time the model helped to exclude two factors: industry specialization and cooperation between the firms. All firms manage the complexity and subjectivity by internalizing the standards in the internal methodology, which also controls the division of labor and the audit process. The study concluded that the auditor’s insight into the valuation issues is fundamental, to benefit from the valuation specialist’s skills and reduce subjectivity. It was also identified that a decoupling exists in the handling of tax in connection with the impairment test, which has developed into an accepted practice between the firms.

Bakgrund och problemdiskussion: Familjeföretag är oftast i behov inom olika områden av ett externt stöd som är oberoende från familjen och företaget. Revisorer och externa styrelseledamöter är två exempel som kan vara mycket värdefulla aktörer att ha i familjeföretag. Tidigare forskning som är relaterad till ämnet har undersökt antingen endast rollerna för externa styrelseledamöter inom familjeföretag eller bara revisorns roller i familjeföretag. Ingen tidigare forskning har dock diskuterat båda aktörernas roller tillsammans och undersökt om det finns en substitutions- eller komplementeffekt mellan de i små medelstora familjeföretag. Detta ger oss motivationen att bidra till forskning, genom att öka förståelse kring både aktörernas fyra roller inom familjeföretag och undersöka effekterna som uppstår mellan de.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för de rollerna som revisorer och externa styrelseledamöter har i ett familjeföretag, för att därmed utveckla kunskap om huruvida revisor kan substituera vissa roller som en extern styrelseledamot kan inneha, eller om både parter kompletterar varandra med sina roller i familjeföretag.   Metod: Deduktiv forskningsansats har använts, där uppsatsens teoretiska modell byggts upp utifrån befintliga teorier och forskning kring ämnet. En kvalitativ studie genomförts genom semistrukturerade intervjuer med ägare/VD i små och medelstora familjeföretag, för att få en förståelse för deras perspektiv på revisorns och externa styrelseledamöters roller samt eventuella effekter i familjeföretag.  Resultat och slutsats: Studien har kunnat påvisa att det förekommer en substitutions- och komplementeffekt mellan de olika aktörerna. Rollerna och effekterna varierade mellan olika familjeföretag. Detta är till följd av att familjeföretagen hade olika omständigheter och förväntningar på rollerna som skiljer sig åt i respektive familjeföretag. Dessa skillnader kunde vi identifiera genom olika faktorer som lyfts fram. / Background and problem discussion: Family businesses are usually in need in various areas of external support that is independent from the family and the company. Auditors and external board members are two examples that can be very valuable actors to have in family businesses. Previous research related to the topic has examined either only the roles of outside directors in family firms or only the roles of the auditor in family firms. However, no previous research has discussed the roles of both actors together and investigated whether there is a substitution or complementarity effect between them in small medium-sized family businesses. This gives us the motivation to contribute to research, by increasing understanding around both the actors' four roles within family businesses and investigating the effects that arise between them.  Purpose: The purpose of this essay is to increase understanding of the roles that auditors and external board members have in a family business, to thereby develop knowledge about whether the auditor can substitute certain roles that an external board member can hold, or whether both parties complement each other with their roles in family businesses.  Method: A deductive research approach has been used, where the essay's theoretical model has been built up based on existing theories and research on the subject. A qualitative study was conducted through semi-structured interviews with owners/CEOs in small and medium-sized family businesses, to gain an understanding of their perspective on the roles of the auditor and external board members as well as possible effects in family businesses.  Results and conclusion: The study has been able to demonstrate that there is a substitution and complementation effect between the various actors. The roles and effects varied between different family businesses. This is because the family businesses had different circumstances and expectations of the roles that differ in each family business. We were able to identify these differences through several different factors that were highlighted.

Revisorer anses som revisionsbolagens viktigaste resurs och många revisorer har valt att lämna revisionsbranschen. En av de grundläggande faktorerna till revisorernas beslut att lämna revisionsbyråerna är minskad arbetstillfredsställelse. Inom revisionsbranschen är tidsstyrningen den dominerande styrformen som främst påverkar revisorsassistenter och seniora revisorer. Tidsstyrningen har däremot under de senaste åren blivit allt stramare, vilket i sin tur leder till högre krav på att utföra arbetet under betydligt striktare tidsramar. Med en stramare tidsstyrning tillkommer ökad tidspress och stress som kan inverka på revisorernas arbetstillfredsställelse och därmed deras beslut att lämna branschen. För en vidare förståelse för hur tidsstyrningen kan tänkas inverka på revisorernas arbetstillfredsställelse beaktades självbestämmandeteorin, som betonar betydelsen av de grundläggande psykologiska behoven kompetens, samhörighet och autonomi. Genom beaktandet av självbestämmandeteorin kunde en mer nyanserad förståelse erhållas för hur tidsstyrningen påverkade revisorernas arbetstillfredsställelse. Tidigare studier har främst fokuserat på hur dysfunktionella beteenden utvecklas på grund av en stramare tidsstyrning. Dock, finns det begränsade studier kring hur tidsstyrning inverkar på revisorernas arbetstillfredsställelse, vilket har medfört att en kunskapslucka identifierats. Därav är syftet med denna studie att öka förståelsen för hur revisorsassistenter och seniora revisorer inom revisionsbranschen upplever att tidsstyrningen påverkar deras arbetstillfredsställelse.  För att uppnå syftet har en kvalitativ metod tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer. 15 intervjuer genomfördes med revisorsassistenter och seniora revisorer som alla arbetade på någon av de fyra stora revisionsbyråerna.  Resultatet av studien visar att tidsstyrningen upplevs bland revisorerna som något positivt i relation till hur de trivs på arbetsplatsen. Revisorerna upplevde att tidsstyrningen gav upphov till tydliga mål, planering, struktur och kompetensutveckling vilket ökade deras arbetstillfredsställelse. De revisorer som däremot inte upplevde arbetstillfredsställelse hänvisade till underbemanningen som en faktor som medförde ökad arbetsbelastning och i sin tur lägre arbetstillfredsställelse. Studien kan därmed sägas öka förståelsen för hur revisorsassistenter och seniora revisorer upplever tidsstyrningens påverkan på deras arbetstillfredsställelse. / Auditors are considered the most important resource of audit firms, yet many auditors have chosen to leave the auditing industry. One of the fundamental factors for auditors’ decision to leave audit firms is decreased job satisfaction. In the audit industry, time management, is the dominant form of control that primarily affects audit associates and senior auditors. However, time management has become increasingly tighter in recent years, leading to higher demands for completing the audit within significantly tighter time frames. Tighter time management leads to increased time pressure and stress, which can affect auditors’ job satisfaction, and their decision to leave the audit industry. To further understand how time management may influence auditors’ job satisfaction, self-determination theory was considered, emphasizing the importance of basic psychological needs such as competence, relatedness and autonomy. By considering self-determination theory, a more nuanced understanding was obtained of how time management affected auditors’ job satisfaction.  Previous studies have mainly focused on how dysfunctional behaviours develop due to tighter time management. However, there are limited studies on how time management impacts auditors’ job satisfaction, resulting in an identified knowledge gap. Therefore, the purpose of this study is to increase understanding of how audit associates and senior auditors in the audit industry perceive that time management affects their job satisfaction. To achieve this purpose, a qualitative method was applied. 15 interviews were conducted with audit associates and senior auditors working at one of the Big Four audit firms.  The results of the study show that auditors perceive the time management as something positive for their job satisfaction. The auditors experienced that time management provided clear goals, planning, structure, and opportunities for professional development, which increased job satisfaction. However, those auditors who did not experience job satisfaction referred to understaffing as a factor that resulted in increased workload and, consequently, lower job satisfaction. Therefore, the study can be said to contribute to a better understanding of how audit associates and senior auditors perceive the impact of time management on their job satisfaction.

The standard for the auditing profession is not only to review the client's financial reports, but to also offer advice to clients in the form of independent advisory services. This entails potential risks that may mean that the auditor's independent role is affected. In addition, there are discussions that professionalism and commercialism are found as two contradictory institutional logics in the auditing profession. Others believe that the logics can instead integrate with each other and thus do not have to be contradictory. At the same time, some believe that the audit quality increases when the auditor performs both auditing andi ndependent advisory services to the same client, while others believe that different conflicts can arise between these two roles. Therefore, we have chosen to examine how auditors work to deal with the potential conflict between the auditor's audit and advisory role and also the two logics professionalism, commercialism. The purpose of this study is to create a deeper understanding of the auditor’s approach to the professional, commercial logic and also two roles as independent advisors and auditors. A qualitative method has been used in this study, we have conducted personal interviews with six certified public accountants who are active in the industry as both independent advisors and auditors. A comparison of the empirical data has been made between the auditors opinions to identify different methods that can be applied to maintain auditor independence. After gathering the empirical evidence, we can state that the conflicts the theory describes exist between an auditors two roles as an advisor, auditor and the logics of professionalism, commercialism are not present. Instead, our study shows that both logics can integrate with each other in the auditor's work as an advisor and auditor as Carrington et al. (2013) mean. The auditor can use several methods to maintain independence, for example through the use of the analysis model and by referring the client to another auditor when the auditor has trouble maintaining an independent role. / Idag så är standarden för revisionsyrket inte bara att revidera klientens finansiella rapporter, utan även att erbjuda rådgivning till klienten i form av fristående rådgivningstjänster. Detta medför potentiella risker som kan innebära att revisorns oberoende roll påverkas. Utöver det så råder det diskussioner om att professionalism och kommersialism påträffas som två motsägelsefulla institutionella logiker inom revisionsyrket. Andra menar att logikerna istället kan integrera med varandra och behöver alltså inte vara motsägelsefulla. Samtidigt så menar vissa att revisionskvalitén ökar när revisorn utför både revision och fristående rådgivning till samma klient medans andra menar att olika konflikter kan uppstå. Därför har vi valt att undersöka hur revisorer arbetar för att hantera den potentiella konflikten mellan revisorns granskande, rådgivande roll och de två logikerna professionalism, kommersialism. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för revisorns förhållningssätt till den professionella, kommersiella logiken och två roller som fristående rådgivare, granskare. I denna studie har en kvalitativ metod valts där vi har genomfört personliga intervjuer med sex auktoriserade revisorer som är verksamma i branschen som både fristående rådgivare och granskare. En jämförelse av empirin har gjorts mellan revisorernas synpunkter för att identifiera olika metoder som kan tillämpas för att upprätthålla oberoendet. Efter att ha samlat in empirin kan vi konstatera att de konflikter som teorin beskriver existerar mellan revisorns två roller och logikerna professionalism, kommersialism inte är föreliggande. Istället visar vår studie att båda logikerna kan integrera med varandra i revisorns arbete som rådgivare och granskare som Carrington et al. (2013) menar. Revisorn kan använda sig av flera metoder för att upprätthålla oberoendet, bland annat genom användning av analysmodellen och genom att hänvisa klienten vidare till en annan revisor.

Hållbarhet är ett växande ämne som fått allt större uppmärksamhet. Den ökade trenden avspeglar sig i bolagens rapportering där hållbarhetsfrågor får alltmer utrymme. Revisorns roll i företagens hållbarhetsrapporter är inte lika strukturerad och reglerad som i den finansiella rapporteringen. Revisorn ska i företags lagstadgade hållbarhetsrapporter utge ett uttalande om huruvida hållbarhetsrapport har upprättats. Detta innebär att revisorn i dagens läge inte granskar sakinnehållet i rapporterna. Revisorns roll i företagets hållbarhetsrapport är däremot i en övergångsfas. Ett nytt EU-direktiv föreslår att utöver ett uttalande, ska innehållet även granskas i rapporterna. Detta direktiv väntas träda kraft räkenskapsåret 2023. I och med det nya direktivet kan ett utökat arbetskrav förväntas av revisorn, vilket leder in på frågan kring vilken utveckling revisorn anser behöver ske ifall de ställs inför nya arbetskrav i företags hållbarhetsrapporter. Studien undersöker även ifall revisorer anser att de bidrar i sin arbetsroll till ökad pålitlighet i företags hållbarhetsrapporter till dess intressenter.  Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta auktoriserade revisorer.  Studiens resultat visar att den utveckling som behöver ske för att revisorer ska kunna bemöta ett utökat arbetskrav är digitalisering, standardisering, erfarenhet och kompetens. Alla respondenter enas om att den största förändringen som behöver ske är att utbilda revisorer redan på universitetsnivå och öka kompetensnivån i revisionsbranschen gällande hållbarhet. Studien visar även att granskning anses öka förtroende till företagens hållbarhetsrapporter och leder till mer pålitliga rapporter till intressenter. Däremot behöver revisorers kompetensnivå ökas för att kunna granska innehållet i hållbarhetsrapporter. / Sustainability is a growing topic that has received an increasing amount of attention. The increased trend is reflected in the companies' reporting, where sustainability issues are gaining more ground. The auditor's role in companies' sustainability reports is not as structured and regulated as in financial reporting. The auditors role is to issue a statement concerning whether the company's statutory sustainability reports have been established. This means that the auditor currently does not review the content of the reports. On the other hand, the auditor's role in the company's sustainability report, is in a transitional phase. A new EU-directive proposes that in addition to a statement, the content should also be examined in the reports. This directive is expected to take place in the financial year of 2023. With the new directive, an increased work requirement can be expected from the auditor, which leads to the question of what development the auditor considers necessary if they are faced with extended tasks requirements in companies sustainability reports. The study also examines whether auditors consider that they contribute in their work role to increased reliability in companies' sustainability reports to its stakeholders. The empirical material has been collected through qualitative semi-structured interviews with eight chartered accountants.   The study's results show that the development that needs to take place in order for accountants to be able to meet an increased work requirement is digitization, standardization, experience and competence. All auditors state that the biggest change that needs to take place, is to educate auditors at university level and increase the auditor's competence level regarding sustainability. The study also shows that an audit on companies sustainability reports is considered to increase trust and leads to more reliable reports to stakeholders. However, auditors' level of competence needs to be increased to be able to review the content of sustainability reports.

Från 2010 kan små privata aktiebolag i Sverige välja att inte ha revisor. Syftet var att minska kostnader och stärka tillväxt. Cirka 60% av företagen valde bort revisionen, framför allt i kontantintensiva branscher som restaurang och taxi. Detta har lett till kostnadsbesparingar men också till mer formaliafel i årsredovisningar och potentiellt ökad ekonomisk brottslighet. Reviderade och icke-reviderade bolag har visat skillnader i tillväxt, men orsakssambandet är inte klart. Trots kostnadsbesparingen, pågår diskussioner om att återinföra revisionsplikten för att förhindra brottslighet och förbättra kvaliteten på årsredovisningar.   Syftet med uppsatsen är att bidra till en ökad förståelse för omfattningen av revisionsbehovet för små privata aktiebolag och för den inverkan som en revisor respektive en redovisningskonsult har på dessa bolags redovisningskvalité. För att åstadkomma detta tas tre olika perspektiv i beaktande: företagens, revisorers samt redovisningskonsulters. Studien antar en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, där semistrukturerade intervjuer utförts med 5 företag, 5 auktoriserade revisorer och 2 auktoriserade redovisningskonsulter.   Resultaten visar att företagets storlek, komplexitet, ägarstruktur, tillväxt, ekonomisk kompetens samt branschens risknivå kan påverka efterfrågan på revision. Efterfrågan kan även påverkas av intressenter som kunder, banker, Skatteverket, leverantörer och potentiella anställda. Studien belyser att revisionskostnaderna inte nödvändigtvis är avgörande, utan att det handlar mer om nyttan i relation till kostnaden, vilket varierar mellan företag. Även om en redovisningskonsult kan förbättra redovisningskvaliteten, kan ett företag ha stor nytta av att anlita en revisor som kan bidra med ekonomisk rådgivning, stöd vid expansion och öka företagets finansieringsmöjligheter. Synen på dessa yrkesroller varierar och många små företag anlitar främst redovisningskonsulter, medan vissa ser en stor nytta i att ha en revisor. Revisionens värde och dess potentiella långsiktiga kostnader och fördelar bör övervägas utifrån varje företags unika situation. / From 2010, small private limited companies in Sweden can choose not to have an auditor. The aim was to reduce costs and boost growth. About 60% of the companies opted out of the audit, especially in cash-intensive industries like restaurant and taxi. This has led to cost savings but also to more formal errors in annual reports and potentially increased economic crime. Audited and non-audited companies have shown differences in growth, but the cause-effect relationship is unclear. Despite cost savings, discussions are underway to reintroduce the audit requirement to prevent crime and improve the quality of annual reports.   The purpose of the thesis is to contribute to an increased understanding of the extent of the audit need for small private limited companies and the impact that an auditor and an accounting consultant have on the accounting quality of these companies. To achieve this, three different perspectives are considered: the companies, auditors and accounting consultants. The study adopts a qualitative method with a deductive approach, where semi-structured interviews have been conducted with 5 companies, 5 authorized auditors and 2 authorized accounting consultants.  The results show that the size of the company, its complexity, ownership structure, growth, financial competence, and the risk level of the industry can affect the demand for auditing. Demand can also be influenced by stakeholders such as customers, banks, the tax agency, suppliers, and potential employees. The study highlights that the cost of auditing is not necessarily decisive, but rather it's about the benefit in relation to the cost, which varies between companies. Even though an accounting consultant can improve the quality of accounting, a company can greatly benefit from hiring an auditor who can provide financial advice, support during expansion, and increase the company's financing opportunities. The views on these professional roles vary, and many small businesses mainly hire accounting consultants, while some see great value in having an auditor. The value of auditing and its potential long-term costs and benefits should be considered based on each company's unique situation.

Bakgrund och problem: Under de senaste decennierna har andelen immateriella tillgångar i företagens balansräkningar ökat markant. Det har dock inte skett någon väsentlig förändring i den internationella standarden IAS 38, som fastställer principer för redovisning av immateriella tillgångar. Detta har skapat osäkerhet och utmaningar i tillämpningen av standarden och har blivit kärnan i det som nu kallas "2000-talets redovisningsutmaning". Tidigare studier har funnit att företag med en hög andel immateriella tillgångar också betalar högre revisionsarvoden, vilket kan hänföras till att revisorer upplever obehag vid revision av dessa tillgångar på grund av olika risker förknippade med dem. Det är dock relativt outforskat vilket eller vilka specifika obehag som svenska revisorer upplever och hur de eliminerar dem för att uppnå ett tillstånd av komfort. Syfte: Syftet med studien är att bidra till fördjupad kunskap om revisorns bedömning av immateriella tillgångar. Ur detta syfte kommer det att ligga fokuspå hur komfort skapas och uppnås samt vad som eventuellt skapar en känsla av obehag och hur detta kan elimineras. Metod: Denna studie har genomförts med kvalitativ metod och innefattar en deduktiv forskningsansats där empirin har samlats in genom semi strukturerade intervjuer med åtta auktoriserade revisorer på svenska revisionsbyråer. Slutsats: Studien påvisar att en revisors erfarenhet och längden på karriären inte är tillräckligt för att eliminera de obehag som finns vid bedömningen av immateriella tillgångar. Resultaten tyder på att revisorer upplever olika typer av obehag i varje fas av revisionsprocessen och är beroende av andra aktörer för att kunna eliminera obehagen och uppnå ett stadie av komfort. Det är framför allt tre aktörer som är av stor vikt för att bidra till skapandet av komfort och dessa är en överordnad person inom revisionsbyrån, ekonomichefen på det reviderade företaget och specialister. / Background and problem: During the past decades, the proportion of intangible assets has significantly increased on companies' balance sheets. At the same time, there hasn't been any significant change in the international standard IAS 38, which establishes principles for the accounting of intangible assets. This has created uncertainty and challenges in the application of the standard and has become the core of what is known as the '21st-century accounting challenge.' Previous studies have found that companies with a high proportion of intangible assets also pay higher audit fees, which can be explained by auditors experiencing discomfort in auditing these assets due to various risks associated with them. However, it is relatively unexplored what specific discomfort Swedish auditors experience and how they eliminate them to achieve a state of comfort. Purpose: The purpose of the study is to contribute to a deeper understanding of the auditor's assessment of intangible assets. Within this purpose, the focus will be on how comfort is created and achieved, as well as what potentially creates asense of discomfort and how it can be eliminated. Method: This study has been conducted using a qualitative method and involves a deductive research approach, where data collection was carried out through semi-structured interviews with eight certified auditors from Swedish auditing firms. Conclusion: This study demonstrates that an auditor's experience and length of career are not sufficient to eliminate the discomfort associated with the assessment of intangible assets. The results suggest that auditors experience different types of discomfort in each phase of the audit process and rely on other actors to eliminate the discomfort and achieve a state of comfort. Three actors, in particular, are crucial in contributing to the creation of comfort, namely a superior within the auditing firm, the chief financial officer of the audited company and specialists.

Titel: Nya utbildningskrav – Hur påverkas rekryteringen? En kvalitativ studie omde nya utbildningskravens påverkan på rekryteringen av revisorer Författare: Emelie Eriksson, Paulina Frykholm och Oscar Hermodsson Handledare: Linus Axén och Rickard Wilhelmsson Nyckelord: Revisor, professionsteori, revisorsutbildning, revisionskvalité, kompetens,rekrytering, revisorsteam Bakgrund: I takt med omvärldsförändringar som globalisering, teknisk utveckling och nya regler för finansiell och icke-finansiell rapportering, står den traditionella revisorsrollen inför en förändring och revisionsbranschen behöver anpassas utefter detta. Den 1 juli 2018 ändrade Revisorsinspektionen utbildningskraven för att bli auktoriserad revisor. De nya utbildningskraven innebar att från tidigare omfatta totalt åtta år med akademisk och praktiskutbildning, till de nuvarande kraven på sex år med akademisk och praktisk utbildning. Man tar även bort kravet att man ska ha en kandidatexamen inom huvudområdet företagsekonomi. Med de nya kraven kan huvudområdet vara inom valfritt ämne men behöver innehålla vissa obligatoriska områden. De sänkta kraven har lett till reaktioner från olika håll. Exempelvis menas det att de sänkta utbildningskraven kan gynna revisorsbranschen på kort sikt, men att det finns en risk att revisionens kontrollfunktion och förtroendet för branschen försvagas. Dessutom menas det att de nya utbildningskraven påverkar revisorernas professionella karaktär och yrkets status kan riskera att försämras liksom revisionskvaliteten. Å andra sidan argumenteras det för att det ger en bredare bas för rekrytering då framtidens revisorer kan behöva kompetenser som tidigare saknats samt att attraktionskraften till yrket kan öka. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur rekryteringen av revisorer påverkats av denya utbildningskraven utifrån aspekterna utbildning, kompetens och team. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi där semistruktureradeintervjuer användes som datainsamlingsmetod. Den deduktiva ansatsen tillämpades i första hand med inslag från den induktiva. Slutsats: Uppsatsens resultat visar att de nya utbildningskraven har gjort det enklare att kunna bli auktoriserad revisor utifrån ett akademiskt perspektiv. Likaså påvisas även att revisionsbyråerna har ett större urval av potentiella framtida revisorer som kan rekryteras till byråerna till följd av de nya utbildningskraven där flera utbildningsbakgrunder med olika kompetenser ges möjlighet, vilket anses som positivt enligt respondenterna. Utifrån respondenterna föredras grundläggande kunskaper inom ekonomi ochredovisning då dessa kunskaper utgör en god grund för att lyckas inom yrket. Vidare konstateras det att personliga egenskaper är det som väger tyngst vidrekrytering av revisorer i jämförelse med utbildning och tidigare erfarenheter. Dessutom anses den praktiska utbildningen vara det som väger tyngst för att så småningom bli auktoriserad revisor genom godkänt slutprov.De kompetenser som anses lämpliga för en kandidat beskrivs vara att manhar en god social kompetens och att man har en god analytisk förmåga. / Title: New Education Requirements – How is the Recruitment Affected? A Qualitative Study on the Impact of the New Educational Requirements on the Recruitment of Auditors Authors: Emelie Eriksson, Paulina Frykholm and Oscar Hermodsson Supervisors: Linus Axén and Rickard Wilhelmsson Keywords: Auditor, profession theory, auditor education, audit quality, competence, recruitment, audit teams Introduction: As the world changes in consequences of globalization, technological development and regulations in financial and non-financial reporting, the traditional role of auditor is facing a change and the industry of auditing demands to adapt accordingly. On July 1, 2018, the Swedish Inspectorate of Auditors changed the educational requirements to become an authorized auditor. The new educational requirements implied that from previously including a total of eight years of academic and practical education, to the current requirements of six years of academic and practical education. Also, the requirement to have a bachelor’s degree in the main field of business administration has been removed. With the new requirements, the main field can be in any subject but it demands to contain a certain of mandatory topics. The lowered requirements have led to various reactions from different sides. For example, it is believed that the lowered education requirements may benefit the audit industry in the short term, but there is a risk that the audit’s control function and trust towards the industry will be weakened. In addition, it is believed that the new educational requirements affect the professional character of the auditors as well as the status of the profession are at risk of deteriorating and likewise the audit quality. On the other hand, it is argued that it provides a broader base for recruitment as future auditors may need skills that previously were lacking and the attractiveness of the profession may increase. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether the recruitment of auditors has been affected by the new educational requirements based on the aspects of education, competence and team. Method: The study is based on a qualitative research strategy where semi-structured interviews were used as a data collection method. The deductive approach was primarily applied with elements from the inductive approach. Conclusion: The results of the thesis show that the new educational requirements have made it easier to become an authorized auditor from an academic perspective. Likewise, it is also shown that the audit firms have a larger selection of potential future auditors who can be recruited to the firms as a result of the new educational requirements, where multiple educational backgrounds with different competences are given the opportunity, which is considered as positive according to the respondents. Based on the respondents, basic knowledge in economy and accounting is preferred as this knowledge constitutes a good basis for succeeding in the profession. Furthermore, it is stated that personal characteristics are the single most important factor which matters the most when recruiting junior auditors in comparison to education and previous work experience. In addition, the practical training is considered to be the most important factor to become an authorized auditor by passing the final exam. The competences that are considered as suitable for a candidate are described as having good social skills as well as having good analytical skills.