Introduktion: Tillsammans med den tekniska utvecklingen ställs nya kompetenskrav på revisorerna, men utbildningen av dessa kompetenser verkar dock inte ske med samma framfart som IT-utvecklingen. Det uppstår därför ett behov av IT-experter i revisionen, vilket kan påverka revisorns risk och komfort. Syfte: Studiens syfte är att skapa förståelse för IT-expertens roll i revisionen genom att utforska revisorers och IT-experters uppfattningar om revisorns användande av IT-experter i revisionsprocessen. Metod: Denna kvalitativa studie utgår från en induktiv ansats och har ett hermenutistiskt perspektiv. En intervjustudie har genomförts med syfte att utforska revisorns användande av IT-experter i revisionen. Slutsats: Vår studie visar att revisorernas användande av IT-experter beror på fem olika faktorer: IT-utvecklingen, revisorns kompetens, revisionens tillvägagångssätt, den konservativa branschen och budget. Studien visar även att revisorerna har en bristande IT-kompetens, vilket leder till fyra konsekvenser: att de inte ser risker, känner sig ”för” komfortabla, att de blir dåliga beställare och inte utnyttjar experten optimalt. Hade revisorn bättre kunnat komplettera IT-experterna med en förståelse för IT-området, hade en mer effektiv och kvalitativ revision kunnat genomföras. / Introduction: With the technological development, new competence requirements are imposed on the auditors, but the education of these skills does not appear to develop in the same speed as the technology. There is therefore a need of using IT experts in the audit, which may affect the auditor's risk and comfort.  Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of the role of the IT expert in the audit by exploring auditors ́ and IT experts ́ perceptions of the auditor ́s use of IT-experts in the audit process.  Method: This qualitative study is based on an inductive approach and has a hermeneutic perspective. An interview study has been conducted with the purpose of exploring the auditor ́s use of IT experts in the audit.  Conclusion: Our study shows that the use of IT experts by the auditors depends on five different factors: the IT development, the auditor's competence, the audit approach, the conservative industry and budget. The study also shows that the auditors have a lack of IT skills, which leads to four consequences: they do not see risks, they feel “too” comfortable, they become bad requesters, and do not utilize the expert optimally. If the auditor had been able to better complement IT experts with an understanding of the IT area, a more efficient and qualitative audit could have been carried out.

The audit industry is not any industry; it is crucial to all business activities. However, the trust of the auditors has been questioned following the noted corporate scandals which revealed financial crime and accounting fraud. Since the scandals affected large companies the most, and that large companies have auditing obligations, it is important to investigate how the trust of auditors appears in this group. The purpose of the study is therefore to explore factors that affect large firm's trust in auditors. The study is however limited to only investigate this nationally. Based on previous research, it can be assumed that the auditor's competence, independence, confidentiality and laws and norms affect the large companies’ trust. The four factors constitute the study's independent variables and thus the developed model. To empirically test the model, a web-based survey has been conducted, resulting in 78 answers. All independent variables proved to be positively significant, which means that there is a statistically positive connection between each independent variable and the dependent variable trust. The conclusion of the study is therefor that large companies have greater trust for an auditor who has good competence, acts independently, maintains the confidentiality and follow laws and norms of the audit industry. Since we investigated factors that affect large firm's trust, it would be interesting to read a comparative analysis of factors affecting the trust of small, medium and large companies. Another interesting study would be to investigate how the auditor agencies market to reach both existing and potential clients. / Revisionsbranschen är inte vilken bransch som helst, den är nämligen avgörande för all näringsverksamhet. Däremot har förtroendet för revisorerna ifrågasatts efter de uppmärksammade företagsskandalerna som innebar att ekonomisk brottslighet och redovisningsfusk avslöjades. Då skandalerna berörde stora företag mest samt att stora företag har revisionsplikt, är det av betydelse att undersöka hur förtroendet för revisorerna ser ut i denna grupp. Studiens syfte är därför att utforska faktorer som påverkar stora företags förtroende för revisorer. Dock avgränsas studien till att enbart undersöka förtroendet för revisorer nationellt. Utifrån tidigare forskning kan det antas att revisorns kompetens, oberoende, tystnadsplikt samt lagar och normer påverkar de stora företagens förtroende. De fyra faktorerna utgör således studiens oberoende variabler och därmed utvecklade modell. För att empiriskt testa modellen har en webbaserad enkätundersökning genomförts, vilket resulterade i 78 fullständiga svar. Samtliga oberoende variabler visade sig vara positivt signifikanta, vilket tyder på att det finns ett statistiskt positivt samband mellan varje oberoende variabel och den beroende variabeln förtroende. Studiens slutsats är således att stora företag har högre förtroende för en revisor som har god kompetens, agerar oberoende, upprätthåller tystnadsplikten samt följer revisionsbranschens lagar och normer. Då vi undersökt faktorer som påverkar stora företags förtroende, hade det varit intressant att läsa en jämförande analys gällande faktorer som påverkar små, medelstora och stora företags förtroende. En annan intressant studie hade varit en undersökning om hur revisionsbyråer marknadsför sig för att nå både befintliga och potentiella klienter.

Tidigare forskning har identifierat vilka kärnvärden och mervärden klientföretagen kan uppfatta av revisorn. Forskningen har visat att värdet som klientföretagen uppfattar av revisorn varierar beroende på olika faktorer. Däremot har det oss veterligen inte lagts något fokus på att undersöka huruvida klientföretags uppfattade värde av revisorn påverkas av klientföretagets branschtillhörighet. Syftet med uppsatsen är att förklara huruvida klientföretags uppfattade värde av revisorn påverkas av klientföretagets branschtillhörighet. Studiens tänkta bidrag är att kunna förklara ytterligare varför klientsföretags uppfattade värde av revisorn skiljer sig åt mellan olika klientföretag. För att svara på syftet har teori om koncepten kärnvärdet (försäkran, förbättring och försäkring) och mervärdet (relationen och råd) av revisorn använts. Det har konstruerats hypoteser samt en modell utifrån argumentation kring kapitalintensiva och kunskapsintensiva branscher. För att testa hypoteserna och modellen användes en webbaserad enkätundersökning riktad mot klientföretag från en kapitalintensiv och kunskapsintensiv bransch. Resultatet av studien visar att klientföretagens branschtillhörighet är en förklarande faktor för koncepten kärnvärde och mervärde. Mer specifikt kan vi se att förbättring, relationen och råd förklaras av branschtillhörighet. Studiens slutsats är således att branschtillhörighet är en förklarande faktor till klientföretagens uppfattade värde av revisorn. Studiens teoretiska bidrag är att branschtillhörighet kan adderas till de förklarande faktorerna av klientföretags uppfattade värde av revisorn. Studiens praktiska bidrag är att revisorer kan förstå att värdet klientföretag uppfattar av revisorn skiljer sig åt mellan klientföretag, vilket är av större vikt sedan avregleringen av revisionsplikten för att revisorn ska kunna fortsätta sälja sin tjänst. / Previous research has identified which core values and added-values companies can perceive of the auditor. Research has shown that client companies perceived value of the auditor differ between companies due to different factors. However, to our knowledge no one has studied if industry is an explanatory factor for the client company’s perceived value of the auditor. The purpose of the study is to explain if client companies perceived value of the auditor is affected by its industry. The study aims to further explain why client companies perceived value of the auditor differs between companies. To fulfill the purpose theory about core value (assurance, improvement and insurance) and added-value (relationship and advice) has been used. Hypotheses and a model has been constructed based on an argumentation about capital and knowledge intensive industries. To test the hypotheses and the model a survey was conducted among companies from capital and knowledge intensive industries. The results show that the client’s industry is an explanatory factor for core value and added-value. More specific can improvement, the relationship and advice be explained by industry. The conclusion is that industry is an explanatory factor for the client companies perceived value of the auditor. The theoretical contribution is that industry can be added to the explanatory factors of client companies’ perceived value of the auditor. The practical contribution is that auditors can understand that the perceived value of the auditor differ between companies, which is important since the abundance of the statutory audit to continuing selling their service.

Revisorns fokus har flyttats från att fokusera på granskningen till att skapa mervärde för klienten. Det flyttade fokuset har lett till att revisorn arbetar på en konkurrensutsatt marknad och har ett intresse av att vara finansiellt framgångsrik.     Syftet med studien är att förklara hur mervärdet av revisorn påverkar klientens uppfattade relationstyp med revisorn. Studien kan tänkas bidra med en bättre förståelse över hur mervärdet påverkar relationstypen, vilken har delats in i professionell relation, personliga bekanta och vänskap. Med hjälp av tidigare forskning kring mervärde samt relevanta relationsteorier har en modell utvecklats. Modellen har sedan testats empiriskt genom en enkätundersökning.     Studiens resultat visar att mervärde har en positiv påverkan på samtliga tre relationstyper. Då resultatet visat att mervärdet påverkar i vilken utsträckning revisorn och klienten har en vänskapsrelation är revisorns oberoende en viktig aspekt att ta i beaktning.     Studien kan bidra med information kring vilka mervärden en klient kan förvänta sig få av sin revisor. Då studiens syfte inte blivit beprövat tidigare bidrar studien till såväl revisions- som relationslitteratur och då resultatet inte kan generaliseras är det därmed relevant att studera i framtida forskning. / The auditor's focus has shifted from focusing on the audit to create added value for the client. The shifted focus has led the auditor to work in a competitive market and has an interest in being financially successful.   The purpose of the study is to explain how the added value of the auditor affects the client's perceived relationship with the auditor. The study may contribute to a better understanding of how the added value affects the relationship, which has been divided into professional relationships, personal acquaintances and friendships. In accordance with previous research on added value and relevant relationship theories the model of the study has been developed. The model is then tested empirically through the use of a survey.   The results of the study show that added value has a positive impact on the three types of relations. As the result shows that the added value affects the extent to which the accountant and the client perceive their relationship as friendship, the auditor's independence is an important aspect to take into account.   The study can provide information about the added value a client can expect from his accountant. Since the purpose of this study has not been tested earlier, the study contributes to both audit and relational literature, and as our results can not be generalized it is therefore of relevance to study in future research.

Independence Standards Board har identifierat revisorernas nära relation med klienten som ett av fem hot mot revisorns oberoende. Dock är en ingående kännedom om klienten nödvändig för att revisorn ska förstå klienten tillräckligt bra och för att kunna planera och genomföra en effektiv revision. Oavsett hur relationen mellan klienten och revisorn ser ut, uppstår situationer då parternas rapporteringsmål är väsentligt olika vilket kan försätta parterna i en situation där de tvingas förhandla med varandra. Dessa förhandlingar är en ständigt pågående process och har en stor genomslagskraft i revisionen. Vid förhandlingar blir relationen mellanrevisorn och klienten ett bekymmer eftersom revisorn riskerar att identifiera sig med sin klient och därmed bli mer benägen att kompromissa om klienternas redovisnings- och rapporteringsval. Revisorer som identifierar sig närmare sin profession är dock mindre benägna att kompromissa och ge efter för klientens önskemål. Då det saknas forskning gällande hur revisorers val av förhandlingsstrategi påverkas av revisorns identifikation med klienten eller professionen är syftet med studien att undersöka om identifikation med klienten respektive identifikation med professionen ger upphov till olika förhandlingsstrategier samt om erfarenhet av revision påverkar valet av strategi. Vidare är syftet att studera vilka av de givna förhandlingsstrategierna svenska revisorer använder när det råder meningsskiljaktigheter med klienterna. För att besvara studiens syfte skickades enkäter ut till totalt 3772 svenska kvalificerade revisorer varav 233 besvarade vår enkät. Enkäten innehöll frågor om professionen, klienten, förhandlingsstrategier samt bakgrundinformation om respondenten. Dessa utgjorde tillsammans basen för studiens analys och slutsats. Resultatet pekar på att revisorer generellt sett är neutrala till identifikation med klienten och professionen. Vidare kan vi se att den stridande strategin är den strategi som främst användsav revisorer och att den medgivande strategin används minst. Utifrån resultatet påvisas attrevisorer som identifierar sig med klienten är mer benägna att använda en medgivande och kompromissande strategi, samtidigt som identifikation med professionen innebär att revisorerna väljer att anta strategin utöka agendan för frågor. Utifrån resultatet kan vi dra slutsatsen att det finns en svag påverkan på valet av förhandlingsstrategi när revisorerna identifierar sig med antingen klienten eller professionen, samt att erfarenheten inte alls påverkar vilken förhandlingsstrategi revisorer använder sig av. Den låga svarsfrekvensen på 6,2 procent innebär dock att resultaten måste tolkas med försiktighet. / Independence Standards Board has identified the close relationship between auditors’ and their clients’ as one of five threats to auditor independence. However, knowledge about the client is necessary for the auditor in order to understand the client well enough and in order toperform an effective audit. Regardless of how the relationship between the client and the auditor looks, the parties will encounter situations when their reporting objectives are significantly different, which may force them to negotiate with each other. These negotiations are an ongoing process and have a great impact in auditing. The relationship between the auditor and the client is a concernduring negotiations because the auditor may identify with their client and therefore be more likely to compromise on clients' accounting choices. Auditors who identify themselves closer to their profession however, are less likely to compromise and adapt to their client's wishes since there is no research on how auditors' choice of negotiation strategy is affected by theauditor's identification with the client or the profession, the purpose of this study is to investigate whether identification with the client and identification with the profession gives rise to different negotiation strategies and if the experience of auditing influences the choice of strategy. The study also aims to examine which of the given negotiation strategies Swedish auditors use when there is disagreement with the clients. To answer the study's aim a total of 3772 questionnaires were sent out to qualified auditors inSweden and we received 233 responses. The questionnaires contained questions about theprofession, the client, negotiating strategies, and background information of the auditor. These questions formed the base of the study's analysis and conclusion. The results indicate that auditors are generally neutral to identification with the client and the profession. Further, we can see that the contending strategy was the strategy mostly used by auditors and that the conceding strategy was the strategy that was used the least. Based on the results it shows that the auditors who identify with the client is more likely to use a conceding and compromising approach, while identification with the profession meant that the auditors chose to adopt the strategy to expand the agenda of issues. Auditors experience proved not to be an explanation for the use of any of the specific strategies. Based on the results, we can conclude that there is a weak influence on the choice of negotiation strategy when the auditors identify with either the client or the profession, and that experience did not affect the negotiation strategy the auditors used. The low response rate of 6.2 percent means that the results must be interpreted with cautiousness.

Bakgrund: Tidigare forskning förevisar att det finns både för- och nackdelar med rotationsreglerna för revisionsbranschen. Det finns forskare som antyder att revisorns oberoende försämras genom rotationsreglerna och andra forskare påvisar att oberoendet stärks då revisorn inte får en närstående relation med sin klient. De tidigare studierna visar att det finns en tydlig problematik kring kostnader som uppstår av rotationsreglerna och detta gör att nyttan ifrågasätts.  Problemformulering: Vad vet vi om kostnaden och nyttan som skapats av rotationsreglerna? Vad består de ökade kostnaderna av och hur stora är de? Överstiger dessa kostnader nyttan av regleringen? Behövs verkligen dessa rotationsregler? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad rotationsreglernas kostnader och nytta består av.   Metod: Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex olika auktoriserade revisorer från olika revisionsbyråer. Urvalet gjordes med hjälp av ett strategiskt urval. Slutsats: Slutsatsen av vår studie är att rotationsreglerna har både positiva och negativa effekter där byrårotationen tycks vara en övermäktig regel som skapar stora kostnader och svårigheter inom branschen. Slutsatsen som kan dras är att kostnaderna inte är jämförbara i relation till nyttan, därmed bör denna byrårotationsreglering genomarbetas för att effektiviseras. Resultatet av studien tyder även på att revisorsrotationen fungerar bra och har en positiv effekt. / Background: Previous research shows that there are both advantages and disadvantages to the rules of rotation for the auditor’s industry. There are researchers who suggest that the auditor's independence is impaired by the rules of rotation and other researchers show that the independence is strengthened when the auditor does not have a close relationship with his client. The previous studies show that there is a clear problem of costs arising from the rotation rules and this raises the question of the benefits. Questions: What do we know about the cost and benefit created by the rotation rules? What does the increased cost consist of and how large are they? Do these costs outweigh the benefits of regulation? Are these rotation rules really needed? Purpose: The purpose of this study is to investigate what the costs and benefits of the rotation rules consist of.  Method: The study was conducted by means of semi-structured interviews with six different authorized auditors from different audit firms. The selection was made using a strategic selection. Conclusion: The conclusion of our study is that the rotation rules have both positive and negative effects where the agency rotation seems to be an overwhelming rule that creates major costs and difficulties in the industry. The conclusion that can be drawn is that the costs are not comparable in relation to the benefits, so this agency rotation regulation should be worked out to be more efficient. The results of the study also indicate that the auditor's rotation works well and has a positive effect.

Tidigare forskning har identifierat sex olika anledningar som påverkar valet av frivillig revision. Det tidigare forskning inte lägger lika stor vikt vid är icke-revisionspliktiga företagares egna uppfattningar gällande värdet av revision och revisorer i allmänhet Syftet med studien är att förklara hur företags uppfattade värde av revision och revisorer påverkar valet av frivillig revision. Med hjälp av tidigare forskning har en modell skapats som sedan testas empiriskt, där det uppfattade värdet delas in i kärnvärdet (försäkran, förbättring, försäkring) och mervärdet (kommunikation, rådgivning, service, relation, medlare). En kvantitativ studie i form av en enkät besvarad av 75 icke-revisionspliktiga respondenter utgör studiens datainsamling. Medverkar i studien gör både företag som valt att anlita revisor och företag som valt bort att anlita revisor. Under den empiriska analysen delas mervärdet, genom faktoranalys, in i komponenterna verksamhetsmervärde och stöttande mervärde. Resultatet i studien visar att kärnvärdet av revisorn inte har någon signifikant påverkan på valet av frivillig revison, men att företagares uppfattade värde av det stöttande mervärdet påverkar valet av frivillig revision. Resultatet visar även att vanan av att ha revisor har en påverkan på valet av frivillig revision.  Studiens teoretiska bidrag är att kunna förklara det uppfattade värdet av revision och revisorer av de som inte måste anlita revisor. Studiens praktiska bidrag är att framställa klientens uppfattade värde och vad som anses viktigt för klienten. Detta ger revisorerna en bild över klientens uppfattade värde och bidrar till att revisorer kan sälja in sin tjänst bättre. / Previous research has identified six different reasons that influence the choice of voluntary audit. What previous research does not attach as much importance to is non-auditors' own perceptions regarding the value of auditing and auditors in general.  The purpose of the study is to explain how companies' perceived value of auditing and auditors affect the choice of voluntary auditing. With the help of previous research, a model has been created which is then tested empirically, where the perceived value is divided into the core value (assurance, improvement, insurance) and the added value (communication, advice, service, relationship, mediator). A quantitative study in the form of a questionnaire answered by 75 non-audit respondents constitutes the study's data collection. Participating in the study are both companies that have chosen to hire an auditor and companies that have chosen not to hire an auditor.  During the empirical analysis, the added value is divided, through factor analysis, into the components operational added value and supported added value. The results of the study show that the core value of the auditor has no significant impact on the choice of voluntary audit, but that entrepreneurs' perceived value of the supported added value influences the choice of voluntary audit. The results also show that the habit of having an auditor has an impact on the choice of voluntary audit. The theoretical contribution of the study is to be able to explain the perceived value of auditing and auditors by those who are not required to audit. The practical contribution of the study is to present the client's perceived value and what is considered important for the client. This gives the auditors a picture of the client's perceived value and contributes to auditors being able to sell their service better.

En revisor ska utifrån ett opartiskt och självständigt förhållningssätt granska ett företags redovisning. Uppdraget som revisorn genomför ska enligt gällande lagar genomföras helt oberoende. Det innebär att revisionen inte ska påverkas av yttre omständigheter eller personliga agendor. Under pandemin som pågår har revisorerna en viktig samhällsfunktion. Dels ur ett granskande perspektiv, men även andra uppdrag som exempelvis rådgivning fyller en viktig funktion i dagsläget. Revisorns arbetsuppgifter handlar till stor del om att skapa goda och hållbara kundrelationer. Anledningen till det är att företagen ska känna ett förtroende och att revision ska vara legitim.   Covid-19 är en global pandemi som orsakat stora förändringar i samhället såväl ekonomiskt som socialt. Mängder av företag har tvingats till åtgärder som att permittera personal och i vissa situationer avyttra sina verksamheter. Politiska aktörer har tvingats till nödåtgärder som till exempel innefattar stödpaket till de företag som drabbats av pandemin. Dessa stödpaket innehåller olika typer av ersättningar för permittering och fasta kostnader.  Studiens syfte är att granska hur revisorns arbetsuppgifter påverkas av den pågående Covid-19 pandemin. Studien är av kvalitativ karaktär vilket innebär att resultatet bygger på genomförda intervjuer med revisorer i Sverige. Avgränsningarna som gjorts är att endast auktoriserade revisorer varit aktuella för studien samt att vi endast fokuserat på Sverige.  Studien indikerar att majoriteten av revisorerna upplever en förändring i deras arbetsuppgifter utifrån flera parametrar. Relationerna och mötena mellan revisor och kund har blivit allt mer digitaliserade som en konsekvens av pandemin. Fysiska kundmöten har minskat avsevärt vilket innebär att tidigare uppbyggda relationer har varit en viktig faktor för revisorerna. Majoriteten av revisorerna menar även att antalet situationer där oberoendet och objektiviteten behöver utvärderas har ökat i samband med att företag får ekonomiska problem. Stödpaketen som staten fördelar ut till företag har skapat en ny typ av revision för revisorerna. Granskningen av dessa stöd har lett till en ökad arbetsbörda.  Våra slutsatser är att pandemin har påverkat revisorns arbetsuppgifter utifrån flera aspekter. Utvecklingen av digitaliseringen har ökats på med anledningen av pandemin. Mindre fysisk kontakt har gjort att revisorerna använder sig av fler digitala hjälpmedel vid exempelvis kundmöten. Vi ser en tydlig förändring när det gäller fortlevnadsprincipens aktualitet. Allt fler företag drabbas av ekonomiska problem vilket har gjort revisorns bedömning av fortsatt drift mer aktuell. Studien indikerar också att stödpaketen som fördelats till företagen har gjort bedömningen av den fortsatta driften mer komplex. Vilket i sin tur har lett till att revisorerna vidtagit åtgärder. Till exempel genom ytterligare informationsinsamling av prognoser och rapporter för att kunna säkerställa sin bedömning. / An auditor must, based on an impartial approach, review a company's accounts. The assignment performed by the auditor must, in accordance with applicable law, be carried out completely independently. During the ongoing pandemic, the auditors have an important societal function. Partly from an reviewing perspective, but also other assignments such as counseling fulfill an important function in the current situation. The auditor's tasks is largely about creating good and sustainable customer relationships. Covid-19 is a global pandemic that has caused major changes in the society both economically and socially. Lots of companies have been forced to take measures such as laying off staff and in certain situations divesting their companies. Political actors have been forced to take emergency measures that, for example, include support packages for the companies affected by the pandemic. The purpose of the study is to review how the auditor's tasks is affected by the ongoing Covid-19 pandemic. The study is of a qualitative nature, which means that the results are based on conducted interviews with auditors based in Sweden. The delimitations that have been made are that only authorized accountants have been relevant for the study and that we have only focused on Sweden. The study indicates that the majority of auditors experience a change in their tasks based on several parameters. The relationships and meetings between auditor and customer have become increasingly digital as a consequence of the pandemic. Physical customer meetings have decreased significantly, which means that previously built relationships have been an important factor for the auditors. The majority of the auditors also believe that the number of situations where independence and objectivity need to be evaluated has increased due to companies having financial problems. The support packages that the state distributes to companies have created a new type of audit for the auditors. Our conclusions are that the pandemic has affected the auditor's tasks based on several aspects. The development of digitalization has increased due to the pandemic. Less physical contact has led to the auditors using more digital solutions at, for example, customer meetings. We see a clear change in the topicality of some principles. More and more companies are suffering from financial problems, which has made the auditor's assessment of continued operations more relevant. The study also indicates that the support packages distributed to the companies have made the assessment of continued operations more difficult. (This essay is written in Swedish).

Coronakrisen är en global pandemi som påverkat hela världen. En revisors arbete som innebär att vara ett granskande organ för ett företags kom att påverkas med tanke på de restriktioner som uppstod på grund av Coronakrisen. Något som därmed är av intresse att undersöka är hur revisorns arbetssätt gällande revisionsprocessen blivit påverkad under Coronakrisen. Syftet med studien är att undersöka om revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen blivit påverkat och förändrat av Coronakrisen samt om effekterna kan förklaras utifrån byråtillhörighet. För att uppnå syftet har litteratur som behandlar revisorers arbetssätt, revisionsprocessen, Coronakrisens påverkan och byråtillhörighet använts. Studien visar att Coronakrisen haft en liten påverkan på revisorns arbete gällande revisionsprocessen, dock inte i så stor utsträckning. Vidare visar resultatet att det inte finns någon skillnad i hur Coronakrisens påverkan på revisionsprocessen kan förklaras utifrån byråtillhörighet. Studiens viktigaste bidrag är att förmedla att revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen inte blivit påverkat under Coronakrisen, samt att det inte finns någon skillnad mellan hur revisorer på stora och små byråer upplever ett förändrat arbetssätt. Dessutom bidrar studien till att visa hur en revisors arbete inte är platsberoende och att en omställning kan ske snabbt, vilket inte kommer påverka en revisors arbete i speciellt stor utsträckning. / The Corona crisis is a global pandemic that affected the entire world. The work of an auditor, which involves being a reviewing part for a company, was affected in the view of the restrictions that arose due to the Corona crisis. Something that is of interest to investigate is how the auditor’s working method regarding the audit process has been affected during the Corona crisis. The purpose of the study is to investigate whether auditors feel that the work with the audit process has been affected and changed by the Corona crisis, and whether the effects can be explained on the basis of agency affiliation. To achieve the purpose, literature dealing with auditor’s working methods, the audit process, the impact of the Corona crisis, and agency affiliation have been used.The study shows that the Corona crisis had a small impact of the auditor’s work regarding the audit process, but not to such extent. Furthermore, the results show that there is no difference in how the impact of the Corona crisis on the audit process can be explained om the basis of agency affiliation. The most important contribution of the study is to convey that auditor has not been affected in the audit process during the Corona crisis, and there is no difference between how auditors in big and small agencies experience a changed way of working. In addition, the study helps to show how an auditor´s work is not dependent on location, and that a change can take place quickly, which will not affect an auditor´s work to any great extent.

Uppsatsen handlar om kritiskt tänkande hos revisorer. En revisor ska utföra sina arbetsuppgifter med professionell skepticism och enligt god revisionssed. Syftet med uppsatsen är att studera om detta kritiska tänkande är genomgående i beteendena på revisionsbyråer. Genom en fallstudie har beteenden och handlingar på en revisionsbyrå i Kristianstad studerats. De tre respondenterna som intervjuats är auktoriserade revisorer och intervjuerna utfördes på arbetsplatsen. Teorin om funktionell dumhet, vilken använts som analysverktyg, är ett relativt nytt begrepp som har utvecklats av Alvesson och Spicer (2012). Funktionellt dumt beteende innefattar ett okritiskt samt icke reflekterande tänkande i syfte att underlätta för individers tillvaro. Det finns många fördelar med funktionell dumhet eftersom det får organisationer att fungera smidigt och konfliktfritt men när det brukas i för hög grad finns konsekvenser på lång sikt. Det finns fem typer av funktionell dumhet vilka även är kategorierna som intervjufrågorna utformats från. De fem typerna är: ledarskaps-, struktur-, imitations-, varumärkes- och kulturgenererad dumhet. Vid analys av respondenternas svar framkom att vissa aspekter är mer aktuella än andra inom revisionsfirman. Hänsyn bör dock tas till denna studies omfattning samt att omständigheter är av sådan grad att inga fasta slutsatser kan dras. Det finns innebörder av substans vilka kräver vidare studier i större omfattning för att ge mer reliabilitet och validitet till påståendena. / The essay is about auditors and critical thinking. An auditor should perform his or her duties with professional skepticism and in accordance with good auditing practice. The purpose of the thesis is to study whether this critical thinking is consistent in behavior at the auditing firm. Through the case study, behaviors, and actions at an auditing firm in Kristianstad have been studied. The three respondents interviewed are chartered accountants and the interviews were conducted at their workplace. The theory of functional stupidity, which has been used as an analysis tool, is a relatively new concept that has been developed by Alvesson and Spicer (2012). Functionally stupid behavior includes uncritical and non-reflecting thinking in order to facilitate the existence of the individuals. There are many benefits to functional stupidity because it makes organizations work smoothly and conflict-free, but when used to much, there are long-term consequences. There are five types of functional stupidity which are also the categories from which the interview questions are designed. The five types are: leadership-, structure-, imitation-, brand- and culture-generated stupidity. An analysis of the respondents answers revealed that certain aspects are more relevant than others within the auditing firm. However, the scope of this study should be considered and the circumstance are of such a degree that no firm conclusions can be drawn. There are meanings of substance which require further studies to a greater extent in order give more reliability and validity to the claims.