Bakgrund och problem:Studien undersöker revisionsprocessen och användningen av IFRS 13 därfastigheter värderas till verkligt värde. Detta innebär att värderingen ska motsvaraett marknadsmässigt försäljningspris, ett så kallat verkligt värde. Medvärderingsmetoden medföljer subjektiva bedömningar som värderingen grundas på.Att värdera fastigheter på detta vis innebär komplexitet och antaganden. Inte minstinnebär det också utmaningar för revisorn och revisionsprocessen. Syfte:Syftet med denna studie är att studera revisorers komfort kopplat tillfastighetsvärderingar enligt IFRS 13. Metod:Studien har genomförts med en kvalitativ metod med en deduktiv ansats där empirinsamlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem auktoriserade revisorer. Slutsats:Trots att revisionsunderlag för fastigheter värderade till verkligt värde inte harsamma tillförlitlighet som vid anskaffningsvärde föredras de av respondenterna dåde menar att det skapar mer komfort eftersom det på ett bättre sätt speglarverkligheten till skillnad mot anskaffningsvärdering. Tidigare studier belyser riskenatt revisorer kan bli för beroende av specialister där professionell skepticism ochoberoendet rubbas. Vår studie kommer fram till att varken revisorns skepticism elleroberoende rubbas vid fastighetsvärdering enligt IFRS 13. / Background and Problem:The study examines the audit process and the use of IFRS 13, where real estates arevalued at fair value. This valuation should correspond to a market-based sales price.The method involves subjective assessments on which the valuation is based. Thisway of valuing properties involves complexity and assumptions which poseschallenges for the auditor and the audit process. Purpose:The purpose of this study is to investigate auditor’s comfort levels associated withreal estate valuation according to IFRS 13. Method:The method in the study was conducted using a qualitative method with a deductiveapproach, where empirical data was collected by semi-structured interviews withfive certified auditors. Conclusion:Despite the fact that audit evidence for real estate valued at fair value does not havethe same reliability as acquisition value, they are preferred by the respondents as thevaluation method creates more comfort by more accurately reflects reality asopposed to acquisition valuation. Previous studies highlight the risk that auditorscan become overly dependent on specialists which can affect professionalskepticism and the independence negatively. Our study concludes that neither theskepticism nor independence is disrupted during real estate valuation according toIFRS 13.

Sammanfattning  Examensarbete, civilekonomprogrammet - Redovisning Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet i Växjö, VT24 Författare: Isa Okmark och Ebba Persson Handledare: Christopher von Koch Examinator: Ola Nilsson Titel: Revisorernas upplevelser inför den obligatoriska granskningen av hållbarhetsredovisning- En kvalitativ studie om vilka upplevelser som revisorer inom Big-4 har inför CSRD Sökord: Sensemaking theory, upplevelse, CSRD, revisor, revision, hållbarhet, känslor, earnings management ____________________________________________________________ Bakgrund och problemdiskussion: Hållbarhet är ett ämne som blivit allt viktigare i dagens samhälle. Det har sedan tidigare funnits regleringar om hur företagen ska hållbarhetsrapportera och vilken roll en revisor har till denna typ av rapportering. Inom Europeiska unionen, EU,  har det kommit ett nytt direktiv vid namn CSRD som påverkar företag inom unionen att på ett mer strikt och kontrollerat sätt rapportera om hållbarhet. Direktivet har även kommit med krav på att företagens hållbarhetsredovisning ska revideras av revisorer på en mer detaljerad nivå. Tidigare forskning har fokuserat på hur revisionsyrket har formats av tidigare förändringar. Det finns däremot ingen forskning som undersökt revisorers upplevelse inför en förändring. Därmed är revisorernas upplevelse med förändringen i och med CSRD något som författarna bidrar med utifrån denna studie.  Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur revisorer upplever förändringen i och med införandet av obligatorisk granskning av hållbarhetsredovisning.  Metod: Denna studie har genomförts utifrån en kvalitativ ansats med en deduktiv forskningsansats. För att samla in data har semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer utförts.  Slutsats: Studien visar på att revisorer upplevelser inför CSRD skiljer sig åt. Däremot finns det vissa upplevelser som liknar varandra där flera av revisorerna beskriver att de ser positivt på förändringen. Dock beskriver flera av revisorerna att de upplever en typ av osäkerhet då de anser att informationen om direktivet varit bristfällig. Det framkom även av resultatet att revisorerna kan ha blivit påverkade av externa faktorer. Detta på grund av att ledningen framfört positivitet angående CSRD. Det påvisades ur empirin att flertalet revisorer har varit med om förändringar tidigare som gör att de känner sig säkra att även denna förändring kommer att lösa sig. / Abstract Master Thesis in accounting, School of business and economics,  Linnaeus University in Växjö, Spring 2024.  Authors:  Isa Okmark and Ebba Persson Supervisor: Christopher von Koch Examiner: Ola Nilsson Title: Auditors´ experience before the mandatory review of sustainability reports- A qualitative study about which experience auditors in Big-4 have before CSRD Keywords: Sensemaking theory, experience, CSRD, auditor , auditing, sustainability, emotions, earnings management ___________________________________________________________ Background and problematization: Sustainability is a topic that has become more important in today's society. Previously there have been regulations regarding how companies should do sustainability reporting, and which role the auditor has regarding sustainability reporting. However, a new directive from the EU called CSRD has occurred that affects companies in the union to report on sustainability in a more strict and controlled way. The directive also comes with requirements that auditors need to audit on companies sustainability report at a more detailed level. Previous research has focused on how the audit profession has been affected by previous changes. On the other hand, there is no research regarding experience auditors have before a change. With that the authors contribute how auditors experience a change regarding CSRD.  Purpose: The purpose of the study is to create an increased understanding of how auditors experience the change regarding the mandatory review of sustainability reports.  Method: This study is based on a qualitative approach with a deductive research approach. To collect data semi structured interviews with authorized auditors have been conducted.  Conclusion: The study shows that auditors' experience regarding CSRD differ from each other on an individual level. Although there are certain experiences that are similar to each other, however several auditors describe that the change is positive. On the other hand, some of the auditors describe that they experience a sort of uncertainty because the information about the directive has been inadequate. It has also shown that auditors may have been influenced by external factors. Because the management has expressed positivity regarding CSRD. The empirical findings showed that the majority of the auditors have been through changes before and therefore they feel confident that even this change will work out.

Problematization: Previous studies have focused on examining the competencies required of sustainability auditors through the auditor’s perspective. However, there is a gap in research when it comes to examining competence by analyzing the market and its different demands on auditors and non-auditors. Purpose: The purpose of the study is to increase understanding of the competency requirements within sustainability auditing practice and find out if there are variations in the requirements between auditors and non-auditors. Frame of reference: The section begins with the purpose of sustainability assurance and the different components of competence through the competence tree. Then previous research related to competence within sustainability assurance, structured according to the different components of competence is presented. The section ends with a review of resource-based theory, new institutional theory and the analytical model for the study. Method: The study was carried out using a qualitative method, where a qualitative content analysis was applied. The study’s sample consists of 30 job advertisements in different countries in the EU for external sustainability assurance providers, with a division into audit firms and non-audit firms. Empirical evidence and analysis: The result shows both similarities and differences in the demand for competence in education, experience, knowledge and personal characteristics. Audit firms focus strongly on business financial competence, while non-audit firms demand specific competence in sustainability areas. At the same time, the study identifies certain similarities and a certain harmonization in the industry in terms of skills in demand. Conclusions: Auditors and non-auditors require a diverse and complementary set of competencies toeffectively ensure sustainability and meet the varying needs of different businesses. Market analysis reveals that an auditor’s experience and knowledge are more crucial for sustainability assurance than previously emphasized. The study has contributed to an increased understanding of the competence required in practice for sustainability assurance based on the market’s demand. / Problemdiskussion: Tidigare studier har fokuserat på att undersöka den kompetens som krävs hos hållbarhetsgranskare genom granskarens perspektiv. Dock finns det ett gap i forskningen när det kommer till att undersöka kompetensen genom att analysera arbetsmarknaden och dess olika krav på revisorer och icke-revisorer. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för kompetenskraven inom hållbarhetsgranskning och ta reda på om det finns variationer i kraven mellan revisorer och icke-revisorer. Teoretisk referensram: Avsnittet inleds med syftet för hållbarhetsgranskning och kompetensträdets innebörd. Därefter presenteras tidigare forskning om kompetensbegreppet, strukturerad enligt kompetensträdets olika delar. Avsnittet avslutas med en genomgång av den resursbaserade teorin, nyinstitutionell teori, isomorfism samt legitimitetsbegreppet, och introducerar en analysmodell. Metod: Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, där en kvalitativ innehållsanalys tillämpats. Studiens urval består av 30 jobbannonser inom olika länder i EU för extern hållbarhetsgranskning, där uppdelning är revisionsbyråer och icke-revisionsbyråer. Empiri och analys: Resultatet visar både likheter och skillnader i efterfrågan på kompetens inom utbildning, erfarenhet, kunskaper och personliga egenskaper. Revisionsbyråer fokuserar starkt på företagsekonomisk kompetens, medan icke-revisionsbyråer efterfrågar specifik kompetens inom hållbarhetsområden. Samtidigt identifierar studien vissa likheter och en viss harmonisering i branschen när det gäller efterfrågade kompetenser. Slutsatser: Revisorer och icke-revisorer kräver en mångsidig och kompletterande uppsättning kompetenser för effektiv hållbarhetsgranskning och för att möta de varierande behoven hos olika företag. Analysen av arbetsmarknaden visar att en revisors erfarenhet och kunskap är viktigare för hållbarhetsgranskning än vad som beaktats i tidigare studier. Studien har bidragit till en ökad förståelse för den kompetens som krävs i praktiken för hållbarhetsgranskning baserat på marknadens efterfrågan.

En brist på auktoriserade revisorer är ett problem som har uppmärksammats i Sverige och på global nivå under en längre tid. Syftet med denna studie är att förklara vad som påverkar svenska ekonomistudenters intentioner att inrikta sig mot att bli auktoriserad revisor, genom att nyttja Ajzens teori om planerat beteende. Tidigare forskning har indikerat att studenters intentioner för en karriär som auktoriserad revisor fungerar väl i syfte att förutse vilka som faktiskt kommer att fullfölja ett visst beteende. Sådan forskning saknas dock inom den svenska kontexten, vilket medför svårigheter att skapa en grund för praktiska lösningar. För att testa faktorer som är relevanta till studenters intentionsbildande nyttjas binär logistisk regression, med ett dataunderlag som utgörs av enkäter skickade till ekonomistudenter på nio lärosäten i Sverige. I studien framkommer det att ett intresse för redovisning och revision är den starkaste drivkraften i intentionsbildandet. En uppfattning om att yrket medför god inkomstpotential bidrar också till en ökad benägenhet att inrikta sig mot att bli auktoriserad revisor. En uppfattning om att yrkesvalet medför hög social status har mot förväntan en starkt reducerande effekt på benägenheten att ha en intention. Resultaten visar att studenters intentioner huvudsakligen påverkas av deras utfallsförväntningar. För praktiska lösningar indikerar resultaten att det är mest lämpligt att fokusera på att skapa intresse för redovisning och revision, samt att skapa en tillfredställande bild av yrkets inkomstpotential. Det är inte att rekommendera att inrikta sig mot att marknadsföra yrkets sociala belöningar, då detta skulle vara kontraproduktivt. / A shortage of practicing certified public accountants (CPA) is a problem that has been observed in Sweden, and on a global scale, for a relatively long time. The purpose of this study is therefore to explain what influences intentions to pursue a CPA certification among Swedish students of economics, by utilizing Ajzen’s theory of planned behavior. Previous research has indicated that students’ intentions to pursue a CPA certification serve as a functional predictor for actual future behavior. This direction of research is still largely unexplored in the Swedish context, making it hard to form a basis for practical solutions. Relevant factors are tested using a binary logistic regression analysis, applied to survey data from students of economics at nine Swedish universities. The study shows that genuine interest for accounting and auditing constitutes the strongest motivator for students’ intentions. Perceptions of the career as financially rewarding also increase the likelihood of having an intention, to a lesser extent. Against expectations, the study also finds that perceptions of high social status for CPAs has a strong diminishing effect on the likelihoodof having an intention. The study therefore finds that students’ intentions can largely be explained as a result of their outcome expectations. The implication for practical solutions is that fostering interest for accounting and auditing is of high importance. Projecting an image of the career as financially rewarding is also important, albeit to a lesser extent. Trying to make the career seem rewarding through increased social status is not recommended, given its apparent counterproductive effect.

Revisionsbranschen är en starkt reglerad bransch och styrs i dagsläget av många lagar som har som avsikt att värna om intressenter samt ge riktlinjer om god redovisningssed. Trots att dessa lagar existerar, är det många företag i obestånd som manipulerar bokföringen, vilket gör revisorns arbete att granska bokföringen mycket viktigt. Att företag får anmärkning på bokföringen är inte ovanligt och det kan finnas många orsaker till att företag som gått i konkurs får revisionsanmärkningar. Syftet med denna studie är att undersöka revisionsanmärkningar i ett företags sista årsredovisning innan konkurs. Vidare är syftet att undersöka om det finns något samband mellan företagens storlek och antal revisionsanmärkningar. I studien har den kvantitativa metoden använts där ett urval på 350 företag som gick i konkurs under 2015 och som haft revisor valts ut. Revisionsberättelser från dessa 350 har därefter samlats in från databasen Retriver för att sedan analyseras. Den genomförda studien visar att 61 % av alla företag har fått åtminstone en anmärkning i revisionsberättelsen. Enligt studiens empiriska material är den vanligaste anmärkningen att bolaget inte i rätt tid och med rätt belopp har redovisat samt betalt mervärdesskatt, avdragen skatt eller sociala avgifter. Därefter är det vanligt att årsredovisningen inte har upprättats i sådan tid att det varit möjligt att hålla årsstämma inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och att en kontrollbalansräkning inte har upprättats. Det som vidare framkommit i studien är att i 22 % av företagen har revisorn anmärkt på företagets fortlevnad. Genom en analys av det empiriska materialet har det även framkommit att det finns ett samband mellan företagets storlek och antal anmärkningar då större företag får färre anmärkningar än vad mindre företag får. / The audit industry is highly regulated and controlled of many laws that seeks to protect stakeholders and to provide guidelines for companies so they can use generally accepted accounting principles. Although these laws exist, many companies in insolvency manipulates records, making the work of the auditor to review the accounts very important. That companies get notes on their accounting is not uncommon and it might be different causes to this. The purpose of this study is to investigate auditors notes in a company's last annual report before the bankruptcy. Furthermore, the purpose is to investigate whether there is any correlation between company size and number of notes. In this study, the quantitative method is used where a sample of 350 companies that went bankrupt in 2015 and who had an auditor has been selected. Audit reports from these 350 companies have been collected from the database Retriever and then analyzed. The survey shows that 61 % of all companies have gotten at least one note in the audit report. According to the study's empirical material, the most common complaint is that the company hasn’t, in the right time and with the right amount reported and paid tax, deducted tax or social security contributions. Next, it is common that the annual accounts have been prepared in such time that it has been impossible to hold the annual general meeting within six months after the financial years ending. The third commmon note in the audit report is that a company hasn’t done a balance sheet for liquidation. What further emerged from the study is that in 22 % of the companies the auditor have criticized the company's going concern. Through an analysis of the empirical material, it has also emerged that there is a correlation between company size and number of notes as larger companies get fewer notes from accountants than smaller companies gets.

Titel: Revisionskvalitet - En studie beträffande hur låg revisionskvalitet vidareutvecklarkonceptet revisionskvalitet. Bakgrund & problematisering: Revisorer befinner sig i förtroendebranschen där skandaler, vars grund ligger i bristande revisionskvalitet, har fått allmänheten att se på revisionsprofessionen med misstänksamhet. För att inte missbruka professionens förtroende såväl som frambringa skandaler finns ett behov av att reducera bristande revisionskvalitet. Då majoriteten av tidigare forskning, gällande konceptet revisionskvalitet, fokuserar på konceptets högre spektrum menar vi att ett nytt angreppssätt för att konceptualisera revisionskvalitet och därmed reducera bristande revisionskvalitet är nödvändigt. Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att utforska vad låg revisionskvalitet innebär utifrån den kontroll- och tillsynsåtgärd som övervakar revisionsprofessionen från insidan, för att på så vis skapa en vidare förståelse för konceptet revisionskvalitet. Uppsatsens delsyfte är att redogöra för utvecklingen av låg revisionskvalitet över tid fram till aktuell tidpunkt, för att på så vis få en mer flerdimensionell förståelse för hur låg revisionskvalitet har vidareutvecklat konceptet revisionskvalitet. Metod: Uppsatsen har tagit utgångspunkt i en abduktiv forskningsansats och har där igenom antagit en kvalitativ undersökningsmetod och longitudinell design. Den kvalitativa undersökningsmetoden har utförts i två steg, varvid förstudien har tagit sin utgångspunkt iintervjuer, medan huvudstudien har tagit sin utgångspunkt i en innehållsanalys av disciplinärenden utförda av Revisorsnämnden med den disciplinära åtgärden upphävande av auktorisation eller godkännande. Slutsats: Revisionskvalitet som koncept kan genom uppsatsens förstudie och huvudstudie definieras utifrån låg revisionskvalitet i from av överkategorierna; Dokumentation, Granskning, Okunskap, Regelverk, Formella brister samt Uppfyller inte steg i revisionen. Således har denna uppsats, genom nya aspekter såväl som nivåer, preciserat befintlig teori och befintliga konceptpå så vis att utvecklingen av låg revisionskvalitet har vidareutvecklat konceptet revisionskvalitet. Nyckelord: Audit, audit failure, audit failure definition, audit service quality, audit quality, audit quality definition, dysfunctional auditor behavior, ethics, etik, going concern warning, high audit quality, legitimacy, legitimacy theory, low audit quality, profession, professionalduty, revision, revisionskvalitet, revisionsmisslyckande, revisor och quality. / Title: Audit Quality - A thesis regarding how low audit quality further develop the concept ofaudit quality. Background & problem: Accountants are in the trust industry and scandals, whose foundationlies in the lack of audit quality, has thus gained the public to see the audit profession with suspicion. In order not to abuse the trust as well as produce scandals there is a need to reduce low audit quality. Since the majority of previous research has been focusing on the concept's higher spectrum, we believe a new approach for conceptualizing audit quality is necessary in aim to reduce low audit quality. Purpose: The main purpose with this thesis is to explore what low audit quality means based on the control and enforcement measure that monitors the audit profession from the inside, to thereby create a wider understanding of the concept of audit quality. The subsidiary aim of this thesis is to describe how the low audit quality has developed over time, compare with the current situation and thereby obtain a multidimensional understanding of how low audit quality has developed into the concept of audit quality. Method: This thesis has an abductive research approach and has therefore adopted a qualitative research method and longitudinal design. The qualitative survey methodology was conducted in two stages, the feasibility study has been based on interviews, while the main study has been based on a content analysis of disciplinary proceedings conducted by the Supervisory Boardwith the disciplinary action waiver of authorization or approval. Conclusion: Audit quality as a concept can through the thesis feasibility study and the mainstudy be defined by low-quality audits in the form of the categories; Documentation, Review, Ignorance, Regulatory framework, Formal shortage and Does not fulfill the stage of the audit. Thus, this thesis, through new aspects as well as new levels, has specified existing theory and existing concepts in a way that the development of low audit quality has further developed the concept of audit quality. Key words: Audit, audit failure, audit failure definition, audit service quality, audit quality,audit quality definition, dysfunctional auditor behavior, ethics, going concern warning, high audit quality, legitimacy, legitimacy theory, low audit quality, profession, professional duty andquality.

The thesis processes the auditor’s role and whether it can constrain possible earnings management in smaller Swedish private corporates. The removed auditing obligation that was abolished in Sweden 2010 with the reason to reduce the administrative burden faced by smaller corporates, contributed to an important discussion regarding the auditor’s actual importance. In addition, the corporate tax in Sweden was significantly reduced from 26.3 percent to 22 percent, which gave Swedish corporates incentives to reduce their earnings before the tax reduction, and therefore pay less taxes. This phenomenon is used in the thesis as an excellent opportunity to measure earnings management since there were significantly strong incentives for corporates to manipulate their earnings at that time. The thesis aims to increase understanding among these corporates accounting, and whether the auditor can strengthen the accounting- and audit quality, and therefore constrain earnings management. Through the use of a quantitative method where statistical tests have been performed on underlying data gathered from the corporates annual reports, the thesis research question has been answered. The formulation of the research questions is “Does the degree of earnings management differ between audited and unaudited corporates?”, which has been investigated by measuring the degree of earnings management through unexpected accruals, but also through SG&A cost stickiness. Furthermore, the thesis aims to provide the research area with arguments regarding the appropriateness of the audit exemption. The result obtained in the thesis indicates that audited corporates have less negative unexpected accruals, and hence a minor degree of earnings management in comparison with unaudited corporates. However, no significance is shown in the result, at a five percent significance level, which means that it’s not possible to say with certainty that there’s a difference between these two groups in terms of negative unexpected accruals. Instead, there is evidence that there’s a significant difference between audited and unaudited corporates in terms of cost stickiness, where unaudited corporates showed more cost stickiness and thus also a higher degree of earnings management. With an additional test the thesis also demonstrates that there are corporates that don’t follow the Swedish laws regarding audit exemption. This is when it’s discovered that there are corporates that aren’t covered by the audit exemption, and thus don’t meet the required limits, but still don’t provide an auditor. These corporates also prove to have a higher degree of earnings management since the thesis received a significant result in terms of negative unexpected accruals. To sum up, the thesis highlights that the auditor’s role is of great importance in several aspects, and for this reason there are motives for legislators to review the audit exemption in Sweden.

Inledning: Revisionsbranschen kan ses som en del av en profession med en tanke om att bidra till samhällsmässigt intresse genom att objektivt och oberoende förmedla ekonomisk information. En profession är beroende av kompetent och kvalificerad personal för att kunna upprätthålla god revisionskvalitet. För att utföra deras jobb ges stort utrymme för att själva bestämma över tillvägagångssättet för arbetet. Å andra sidan kan revisionsföretagens intressen ses som kommersiella med en tanke om att alla företag är vinstdrivna och styr för att uppnå affärsmässiga mål. Dessa två perspektiv kan ses som motstridiga och står i konflikt till varandra, men som båda måste tas hänsyn till och är viktiga för byråns överlevnad. Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse för hur revisionsbyråer använder incitament för att hantera problematiken kring kommersialism och professionalism. Metod: En kvalitativ studie har genomförts på tre företag i revisionsbranschen. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visar att företagen fungerar som en hybrid och styr för både kommersialism och professionalism beroende på den givna situationen, genom både finansiella och icke-finansiella incitament. Vi kan även se att företagens starka socialiseringsprocess bidrar till ett community för att säkerställa att kommersialism och subjektiva intressen inte kan ta över. / Introduction: The auditing industry can be seen as part of a profession with the idea of contributing to societal interest by objectively and independently conveying financial information. A profession is dependent on competent and qualified employees in order to maintain good audit quality. In order to do their job, there is room for themselves to decide on the approach to the work. On the other hand, the interests of the audit firms can be seen as commercial, with the idea that all companies are profit-driven and govern to achieve business goals. These two perspectives can be seen as contrasts and in conflict with each other, but both must be taken into account and are important for the agency's survival. Purpose: The purpose of the study is to gain an understanding of how audit firms use incentives to handle the problems of commercialism and professionalism. Method: A qualitative study has been conducted on three companies in the auditing profession. The empirical data has been collected through semi structured interviews. Conclusions: The study shows that the companies work as a hybrid and control both commercialism and professionalism depending on the given situation, through both financial and non-financial incentives. We can also see that the companies' strong socialization process contributes to a society to ensure that commercialism and subjective interests cannot take over.

Digitaliseringen av revisionsbranschen har varit ett omdiskuterat ämne, vilket beror på att branschen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Digitaliseringen har påverkat hur uppgifter utförs och hur problem tas an, vilket har och kommer innebära en förändring av samhällets olika delar. Sedan tidigare har det forskats på vilka faktorer som påverkar användningen av revisionsverktyg bland revisionsbyråer och revisorer, däremot mindre ur en svensk synvinkel. Syftet med denna studie är således att identifiera och bekräfta eller dementera tidigare forsknings funna faktorer som påverkar användningen av revisionsverktyg, samt testa dessa faktorers tillämpbarhet i Sverige. För att undersöka studiens syfte har en kvantitativ ansats använts med hjälp av en webbaserad enkät som har skickats ut till svenska revisionsbyråer. Hypoteserna i studien är baserade på den redan existerande forskningen. Studien utgår från Technology-Organization-Environment ramverkets tre kontexter, den tekniska, organisatoriska och miljömässiga. Faktorerna som undersöktes under respektive kontext var IT-kunskap, uppmuntran och standarder. Resultatet indikerar att det finns faktorer som påverkar användningen av revisionsverktyg även i en svensk kontext. Studien kan påvisa att uppmuntran och standarder har en signifikant påverkan på användningen. Det finns emellertid ett fortsatt behov av att forska vidare på ämnet då följande studies förklaringsgrad visar på en liten variation i användningen av verktygen. / The digitalisation of the audit profession has been a discussed topic due to the major changes in the industry in recent years. The digitalisation has affected how tasks are performed and how problems are addressed, which has caused changes in different parts of society. Factors that influence the use of Computer Assisted Audit Tools (CAATs) have previously been researched, but less in a Swedish context. The purpose of this study is to identify and confirm or deny previous factors found to affect the use of CAATs as well as the applicability of those factors in Sweden. To examine the purpose of the study a quantitative approach was used with the help of a web-based survey, sent out to Swedish auditing firms. The hypotheses in this study are based on previous research in the field. The study is based on the three contexts of the Technology-Organization-Environment framework, the technical, organisational and environmental context. The factors that were examined under each context were IT-knowledge, encouragement and standards. The result indicates that there are factors that affect the use of CAATs in a Swedish context. The study proves that encouragement and standards have a significant impact on the use of the tools. However, there is a continuing need to research the subject further as the degree of explanation in the analysis shows a small variation in the use of the tools.

<p>Title: The engagement letter influence on the expectation gap – An empirical study on the expectation gap between auditors and small incorporated companies.</p><p>Keywords: Engagement letter, Expectation gap, Misunderstanding, Auditing, Audit, External Auditor, Client, Communication, Knowledge, General view</p><p>Problem: People outside the audit society have some mood points in what an external auditor is and what she/he does. Not everybody can understand an audit report and connect the auditor’s responsibility to it. These mood points mutually with ignorance about the auditor and its tasks can result in disagreement between auditors and interested parties, who have different needs and expectations on the auditor, which leaves the auditor-role with a built-in conflict in its role. The authors, in this essay, investigate whether, the relative new law, who request the auditors to establish an engagement letter with the clients, has decreased the misunderstandings between auditors and small limited companies.</p><p>Purpose: This essay is meant to investigate if the engagement letter has decreased the expectations gap between external auditors and clients.</p><p>Method: Facts has been gathered with the help of interviews with external auditors as well with clients. The questions that were asked during the interviews were half-structured, which gave the respondent the freedom to answer the questions freely but within the scope that was interesting for this essay.</p><p>Result: This study show that FAR through its new regulations in RS, in this particular essay, the engagement letter has not fulfilled its purpose to decrease misunderstandings between external auditors and clients, in this case, small firms. The engagement letter has been received as a contract as one of many. Our study shows that there have been no evident differences in knowledge-transfer between external auditors and clients. The engagement letter is designed by auditors with expertise which is not understood by the clients, which leads to a lack of interest by the clients that also reflects on the auditors. It seems though the engagement letter considers as insurance, above all by the auditors in situations when an actual misunderstanding, with legal actions as consequences, occurs.</p> / <p>Titel: Uppdragsbrevets påverkan på förväntningsgapet – En empirisk studie på förväntningsgapet mellan revisorer och små aktiebolag</p><p>Nyckelord: Uppdragsbrev, Missförstånd, Förväntningsgap, Revision, Små aktiebolag, Revisor, Klient, Kunskap, Kommunikation, Allmän syn</p><p>Problem: Det finns delade meningar bland människor utanför revisionskåren om vad en revisor är och vad han/hon gör. Långt ifrån alla kan läsa en revisionsberättelse eller koppla revisorns ansvar till den. Den delade mening och okunskap om revisorn och dennes arbete kan leda till meningsskiljningar och missförstånd mellan revisorn och intressenter som har olika behov och förväntningar på revisorn, vilket lämnar revisorn med en inbyggd konflikt i sin roll. Författarna undersöker i uppsatsen om lagen om införandet av uppdragsbrevet har lett till ett minskat missförstånd mellan revisorer och mindre aktiebolag.</p><p>Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka om införandet av uppdragsbrevet har minskat förväntningsgapet mellan revisor och klienter.</p><p>Metod: Data har insamlats med hjälp av djupintervjuer med revisorer såväl som klienter. Frågorna som ställdes under intervjuerna var ostrukturerade där respondenterna kunde svara fritt på frågorna men där författarna styrde in diskussionen i områden som var aktuella för uppsatsen.</p><p>Resultat: Uppsatsen visar att FAR genom nya stadgarna i RS, i detta berörande fall, uppdragsbrevet, inte lyckats minska missförstånden mellan revisorer och klienter i småföretag på ett förebyggande sätt. Uppdragsbrevet har mottagits som ett avtal, bland många, där ingen märkbar skillnad kring kunskapsöverföringen mellan revisorer och klienter kan identifieras. Uppdragsbrevet utformas av revisorer vilka besitter expertkunskaper, inom revision, kunskaper som klienterna inte innehar, som i sin tur leder till ett ointresse bland klienterna, som även reflekteras på revisorerna. Däremot upplevs uppdragsbrevet som en trygghetsfaktor för framförallt revisorer vid eventuella fall där ett missförstånd, med rättsliga påföljder, skulle uppstå.</p>