Professionell skepsis är en förutsättning för en fungerande revision och för att upprätthålla kvaliteten på revisionen krävs det av revisorerna att vara professionellt skeptiska. Det finns flera faktorer som påverkar hur revisorer kan upprätthålla kvaliteten på revisionen. Bland annat har den tidspress som revisorer utsätts för visat sig ha en negativ inverkan på revisionskvaliteten eftersom revisorer till följd av tidspress kan uppvisa dysfunktionella beteenden som kan innebära att de lägger ner mindre tid än vad som faktiskt behövs för att utföra en bra revision. Vidare finns det en utmaning för revisorer i de situationer där de ska granska verkliga värden om det inte finns några marknadspriser för tillgången eller skulden och redovisning till verkligt värde ska beräknas med hjälp av interna uppskattningar och beräkningar.Tidigare studier har undersökt hur tidspress och granskning av redovisning till verkligt värde påverkar revisionskvaliteten, men inte hur den professionella skepsisen påverkas av dessa två faktorer, trots att professionell skepsis är en förutsättning för en god revisionskvalitet. Tanken med denna undersökning är därför att beskriva och analysera hur revisorers professionella skepsis påverkas av dessa två faktorer. För att besvara studiens syfte skickades enkäter ut till totalt 3477 svenska kvalificerade revisorer varav 132 användbara svar inkom. Enkäten innehöll bakgrundsinformation om respondenten, frågor om revisorers professionella skepsis, granskning av redovisning till verkligt värde samt tidspress. Tillsammans utgjorde dessa basen för studiens analys och slutsats.Utifrån resultatet kan vi konstatera att revisorerna inte upplever särskilt stor tidspress utan tycker att tidsbudgetarna är relativt uppnåeliga trots att revisorerna till viss del agerar på ett dysfunktionellt sätt till följd av den tidspress som förekommer. Vidare pekar resultatet på att revisorer anser att de står inför en utmaning när det gäller granskning av redovisning till verkligt värde. Vi kan dra slutsatsen att varken tidspress eller granskning av redovisning till verkligt värde starkt påverkar revisorers professionella skepsis. Däremot visar resultatet ett svagt negativt samband mellan professionell skepsis och granskning av redovisning till verkligt värde. Den låga svarsfrekvensen på 3,8 procent gör det viktigt att påpeka att studiensslutsatser måste dras med stor försiktighet. / Professional skepticism is a prerequisite for a functioning audit and to maintain the quality of the audit it is required by the auditors to be professionally skeptical. There are several factors that affect how auditors can maintain the quality of the audit. Time budget pressure, for example, has shown to have a negative impact on audit quality since the auditors as a result of time budget pressure may show dysfunctional behavior. This means that auditors may spend less time that is actually required to perform a good audit. Furthermore, there is a challenge for the auditors in auditing fair value measurements if there is no active market for the asset or liability and when the fair value is calculated using internal estimates and calculations.Previous studies have examined how time pressure and audit of fair value measurements have affected audit quality, but not how auditors’ professional skepticism is directly affected by these two factors, despite the fact that professional skepticism is a prerequisite for a good audit quality. The aim of this study is to describe and analyze how the auditor's professionalskepticism is affected by these two selected factors.To answer the aim of the study questionnaires was sent out to a total of 3477 Swedish qualified auditors and we got 132 useful answers. The questionnaire included background information of the respondent, questions about auditor's professional skepticism, audit of fair value measurements and time budget pressure. These questions formed the base of the study's analysis and conclusionThe results indicate that auditors does not experience great time budget pressure but feel that the time budgets are relatively attainable although they still to a certain extent show dysfunctional behavior as a result of time budget pressure. The result also indicates that auditors feel that they face challenges when auditing fair value measurements. Further, we canbased on the result conclude that neither time budget pressure nor audit of fair value measurements strongly influence auditors’ professional skepticism. The results however, show a weak negative correlation between professional skepticism and audit of fair value measurements. The study's low response rate of 3.8 percent means that the results must be interpreted with great caution. / <p>160603</p>

I Sverige begränsas allmänna och publika bolags totala uppdragstid för en revisor genom ett flertal lagbestämmelser samt kontinuerliga revisors- och byrårotationer. Mindre aktiebolag i Sverige hamnar dock ofta utanför dessa bestämmelser, vilket resulterar i att den enskilde revisorn i hög grad behöver utgå ifrån principbaserade bestämmelser vid svåra avvägningar. De principbaserade bestämmelserna har varit föremål för förändring under de senaste åren, eftersom uppdragstiderna oftast är betydligt längre i mindre bolag gentemot stora bolag. Detta skapar ett spelrum som ställer högre krav på att revisorn agerar utefter en moralnivå som passar yrket för att uppfylla den integritet och objektivitet som yrket kräver, samt för att undvika att oberoendeställningen påverkas eller kritiseras av samhället. Syftet med uppsatsen var att kvalitativt utreda hur olika revisorer uppfattar problematiken kring deras oberoendeställning, som är förknippat med uppdragstiden. Genom att identifiera revisorers individuella uppfattningar kring integritet, objektivitet och deras oberoendeställning har det även kunnat att därefter att analysera vad för påverkningar deras etiska perspektiv samt moraliska nivå har, således förklarar denna uppsats hur deras oberoendeställning kan påverkas av en bestämd uppdragstid i mindre bolag. Resultatet visar att det finns vissa skillnader i hur revisorer ser på problematiken gällande oberoende förknippad till uppdragstiden, eftersom de revisorer som ingick i studien resonerade utifrån olika etiska perspektiv samt olika nivåer av moral men i slutändan hade de liknande uppfattningar kring detta område. / In Sweden, general and public companies' total assignment time for an auditor is limited through a several of legal provisions and continuous auditors and agency rotations. However, smaller limited companies in Sweden often end up outside these regulations, which results in the individual auditor needs to be largely based on principle-based regulations for difficult trade-offs. The principle-based regulations have been the subject of change in recent years, as assignment times are usually considerably longer in smaller companies towards large companies. This creates a space for maneuver that places higher demands that the auditor acts along a moral level that fits the profession to fulfill the integrity and objectivity to which the profession requires, as well as to avoid the fact that the independence is affected or criticized by society. The purpose of the study was to qualitatively investigate how different auditors perceive the problem of independence, which is associated with the mission time. Resultatet visar att det finns vissa skillnader i hur revisorer ser på problematiken gällande oberoende förknippad till uppdragstiden, eftersom de som ingick i studien resonerade utifrån olika etiska perspektiv samt olika nivåer av moral. Men i slutändan hade de liknande uppfattningar kring detta område. By identifying auditors' individual perceptions of integrity, objectivity and their independence has done it possible to analyses what kind of affections their ethical perspective and level of moral has, by other words does this study explains how auditors' independence can getting affected by designed assignment time in smaller companies. The result shows that there are some differences in how auditors look at the problems regarding independence associated to designed assignment time for smaller companies, since the auditors' that were included in this study reasoned based on different ethical perspective and levels of morality. But in the end did they have similar perceptions regarding this area.

Revisorer ställs ofta inför olika yrkesetiska dilemman då olika lösningar måste vägas mot varandra. Revisorns yrkesetiska regler anses då vara ett viktigt hjälpmedel. Det anses dock att ett yrkesetiskt problem inte kan lösas genom endast reglering då det är svårt att med hjälp av regler förhindra oetiskt handlande i praktiken. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida revisorers yrkesetiska resonemang skiljer sig mellan revisorer anställda i mindre- respektive större revisionsbyråer. Studien undersökte även om olika aspekter skiljer sig mellan revisorer i mindre- och större revisionsbyråer samt huruvida dessa påverkar revisorers yrkesetiska resonemang. För att besvara uppsatsens syfte har en empirisk undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med revisorer från såväl mindre- som större revisionsbyråer genomförts. Studiens resultat påvisar att revisorers yrkesetiska resonemang skiljer sig mellan mindre- och större revisionsbyråer; dock inte på grund av revisionsbyrån storlek. En slutsats som kunnat dras av studiens resultat är att revisionsklientens storlek påverkar revisorers yrkesetiska resonemang. Större revisionsbyråer erhåller oftast större revisionsklienter vilket ställer högre krav på de yrkesetiska reglerna som tillämpas. / Auditors often find themselves in situations where different solutions must be weighed against each other. In such dilemmas, applying the auditors’ rules of work ethics can be helpful. It is considered that a professional ethical problem cannot be solved merely by regulation as it is difficult to solely use preventative measures to control unethical actions. The intention with the study was to investigate whether auditors professional ethical reasoning differs between auditors in smaller- or larger firms. The study has also explored the different circumstances facing auditors in smaller- and larger firms and whether these circumstances affect the reasoning of the auditors’ professional ethics. To address these questions, semi structured empirical interviews with auditors of both smaller- and larger firms have been conducted. The results suggest that auditors’ professional ethics reasoning differs between smaller- and lager firms, however, not solely because of the size of the firm; a conclusion that was drawn during the study was that the size of the audit client affects the professional ethical reasoning among auditors. Larger audit firms often hold larger audit client which increases the demand on the auditor’s professional ethic rules.

Bakgrund: Privata företag förväntas ha färre finansieringsmöjligheter än publika börsnoterade företag, vilket gör privata företag mer begränsade till extern skuldfinansiering från kreditinstitut. Kostnaden för den externa skuldfinansieringen påverkas av kreditgivarens riskbedömning och det kontrollbehov som bland annat uppstår på grund av agentkonflikten mellan långivare och låntagare. Vi ämnar därför undersöka hur ägaren och ägarens val av styrelse och extern revisor kan reducera agentkonflikten och därmed reducera företagens räntekostnader vid extern skuldfinansiering. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka huruvida ägarkoncentrationen samt ägarens val av styrelse och extern revisor påverkar företagens externa räntekostnader i privata svenska aktiebolag. Metod: Studiens ansats är av deduktiv art utifrån en tvärsnittsdesign. Studien utgår från en kvantitativ metod för att testa studiens hypoteser utifrån ett urval av medelstora privata svenska aktiebolag. Resultat: Ägarkoncentrationen, styrelsens storlek samt styrelsens oberoende har ingen signifikant påverkan på räntekostnaden. Däremot visar resultaten i studien att det finns ett signifikant negativt samband mellan räntekostnaden och valet att utse en extern revisor från Big4. / Background: Private companies are expected to have fewer funding opportunities than public listed companies, which makes private companies more dependent on external debt financing from credit institutions. The cost of the external debt financing is affected by the lenders risk assessment and the need for control that naturally appears because of the agency conflict between lenders and borrowers. We aim to examine how the owner and the owner’s choice of board of directors and external auditor can reduce the agency conflict and thus reduce the companies interest costs in external debt financing. Purpose: The purpose of the study is to investigate if the owner concentration as well as the owner’s choice of board composition and external auditor, affects the external interest costs of private Swedish limited companies. Method: The study’s approach is deductive in nature and based on a cross sectional design. The study is based on a quantitative method for testing the hypotheses, based on selection of medium-sized private Swedish limited companies. Conclusions: The ownership concentration, the board size and the board independence have no significant influence on the interest rate. The study does however show a significant negative correlation between the interest rate and the choice to appoint an external auditor from one of the Big4.

Revisorns oberoende är ett ständigt diskuterat och debatterat ämne. Nya skandaler fortsätter att uppstå där revisorns oberoende ifrågasätts. Syftet med studien är att undersöka om det finns en skillnad mellan revisorers oberoendebedömning beroende på revisorns yrkestitel. Yrkestitlarna som har undersökts i denna studie är revisorsassistenter och auktoriserade revisorer. För undersökning av studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats och semistrukturerade intervjuer genomförts med fem revisorer varav tre auktoriserade revisorer och två revisorsassistenter.   Resultatet av studien visar att alla respondenter var eniga om att oberoendet är viktigt för att skapa förtroende för samt att oberoendet är en svårbedömd fråga. Detta eftersom de alla trodde att det förekommer skillnader mellan olika revisorers oberoendebedömningar och att oberoendet kvarstår som ett komplext ämne. Vidare framkom det skillnader mellan de två olika yrkestitlarnas resonemang kring olika scenarier där de skulle bedöma ifall det förelåg hot mot oberoendet eller inte. Det som framkom var att de auktoriserade revisorerna hade en striktare syn på självgranskningshotet samt vänskapshotet medan revisorsassistenterna såg striktare på egenintressehotet samt det synbara oberoendet.   Slutsatserna som dras av studien är att revisorsassistenter och auktoriserade revisorer använder sig av analysmodellen på samma sätt men det är revisorsassistenterna som fyller i dessa medan de auktoriserade revisorerna kontrollerar det. Ytterligare förekom skillnader mellan revisorsassistenter och auktoriserade revisorers resonemang kring olika oberoendehot vilket innebär att studien tydliggör att karaktärsdraget yrkeserfarenhet påverkar revisorns oberoendebedömning. / Auditor independence is a constantly discussed and debated topic. New scandals continue to arise where the auditor's’ independence is questioned. The purpose of this study is to investigate whether there is a difference between the auditors’ independent assessment depending on the auditor's professional title. The titles examined in this study is auditor assistants and authorized auditors. To investigate the purpose of the study, a qualitative method was used and semi-structured interviews were conducted with five auditors, of which three where authorized auditors and two auditor assistants.   The results of the study show that all respondents agreed that independence is important for building trust and that independence is a difficult question. This is because they all believed that differences existed between the different auditors' independent assessments and that the independence remains as a complex subject. Furthermore, differences emerged between the two different professional titles' arguments regarding different scenarios where they should decide whether there was a threat to their independence or not. What emerged was that the authorized auditors had a stricter view of the self-examination threat and the friendship threat, while the auditor assistants looked more strictly at the self-interest threat and independence in appearance.   The conclusions drawn from the study is that auditor assistants and authorized auditors use the analysis model in the same way, but the auditors' assistants fill in these while the authorized auditors control it. In addition, there were differences between the auditor assistants and the authorized auditors' arguments regarding different independence threats, which means that the study makes clear that the character trait, professional experience, influences the auditor's independence assessment.

Bakgrund: Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 där ett av argumenten var att bidra till ökad insyn i företagen. År 2010 avskaffades denna revisionsplikt för småföretag. En övergripande anledning till att småföretagen valde att avstå en revisor, var den kostnadsbesparingen på 10 000 kr per år. Bolagsverket har kunnat konstatera att felaktiga bokslut från småföretagen har ökat markant sedan avskaffandet av revisionsplikten. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur den slopade revisionsplikten påverkar småföretags låneränta, genom att undersöka kontantintensiva och mindre kontantintensiva branscher. Metod: En kvantitativ metod med ett hypotetiskt deduktivt arbetssätt, utförd genom en datastudie. Årsredovisningarna har hämtats från databasen Retriever Business. Vi har utfört analysen via en multipel regressionsanalys. Resultat: Revision har en positiv påverkan på räntan och är inte statistiskt signifikant för båda branscher. Slutsats: Vi kunde inte se någon påverkan av revision på räntan då den inte var signifikant. Det undersökningen resulterade i var att företagens storlek och dess andel materiella anläggningstillgångar var det som påverkade räntan i störst utsträckning. Vårt resultat blev även påverkat av det stora bortfallet och felaktigheter i datainhämtningen. / Background: The audit obligation was introduced in Sweden in 1983 where one of the arguments was to contribute to increased transparency in the companies. In 2010, this audit obligation for small businesses was abolished. A general reason for the small companies choosing to renounce an auditor was the cost savings of SEK 10,000 per year. Bolagsverket has been able to find that incorrect financial statements from small companies have increased significantly since the abolition of the audit obligation. Purpose: The purpose of the study is to explain how the delayed audit obligation affects small companies' loan interest rates, by examining cash-intensive and less cash-intensive industries. Method: A quantitative method with a hypothetical deductive method, performed by a computer study. The annual reports have been retrieved from the Retriever Business database. We performed the analysis via a multiple regression analysis. Result: Auditing has a positive impact on interest rates and is not statistically significant for both industries. Conclusion: We could not see any impact of the revision on the interest rate as it was not significant. The result of our research was that the size of the companies and their share of tangible fixed assets were the most affected by interest rates. Our results were also affected by the large drop-out and inaccuracies in data collection.

Inledning: Revision har en viktig samhällsfunktion i och med sitt syfte att oberoende granska finansiell information. Det kan i mångt och mycket härledas till professionell logik, med en utgångspunkt i hög kvalitet och expertis i det utförda arbetet. Detta ställer krav på att revisorn ska få agera under självstyrning, eftersom det är den professionella som bäst vet hur arbetet ska utföras. Åt det andra hållet, är revisionsbyråer vinstdrivande företag. Detta kan härledas till den kommersiella logiken med en utgångspunkt i vinstintresse och att uppnå effektivitet i organisationen. Hur dessa logiker existerar i relation till varandra är till viss del motsägelsefullt. Vissa menar att det finns en grundläggande konflikt på en organisatorisknivå mellan dessa logiker, och att vinstintresset går ut över kvaliteten på revisionen. Andra studier påvisar ett samspel genom att revisorn utvecklar en hybrididentitet och kombinerar de olika logikerna vid olika tillfällen.  Syfte: Syftet med studien är att bidra till tidigare forskning med en fördjupad förståelse för hur kommersiell och professionell logik synliggörs på en organisatorisk nivå och på individnivå. Syftet är även att förklara vilken roll styrningen har i att förmedla professionalismen och revisionsbyråns ekonomiska intresse. Detta för att få helhetsbild av hur kommersiell och professionell logik förhåller sig till varandra. Metod: En kvalitativ studie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma revisorer. Empirin har även bestått av företagstexter i form av årsredovisningar, karriärsblogg och material publicerad på revisionsbyråers hemsidor.  Slutsats: Vi kan se att revisionsbyråerna och revisorerna både förmedlar en bild av sig som professionella men även kommersiella. Detta synliggörs även i hur revisorn pratar om sin roll och hur denne agerar. Utifrån detta bildas en hybridlogik där både affärsmässiga och professionella aspekter anses viktiga. Vi har även påvisat att professionell och kommersiell logik stärks och styrs mot genom både clan- och byråkratisk styrning. Revisorn går in i olika roller, med antingen den professionella eller kommersiella logiken i fokus, i olika situationer och sätter till viss del egna gränser utifrån detta. Det egna gränssättandet har i vissa situationer visat sig frångå den formella och byråkratiska styrningen. Genom insocialisering och en diskussionskultur bildas en norm om hur revisorn, i sin roll, ska agera i olika kontexter. / Introduction: Auditing has an important social function with the purpose of independently reviewing financial information. It can in many ways be derived from professional logic, based on high quality and expertise in the work performed. This requires that the auditor can act under self-control, since it is the professional who knows best how the work should be performed. On the other hand, auditing firms are profit-making companies. This can be derived from the commercial logic based on profit interest and achieving efficiency in the organization. How these logics exist in relation to each other is to some extent contradictory. Some argue that there is a fundamental conflict at an organizational level between these logics, and that the profit interest goes beyond the quality of the audit. Other studies show an interaction in that the auditor develops a hybrid identity and combines the different logics at different times. Purpose: The purpose of the study is to contribute to previous research with a deeper understanding of how commercial and professional logic is visible at an organizational level and at the individual level. The purpose is also to explain the role of the controlling and managing in maintaining professionalism and the financial interests of the auditing firm. Through this a complete picture is given of how commercial and professional logic relates to each other. Method: A qualitative study has been conducted through semi-structured interviews with seven professional auditors. The empirical data also consists of company texts in the form of annual reports, career blogs and materials published on the auditing agencies' websites.  Conclusions: We can see that the audit firms and the auditors both convey a picture of themselves as professional but also commercial, this also make visible in how the auditor talks about his role and how he acts. Based on this, a hybrid logic is formed in which both business and professional aspects are considered important. We have also shown that professional and commercial logic is strengthened and guided by both clan- and bureaucratic control. The auditor takes on different roles, with either the professional or commercial logic in focus, in different situations and to some extent set their own boundaries based on this. These own boundaries have in certain situations been shown to deviate from formal and bureaucratic governance. Through socialization and a discussion culture, a norm seems to be formed of how the auditor, in his role, should act in different contexts.

Efterfrågan på hållbarhetsinformation är något som ökar i dagens samhälle. Samtidigt visar tidigare studier att det finns allvarliga brister i företags hållbarhetsrapporter. Forskare har dessutom konstaterat att revisorer har en kvalitetssäkrande roll för hållbarhetsrapporters trovärdighet. I takt med samhällsutvecklingen växer hållbarhetstjänster inom revisionsbranschen, och det går att skönja ett proaktivt hållbarhetsarbete hos revisorer. Något som oss veterligen inte studerats tidigare är vad som driver revisorers proaktiva hållbarhetsarbete. Syftet med studien är att förklara vad som driver revisorers proaktiva hållbarhetsarbete utifrån fyra individ- och byråspecifika faktorer. Dessa faktorer är byråtillhörighet, kompetens, individens hållbarhetsengagemang och hierarkisk position. Frågeställningen är: I vilken utsträckning kan revisorers proaktiva hållbarhetsarbete förklaras utifrån fyra individ- och byråspecifika faktorer? Legitimitetsteorin, professionsteorin och institutionella teorin har använts som teoretisk ram för att uppnå studiens syfte. Även litteratur som behandlar hållbarhetsrapportering, autonomi, proaktivt agerande och de fyra faktorerna har använts. Med utgångspunkt i litteraturen har sex hypoteser bildats, vilka sedan testats empiriskt. För att samla in data konstruerades en webbenkät som sedan skickades ut via mejl till revisorer runtom i Sverige. Resultaten av studien visar att det finns ett positivt samband mellan revisorers proaktiva hållbarhetsarbete och kompetens, yrkesmässigt såväl som privat hållbarhetsengagemang respektive hög hierarkisk position. Däremot gick det inte att påvisa att byråtillhörighet och tid i branschen skulle vara förklarande faktorer till revisorers proaktiva hållbarhetsarbete. Studiens viktigaste bidrag är att ge revisionsbranschen insikter i vad som driver proaktivt hållbarhetsarbete bland revisorer. Studien upplyser också samhället om att revisorers proaktiva hållbarhetsarbete kan gynna hållbarhetsutvecklingen i samhället. / Demand for CSR information is increasing in today’s society. At the same time, previous studies show some serious deficiencies in CSR reporting. Researchers have also found that CSR reports certified by a financial auditor are perceived as more credible. CSR services are a growing business area in the audit industry, and a proactive CSR work among auditors can be discerned. As far as we are aware, there has yet to be any research conducted on what influences auditors’ proactive CSR work. The purpose of this study is to explain what influences auditors’ proactive CSR work based on four individual- and agency specific factors. The research question is: To what extent are auditors’ proactive CSR work explained by four individual- and agency specific factors? Legitimacy-, professional-, and institutional theory, and literature that deals with CSR reporting, autonomy, proactive behavior and our four factors has been used as a theoretical framework. Based on the literature, six hypotheses have been formed, which later have been empirically tested. Data was collected through a web-based survey which was sent via e-mail to Swedish auditors. The results show that there is a positive relationship between auditors’ proactive CSR work and competence, dedication to sustainability issues – professionally as well as private, and high hierarchical position. It was not possible to demonstrate that agency affiliation or time in the industry would be an explanatory factor for auditors’ proactive CSR work. The main contributions of this study are to provide the audit industry with insights into what influences auditors’ proactive CSR work. The study also informs society that auditors’ proactive CSR work can benefit the sustainable development.

Intresset för hållbarhetsfrågor har sedan 1990-talet ökat kraftigt i samhället och genom detta har även hållbarhetsredovisning blivit av allt större betydelse. Detta har påverkat företag, vilka alltmer hamnat under press att ta ansvar för verksamhetens sociala och miljömässiga konsekvenser. Genom hållbarhetsredovisning har företag möjlighet att kommunicera sitt hållbarhetsarbete till sina intressenter. För att säkerställa att hållbarhetsinformationen är tillförlitlig behöver denna granskas. Hållbarhetsredovisning är dock ett område under utveckling och vid bestyrkande av informationen finns många utmaningar, vilka granskaren måste hantera för att skapa komfort genom granskningsprocessen. I studien används begreppet granskare som ett samlingsbegrepp för revisorer, miljörevisorer hållbarhetskonsulter och hållbarhetsspecialister som utför granskning av hållbarhetsredovisning. Syftet är att utforska vilka utmaningar en granskare möter vid granskning av hållbarhetsredovisning samt vad det är som gör denne komfortabel i granskningsarbetet. Studien utgår från komfortteorin och en litteraturöversikt som identifierade tre huvudsakliga utmaningar i form av kvalitativ information, kunskap och kompetens samt tolkningsproblematik. Dessa ställs sedan mot studiens empiri som har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är revisorer, miljörevisorer, hållbarhetskonsulter och hållbarhetsspecialister med erfarenhet av att granska hållbarhetsredovisning. Studiens slutsatser är att de huvudsakliga utmaningarna granskaren möter vid granskning av hållbarhetsredovisning är kvalitativ information och tolkningsproblematik. Angående utmaningen om kunskap och kompetens fanns det åsiktsskillnader om utmaningens storlek och resultatet indikerar att den drivande faktorn för dessa skillnader är huruvida respondenten i fråga har en utbildningsbakgrund inom hållbarhet eller ekonomi. Vidare är studiens slutsats att komfort uppnås genom att granskaren samlar in bevis för att styrka hållbarhetsinformationen och på detta vis blir trygg i granskningen, vilken således är färdig när granskaren är komfortabel. / Interest in sustainability issues has increased vastly in society since the 1990s, and through this, sustainability reporting has also become increasingly important. This has affected companies, which are under increased pressure to take responsibility for the social and environmental consequences of their business. Through sustainability accounting, companies have the opportunity to communicate their sustainability work to their stakeholders. To ensure that the sustainability information is reliable, assurance is needed. However, sustainability accounting is an area under development where there are several challenges in assurance engagements, which reviewer must handle in order to create comfort through the assurance processes. In this study the word reviewer is used as a collective name for auditors, sustainability auditors, sustainability consultants and sustainability specialists who performs sustainability accounting assurance. The purpose of this study is to explore what challenges the reviewers face in sustainability accounting assurance, as well as how the reviewer produces comfort in the assurance process. The study is based on the comfort theory and a literature review that identifies three main challenges in the form of qualitative information, knowledge and competence as well as interpretation issues. These are compared to the empirical data of the study, collected through nine semi-structured interviews. The respondents are auditors, environmental auditors, sustainability consultants and sustainability specialists with experience in sustainability accounting assurance. The conclusions of the study are that the main challenges the reviewer faces in sustainability accounting assurance are qualitative information and interpretation issues. Regarding the challenge of knowledge and competence, there were differences of opinion about the extent of this challenge and it is indicated by the results that the driving factor for these differences of opinions is whether the respondents in question have an educational background in sustainability or economics. Furthermore the conclusions of the study shows that comfort is achieved through obtaining audit evidence which confirms the sustainability information and makes the reviewer secure. Thus the assurance is complete when the reviewer is comfortable.

Redovisning av hållbarhetsaspekter är ett verktyg som varit under utveckling en längre tid. Bådesamhället och intressenterna har börjat ställa krav på att företag måste ta sitt ansvar och visaupp hur de redovisar hållbarhet. Allt fler företag väljer att upprätta någon form avhållbarhetsredovisning och år 2017 kom det ett EU-direktiv om att även större företag skulleupprätta en hållbarhetsrapport. Rapporterna var då menade att ge mer öppenhet ochjämförbarhet. De flesta företagen formar dock rapporterna på olika sätt. Det blir med andra ordsvårt för intressenter och samhället att jämföra de olika rapporterna mellan varandra, samtidigtsom det blir svårt att avgöra om rapporten är trovärdig eller inte. Granskningen av rapportenkan öka trovärdigheten. Granskningen av rapporten har även fallit under revisorns roll på grundav att de redan sköter den finansiella granskningen. När revisorn signerar hållbarhetsrapportenförväntar sig även intressenterna att innehållet ska vara trovärdigt.Då revisorernas roll och intresset kring hållbarhet ständigt utvecklas syftar vår studie att ta redapå om revisorernas utbildning kan bidra till en utvecklad profession inom hållbarhet. Vår studieutgår från professionsteorin samt tidigare studier som identifierade fyra huvudsakligautmaningar vid granskning av hållbarhetsrapporter i form av kvalitativ information,transparens, kunskapsglapp och trovärdighet. Vår studie utgår ifrån revisorernas utbildning somanses bidra till att revisorerna får kunskapsverktyg som kan användas undergranskningsprocessen för att hantera utmaningar. Det ger oss förståelse om framtida revisorerbehöver mer utbildning inom hållbarhet eller om revisorerna redan anser att de besittertillräcklig kunskap inom hållbarhet för att kunna bidra till en utvecklad profession inomgranskningen av hållbarhetsrapporten. Informationen har samlats in genom femsemistrukturerade intervjuer, där respondenterna är fyra revisorer och en är specialist inomhållbarhet.Slutsatserna i vår studie är att revisorernas utbildning inte kan bidra till en utvecklad professioninom hållbarhet i nuläget, då revisorer enbart behöver säkerställa att företagen har med derubrikerna som ska finnas med i hållbarhetsrapporten enligt Årsredovisningslagen. Det innebäratt ingen djupare granskning av den kvalitativa informationen behövs. Idag utförs en större delav granskningen med hjälp av erfarenhet och intern kunskapsdelning. Vidare är slutsatsen i vårstudie att hållbarhetsrapporten kräver en förändring och bör bli mer lik ett bestyrkande avhållbarhetsredovisningen. På sikt betyder det att revisorer behöver införskaffa sig merutbildning för att inneha de kunskapsverktyg som kan lösa utmaningarna och på så sätt uppnådet förtroende som professionen kräver för att binda samman den professionella yrkesutövarenmed sina intressenter. Det gör att en ökad nivå av utbildning, kunskap och förtroende måstesamspela för att uppnå en utvecklad profession inom granskningen av hållbarhetsrapporten. / Accounting for sustainability aspects is a tool that has been in development for a long time.Both society and stakeholders have begun to demand that companies must take responsibilityand show how they report sustainability. More and more companies are choosing to draw upsome form of sustainability accounting and in 2017 an EU directive was issued, regarding thateven larger companies should draw up a sustainability report. The reports were then meant toprovide more transparency and comparability. However, most companies shape the reports indifferent ways. In other words, it will be difficult for stakeholders and society to compare thedifferent reports between each other, while at the same time it will be difficult to determinewhether the report is credible or not. The review of the report can increase credibility. The auditof the report has also fallen under the role of the auditor since they are already conducting thefinancial audit. When the auditor signs the sustainability report, stakeholders also expect thecontent to be credible.As the role of auditors and interest in sustainability is constantly evolving, our study aims tofind out whether the auditors' education can contribute to a developed profession insustainability. Our study is based on professional theory and previous studies that identifiedfour main challenges when reviewing sustainability reports in the form of qualitativeinformation, transparency, knowledge gaps and credibility. Our study is based on the auditors'education, which is considered to contribute to the auditors receiving knowledge tools that canbe used during the review process to deal with challenges. This gives us an understanding ofwhether future auditors need more education in sustainability, or if the auditors already believethat they have sufficient knowledge in sustainability, to contribute to a developed professionwithin the review of the sustainability report. The information has been collected through fivesemi-structured interviews, where the respondents are four auditors, and one is a specialist insustainability.The conclusions of our study are that the auditors' education cannot contribute to a developedprofession in sustainability now, as auditors only need to ensure that companies include theheadings that should be included in the sustainability report according to the Annual AccountsAct. This means that no deeper examination of the qualitative information is needed. Today, alarger part of the review is carried out with the help of experience and internal knowledgesharing. Furthermore, the conclusion of our study is that the sustainability report requires achange and should be more like a certified sustainability report. In the long term, this meansthat auditors need to acquire more education in order to possess the knowledge tools that cansolve the challenges and achieve the trust that the profession requires to connect theprofessionals with their stakeholders. This means that an increased level of education,knowledge and trust must interact in order to achieve a developed profession within the reviewof the sustainability report.