Sammanfattning   Datum: 7 juni 2020   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp   Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik (EST), Mälardalens högskola   Författare:  Abdelkarim Arisha           Stefan Dragosavljevic           Daniella Varli                        (97/08/19)                            (95/05/05)                (98/10/08)   Titel: Digitaliseringens påverkan på relationen mellan revisor och klient - En analys av           tidigare forskning   Handledare: Esbjörn Segelod   Forskningsfråga: Hur har digitaliseringen påverkat revisorns sätt att arbeta och vilka        konsekvenser har det medfört på relationen mellan revisor och klient?                                  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån existerande studier och forskningar            granska och analysera hur revisorns arbetssätt har påverkats i samband med            digitaliseringen och vilka konsekvenser det medfört för revisorernas relation till sina            klienter. Vidare studeras om det uppkommit nya faktorer som revisorn måste anpassa sig till. Metod: Denna litteraturstudie har genomförts med en kvalitativ metod. Sekundärdata i form   av vetenskapliga artiklar som är peer-reviewed, uppsatser skrivna av tidigare   studenter, böcker och webbplatser insamlades till studien.   Slutsats: Pappersarbetet har minskat då revisorernas arbete har digitaliserats vilket har     effektiviserat revisorns vardagliga arbete och revisorn har nu mer tid till att vara     tillgänglig för sina klienter. Digitaliseringen har resulterat i att den fysiska kontakten     mellan revisorn och klienten har minskat eftersom de numera använder sig av     digitala hjälpmedel som mail för att kommunicera med varandra. Konsekvenserna     är att relationen inte blir lika personlig mellan parterna som kan leda till att de     långsiktiga relationerna kan komma att bli begränsade. I studien har det     framkommit att kommunikationen är grundstenen för en lyckad relation mellan     revisorn och klient.   Nyckelord: Digitalisering, revisor, klientrelation, kommunikation, långsiktiga relationer, oberoende, förtroende. / Abstract   Date: June 7th, 2020   Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr   Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University   Authors:     Abdelkarim Arisha            Stefan Dragosavljevic            Daniella Varli                         (97/08/19)                           (95/05/05)                  (98/10/08)   Title: The effect of digitalization on the relationship between auditor and client - An analysis           of previous research   Tutor: Esbjörn Segelod   Research: How has the digitalization affected the auditor’s way of working and what       consequences has this had on the relationship between auditor and client?                            Purpose: The purpose of this literature study is to examine and analyze, based on existing      studies and research, how the auditor's working methods have been affected in      connection with digitalisation and the consequences this has had for the auditors'      relationship with their clients. Furthermore, it is studied whether there are new      factors that the auditor must adapt to.   Method: This literature study was conducted using a qualitative method. Secondary data such as peer-reviewed scientific articles, essays written by other authors, books and websites were collected for the study.   Conclusion:  The paperwork has decreased as the auditors' work has become digital, which            has streamlined the auditor's everyday work and the auditor now has more time            to be available to his clients. The digitization has resulted in a reduction in the            physical contact between the auditor and the client as they now use digital tools            such as e-mail to communicate with each other. The consequence is that the            relationship does not become as personal between the parties, which can lead            to the long-term relationships becoming limited. The study found that            communication is the cornerstone of a successful relationship between the            auditor and the client.   Keywords: Digitalization, auditor, client relationship, communication, long-term         relationship, independence, trust.

The overall purpose of this licentiate dissertation is to advance our understanding of the auditor by creating a concept of the auditor through focusing on auditors' own perceptions and understandings of their work in relation to boundary-setting forces. The audit profession, the audit firm, the client, society, regulations, and the market are all boundary-setting forces that influence the work of auditors and how auditors perceive and understand their work. The concept of the auditor consists of who the auditor is and what the auditor does; this concept is shaped interactively by the boundary-setting forces, that exist in the auditors’ environment and by the auditors themselves, through the view auditors have of themselves and their environment. The boundary-setting forces have in recent decades undergone significant and rapid changes; for example, increased commercialization as well as significant regulatory changes, which are expected to have influenced the concept of the auditor. The concept of the auditor therefor needs to be explored to understand who today’s auditor is and what today's auditor does. This licentiate dissertation consists of three appended papers and a comprehensive summary. The appended papers constitute the basis for discussing who the auditor is and what the auditor does, thereby contributing to the concept of the auditor. This dissertation uses boundaries in exploring the concept of the auditor, since it is when the auditor encounters the boundaries of being an auditor that the auditor’s conception of an auditor becomes clear. This dissertation has a mixed-methods design based on survey and interview data. The results of this dissertation show that there are several characteristics that define who the auditor is. The auditor: is highly driven by professional values is less driven by business values is genuinely interested in auditor work is resistant to stress, heavy workload, and work–life balance issues is admiring the audit profession and perceiving it as highly professional is perceiving professional values in adding value to the client, i.e., in the business activities is enjoying adding value to the client is more motivated by contributing to the client than to society has high social skills and broad knowledge The results of this dissertation also show that the work of the auditor in the "grey area" between auditing and consulting comprises several activities. The auditor: adds value to the client by being available and engaged, by providing mental support and family mediation, by informing and discussing, by giving tips, advice, and suggestions, by explaining, answering questions, raising questions, and questioning, and by customizing, operating, developing, and contributing expertise to the client conducts a wide range of services, also related to the private and personal matters of the client has counselling, pedagogical, coaching and/or developmental roles / Det övergripande syftet med denna licentiatavhandling är att främja vår förståelse för revisorn genom att skapa ett begrepp för revisorn baserat på revisorers egna uppfattningar och förståelser av deras arbete i förhållande till gränssättande krafter. Revisorsprofessionen, revisionsbyrån, klienten, samhället, regleringar och marknaden är alla gränssättande krafter som påverkar revisorers arbete och hur revisorer uppfattar och förstår sitt arbete. Revisorsbegreppet består av vem revisorn är och vad revisorn gör, och formas interaktivt av de gränssättande krafter som finns i revisorernas omgivning och av revisorer själva genom deras syn på sig själva och sin omgivning. De gränssättande krafterna har under de senaste decennierna genomgått betydande och snabba förändringar, med till exempel ökad kommersialisering samt betydande regleringsändringar, vilket förväntas ha påverkat revisorsbegreppet. Således måste begreppet för revisorn utforskas för att förstå vem dagens revisor är och vad dagens revisor gör. Denna licentiatavhandling består av tre artiklar och en kappa. De bifogade artiklarna utgör grunden för diskussionen om vem revisorn är och vad revisorn gör, och bidrar därmed till begreppet för revisorn. Denna avhandling använder gränser för att utforska revisorsbegreppet, eftersom det är när revisorn möter gränsen för att vara revisor, som revisorns uppfattning om en revisor blir tydlig. En design med blandad metod används och det empiriska materialet består av enkät- och intervjudata. Resultaten av denna avhandling visar att det finns flera faktorer som definierar vem revisorn är. Revisorn: är starkt driven av professionella värden är mindre driven av affärsvärden är genuint intresserad av arbetet som revisor är motståndskraftig mot stress, arbetsbelastning och obalans mellan arbete och privatliv beundrar professionen och uppfattar revisionsyrket som mycket professionellt ser professionella värden i att skapa mervärde till klienter tycker om att skapa mervärde till klienten är mer motiverad av att bidra till klienten än samhället har höga sociala färdigheter och bred kunskap Resultaten av denna avhandling visar också att revisorns arbete i den gråa zonen mellan revision och konsultation omfattar flera aktiviteter. Revisorn: tillför mervärde för klienten genom att vara tillgänglig, engagerad, ett mentalt stöd och en familjemedlare och genom att informera, diskutera, ge tips, råd och förslag, förklara, svara på frågor, ställa frågor och ifrågasätta, klientanpassa, agera, utveckla, och bidra med expertis till kunden. bedriver ett brett utbud av tjänster, även relaterade till klientens privata och personliga frågor. kan ha en terapeutisk, pedagogisk, coachande och/eller utvecklande roll

Den enskilde revisorn har till uppgift att granska ett företags finansiella rapporter och kommunicera resultatet till företagets intressenter. För att kvalitetssäkra att den finansiella informationen visar på en rättvisande bild av det reviderade företaget krävs det att revisorn är ifrågasättande och uppmärksam i sitt arbete. Denna attityd benämns professionell skepticism och ska återspegla en revisors alla handlingar. Revisionsbranschen står inför många utmaningar där den traditionella rollen kommer att förändras. En bidragande orsak till det är den exponentiella tekniska utvecklingen där automatiska processer i allt större grad tar över och den mänskliga inblandningen minskar. Syftet med studien är att studera huruvida graden av professionell skepticism hos den enskilde revisorn påverkas i takt med den tekniska utvecklingen. För att framställa en teori gällande den aktuella forskningsfrågan har en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer varit utgångspunkten. Det skapar en möjlighet att studera den enskilde revisorn i sin naturliga omgivning och öka förståelsen för hur revisorn upplever den rådande situationen. Digitaliseringen har resulterat i att revisorerna numera kan analysera en större mängd data och uppnå en högre träffsäkerhet vilket bidrar till en högre kvalitet på revisionerna. Resultatet visar på attdigitaliseringen kräver en förändring av den enskilde revisorns professionella skepticism för att bibehålla en hög kvalitet. Digitaliseringen medför att det inte längre är tillräckligt att vara skeptisk i revisionen utan det krävs även att revisorn är ifrågasättande till de digitala hjälpmedlen. Det råder en stor ovisshet om revisorerna i framtiden kommer att bli programstyrda och inte utövar en tillräcklig professionell skepticism. För att förebygga detta krävs det att revisorerna besitter nödvändig kunskap för att förstå det bearbetade materialet och för att kunna vara skeptisk till det material som de automatiska processerna levererar. Resultatet visar därmed att kunskap är av stor betydelse för att den enskilde revisorn ska utöva en professionell skepticism. Revisioner kommer fortsatt att vara komplexa och revisionsprocessen går inte att automatisera fullt ut. En mänsklig inblandning och en professionell skepticism kommer därav alltid vara nödvändig och studiens resultat visar på att den enskilde revisorn kommer att behöva anpassa sättet att tänka skeptiskt i en digitaliserad värld. / The individual auditor has a responsibility to review a company's financial reports and communicate the results to the company's stakeholders. In order to assure that the financial information present a true and fair view of the audited company it requires that the auditor is questionable and observant. This attitude is called professional scepticism and should be reflected in all actions performed by the auditor. The auditing industry faces many challenges where the traditional role of the auditor will change. A contributing reason is the exponential technical development where automatic processes increasingly take over human involvement. The purpose of the study is to examine whether the degree of professional scepticism of the individual auditor is affected in line with technical progress. To formulate a theory regarding the current research question, a qualitative research method with interviews has been used. This creates an opportunity to study the individual auditor in his or her natural environment and creates an understanding of how he or she experiences the current situation. The technical development has resulted in auditors being able to analyze a bigger amount of data and therefore achieve a higher accuracy, which contributes to a higher quality in the audits. The result indicate that the technical development requires a change of the auditor´s professional skepticism in order to maintain a high quality. The auditor should not only be skeptical in audits but also have a questioning mind towards digital devices. The present auditors experience a big concern that the future auditors will not have a sufficient professional skepticism and only rely on the digital devices. To prevent this from happening the auditors need to understand the data presented by the digital devices in order to exercise a sufficient level of professional skepticism. Therefore, the result indicate that knowledge is of great importance for the individual auditor´s professional skepticism. Audits will continue to be complex and the audit process cannot be fully automated. A human involvement and a professional skepticism will therefore always be necessary and the result shows that the individual auditor will need to adapt the way of thinking skeptically in a digitalized world.

Jämställdhet är ett viktigt ämne där många stora företag strävar efter en jämställd arbetsplats, därför har vi valt att utföra en kvantitativ forskning med ett deduktivt tillvägagångssätt för att se hur de anställda inom revisionsyrket upplever jämställdheten. Syftet med studien var att undersöka om och i så fall till vilken grad det finns skillnader i jämställdheten för kvinnliga och manliga revisorers karriärmöjligheter i stora företag. För att kunna besvara syftet har vi samlat in empiri genom en enkät som skickades till kontaktpersoner i stora revisionsföretag. Kontaktpersonerna vidarebefordrade enkäten vilket medförde att vi hade ett snöbollsurval. I den teoretiska referensramen har vi tagit ut faktorer som kan påverka karriärmöjligheterna utifrån tidigare forskning vilket är könsfaktorer, ambitionsfaktorer samt hinder. Därefter har hypoteser utformats från faktorerna och sedan testats i det oberoende t-testet för att synliggöra statistiskt signifikanta skillnader. Det vi har gjort i resultatet är att vi har delat upp populationen till hela urvalet och respondenter som angett att de har barn för att se om det finns skillnader mellan de föräldralediga samt dem som inte har barn. Resultatet visade sig att det finns vissa indikationer på skillnader vilket var “konkurrens oavsett kön” för hela urvalet. De faktorer som indikerade skillnader för dem som angav att de har barn var “arbetsgivarens inställning till föräldraledigheten”, “karriärambitioner har påverkats på grund av föräldraskapet” samt “män befordrar ofta andra män”. Då vår studie har relativt lite respondenter behövde vi vara försiktiga med att dra slutsatser, men vi kan se de resultat som signalerar skillnader i populationen. / The gender equality is an important topic where many large companies strive for a genderequal workplace, which is why we have chosen to perform out quantitative research with a deductive approach to see how employees in the auditing profession experience gender equality. The purpose of the study was to investigate whether and, if so, to what extent there are differences in gender equality for female and male auditors career opportunities in large companies. To answer the purpose, we have collected empirical data through a survey that was sent to contact persons in large auditing companies. The contact persons forwarded the survey, which meant that we had a snowball selection. In the theoretical frame of reference, we had identified factors that can affect career opportunities based on previous research, which are gender factors, ambition factors and obstacles. Thereafter hypothesis was formulated from the factors and then tested in the independent ttest to visualize statistically significant differences. What we have done in the results is that we have divided the population into the entire sample and the respondents who have stated that they gave children to see if there are differences between the parental leave and those who do not have children. The results showed that there are some indications of differences, which was “competition regardless of gender” for the entire sample. The factors that indicated differences for those who stated that they have children were “the employer´s attitude to parental leave”, “career ambitions have changed due to parenthood” and “med often promote other men”. As our study has relatively few respondents, we needed to be careful about drawing conclusions, but we can see results that signal differences in the population.

To complete work in a satisfactory manner, the auditor needs to maintain his or her qualifying role; it is required that the auditor is independent. The auditor shall review his or her independence before each assignment and resign if there are circumstances that could upset the trust in his or her independence. The study is based on the scepticism we have that a human being can ever be independent. The thesis aims to obtain valuable insight into the auditor’s independent position by studying the auditor’s approach on independence and the eventual threats they may experience. Furthermore, the purpose is to determine if an auditor can be independent. Through a qualitative method and abductive approach, the study has taken its starting point in the research to supplement the general knowledge with the practice from the auditor’s perspective. Within the institutional context, we have analyzed the empirical data based on three overarching themes; 1. The Swedish Auditing Act’s five threats against independence, 2. Independence in fact and independence in appearance, and 3. The auditor’s practical course of action. The study shows that there are divided opinions about whether an auditor can be independent and that there are patterns that indicate the existence of isomorphism. Likewise, the study shows that threats of friendship and self-examination should not necessarily be seen as a threat but rather as an advantage to conducting a qualitative audit. / För att en revisor ska genomföra ett tillfredsställande arbete och behålla sin kvalitetsstämplande roll krävs det att hen är oberoende. Revisorn ska med stöd av revisorslagens analysmodell pröva sitt oberoende innan varje uppdrag och avsäga sig uppdrag om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hens opartiskhet eller självständighet. Problematiken i studien grundar sig i den skepticism vi har till att en människa någonsin kan vara oberoende. Syftet med uppsatsen är att få en användbar inblick i revisorns oberoendeposition genom att studera revisors synsätt på sin roll och de eventuella hotbilder mot oberoendet som de upplever. Vidare är syftet att reda ut om det överhuvudtaget är möjligt för en revisor att vara oberoende. Studien har genom en kvalitativ metod och abduktiv ansats tagit avstamp ur forskningen för att komplettera det rådande vetandet med praktiken ur revisorers perspektiv. Studien har inom en institutionell kontext analyserat empirin utifrån tre övergripande teman; 1. Revisorslagens analysmodell, 2. Faktiskt och synbart oberoende, och 3. Revisorns praktiska tillvägagångssätt. Studien visar att det finns delade meningar kring huruvida det är möjligt för en revisor att vara oberoende, samt att det föreligger mönster som tyder på existensen av isomorfism. Studien påvisar likaså att vänskaps- och självgranskningshot inte nödvändigtvis bör ses som ett hot, utan snarare som en fördel till att genomföra en kvalitativ revision.

Den pågående Covid-19 pandemin har orsakat dödsfall, risk mot människors hälsa och världsekonomisk nedgång. Detta ledde till att flera organisationer runt om världen tog hänsyn till hälsomyndigheternas restriktioner och implementerade distansarbete för organisationers fortsatta överlevnad. Revisionsbranschen har inte varit ett undantag när det gäller implementering av distansarbete. Den snabba globaliseringen har möjliggjort stor utveckling inom digitalisering, vilket många revisionsbyråer anammat. Revisionsbranschen under skrivandets stund, är mer utrustad med digitala verktyg än för några år sen. Det har lett till att revisionsbranschen har varit omedvetet förbereda att implementera distansarbete till följd av Covid-19. Distansarbetes påverkan på revisionskvalitet är ett outforskat område vid skrivandets stund, därför är syftet med studien att bidra med kunskap om hur det ökade distansarbetet under Covid-19 har påverkat revisionskvalitet. I vår studie korsas två olika områden, revisionskvalitet och distansarbete. Studien presenterar faktorer som påverkar revisionskvalitet när distansarbete implementeras. Samtliga faktorer har undersökts genom tio kvalitativa intervjuer med revisorer som har varierande erfarenhet. Majoriteten av respondenterna i studien hör till Big-4 byråer och två respondenter i studien hör till en medelstor revisionsbyrå. Studien bidrar med kunskap om hur distansarbete påverkar revisionskvalitet. Studien gör detta genom att undersöka distansarbetets påverkan på två olika dimensioner som revisionskvalitet består av, input och process. Resultatet påvisar att distansarbete har lett till begränsad kommunikation och mänsklig interaktion, förändringar i revisionsgranskningsmetoder och sämre effektivitet. Vilket leder till en lägre sannolikhet att fel upptäcks och därmed påverkar revisionskvalitet negativt. Studien ger även bidrag till forskningen om distansarbete inom revisionsbranschen. / The ongoing Covid-19 pandemic has caused deaths, risks to human health, and a global economic downturn. The pandemic led several organizations worldwide to consider the public health authorities' restrictions and implementing teleworking for organizations' continued survival. The auditing industry has not been an exception when it comes to implementing teleworking. Rapid globalization has enabled significant developments in digitalization, which many auditing firms have embraced. As a result, today's auditing industry is more equipped with digital tools than a few years ago. As a result, the auditing industry has been unknowingly preparing to implement teleworking due to Covid-19. However, the impact of teleworking on audit quality is an unexplored area at the time of writing. Therefore, the purpose of the study is to contribute knowledge about how the increased teleworking during Covid-19 has affected auditing quality. In our study, two different areas are crossed, audit quality and telework. Many factors that can affect audit quality are indirect due to the increasing telework in auditing. All factors were explored through ten qualitative interviews with auditors who have varying experiences. The majority of the respondents in the study belong to Big-4 agencies, and two respondents in the study belong to a medium-sized auditing firm. The study contributes knowledge of how teleworking affects audit quality. The study does this by examining the impact of teleworking on two different dimensions that make up audit quality, input, and process. The results show that teleworking has led to limited communication and human interaction, changes in audit methods, and lower efficiency, leading to a lower probability that errors are detected and negatively affects audit quality. Thus, the study also contributes to research on teleworking in the auditing industry.

Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse kring varför attityder till arbetet inom revisionsyrket skiljer sig mellan människor i olika generationer, kön och livssituationer. Studien avser även att beskriva och förstå på vilket sätt dessa skillnader manifesterar sig. Tidigare forskning har bekräftat att revisionsbranschen är utsatt för en hög personalomsättning och svårigheter att få medarbetare att stanna inom yrket på lång sikt. Vidare menar tidigare forskning att arbetstagarens attityder till arbetet är avgörande för dennes arbetstillfredsställelse och därmed dennes val att stanna på arbetsplatsen. För att skapa en förståelse om hur revisionsfirmor kan skapa långsiktiga arbetsförhållanden med dess anställda, är det av vikt att förstå vilka attityder som existerar inom professionen samt hur attitydskillnader mellan människor med olika generation, kön och livssituation kan förstås.  Studien grundades i en kvalitativ metod där personliga intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Totalt tio intervjuer genomfördes. Respondenterna bestod av tre revisionsassistenter, fyra auktoriserade revisorer och tre godkända revisorer. Studiens resultat indikerade att skillnader i attityder till arbetet mellan olika generationer och livssituationer främst kan förstås av olika värderingar. Vissa värderingar upplevdes vara konstanta under karriärens gång medan vissa kunde förändras över tid, till exempel när familjesituationen förändras eller när arbetsmarknaden förändrats efter Covid-19. Resultatet indikerade vidare att könstillhörigheten inte ansågs skapa attitydskillnader, däremot poängterades det att förutsättningarna för att lyckas inom branschen skiljde sig åt mellan könen. / The aim of the study is to generate a deeper understanding regarding why work attitudes in the auditing profession differ between people in different generations, gender, and life situations. The study also intends to describe and understand in what way these differences manifest themselves. Previous research has confirmed that the industry is exposed to high staff turnover and difficulties in keeping employees in the profession in the long run. Furthermore, previous research confirms that the employee's attitudes to work are decisive for his job satisfaction and thus his choice to stay in the workplace. To create an understanding of how audit firms can create long-term working relationships with their employees, it is important to understand the attitudes that exist within the profession and how differences in attitudes between people with different generations, gender and life situations can be understood. The study was conducted with a qualitative method where personal interviews were used as a data collection method. A total of ten interviews were conducted. The respondents consisted of three audit assistants, four certified accountants and three approved auditors. The results of the study indicated that differences in attitudes to work between different generations and life situations can mainly be explained by different values. Some values ​​were perceived to be constant during the course of their careers, while some could change over time, for example when the family situation changes or when the labor market changed after Covid-19. The results further indicated that gender did not seem to create differences in attitudes, however, it was pointed out that the conditions for success in the industry differed between the sexes.

In a world that moves more towards the digital every day, we will in this study investigate how the auditing process is affected by automation of the auditing tasks and how the auditor’s professional role can be affected if the auditing tasks get automated. The area of application is primarily on the whole auditing process and the auditing tasks and not on the specific tasks the auditor has, even though many of the tasks are mentioned as examples. Also, if artificial intelligence eventually will replace the auditor in the future. Two interviews were held in order to see how program developers believe the future for the auditor will look like from a technical perspective and what is technically possible to develop. Also, three interviews were held in order to see the authorized auditors’ point of view and if they already have started to notice change and how much change they can expect in the near future. The purpose of this study is to investigate how automation is affected by automation of the auditing tasks and how the auditor’s professional role is affected if the auditing tasks get automated. To achieve our purpose, we investigated the parts that the auditor and the program developer think or know can be automated and the consequences that affect the auditor. The conclusion of the study differs from other studies that only have interviewed auditors, in which they have reached the conclusion that the profession will not change much in the next few years. Our conclusion is that the auditor profession will reshape as the years go by if the laws are adjusted, which can be a slow process but is likely to happen. We also think we will see an increased demand for IT-auditors as the programs get more complicated and that technological knowledge is required to understand how these programs and systems work. / I en värld som rör sig alltmer mot det digitala undersöks, i denna studie, hur revisionsprocessen påverkas av automatisering av revisionsuppgifter samt hur revisorers yrkesroll påverkas om revisionsuppgifter automatiseras. Tillämpningsområdet är framförallt på revisionsprocessen och revisionsuppgifter i helhet och inte på revisorns specifika arbetsuppgifter även om flertalet arbetsuppgifter nämns som exempel. Samt om den artificiella intelligensen eventuellt kan ta över revisorns roll i framtiden. I denna studie har två intervjuer genomförts i syfte att se hur programutvecklarna ser revisorns framtid ur ett mer tekniskt perspektiv och vad som är tekniskt möjligt att utveckla. Tre intervjuer hölls också med syftet att fånga de auktoriserade revisorernas perspektiv för att se om de redan börjat märka av förändring och hur stor förändring de kan förvänta sig inom den närmsta tiden. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisionsprocessen påverkas av automatisering av revisionsuppgifter samt hur revisorers yrkesroll påverkas om revisionsuppgifter automatiseras. För att uppnå vårt syfte undersökte vi vilka delar av revisorns yrke som revisorer och programutvecklare tror eller vet kan automatiseras samt vilka konsekvenser som påverkar revisorn. Slutsatsen i vår studie skiljer sig aningens mot tidigare studier där de främst intervjuat revisorer, samt att de flesta kommer fram till att revisorns roll i det stora hela förblir relativt oförändrad. Vi kom fram till att revisorns yrkesroll kan komma att omformas med åren allt eftersom lagar och regler justeras, vilket kan vara en trögrörlig process men att det med sannolikhet kommer att ske. Vi ser även att IT-revisorer kommer bli mer efterfrågade allt eftersom programmen blir mer komplicerade samt att mer teknologisk kunskap krävs för att förstå hur dessa program och system fungerar

I slutet av år 2019 bröt viruset covid-19 ut som under senare tid ledde till en global pandemi som har påverkat både folkhälsan och ekonomin. Revisorernas arbete står inför en förändringsfas på grund av pandemin, där specifika delar i revisionen påverkats. Syftet med denna studie är att undersöka hur revisorns åtgärder och bedömningar har påverkats till följd av Covid-19 under revisionsprocessens gång för att revisorn ska känna sig komfortabel med sitt genomförda arbete. Genom att studera komfort teorin och revisionsprocessen tre huvuddelar vilka är planeringsfasen, granskningsfasen och rapporteringsfasen möjliggörs en koppling till studiens insamlade empiri som resulterar i en analys av studiens resultat som vidare resulterar i välgrundade slutsatser och förslag på vidare forskning. Trots de rådande omständigheterna med covid-19 valdes ett genomförande av en kvalitativ studie. Detta gjordes med anledning av att få en mer djupgående förståelse kring vårt ämne. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer som utfördes via digitala möten med revisorer från två olika revisionsbyråer från Big-4. Studiens slutsats är att pandemin både haft positiv och negativ påverkan på revisionsprocessen och att revisorerna behöver vidta och genomföra fler åtgärder än tidigare för att uppnå komfort. / Towards the end of 2019 the COVID-19 virus started spreading all over the world, which led to the global pandemic that has had an affect on both the public health and the economy. Because of the pandemic, specific parts of auditing have been affected, which has led to a change in the workload for auditors. The purpose of this study is to examine and analyse how the auditor's measures and assessments have been affected as a result of the COVID-19 outbreak, and how auditors can feel comfortable while they perform their audit process. By examining and exploring the comfort theory and the three main parts of the audit process; the planning phase, the review phase, and the reporting phase, a connection to the study's collected empirical data is enabled and an analysis of the results will result in legitimate conclusions and suggestions for further research. Despite the current circumstances with COVID-19, a qualitative study was chosen. This was chosen in order to get a more in-depth understanding of the subject. The empirics were collected through semi-structured interviews conducted through digital meetings with auditors from two different Big-4 auditing firms. The study concludes that the global pandemic has had both a positive and a negative impact on the audit process, and that auditors need to take and implement further measures than before COVID-19 to achieve comfort.

Bakgrund: I slutet av 2019 upptäcktes coronaviruset vilket föranledde den pandemi vi befinner oss i än idag. Tidigare studier visar på att en kris likt coronapandemin kan innebära förändringar hos revisorers oberoende. Olika företagsskandaler och andra kriser har inneburit att revisionslagar och regler kopplade till revisorers oberoende fått genomgå förändringar. Många tidigare studier belyser en ökad press hos revisorerna i samband med kriser likt coronapandemin. Syfte: Studiens syfte är att utreda hur revisorers oberoende har blivit påverkat av coronapandemin och om pandemin lett till en påverkan på revisorernas förmåga att följa principer och lagar. Metod: Vid datainsamlingen i studien har kvalitativ metod använts. Studien gjordes genom semistrukturerade intervjuer med auktoriserade och erfarna revisorer. Urvalet bestod av revisorer med lång erfarenhet vilket innebar att de arbetat med revision både innan och under coronapandemin. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar på att revisorers oberoende har varit opåverkat under coronapandemin men att andra faktorer under revisionen har påverkats. Faktorer så som arbetssättet och att fler uppgifter tillkommit. I empirin framkom det att de intervjuade revisorerna ändå har upplevt en ökad press bland annat i bedömningen om företags fortsatta drift. Många företag har haft det tufft i coronapandemin vilket har lett till att revisorer fått medverka i en del obekväma diskussioner med klienter men enligt revisorerna har det ändå inte påverkat deras oberoendeställning. Det framkom också att revisorerna inte såg en ökad risk för vänskapshot när revision sker på distans. Slutligen har revisorerna fått i uppdrag att granska olika stödåtgärder under pandemin. Dessa granskningsåtgärder kan anses gynna revisionens roll som ett legitimitetsstärkande verktyg för företag. / Background: The COVID-19 virus was first observed in late 2019. This virus has set the stage for the pandemic situation we still are living in today. Earlier studies show that a crisis like the COVID-19 pandemic may result in changes in auditor independence. Different business scandals as well as other crises has resulted in changes in auditing laws and regulations connected to auditor independence. Several studies also express an increasing pressure for auditors during crises such as the COVID-19 pandemic. Purpose: The purpose of the study is to examine how auditor independence has been affected due to COVID-19 and if the pandemic situation has resulted in an effect on the auditors’ ability to follow auditing laws and regulations. Method: In order to collect data a qualitative method has been used. The study used semi-structured interviews with authorized and well-experienced auditors. The sample consisted of experienced auditors who have worked in the field of auditing both before and during the pandemic. Result and conclusion: The result of the study shows that auditor independence has not been affected during the COVID-19 pandemic. The study does however show that other factors of the auditing has been affected. Factors such as changes in working methods and additional work tasks to be completed. In the empirical findings it was shown that the interviewed auditors had been experiencing an increased pressure in connection with their assessment of the companies’ going concern. Many companies have been experiencing a tough economic situation during the coronavirus pandemic, which has led to auditors having uncomfortable discussions with clients. However, according to the auditors interviewed the auditor independence have not been affected. Moreover, the empirical findings show that the auditors did not see an increased risk for familiarity threat when the auditing is held virtually. Lastly, the result of the study show that auditors have taken on the responsibility to revise different support measures during the pandemic. These revisions can be seen as a way of promoting the role of auditing as a tool for companies to achieve legitimacy.