<p>Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.</p><p>Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.</p><p>Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.</p><p>Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes. Vidare utfördes en enkätundersökning bland investerare på svenska fondbolag som ett led i den empiriska datainsamlingen.</p><p>Studien visar att införandet av Koden har lett till en förändring i hur svenska börsnoterade bolag idag arbetar med intern kontroll. Förändringen har varit störst i de små och medelstora bolagen, som inte arbetat med dessa frågor tidigare i samma utsträckning som de stora bolagen. Investerarna, och tillika aktieägarna, är inte medvetna om den förändring som skett avseende bolagens arbete med intern kontroll. Investerarna anser dock att intern kontroll är viktigt vid ett investeringsbeslut, men samtidigt inte en av de tre avgörande faktorerna.</p><p>Bolagen har i och med sitt ökade arbete med intern kontroll mer börjat identifiera de långsiktiga överlevnadsriskerna. Utfallet av denna förändring i styrelsens arbete har möjligen ännu inte kommit aktieägarna till godo något som kan förklara varför de inte ser intern kontroll som ett avgörande investeringskriterium.</p>

Title: The engagement letter influence on the expectation gap – An empirical study on the expectation gap between auditors and small incorporated companies. Keywords: Engagement letter, Expectation gap, Misunderstanding, Auditing, Audit, External Auditor, Client, Communication, Knowledge, General view Problem: People outside the audit society have some mood points in what an external auditor is and what she/he does. Not everybody can understand an audit report and connect the auditor’s responsibility to it. These mood points mutually with ignorance about the auditor and its tasks can result in disagreement between auditors and interested parties, who have different needs and expectations on the auditor, which leaves the auditor-role with a built-in conflict in its role. The authors, in this essay, investigate whether, the relative new law, who request the auditors to establish an engagement letter with the clients, has decreased the misunderstandings between auditors and small limited companies. Purpose: This essay is meant to investigate if the engagement letter has decreased the expectations gap between external auditors and clients. Method: Facts has been gathered with the help of interviews with external auditors as well with clients. The questions that were asked during the interviews were half-structured, which gave the respondent the freedom to answer the questions freely but within the scope that was interesting for this essay. Result: This study show that FAR through its new regulations in RS, in this particular essay, the engagement letter has not fulfilled its purpose to decrease misunderstandings between external auditors and clients, in this case, small firms. The engagement letter has been received as a contract as one of many. Our study shows that there have been no evident differences in knowledge-transfer between external auditors and clients. The engagement letter is designed by auditors with expertise which is not understood by the clients, which leads to a lack of interest by the clients that also reflects on the auditors. It seems though the engagement letter considers as insurance, above all by the auditors in situations when an actual misunderstanding, with legal actions as consequences, occurs. / Titel: Uppdragsbrevets påverkan på förväntningsgapet – En empirisk studie på förväntningsgapet mellan revisorer och små aktiebolag Nyckelord: Uppdragsbrev, Missförstånd, Förväntningsgap, Revision, Små aktiebolag, Revisor, Klient, Kunskap, Kommunikation, Allmän syn Problem: Det finns delade meningar bland människor utanför revisionskåren om vad en revisor är och vad han/hon gör. Långt ifrån alla kan läsa en revisionsberättelse eller koppla revisorns ansvar till den. Den delade mening och okunskap om revisorn och dennes arbete kan leda till meningsskiljningar och missförstånd mellan revisorn och intressenter som har olika behov och förväntningar på revisorn, vilket lämnar revisorn med en inbyggd konflikt i sin roll. Författarna undersöker i uppsatsen om lagen om införandet av uppdragsbrevet har lett till ett minskat missförstånd mellan revisorer och mindre aktiebolag. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka om införandet av uppdragsbrevet har minskat förväntningsgapet mellan revisor och klienter. Metod: Data har insamlats med hjälp av djupintervjuer med revisorer såväl som klienter. Frågorna som ställdes under intervjuerna var ostrukturerade där respondenterna kunde svara fritt på frågorna men där författarna styrde in diskussionen i områden som var aktuella för uppsatsen. Resultat: Uppsatsen visar att FAR genom nya stadgarna i RS, i detta berörande fall, uppdragsbrevet, inte lyckats minska missförstånden mellan revisorer och klienter i småföretag på ett förebyggande sätt. Uppdragsbrevet har mottagits som ett avtal, bland många, där ingen märkbar skillnad kring kunskapsöverföringen mellan revisorer och klienter kan identifieras. Uppdragsbrevet utformas av revisorer vilka besitter expertkunskaper, inom revision, kunskaper som klienterna inte innehar, som i sin tur leder till ett ointresse bland klienterna, som även reflekteras på revisorerna. Däremot upplevs uppdragsbrevet som en trygghetsfaktor för framförallt revisorer vid eventuella fall där ett missförstånd, med rättsliga påföljder, skulle uppstå.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning. Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna. Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell. Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes. Vidare utfördes en enkätundersökning bland investerare på svenska fondbolag som ett led i den empiriska datainsamlingen. Studien visar att införandet av Koden har lett till en förändring i hur svenska börsnoterade bolag idag arbetar med intern kontroll. Förändringen har varit störst i de små och medelstora bolagen, som inte arbetat med dessa frågor tidigare i samma utsträckning som de stora bolagen. Investerarna, och tillika aktieägarna, är inte medvetna om den förändring som skett avseende bolagens arbete med intern kontroll. Investerarna anser dock att intern kontroll är viktigt vid ett investeringsbeslut, men samtidigt inte en av de tre avgörande faktorerna. Bolagen har i och med sitt ökade arbete med intern kontroll mer börjat identifiera de långsiktiga överlevnadsriskerna. Utfallet av denna förändring i styrelsens arbete har möjligen ännu inte kommit aktieägarna till godo något som kan förklara varför de inte ser intern kontroll som ett avgörande investeringskriterium.

Problem: That the stakeholder’s expectations don´t answer to what auditors can and may do have been a problem for several years. This problem was defined for the first time by Liggio at 1974. Since 1974 there have been several researches about the expectation gap for auditors. Purpose: The purpose of our study is to research what the audit effort in HQ Bank means for the expectation gap. Theory: The theories in our study discuss the audit profession, the definition of the expectation gap, how trust develops between individuals, the regulations that the authorities discuss and a review of earlier researches in this subject. Method: We have done a qualitative study in which we interviewed approved auditors at PwC and Convensia in addition we interviewed the chief lawyer at the Swedish financial supervisory authority to answer our purpose. Conclusions: The conclusion of our study is that the expectation gap exists between the auditors and the stakeholders. Another conclusion is that the incidents in HQ Bank have influenced the expectation gap in a negative direction, to reduce the expectation gap we suggest that adjustments of the regulations must be done and that the auditors themselves must inform their stakeholders what auditors can and may do. / Problem: Att intressenters förväntningar på revisorn inte svarar mot vad revisorn faktiskt kan och får göra har varit ett problem för revisorsyrket i många år. Detta problem definierades först av Liggio 1974. Sen dess har flertalet forskningar gjorts inom ämnet förväntningsgap. Syfte: Vår studie syftar till att undersöka vad debatten om revisionsinsatsen i HQ Bank innebär för förväntningsgapet. Teori: Uppsatsens teoretiska referensram behandlar teorier som beskriver revisorsyrket, definition av förväntningsgapet, hur förtroendet utvecklas mellan individer, de lagändringar som diskuteras samt en översikt av tidigare forskning inom ämnet. Metod: För att besvara syftet gjorde vi en kvalitativ studie där vi intervjuade godkända revisorer på PwC och Convensia revision. Dessutom intervjuade vi Finansinspektionens chefsjurist. Slutsatser: Denna studies slutsatser blev att det råder ett förväntningsgap mellan revisorerna och dess intressenter. Vi har även kommit fram till att händelserna i HQ Bank har påverkat förväntningsgapet i en negativ riktning, för att få bukt med förväntningsgapet anser vi att det krävs ändring av regelverken tillsammans med att revisorerna själva upplyser deras intressenter om vad en revisor faktiskt kan och får göra.

Denna uppsats undersöker problematiken kring revisorernas personliga engagemang och mänskliga beteenden. Revisorer och klienter har båda incitament vilka används för att nå en viss önskad situation. Oavsett vad incitamenten används för är syftet att subjektivt tillfredsställa ett visst intresse. Uppsatsen är baserad på tidigare publicerade vetenskapliga artiklar och är en vidare forskning baserad på Tepalagul och Lins studie från år 2015, vilken innefattar en undersökning av fyra hot. Denna studie kommer medföra en fördjupad undersökning kring dessa fyra oberoendehot som anses kan komma att påverka revisorns oberoende ställning. Hoten är: klientens betydelse, erbjudandet av andra tjänster utöver revisionstjänster, mandatperioden och anknytning mellan revisor och klient. Syftet med uppsatsen är att finna klarhet i om dessa hot i praktiken faktiskt kan hota revisorernas oberoende gentemot klienten, samt om dessa hot kan motverkas och i så fall på vilket sätt åtgärder kan framstå. I studien kommer en koppling göras till psykologiska påverkningar av mänskliga beteenden. Här lyfts kognitiv dissonans fram för att förklara etiska dilemman som revisorn ställs inför i sitt yrke. Studiens syfte är även att finna en klarhet i hur kognitiv dissonans kan ge en utökad förklaring kring problematiken angående revisorernas oberoende. Beroende på hur revisorn ställer sig i situationer av olika oberoendehot med medföljande påtryckningar från klienter och omgivning kan revisionskvalitén skifta. Uppsatsen kommer att genomföras utefter den hermeneutiska traditionen och i form av en kvalitativ ansats med besöksintervjuer som datainsamlingsmetod. Utifrån respondenternas åsikter kan vi dra slutsatsen att dessa hot existerar inom revisionsyrket, men att mycket beror på revisorn som person och dennes integritet och motståndskraft. Resultaten bekräftar även att människor normalt sett vet att deras bedömningar bör vara objektiva, men att de omedvetet kan göra felaktiga bedömningar då de blandar ihop vad som är personligt fördelaktig med vad som är rättvist eller moraliskt. För var och ett av dessa hot diskuterar vi erhållna resultat från empirin och tidigare forskning. Detta med avseende på klientens och revisors olika incitament, hot, kognitiva processer, samt revisionskvalité. Studien mynnar ut i idéer kring fortsatt forskning. Vi lyfter här fram vikten av att bland annat utföra en liknande forskning med kvinnliga auktoriserade revisorer som respondenter. / This essay examines the problems concerning auditors personal engagement and human be- haviours. Auditors and clients have different incentives, which are used to reach a certain preferred situation. Regardless of what the incentives are used for, the aim is to subjectively satisfy a certain interest. The essay is based on previously published scientific articles and is a further research based on Tepalagul and Lins study from year 2015. This essay includes a survey of four threats concerning auditor’s independence. The study will present a detailed investigation of these four threats that may have an affect on the auditor's independence. The threats are: the clients importance, the offering of non-audit services, auditor tenure and the client affiliation. The purpose of this essay is to find clarity if whether or not these threats in practice may actually threaten the auditor's independence towards the client, and if these threats can be prevented and if so, in what way measures may appear. The study will be making associations to psychological factors influencing human behaviours. The concept cognitive dissonance is used in this study to explain the ethical dilemmas that auditors face in their profession. The study's purpose is also to find a clarity of how cognitive dissonance can give an extended explanation about the problems concerning auditor’s independence. Depending on how the auditor stands in situations of various threats to the independence with accompanying pressures from their clients and the environment, the audit quality may shift. The essay will be performed in line with the hermeneuthic tradition in the form of a qualitative approach with interviews as data collection methods. Based on respondents’ opinions, we can conclude that these threats exist within the audit profession, but much depends on the auditor as a person and his or her integrity and resilience. The results also confirm that humans usually know that their assessments should be objective, but they unknowingly make incorrect judgments when they mix up what is personally beneficial with what is fair or moral. For each and everyone of these threats we discuss the empirically given results and previous research. This with regard to the clients and the auditors different incentives, threats, cognitive processes, and audit quality. The study empties into the ideas about further research. We emphasize the importance of among other things carrying out a similar research with female certified auditors as respondents.

Revisorns oberoende är en ständigt omdiskuterad fråga och ämnet verkar aldrig gå ur tiden, detta då massmedia ständigt florerar med spekulationer om jävsituationer mellan företag och revisorer. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur revisorer och dess klienter resonerar kring oberoende och beroende. För att studera denna komplexa fråga har vi genomfört elva personliga intervjuer, fem intervjuer med auktoriserade eller godkända revisorer och sex intervjuer med revisionsklienter. I studien har vi analyserat hur revisorer och klienter resonerar kring revisorns oberoende samt vad parterna anser är viktigt i deras förhållande till varandra. Utfallet av studien pekar på att både revisorerna och klienterna tänker och arbetar aktivt för att upprätthålla sitt anseende, det vill säga sin legitimitet. För revisorernas del uppnås legitimitet genom att de ständigt beaktar hot mot sin objektivitet och på så sätt säkerställer sitt oberoende. Detta leder till att de kan fungera som ett kontrollorgan för klienternas finansiella rapporter. Studien visar även att utifrån klientens perspektiv är det viktigt att revisorn fungerar som en oberoende tredje part eftersom det ger bolagets finansiella rapporter en ”kvalitetsstämpel”. Studien är relevant då den bidrar med en förståelse för vad som är viktigt i relationen mellan revisor och klient. / Auditor independence is an intensely debated issue, the topic never go out of time when the media are constantly rife with speculation about a conflict of interest between the company and the auditors. The purpose of this study was to create an understanding of how auditors and its clients reason about independent and dependency. To study this complex issue, we have completed eleven personal interviews, five interviews were with authorized or approved auditors and six interviews were with audit clients. In this study we analyzed how auditors and clients reasoning about auditor independence and what they consider important in their relationship to each other. The outcome of this study indicates that both auditors and clients think and work actively to maintain its reputation, videlicet their legitimacy. From the perspective of the auditors, they achieved legitimacy by ensuring theirs independence by staying objective. This means that they can function as a control for the client's financial statements. From the perspective of the clients, it is important that the auditor acts as an independent third party, it gives the company's financial reports, a "quality label". The study is relevant as a contribution to an understanding what´s important in the relationship between auditor and client.

Diss. Universiẗat Zürich, 2008. / En librairie dans la collection: "Schweizer Schriften zum Handels- und Wirtschaftsrecht ; Bd. 275." Bibliogr.

The aim of this essay is to investigate how the audit profession has changed since the abolition of audit obligation and how the auditors have adapted to the change. Through qualitative interviews with auditors, the auditor's role and duties has been analyzed since the abolition of audit obligation and the reduced demand for auditing. This in order to determine whether the abolition of the audit obligation has resulted in a change in the auditor's offer of services and if this has affected independence. Continuingly, the role of the auditor has been analyzed by the importance of the relationship with the customer as well as the expectation gap that exists. The collected material will be explained by an objective approach. The empirical evidence shows that there is a difference for the auditor's role as well as duties following the abolition of audit obligation where the service offer has been expanded while there is a reduced demand for auditing, which has been replaced by other services.

Rex - den nya redovisningsstandarden. Ett examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi.Uppsatsens syfte är att analysera auktoriserade redovisningskonsulters syn på den nya redovisningsstandarden Rex och särskilt om den kan bidra till att utveckla yrket mot en redovisningsprofession.Data har insamlats genom litteraturstudie samt genom en enkätundersökning. Respondenterna till enkäterna är auktoriserade redovisningskonsulter hos Srf konsulterna. Enkäterna skickades ut till 300 auktoriserade redovisningskonsulter varav vi erhöll 45 stycken svar. Data från enkäterna har slutligen bearbetats genom z-tester och hypotesprövningar. Genom z-tester och hypotesprövningar kom vi fram till att en signifikant andel av respondenterna anser att Rex utvecklar yrket mot en redovisningsprofession. Våra resultat tyder på att Rex bidrar till att auktoriserade redovisningskonsulter utvecklas till en redovisningsprofession.Vår uppsats har bidragit med kunskap om huruvida auktoriserade redovisningskonsulter kan anses vara en profession. Brundin Franksson och Eisersiö (2011) kom i sin kandidatuppsats fram till att Reko var ett steg som utvecklade yrkesrollen till att bli en profession. Utgångspunkten var då den tidigare redovisningsstandarden Reko. En ny redovisningsstandard har dock lanserats och den här studien har därför baserats på den nya redovisningsstandarden Rex. Med vår studie har vi kommit fram till samma slutsats som Brundin Franksson och Eisersiö. Skillnaderna har dock, förutom att vi har undersökt olika standards, varit att respondenterna i studierna har skilt sig åt. Brundin Franksson och Eisersiö undersökte både revisorer, redovisningskonsulter och auktoriserade redovisningskonsulter hos FAR medan vi endast har undersökt auktoriserade redovisningskonsulter hos Srf konsulterna. Uppsatsen har bidragit med kunskap om yrket kan komma att utvecklas till följd av den nya kontexten. Uppsatsen har även bidragit med att fylla kunskapsluckor om Rex, då vi tidigare ej funnit forskning som hunnit behandla den nya standarden. / Rex - the new accounting standard. Final assignment for bachelor’s degree in business administration.The purpose of the essay is to analyze the views of authorized accounting consultants on the new accounting standard Rex and if it can contribute to develop the profession towards an accounting profession.Data was collected through literature study and through a survey. Respondents to the questionnaires are authorized accounting consultants at the Srf consultants. The surveys were sent to 300 authorized accounting consultants, of which we received 45 responses. Data from the surveys has finally been processed by z-tests and hypothesis tests. We found through z-tests and hypothesis tests, that a significant part of the respondents believes that Rex develops the profession towards an accounting profession. Our results indicate that Rex contributes to the development of authorized accounting consultants into an accounting profession.Our essay contributes with knowledge of whether authorized accounting consultants can be considered a profession. Brundin Franksson and Eisersiö (2011) concluded that Reko was one step towards developing the occupational role to become a profession. The starting point was based on the previous accounting standard Reko. This study has been based on the accounting standard Rex. We came to the same conclusion as Brundin Franksson and Eisersiö. However, apart from the fact that we have examined different standards, the differences have been that we have had different respondents. The essay has contributed with knowledge that the profession may develop as a result of the new context. The essay has also contributed to filling knowledge closures about Rex, as we have previously found no research that has already dealt with the new standard. The contribution can be guaranteed even if the results are not representative of the entire population.

Mikroföretag vänder sig ofta till banken vid kreditbehov på grund av begränsade möjligheter till extern kapitalförsörjning. Dock har kreditgivningen till mikroföretag visat sig vara riskfylld. Kredithandläggare behöver säkerställa företagets återbetalningsförmåga vilket sällan är en enkel uppgift eftersom banken många gånger har mindre detaljerad information om verksamheten än vad företaget har. Denna utmaning kan underlättas genom extern konsultation i form av revisorns granskning eller redovisningskonsultens upprättande av kvalitetstämplad finansiell information, vilket får kredithandläggare att känna sig tryggare i kreditbedömningen. Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse om kvalitetsstämpelns betydelse för kredithandläggare vid kreditgivning till mikroföretag. Betydelsen av denna information har visat sig vara relativt outforskad ur en svensk kontext. Genom en kvalitativ studie baserad på̊ besöksintervjuer hos kredithandläggare från svenska affärs- och sparbanker besvarades studiens problemformulering: Vilken betydelse har kvalitetstämplad årsredovisning/bokslut för att finansiering skall kunna beviljas till mikroföretag från banker och vilken påverkan har sådan information på låneräntan? Studien visar att kredithandläggare i svenska banker värderar revisorns kvalitetsstämpel högre än kvalitetsstämpeln som redovisningskonsulten genererar. Däremot saknar kvalitetstämplad information många gånger betydelse vid beviljandet av krediter till mikroföretag. En förklaring till detta är att kreditgivningsprocessen är mer förtroenderelaterad och det är oftast först när osäkerhet uppstår vid investeringskrediter, avvikande resultatutveckling eller osäkra balansposter som kvalitetsstämpeln ökar i värde och extern granskning av revisor kan inkrävas. En annan slutsats är att låneräntan inte påverkas av kvalitetstämplad information, utan det är främst företagets riskklass och säkerhetsbild som kan påverka räntesatsen. / <p>Betyg VG</p>