• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 301
  • 3
  • Tagged with
  • 304
  • 185
  • 146
  • 52
  • 50
  • 39
  • 37
  • 35
  • 29
  • 25
  • 25
  • 23
  • 21
  • 21
  • 20
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
231

Hur språkstimulerande övningar påverkar lågstadieelevers fonologiska medvetenhet : Undervisning med rim, ramsor, sång och musik

Eriksson, Linda, Boberg, Matilda, Ekery, Louise January 2022 (has links)
Litteraturstudien gjordes i syfte att undersöka hur språkstimulerande övningar, såsom rim, ramsor, sång och musik hjälper elevers bildning av fonologisk medvetenhet. Studiens frågeställning mynnar ut i; Hur påverkar arbete med språkstimulerande övningar som rim, ramsor, sång och musik lågstadieelevers fonologiska medvetenhet? Inledningsvis presenteras styrdokument, vetenskapliga artiklar och litteratur som förklarar syftet med användning av språkstimulerande övningar. Det som ligger till grund för litteraturstudiens resultat är vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Resultatet visar att rim, ramsor, sång och musik bidrar till fonologisk medvetenhet hos elever. En annan slutsats som kunde dras av resultatet var att de språkstimulerande övningarna hade bäst resultat bland elever i de lägre årskurserna. Samtliga studier i resultatet visar ett samband mellan fonologisk medvetenhet och elevers läsutveckling.
232

MUSIK: ETT HJÄLPMEDEL I VÅRDEN AV PERSONER MED DEMENSSJUKDOM - EN LITTERATURSTUDIE

Nyman, Emeli January 2013 (has links)
Bakgrund: Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon gång beteendemässiga eller psykiatriska symtom. Medicinsk behandling av symtomen kan ge allvarliga biverkningar varvid icke farmakologisk behandling bör användas som första alternativ.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur personer med demenssjukdom påverkas av musik under omvårdnadsarbetet.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta studier av vetenskaplig karaktär. Resultat: Musik under omvårdnadsarbetet påverkade de demenssjuka genom att deras förmåga till förståelse ökade, vilket förbättrade kommunikationen mellan vårdare och demenssjuka. Deras uppmärksamhet och fysiska kapacitet förbättrades, vilket bidrog till att de klarade av att utföra fler aktiviteter själva. Agiterade beteenden reducerades och fler positiva beteenden kunde ses. De demenssjuka blev lugnare och mer harmoniska med ökat välbefinnande. Slutsats: Musik under omvårdnadsarbetet kan vara ett värdefullt hjälpmedel i vården av demenssjuka. Fler och mer omfattande studier efterlyses för att öka generaliserbarheten och evidensen inom området. / Background: Nine out of ten persons with dementia sometime exhibit behavioral or psychiatric symptoms. Medical treatment of the symptoms can cause serious side effects which is why non-pharmacological treatment should be the first option.Aim: The aim of this study is to highlight how persons with dementia are influenced by music during caring activities.Method: A literature review based on eight studies of a scientific nature. Result: The use of music during care situations affected the persons with dementia by increasing their capacity for understanding, which improved the communication between them and the health care staff. Their attention and physical capacity improved which contributed to them managing to perform more tasks by themselves. Agitated behaviors were reduced and more positive behaviors could be seen. The persons with dementia became calmer and more harmonious with increased well-being.Conclusion: The use of music during care situations can be a valuable tool in the care of persons with dementia. More extensive studies are needed in order to increase the generalizability and the evidence in this field.
233

SSAA i full röst : En konstnärlig studie om att skriva för klassisk SSAA-kör med modalregistret som utgångspunkt / SSAA in full voice : An artistic study about writing for classical SSAA-choir with the modal voice as a starting point

Berrio Garcia, Victor January 2023 (has links)
I denna studie har jag utforskat hur modalregistret, det vill säga det röstregister som oftast används vid tal, i större utsträckning kan utnyttjas av sopran- och altsångare i kör. Med hjälp av testsjungningar och intervjuer av olika sångare från olika genrebakgrund har jag fått fram ett ramverk, vilket jag sedan utgått från när jag skrivit ett stycke för klassisk SSAA-kör, med modalregistret som utgångspunkt. Utfirån det klingande resultatet av stycket skriver jag om möjliga applikationer av detta i mitt framtida skrivande.
234

Trumundervisning på gymnasiet : En studie av hur gymnasielärare arbetar med kursen ’Instrument eller Sång 1’ utifrån instrumentet trummor / Drum lessons in high school : A study of how high school teachers work with thecourse 'Instrument or Song 1' based on the instrumentdrums

Sandén, Joakim January 2022 (has links)
Denna studie behandlar trumlärares arbete inom kursen ’Instrument och sång 1’ på gymnasiet med inriktning trummor. Studien berör musikämnet då kursen är en del av ämnet musik i gymnasieskolan. Studien bygger på resultatet av semikonstruerade intervjuer från tre behöriga trumlärare som arbetar på tre olika gymnasieskolor i landet och som har olika mängd erfarenhet av yrket. Resultatet analyseras genom ett händelselogiskt perspektiv för att undersöka vilka påverkansfaktorer som präglar lärarnas handlingar. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning om instrumentalundervisning, utifrån ett händelselogiskt perspektiv, utifrån styrdokument samt utifrån bedömning.  Studien visar att lärarna har lättare att resonera kring hantverksmässiga delar av trumspel men svårare att resonera kring den konstnärliga sidan då det är mer abstrakt och svårare att klä i ord. Lärarna använder därför bildspråk och analys av musikaliska upplevelser som didaktiska verktyg. Ergonomi och spelteknik har ett stort fokus i deras trumundervisning och det uttrycks ofta i hantverksmässiga termer. Denna studie visar också att kursinnehållet i Instrument och sång 1 innehar en stor tolkningsmån vilket främjar musikens komplexa natur och möjliggör för lärarna i att prioritera delar av trumspelandet som de tycker är värdefulla för att utvecklas. Undervisningen präglas därför av lärarnas egna musikaliska erfarenheter vilket används för att inspirera och engagera. Denna tolkningsfrihet skapar också en osäkerhet hos läraren då innehållet bedöms olika vilket går ut över kursens validitet och musikämnets status. Lärarnas arbete varierar märkvärt gällande bedömningsunderlag, bedömningskriterier och pedagogiskt innehåll. De använder olika instrument och har olika kriterier för olika musikaliska sammanhang och använder underlag från andra musikkurser vid bedömning. Denna studie visar att det finns ett behov av att tydliggöra och utveckla kursinnehållet i gymnasiekursen ’Instrument och sång 1’ som samtidigt ska rymma instrumentspecifika delar utan att motarbeta musikämnets konstnärliga värden.
235

“Det blir så högljutt” : Musikinstruments tillgänglighet i förskolan / “It gets so loud” : Music instruments accessibility in preschool

Persson, Ninnie, Nilsson, Jesper January 2022 (has links)
Om musik och musikinstrumenten i förskolan finns det forskning om musikaktiviteter och pedagogers arbete med musik i förskolan. Vårt syfte med denna studien att synliggöra om och analysera hur musik och musikinstrument används i den dagliga verksamheten samt i den fysiska miljön på två utvalda förskolor. Studiens syfte har besvarats med hjälp av dessa frågeställningar: Hur synliggörs musikinstrumenten i den fysiska miljön?, Hur synliggörs och används musik i planerad och oplanerad undervisning? och Vad är pedagogernas perspektiv på användning av musik i förskolan?.  Den kvalitativa forskningsmetoden har används i form av observationer och intervjuer av pedagoger. De teoretiska utgångspunkterna som har används i analysen av empirin är den sociokulturella teorin och det miljöpsykologiska perspektivet tillsammans med olika musikdidaktiska begrepp. Resultatet av studien visar att musiken i form av sång och inspelade musik är tillgängligt varje dag i de två förskolorna. Enligt pedagogerna använder de sig av sånger under samlingar eller i väntan på nästa moment. Det framgår även att de använder sig av inspelad musik under vilan vilket resulterar att sång och inspelad musik används varje dag i förskolan. Det synliggörs även i miljön att musikinstrumenten hålls undangömd i skåp eller på höga hyllor där barnen inte kan se eller nå dem. Utifrån intervjuerna framgick det att pedagogerna upplever användandet av musikinstrumenten som jobbigt på grund av brist på kunskap och i kombination av att “det blir högljutt”.
236

Vad ska vi sjunga idag? : Förskollärares val av musikaliska texter för förskolan / What shall we sing today? : Preschool-teachers choices of musical lyrics in preschool

Liljerud, Anna January 2016 (has links)
Syftet med studien har varit att bidra till en ökad medvetenhet kring vad som påverkar personal i förskolan i urvalet av musikaliska texter för verksamheten. Detta dels genom att lyfta hur förskollärare väljer sånger, visor, låtar och ramsor, samt vad de vill förmedla till barngruppen genom dessa. Dels genom att synliggöra förskollärarnas föreställningar kring vad som är lämpliga musikaliska texter att använda sig av i arbetet med barn. Metoden som använts för datainsamling är mailintervjuer. En kommun med tio förskolor deltog i undersökningen genom att en förskollärare per verksamhet mottog och besvarade såväl grundfrågor som följdfrågor via mail. Studiens resultat visar hur förskollärarna använder sig av musikaliska texter de har med sig från sin egen barndom och tidigare erfarenheter. Många av de sånger som används mest finns också med i den sångkanon som länge varit representativ i förskolan. Hur musiken används som metod för annat ämneslärande kopplat till arbetet med Lpfö-98 synliggörs också genom förskollärarnas beskrivningar, samt hur många av dem skriver nya texter till välkända melodier. Syftet med omskrivningarna varierar, men en slutsats blir ändå att det finns en gemensam upplevelse av att det saknas texter som är anpassade till dagens kunskapande förskoleverksamhet. / The purpose of this essay has been to contribute to an increast awareness about what affects preschool staff in their choice of musical lyrics for preschool. This partly by elevating how they select songs, ballads and tracks, and what they wishes to mediate to the children by theese. Partly by revealing the preschool-teachers believes about what’s suitable musical lyrics to use in working with children. The method that’s been used for datacollecting is email interviews. One municipality with ten preschools participated in the study by how one preschool-teacher per preschool received and responded to interview questions as well as follow up questions via email. The studys result shows how the preschool-teachers uses musical lyrics they know from their own childhood and previous experiences. A lot of the songs that’s used the most are also a part of the song cannon wich for a long time has been representative for preschool. How music is used as a method for learning other subjects in connection with Lpfö-98 is also made visible by the preschool-teachers descriptions, and how many of them writes own lyrics to wellknown tunes. The purpose of the paraphrases varies but one conclusion yet is how there’s a common experience of a lack of lyrics that are customized to the knowledge spirited preschool of today
237

"Jamen musik i förskolan är ju… ja, lite avgrund, det är gamla grundplåten" : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares upplevelser av musik som språkutvecklande verktyg i förskolan

Österlund, Elsa, Larsson, Ida January 2023 (has links)
Forskning visar att musik är positivt att använda för barns språkliga och kognitiva utveckling. Syftet med studien är att skapa kunskap kring hur musik kan användas som ett didaktiskt verktyg för att främja barns språkutveckling, genom att belysa förskollärares perspektiv kring hur de arbetar med musik och språk. Studien har haft sin utgångspunkt i den sociokulturella traditionen. Datainsamlingsmetoden som har använts är kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare och analysmetoden är en abduktiv ansats. Resultatet tyder på att förskollärare associerar språkutveckling i hög grad till läs-och skrivutveckling med fokus på högläsning. Resultatet visar även att majoriteten av förskollärarna besitter en medvetenhet kring sångens positiva påverkan på språkutveckling, detta tyder på ett kunskapsglapp kring musikens påverkan i stort. Det framkom av intervjuerna att musikaktiviteter i förskolor oftast bygger på att sjunga tillsammans med barnen, då förskollärarna kopplade detta till språkutveckling. Detta skulle kunna förklaras utifrån samhällsdebatten som lyfter att ämnet musik får stå tillbaka, och inte värdesätts lika hög som grundämnena.
238

ATT SJUNGA : En kvalitativ studie av högstadieelevers upplevelse av sång

Öberg, Maja January 2024 (has links)
Att sjunga anser många elever vara något roligt man gör på fritiden, men när det kommer till att sjunga i klassrummet så upplever många elever en stor prestationsångest vilket leder till att många elever inte sjunger på musiklektionerna eller åtminstone inte på ett seriöst sätt. Det finns flera orsaker som har lett till att eleverna upplever dessa känslor i sångsammanhang. Syftet med denna studie är att få veta mer om högstadieelevers känslor kring att sjunga samt utforska om åsikterna skiljer sig åt mellan tjejer och killar. Kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer har genomförts i fokusgrupper med elever från årskurs 8 där totalt tolv elever har intervjuats i grupper om tre och tre. Sex tjejer och sex killar. Aspekter som det diskuterats kring är sång, motivation, musikdidaktik, genus, identitet och självkänsla. Många elever anser att det som motiverar dom till att sjunga är känslan av att känna tillhörighet och att tycka det är roligt. Vidare i studien får vi se att eleverna upplever sång i skolan och på fritiden som två olika sångsammanhang och att dom föredrar att sjunga på fritiden framför i skolan. Men studien visar även på att om elever blir mer delaktiga i låtval kan dom uppleva det som roligare att sjunga även i skolan.
239

En klingande Vinyasa : En studie om yogans direkta effekt på sångrösten

Fribyter, Saga January 2024 (has links)
This work examines the direct effect of yoga on the singing voice. Is it possible to notice a difference in the voice right after a yoga session? I put together a method to test this by singing right before and right after practicing yoga and thoroughly documenting this in writing and by recording. I was amazed by the difference that could be noticed in my voice after yoga. Not only did it help to release tension but I also consistently experienced more freedom and better high notes after my workouts. During this study I became more certain of how important my yoga practice is going to be for my career.
240

Språkets påverkan på melodi och tonalitet : Ett kompositionsarbete med fokus på̊ språklig interpretation

Dahlström, Märta January 2024 (has links)
This bachelor’s thesis investigates the transformation of a musical composition when its lyrics are translated from the written original language into another. It examines how creating a new composition based on the translated lyrics, aspiring to maintain the language’s natural melodic flow, impacts the character of the composition.  Utilizing diverse composition methods and techniques revolving around lyrics, I have composed a series of six compositions. This collection consists of an equal distribution of lyrics in the Swedish and the English languages, allowing for a comparative analysis of how the choice of language influences the harmonic, melodic, and emotional dimensions of each piece, despite the lyrics having the same content. The culmination of this venture was presented at my Bachelor’s recital held at the University of North Texas. / <p>When Sunny Gets Blue (musik: Marvin Fisher text: Jack Segal)</p><p>När sol går i moln (Märta Dahlsytöm)</p><p>You’re A Ten (Märta Dahlström)</p><p>Du är en tia (Märta Dahlström)</p><p>Skynda långsamt (Märta Dahlström)</p><p>Hurry Slowly (Märta Dahlström)</p><p>Ellen (Märta Dahlström)</p><p>Medverkande musiker: Märta Dahlström, sång och komposition, Isaiah Nygard, Piano Paul Briggs, Bas, Michael Rodenkirch, trummor.</p><p></p><p>Märta Dahlström Senior Recital / Examenskonsert:</p><p>https://www.youtube.com/watch?v=KWgnq49MyIs</p>

Page generated in 0.0268 seconds