Vi uttrycker oss multimodalt dagligen vilket innebär att vi använder olika modaliteter när vi kommunicerar med andra. Det har visat sig att om elever får möjlighet att konstruera sin egen kunskap och omformulera kunskapen genom att uttrycka sig med hjälp av en annan modalitet än ursprunget, stärker det elevens lärande, detta kallas transduction. Det är även viktigt att låta elever utforska olika sätt att uttrycka sig på i olika kontexter. Då får de möjlighet att utveckla kunskap kring hur de kan uttrycka sig beroende av vilken mottagaren av budskapet är. I mitt examensarbete belyser jag delar av den forskning som finns om hur vi kan stärka elever i sitt lärande med hjälp av multimodala texter. Syftet med min studie är att undersöka vilka semiotiska resurser eleverna väljer att använda och hur de använder resurserna när de synliggör sina kunskaper.   Inom naturvetenskaplig undervisning används ofta beskrivande texter för elever i årskurs 1–3. Det har visat sig fördelaktigt att låta eleverna beskriva och förklara samband multimodalt till exempel genom bild, film och experiment. Jag har funnit att det finns en hel del forskning kring multimodala texter, speciellt med inriktning på läroböcker. Dock finns det mindre forskning kring elevskapade multimodala texter. Därför har jag i min studie valt att göra en fallstudie där jag gör en textanalys på elevernas textproduktioner om djur för att få syn på vilka semiotiska resurser de väljer att uttrycka sig med samt vilka kvalitativa aspekter som kan identifieras. I min analys tar jag hjälp av begreppen komposition, rytm och kohesion.

Bakgrund: I förskoleklassen ligger stort fokus på ett lustfyllt lärande där lek och skapande ges stort utrymme. Att kunna utveckla barns språk och förmåga till kommunikation genom att arbeta med och tolka olika typer av texter som kombinerar ord, bild och ljud är centralt i en förskoleklass. Det teoretiska ramverket för denna studie utgjordes av socialsemiotisk teori. Syfte och Metod: Syftet med studien var att undersöka lärares användning av film i förskoleklass. Centrala frågeställningar för undersökningen var: (1) Hur ofta använder lärare film i undervisningen?(2) Med vilket syfte används film i undervisningen?(3)Kan film i undervisningen främja läs- och skrivutveckling och i så fall hur? En enkätundersökning baserad på frågeställning (1) och (2) skickades med post till samtliga lärare i förskoleklass i en mindre kommun i Västra Götaland. Anonymitet garanterades via avidentifierade svarskuvert. Utifrån ett slumpvis urval av respondenter gjordes därefter en fördjupning med hjälp av fokusgruppintervju för att besvara frågeställning (3). Resultat Tolv av tretton lärare besvarade postenkäten. Majoriteten av lärarna uppgav att de använde film som ett pedagogiskt hjälpmedel så gott som varje dag. Informanterna i fokusgruppintervjun utgjorde en homogen grupp med avseende på yrkeserfarenhet och profession. Resultaten visade att film i undervisningen i de berörda skolorna regelbundet används som ett pedagogiskt hjälpmedel för att främja läsutvecklingen och i viss mån även skrivutvecklingen i förskoleklass. Film användes också som introduktion till, eller fördjupning av, ett nytt arbetsområde samt för att skapa en gemensam referensram till ett ämnesområde. Konklusion Resultaten från studien visar att film i undervisningen i de berörda skolorna används som ett pedagogiskt hjälpmedel så gott som varje dag, för att främja läsutvecklingen och i viss mån även skrivutvecklingen i förskoleklass. Film i undervisningen används dessutom med ett tydligt pedagogiskt syfte. / Introduction: The focus for preschool education is joyful teaching that prioritise play and creative work.In preschool education, the development of children’s language and their capacity to communicate utilizing various types of texts that combine words, pictures and sound is fundamental. A socio-semiotic theory provided the theoretical framework for this study. Objectives and Methods: The objective of this study was to analyse the usage of movie sequences by teachers in the preschool class. The core questions for this study were: (1) How often do teachers use a movie sequence in their teaching? (2) What is the objective of using movie sequences in education? (3) Can movie sequences promote the development of reading and writing skills and if so, how is this achieved? A questionnaire based on the first two core questions was sent by ordinary mail to all preschool class teachers in a smaller municipality in the western part of Sweden. Anonymity was warranted through the distribution of nonidentifiable prepaid response envelopes. A random selection was made among the respondents with an offer made to participate in a focus group interview with the objective to answer the third core question. Results Answered questionnaires were obtained from twelve of the thirteen invited teachers. A majority of the teachers stated that they used movie sequences as an educational tool on a daily basis. The informants who participated in the focus group interview constituted a homogeneous group with respect to their profession and length of work experience. The results showed that movie sequences were used on a regular basis in the concerned primary schools as an educational tool to promote the development of reading but to a lesser extent also to promote writing skills. Movie sequences were also used as an introduction to, or to achieve in-depth knowledge about, a new subject and to create a common frame of reference. Conclusion The results from this study showed that movie sequences in the concerned primary schools were used as an educational tool on a daily basis to promote the development of reading and writing skills in the preschool class. Movie sequences were also used with a specified educational objective.

Politisk reklam i form av kampanjfilmer har sedan 2010 varit ett medieformat svenska partier använder sig av för att nå ut med sina politiska budskap till väljarkåren. I den här uppsatsen analyseras Nya Moderaternas officiella kampanjfilm från 2018 och den har visats i de kommersiella tv-kanalerna inför valet och på så sett nått ut till en bred och varierad målgrupp. För att fånga upp intresset hos denna målgrupp använder filmskaparna sig av olika fototekniska metoder för att påverka det visuella uttrycket i den riktning partiet vill. Genom en multimodal analysmetod granskas här de semiotiska resurser (tekniker) som använts för att på något sätt förstärka eller förminska detta visuella uttryck. Sådana semiotiska resurser kan t.ex. vara grepp som höjer respektive sänker värdet på något i bilden, det kan vara hur man använt ljus och ljuskontrast eller hur en deltagares blick och kroppsspråk används o.s.v. Genom en retorisk- och samtalsanalytisk metod studeras filmens samtal närmare, både vad det gäller interaktionen deltagarna emellan, samtalens disposition och retorik. Även här kan filmskapare påverka uttrycket genom att t.ex. använda sig av retoriska stilfigurer som anaforer, metaforer eller hopning. Denna analysmetod ger oss även en bild av hur filmskaparen valt att presentera partiledare Ulf Kristersson. Resultatet visar att de semiotiska resurser som används är i första hand för att idealisera bilden av partiledaren, hans familj och hem och att de retoriska stilfigurer som till stor del används för att förstärka det sagda. Samtalsanalysen visar upp en mindre smickrande bild av partiledaren vilket indirekt bekräftas av den retoriska analysen av hans hustru Birgittas tal vilket under arbetets gång visade sig vara filmens primära samtal och som gav ett oväntat resultat vad det gäller filmens budskap.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse andraspråkslärare anser att användning av bild som en semiotisk resurs har i undervisning för vuxna andraspråksinlärare. Studien har sin grund i den sociosemiotiska teorin. Undersökningsmetoder till denna studie var kvalitativa metoder (observation och intervju) där fem andraspråksundervisningstillfällen på sfi observerades och därefter intervjuades de lärarna vilkas undervisning hade observerats. Resultaten av studien visade att bild används och kan enligt de intervjuade lärarna underlätta och förstärka andraspråksinlärning för vuxna andraspråksinlärare. Resultaten i studien visade enligt lärarna även att användning av bild kan skapa svårigheter. Detta innebär att andraspråkslärare måste ha ett tydligt syfte med användning av bild i sin undervisning och måste vara medvetna om möjligheter och begränsningar som kan finnas med användning av bild i undervisning.

Aural skills, design theory, learning process, semiotic resources, violin, folk music, video observation, self-observation

Studiens syfte var att, med utgångspunkt i ett designteoretiskt multimodalt perspektiv, beskriva, analysera och tolka hur tre förskolepedagoger designar lärandesammanhang, kring ämnet matematik. Förutom detta var också syftet att få insikt om hur lärandesammanhangets design kunde förstås och tolkas i termer av lärande och meningsskapande. Den metod jag valde var uppbyggd kring en icke-deltagande videoobservation med ett kvalitativt upplägg där målet var att försöka förstå det som ägde rum genom relevanta tolkningar. I resultat och slutsatser framkom det till exempel att förskolepedagogerna använder en mängd semiotiska resurser och teckensystem i form av fysiska redskap tillsammans med ansiktsuttryck, tal och handrörelser i kommunikationen med barnen. Dessutom framkom det att barnen också använde sig av ett antal olika semiotiska resurser och teckensystem i arbetet med att skapa mening kring de olika lärandesituationerna. Det blev också tydligt att barnens tidigare erfarenheter fick en betydande roll då barnen använde de tidigare erfarenheterna som ett tankeredskap i de meningsskapande processer, designade av förskolepedagogerna, de deltog i. / The study's purpose was, based on a design theoretical multimodal approach to describe, analyze and interpret how three preschool teachers design learning contexts, on the subject of mathematics. Besides, this was also the aim to gain insight on how context of learning designs could be understood and interpreted in terms of learning and meaning. The method I chose was built around a non-participating video observation with a qualitative approach where the goal was to try to understand what took place through the relevant interpretations. The results and conclusions that emerged was that the preschool teachers used a variety of semiotic resources in the form of physical tools along with facial expressions, voice and gestures in their communication with the children. Moreover, it appeared that the children also used a number of different semiotic resources in their work of creating meaning around the different learning situations, designed by the preschool educators, they participated in. It also became clear that the children's previous experiences had a significant role as they also used past experiences as a tool in the meaning-making process.

Dagens elever möter texter som består av många olika delar, så kallade multimodala texter. Dessa texter kombinerar verbal text, bilder, diagram, film med mera. I denna undersökning skriver tre elever berättelser i appen Book Creator för iPad. Syftet med studien är att undersöka tre elevers texter utifrån forskningsfrågorna: vilka semiotiska modaliteter använder eleverna och på vilket sätt synliggörs elevernas multimodala textkompetens. I studien ingår även en reflektion över appen Book Creator utifrån vilka semiotiska modaliteter appen erbjuder, vilka områden i LGR11 appen kan stödja och vilket svenskämne den lägger upp till. Undersökningen är genomförd i undersökarens egen klass. Appen Book Creator valdes efter en förfrågan på olika nätforum. Grunden i undersökningen är Kress och van Leeuwens sociosemiotiska analysteori för texter och i undersökningen används begreppen komposition, funktionell specialisering, funktionell tyngd och multimodal affordance. Tre elevers texter analyseras utifrån dessa begrepp. Texterna visar att eleverna har kunskaper om när de ska använda de olika modaliteterna och vilken modalitet som passar bra att använda. Som många forskare i den tidigare forskningen visar är det viktigt att läraren väljer rätt uppgift och vet vad han/hon vill ha ut av den. Undersökningen visar även att lärare behöver mera kunskap om hur multimodala texter ska analyseras och även hur man ska undervisa om dem. Skolan behöver ändra fokus från den verbala texten till den multimodala

Studiens syfte var att undersöka och analysera vilka aspekter man behöver förhålla sig till vid webbaserade videolektioner. Som föremål för mina observationer har jag tittat på tre stycken gitarrlektioner från olika webbplatser. Frågeställningen har varit: hur används olika semiotiska resurser i en webbaserad lektion för att skapa mening för mottagaren? Jag har använt mig av ett multimodalt designteoretiskt perspektiv i mina observationer. Urvalet har bestått av två manligt ledda videolektioner och en kvinnligt ledd videolektion från olika geografiska områden. Resultatet belyser vad webblektionerna har gemensamt och vad som skiljer dem åt i fråga om tillvägagångsätt och använda resurser. Resultatet visar också hur dessa skapar mening för användaren. I den avslutande diskussionen vägs för-och nackdelar mot varandra.

Denna kvalitativa studie belyser ritprat som kommunikativ metod på förskolan. Ritprat består av ritade berättelser i kombination med det verbala språket. Ritprat används för att visualisera olika situationer med syftet att bland annat synliggöra människors olika perspektiv, tankar och känslor. Studiens syfte är att undersöka hur ritande i kombination till talat språk kan användas som kommunikativ metod samt hur pedagogerna förhåller sig till denna. I studien lyfts pedagogernas olika användningsområden för ritprat samt deras reflektioner. Den metodologiska utgångspunkten är en serie av fallstudier där öppna observationer samt semistrukturerade intervjuer använts. Observationerna är genomförda på en förskola på två olika avdelningar med åtta dagar i följd. Fokus låg på pedagogernas användande av ritprat i planerade kommunikationssituationer. Intervjuerna genomfördes med en pilotintervju där en pedagog deltog därefter genomfördes en gruppintervju med tre pedagoger. Empirin analyseras utifrån ett semiotiskt perspektiv för att belysa den meningsskapande processen och synliggöra hur pedagoger konstruerar och använder ritprat. Resultatet visar att trots pedagogerna konstruerar sitt ritprat på liknande sätt användes ritpratet för att skapa kommunikation eller skapas utifrån kommunikationen. Vidare framkommer tre olika användningsområden: förberedande, återberättande och narrativt. Pedagogernas förhållningssätt gentemot ritprat som metod framkommer under intervjuerna som positiva. Pedagogerna upplevs vara eniga om att ritprat är en metod som kan öka tydligheten i innehållet och kommunikationen samt fångade barnens intresse och fokus.

Ett monument hyser samhällets kollektiva värderingar och ideal. I denna studie undersöks hur olika aktörer tillskriver betydelser till det kontroversiella svenska veteranmonumentet Restare i texter. För att studera hur dessa centrala aktörer, som är inblandade i resandet av monumentet rättfärdigar eller kritiserar monumentet används en legitimeringsanalys. Resultatet visar att olika legitimeringsstrategier används av de olika aktörerna, som pekar på att olika aktörer förstår veteranmonument olika. Dessutom visar resultatet att Sveriges institutioner är avståndstagande till diskurser som krig och veteraner, vilket möjligtvis är en av anledningarna till att militära veteraner kritiserar Restare. Studien ansluter även till tidigare forskning som visar att abstrakta monument har svårt att förmedla sitt tänkta budskap till en bred mottagarmassa.