Spelling suggestions: "subject:"senioren""
21 |
Från villaägare till bostadsrättsinnehavare / From house owners to condominium ownersDavid, Maryrose January 2015 (has links)
Den stora efterfrågan på bostäder som idag råder i Stockholm är något många känner till. Ofta talas det om en bostadsbubbla och att kvadratmeterpriset i regionen fortsätter att öka. Trots detta har flyttbenägenheten i Sverige minskat sedan år 2007 medan en större majoritet av länderna i Europa har fått en ökad flyttintensitet i samband med konjunkturuppgången. En välfungerande flyttrörlighet har en bra påverkan på ett lands välfärd och utveckling, i och med det är det angeläget att försöka förstå vad det är som får svenskarna att flytta från deras nuvarande bostad. En genomsnittlig svensk flyttar som mest i åldern 20-35 år, därefter minskar flyttfrekvensen fram till pensionsåldern. Då en stor andel pensionärer bor i villa, är det viktigt att förstå vad det är som får dem att flytta. Genom att öka flyttfrekvensen i villaområden gynnas landet både ur ett ekonomiskt- samt samhällsperspektiv då detta ger upphov till nybildade familjer att flytta in vilket leder till att landet får en bättre flyttrörlighet. Syftet med arbetet är att få en ökad förståelse för hur invånare i Täby resonerar kring flytt. De Täby-bor som varit aktuella för studien är födda före 1970 och skall bo, eller tidigare bott, i villa. Utifrån en enkätundersökning skall studieutföraren komma underfund med vilka preferenser och krav dessa människor har för att flytta från villa till bostadsrätt. Studiens ändamål är att byggbranschen samt statliga aktörer i framiden skall bemötta de behov som villaägare kräver för att känna tillräcklig trygghet till att flytta. Resultat av studiens enkätundersökning pekar mot att stora signifikanta skillnader mellan gruppen villaägare och boende i bostadsrätt råder för faktorn kostnadseffekt. Detta innebär att de kostnader som tillkommer vid flytt är en avgörande faktor för villaägare till flytt. Åsikten om att flyttkostnaderna upplevs som höga avtar kraftigt när villaägarna väl flyttat. En potentiell push-faktor som aktörer på bostadsmarknaden kan utnyttja är att hjälpa villaägarna med flytten. Denna tjänst skulle kunna finansieras genom att ingå i försäljningspriset och därmed skulle flyttbenägenheten hos den önskade kundkretsen främjas. / The large demand for residences, which today prevails in Stockholm, is something many people know of. Often there is talk of a housing bubble and the price per square meter in the region continues to increase. Despite this, the migratory propensity in Sweden decreased since 2007, while a large majority of countries in Europe have had an increased tendency for their inhabitants to move and is associated with the economic recovery. A well-functioning moving tendency has a great impact on a country's prosperity and development, and it is urgent to try to understand what it is that gets the Swedes to move from their current homes. An average Swedish moves that most during the age 20-35 years, and then the frequency decreases until retirement. Since a large proportion of pensioners are house owners, it is important to understand what it is that makes them move. An increasing of the frequency of relocation is preferred for the country, both from an economics- and social perspective as this gives opportunities for new families to move. This results that the country gets a better moving tendency. The purpose of this study is to get a better understanding of how people in Täby reason about moving. The people living in Täby that have been picked to participate in this study was born before 1970 and lives, or previously lived, in a villa. Based on a survey, the executor of this study will figure out what the house owners’ preferences and requirements are to move from houses to condominium. This study's purpose is for the government and industrials firm in the construction business to meet the house owners’ conditions and needs to make them feel secure enough to move. The result of this study’s survey suggests that there are major significant differences between the group of homeowners and residents of the condominium in the factor moving expenses. This means that the moving costs is a key factor for homeowners to move. The house owners who haven’t moved yet considers the moving costs to be a lot higher than those who moved and now lives in condominium. A potential push factor that can be constructed by the industrial firms in the construction business is helping the homeowners with the move. This service could be financed by being part of the sales price and this would increase the moving tendency in the circle of clients they want to reach out to.
|
22 |
En digital upplevelse för seniorer! : En studie i seniorers navigering och subjektiva upplevelse av webbplatser med digitala samhällstjänster / A digital experience for seniors! : A study in seniors navigating and subjective experiences of websites with digital community servicesChristensen, Pia, Stareborn, Anne-Christine January 2020 (has links)
Previous research into the usability of public websites indicate that with increasing age, people’s use of websites decreases. It is unclear whether the elderly are able to use website to derive vital information, specifically from websites Vårdguiden 1177, Pensionsmyndigheten and Skatteverket. The aim of the current study is to investigate the effectiveness, efficiency, and user satisfaction of tree vital public websites in the elderly population (age >59). The paper covers previous research and defines the concept of usability. In order to assess senior’s impressions of the websites’ navigational usability, and the participants subjective experience, both quantitative and qualitative measures are used. Quantitative methods used for this study are a web questionnaire and system usability scale (SUS) surveys. Whereas observation of study participant is used as a qualitative measure. Results indicate that usability of the 3 websites is not satisfactory in the elderly population.
|
23 |
Varför väljer seniorer gruppträning och hur påverkas deras livskvalitet?Nilsson, Louise, Ripa, Matilda January 2019 (has links)
Fysisk aktivitet ökar bland seniorer och forskning visar på goda hälsoeffekter som en effekt av densamma. Trots vetenskaplig forskning om detta anas ett glapp i svensk forskning kring vad som motiverar seniorer till att ägnar sig åt fysisk aktivitet, i det här fallet i form av gruppträning, samt vilka effekter det innebär. Syftet med studien är att förstå varför människor över 65 års ålder ägnar sig åt fysisk aktivitet i form av gruppträning samt att undersöka om det finns någon påverkan på seniorernas upplevda livskvalitet och i så fall hur denna tar sig uttryck. Empirin hämtades genom sex kvalitativa intervjuer och tolkades med hjälp av Självbestämmandeteorin och dess tre grundbehov: autonomi/ självbestämmande, kompetens och samhörighet. De identifierade motivationsfaktorerna är: 1. Identitet, 2. Fysisk hälsa, 3. Psykisk hälsa, 4. Respons, 5. Bestämma över egna kroppen, 6. Gemenskap och relationer, 7. Sammanhang och rutiner samt 8. Glädje. Resultatet visar att alla grundbehov går att koppla till både motivation och upplevd livskvalitet, Autonomi- och självständighetsbehovet samt samhörighetsbehovet är viktigast för motivationen medan livskvalitén för seniorer visar sig ha tydliga kopplingar till alla tre. Behovet av kompetens spelar en markant större roll för livskvalitén än för graden av motivation. Välbefinnande och hälsopromotion, mod och frihet i vardagen samt sociala relationer och gemenskap identifieras som där viktiga värden och faktorer som höjer den upplevda livskvalitén. / Exercise among seniors increases, and recent studies indicates a gap of Swedish research in this area. Therefore, the aim of this study is to understand why seniors engage in physical activity, in this case in form of different group fitness-classes, and what the perceived effect of this consists in. Data were collected from six interviews and then analyzed in relation to the Self-Determination Theory and three important parts of it; autonomy, competence and social involvement. The result indicated several motives/factors for motivation among the participants: 1. Identity, 2. Physical Health, 3. Mental Health, 4. Response, 5. Possibilities to control your body, 6. Connections and Relationships, 7. Context and Routines and 8. Happiness. All three proved to be important but Autonomy and social involvement seemed to be most important among the participants when asked about motivation. In relation to quality of life, all three parts seemed crucial.
|
24 |
Seniorers motivation till att styrketräna - en kvalitativ intervjustudieSandell, Matilda, Leonardsson Olsson, Maja January 2023 (has links)
Bakgrund: Den äldre populationen i världen ökar i stor omfattning och globalt sett har medellivslängden ökat. I takt med att befolkningen ökar sker det effekter på folkhälsan i stort som är korrelerat med ålder. Det innebär att fler äldre personer drabbas av demens, psykisk ohälsa samt andra kroniska sjukdomar. Muskelförlust, även kallat sarkopeni, betraktas vanligtvis som en konsekvens av själva ålderdomen. Skelettmusklerna är inte bara viktiga för den fysiska prestationsförmågan utan också en bidragande faktor för att bibehålla en bra hälsa hela livet. Den explosiva styrkan som har förmågan att utveckla hög kraft snabbt, är viktigt för äldres dagliga vanor som att gå, resa sig från en stol och gå i trappor. Fysisk aktivitet är ett effektivt verktyg för att förbättra hälsan och funktionalitet hos en fysiskt svag befolkning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar redan fysisk aktiva äldre 65+ att styrketräna samt hur styrketräning påverkar äldres upplevda sociala hälsa och livskvalitet. Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna utgick från en intervjuguide som därefter transkriberades. Totalt 18 redan fysiskt aktiva seniorer med erfarenhet av styrketräning deltog i studien, elva män och sju kvinnor. Resultat: Resultatet visade på fyra återkommande teman: social samhörighet, hälsovinster, aktiv hela livet och motstånd till att styrketräna. Hälsovinsterna av styrketräning ansågs lika viktigt både med den sociala och fysiska aktiviteten. Deltagarna hade varit aktiva hela livet och därför var det enkelt att fortsätta styrketräna. Resultatet visade även att motståndet till att styrketräna beror på att det finns en rädsla, okunskap och att en del är drabbade av skador som hindrar dem från att styrketräna. Slutsats: Från intervjuerna är det tydligt att de flesta av deltagarna började träna i tidig ålder och att de hade gjort det i en större del av sina liv. Att träna hade därför blivit en självklarhet och en stor del av livet. En slutsats från detta är att om en person börjar träna i tidig ålder finns det större sannolikhet att personen fortsätter träna även i senare ålder. / Background: The elderly population of the world is increasing significantly and globally, life expectancy is on the rise. As the population grows, it has an impact on public health that is correlated with age. This means that more elderly individuals are affected by conditions such as dementia, mental illness and other chronic diseases. Muscle loss, also known as sarcopenia, is usually considered a consequence of aging. Skeletal muscles are not only important for physical performance but also a contributing factor to maintaining good health throughout life. Explosive strength, which is the ability to generate high force quickly, is important for the daily activities of the elderly, such as walking, rising from a chair and climbing stairs. Physical activity is an effective tool for improving the health and functionality of a physically weak population. Aim: The purpose of this study was to investigate what motivates physically active older adults aged 65 + to engage in strength training and how strength training affects their perceived social health and quality of life. Method: In this study, a qualitative method was used in the form of semi-structured interviews with a pre-structured interview guide. The interviews were based on an interview guide that was subsequently transcribed. A total of 18 physically active seniors with experience in strength training participated in the study, eleven men and seven women. Results: The result showed four recurring themes: social belonging, health benefits, active throughout life and resistance to strength training. The health benefits of strength training were equally important with both the social and physical activity. The participants have been active their whole life and therefore it was easy to continue strength training. The result also showed the resistance to strength training depends on fear, ignorance and some suffer from injuries. Conclusion: Based on the interviews, it is evident that the majority of the participants began exercising at a young age and continued to do so for a significant portion of their lives. Exercising became a natural part of their routine and a significant aspect of their lives. One possible conclusion is that if a person starts exercising at a young age, there is a higher likelihood that they will continue to exercise in later stages of life.
|
25 |
Självbestämmande: En studie om äldres självbestämmande på särskilda boendenOlsson, Melene January 2014 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur äldre, efter att de flyttat in på särskilt boende, upplever självbestämmande. Även att öka kunskapen om vilka faktorer det är som medverkar till ett ökat självbestämmande hos den äldre. Till detta syfte formulerades följande två frågeställningar: ”Hur upplever äldre självbestämmande på särskilt boende?” samt ”Vilka faktorer medverkar till skapandet av självbestämmande?” Frågeställningarna handlar om att få fram informationen utifrån hur de äldre själva ser på begreppet självbestämmande, hur det skapas och hur de ser på betydelsen av självbestämmande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den hermeneutiska meningstolkningen. Intervjuer utgör primärdata där analys gjorts med de teoretiska utgångspunkter som uppsatsen bygger på: Självbestämmande, Rollteorin samt Livskvalitet och känsla av sammanhang. I studien framkom att äldre upplever helheten på särskilt boende som positivt, men att de utifrån självbestämmande saknar information om vad de har rätt till. De äldre kände av organisationsstrukturen; att personal har lite tid till varje person och valde då många gånger att missunna sitt eget självbestämmande. Vad som dock underlättade upplevelsen av självbestämmande var att personalen bekräftade den äldre som en unik individ med lika rätt som alla andra att få tillgång till hjälp. Ytterligare en underlättande faktor till ökad självbestämmande, grundar sig i enkla framkomligheter; kan de äldre lättare ta sig dit de vill, ökar också upplevelsen av självbestämmande då de inte blir beroende av personalen. / The purpose of this study is to investigate how elderly, after they moved into assisted living, are experiencing self-determination. Also, increase the knowledge about the factors that are contributing to a greater self-determination for the elderly. To this purpose, the following two questions were raised: “How do older experience their autonomy in assisted living facilities?” and “What factors contribute to the creation of self-determination?” The questions are formulated to get the information on what the elderly themselves believe involve autonomy, how it is created and how they look at the importance of self-determination.The thesis has a qualitative approach based on the hermeneutic sense interpretation. Interviews constitute primary data where analysis was made with the theoretical premises on which the essay is based on: Empowerment, Role Theory also the Quality of Life Theory and Meaningful experience.As a result of the study, it was found that elderly people experience life in elderly care as positive, but regarding of self-determination they have limited information about their rights. The older people felt the organizational structure: that staffs have little time for each person and the elderly was often choosing to neglect their own self-determination to help the staff. However, what facilitated the experience of self-determination was that the staff confirmed the elderly as a unique individual, with the same right as everybody to access assistance. Another facilitating factor for increasing autonomy, based in simple accessible units; could the older easier get where they want, it would also increase the perception of self-determination when they not become dependent on the staff.
|
26 |
Mörkt läge : Seniorers upplevelse av mörkt läge ur ett användbarhetsperspektiv / Dark mode : Seniors' Experience of dark mode from a Usability PerspectiveMagnusson, Kajsa, Sanfridsson, Sandra, Tanasković, Amanda January 2023 (has links)
Dark mode, an increasingly popular design trend, is a user interface that uses light text and icons on a dark background. As most social media platforms have adopted this trend it’s important that the interface is also designed with usability in mind. Despite seniors' increasing use of social media their needs are often overlooked in the development of digital products compared to younger users. Seniors' needs and challenges often differ from those of younger users, which emphasizes the importance of adapting technology and design to also meet their needs. By understanding how dark mode affects usability for senior users, developers and designers can create user interfaces that meet the needs of a wider audience. This study therefore examines how dark mode may affect the usability for senior social media users, using Facebook as a case. A survey was conducted based on the five quality components of usability: learnability, efficiency, recognizability, error and satisfaction. The result shows that the respondents had a generally negative attitude towards the usability of dark mode on social media regarding all five usability components. We propose a bigger clarity in how to switch to and from dark mode so that seniors easily themselves can choose which mode they prefer to use.
|
27 |
Konceptboenden för seniorer : En konsumentundersökning kring Bovierans konceptboenden för seniorer / Concept housing for seniors : A consumer survey in Bovieran’s concept housing for seniorsMohammed, Atid January 2020 (has links)
Sveriges demografiska utveckling innebär en ökad befolkning där seniorer framöver kommer utgöra en större konsumentgrupp i bostadsmarknaden än tidigare. Det är därför av väsentlig betydelse att förbereda för denna demografiska utveckling och att anpassning sker efter vad framtidens seniorer kan eftersträva. Bovieran är ett företag som arbetar med utveckling av konceptboenden för seniorer och har som vision att vara den ledande utvecklaren av boenden med unika mötesplatser. Studien har valt att granska Bovierans konceptboenden då de ansetts erbjuda en väldigt unik och välutvecklad boendemiljö. De utvecklar ett koncept som strävar efter att erbjuda en plats där trygghet och gemenskap möter möjligheten att lära känna nya vänner. Utifrån en kvantitativ undersökning, i form av en enkätundersökning, ämnar denna uppsats att undersöka vilka seniorer det är som väljer att flytta till konceptboenden avsedda för seniorer och vad det är som kännetecknar denna målgrupp. Dessutom utförs kvalitativa undersökningar i form av tre semi-strukturerade intervjuer. De kvantitativa undersökningar ämnade att insamla information gällande Bovierans verksamhet samt det konceptboende som de utvecklar och även utreda kommunernas tankar kring denna boendeform. Studiens slutsats är att konceptboenden, likt det som Bovieran erbjuder, främst attraherar seniora villa- eller bostadsrättsägare, inom samma ort/kommun som det specifika konceptboendet. Utöver det så visar studien även att konceptboendets främsta attribut, enligt de boendena, är den gemenskap och trygghet som detta konceptboende lyckas erbjuda dess invånare. Resultaten i studien antyder att det kan vara strategiskt fördelaktigt att bygga konceptboenden för seniorer i områden med många seniora villa- och/eller bostadsrättsägare. Den utförda utredningen är dock inte tillräckligt omfattande för att man skall kunna dra några konkreta slutsatser kring vad tillämpandet av en sådan strategi hade inneburit. / Swedens demographic development means an increased population where seniors in the future will constitute a larger consumer group in the housing market than before. It is therefore essential to prepare for this demographic development and that adaption takes place according to what the future seniors might strive for. Bovieran is a company that works with development of concept housing for seniors and has the vison to be the leading developer of housing with unique meeting places. The study has chosen to examine Bovieran´s concept housing as they where found to provide a very unique and well-developed living environment. They develop a concept that strives to offer a place where security and community meet the opportunity to get to know new friends. Through a quantitative approach, in the form of a questionnaire survey, this paper aims to investigate which seniors choose to move to concept housing intended for seniors and the characteristics of this target group. In addition, qualitative surveys are conducted in the form of three semi-structured interviews. The quantitative surveys intended to collect information regarding Bovieran´s operation, the housing concept they develop, and also intended to investigate the municipalities´ thoughts on this form of housing. The study concludes that concept housing, similar to what Bovieran offers, primarily attracts senior home- or tenant- owners, within the same area as the specific concept housing. In addition to this the study also shows that the concept housings main attributes, according to the inhabitant seniors, are the community and security that this concept housing manages to offer its inhabitants. The result of the study suggest that it may be strategically advantageous to build concept housing for seniors in areas with many senior housing- and/or tenant-owners. However, the investigation carried out is not comprehensive enough for any concrete conclusions to be drawn about what the application of such a strategy would mean.
|
28 |
”Företag vill ofta ha en 25-åring med 40 års erfarenhet” : En kvalitativ studie om hur seniorer inom tjänstemannasektorn upplever sina möjligheter på arbetsmarknaden / "Companies often want a 25-year-old with 40 years of experience" : A qualitative study of how seniors in the white-collar sector perceive their opportunities on the labor marketGabrielsson, Lisa, Lindberg, Nora January 2024 (has links)
Människor är idag friskare och lever allt längre, vilket ställer krav på att fler behöver arbeta allt längre upp i åldern. Förutsättningarna för att fler ska kunna arbeta längre är således goda. Trots det visar tidigare forskning att äldre personer tenderar att väljas bort i rekryteringsprocesser och att åldersdiskriminering är ett utbrett problem på arbetsmarknaden. Dessutom visar forskning att ålderism och åldersdiskriminering tenderar att bli alltmer påtagligt ju äldre man blir. Hur seniorer upplever sina möjligheter på arbetsmarknaden och hur de bemöts, skulle kunna ha betydelse för hur de ser på sig själva i relation till sitt arbete. Studiens övergripande syfte är att utforska hur seniorer inom tjänstemannasektorn upplever sina möjligheter på arbetsmarknaden. Det första delsyftet är att studera seniorernas upplevelser i relation till synen på deras yrkesidentitet och självbild. Det andra delsyftet är att utforska vilka tänkbara faktorer som kan ha betydelse för seniorernas anställningsbarhet. För att utforska området har empiriinsamlingen skett genom en kvalitativ metod i form av nio semistrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som har tillämpats är ålderism, livsloppsperspektivet, sociala nätverk, anställningsbarhet samt yrkesidentitet och självbild. I resultatet identifierades både möjliggörande och hindrande faktorer som har betydelse för seniorernas möjligheter på arbetsmarknaden. De främsta möjliggörande faktorerna identifierades på individnivå, medan de mest hindrande identifierades på organisationsnivå. Resultatet visade även att de flesta respondenter upplevde sina möjligheter på arbetsmarknaden som förhållandevis goda samtidigt som det fanns en relativt stark yrkesidentitet. Det kan tyda på att det finns ett förhållande mellan hur man upplever sina möjligheter på arbetsmarknaden och hur stark yrkesidentitet man har.
|
29 |
Mötesplatser för seniorer : En kvalitativ studie om varför seniora invandrare med utomnordisk bakgrund i Eskilstuna kommun inte besöker de mötesplatser som finns i kommunenNgao Loembe, Dorcas January 2018 (has links)
No description available.
|
30 |
Får alla vara med? : En studie om seniorers upplevelser av digitaliseringenPlanchard, Elise, Remmegård, Malin January 2019 (has links)
I vårt digitaliserade samhälle finns 1,1 miljoner svenskar som inte använder sig av internet dagligen, däribland 500 000 som aldrig använder sig av det. Den största gemensamma nämnaren för digitalt utanförskap har visat sig vara ålder. Studiens syfte har varit att undersöka hur seniorer upplever digitaliseringen. Detta har gjorts genom nio kvalitativa intervjuer med seniorer i Stockholm. Resultatetet redovisas i två teman, konsekvenser för samhället och konsekvenser för individen för att sedan analyseras med hjälp av Anthony Giddens teori om det senmoderna samhället. Ett av studiens mest utmärkande resultat har visat sig vara upplevelsen av att samhällsförändringarna kring digitaliseringen går för snabbt vilket har negativa konsekvenser för respondenterna. Vår förhoppning med denna uppsats är att lyfta frågan och uppmuntra till bredare diskussion i ämnet samt till vidare forskning.
|
Page generated in 0.0497 seconds